Vanliga frågor

1. Omfattas ett visst slag av timmer eller en viss trävara av förordningen om timmer?

Förordningen om timmer (EUTR 995/2010) gäller uttryckligen de slag av timmer och trävaror som nämns i en bilaga till förordningen (artikel 2.1a). Det betyder att förordningen tillämpas endast och uteslutande på de slag av timmer och trävaror enligt Kombinerade nomenklaturen som nämns i bilagan.

I samband med importförtullningen ska man i tulldeklarationen redogöra för varans varukod. Utgående från den bestäms det om varan omfattas av timmerförordningen. Tullen är behörig myndighet när det gäller varukoderna. Tullrådgivningen ger information om huruvida en vara ingår i de varugrupper som uppräknas i bilagan till timmerförordningen.

I enlighet med artikel 14 i timmerförordningen kan kommissionen ändra och komplettera den förteckning över timmer och trävaror som finns i bilagan. 

2. Vad menas med olagligt avverkat timmer?

Med olagligt avverkat timmer avses att timret avverkats i strid med den tillämpliga lagstiftningen i avverkningslandet. Med tillämplig lagstiftning avses den gällande lagstiftningen i avverkningslandet i fråga om

  • rätt till avverkning av timmer inom lagliga i vederbörlig ordning offentliggjorda gränser
  • betalning för avverkningsrätter och timmer, inklusive avgifter för avverkning av timmer
  • avverkning av timmer, inklusive miljö- och skogslagstiftning inklusive skogsförvaltning och bevarande av den biologiska mångfalden som är direkt relaterade till avverkning av timmer
  • tredje parters lagliga rättigheter avseende sådan användning och besittningsrätt som påverkas av avverkning av timmer, och
  • handel och tullar i den mån som skogsbrukssektorn berörs.

3. Vilka varor tillämpas timmerförordningen inte på?

Timmerförordningen tillämpas inte på återvunna produkter och tryckt papper såsom böcker, tidskrifter och dagstidningar.

Förordningen omfattar bl.a. kartonger och sådana lastpallar som tillverkats av trä, om de i sig är varor som importeras, dvs. kommer att användas för att packa eller transportera (bära) varor som tillverkas t.ex. i Finland. Förordningen omfattar däremot inte varor som endast använts som stöd, skydd eller bärare för en annan vara som släppts ut på marknaden. 

Om importen (förtullningen) gäller en vara som har förpackats t.ex. i en kartong, ingår kartongen inte i förordningens tillämpningsområde eftersom den används som skydd för en annan vara som släppts ut på marknaden.

4. Gäller timmerförordningen virke som avverkas i Finland?

Timmerförordningen gäller finländska skogsägare. Att virke som avverkats i Finland är lagligt visas genom de befintliga systemen för tillsyn över skogslagen.

Anmälan om användning av skog utgör kärnan i det finländska systemet för tillsyn över skogslagen. Anmälan om användning av skog tillsammans med det överlåtelsemätningsintyg som avses i virkesmätningslagen betraktas som verksamhetsutövarnas, dvs. skogsägarnas, system för tillbörlig aktsamhet.

Anmälan om användning av skog och överlåtelsemätningsintyget ska sparas i åtminstone 5 år. Finlands skogscentral sparar anmälningarna om användning av skog i över 5 år, därför är det inte nödvändigt för skogsägaren att spara en egen kopia av anmälan.

5. Är jag verksamhetsutövare eller handlare?

Företag som säljer och köper sådant timmer eller sådana trävaror som omfattas av timmerförordningen ska fundera på om de är verksamhetsutövare eller handlare. 

Du är verksamhetsutövare, om du för första gången levererar timmer eller trävaror på EU:s inre marknad för distribution eller användning i samband med kommersiell verksamhet. Du får inte släppa ut timmer från olaglig avverkning eller trävaror som härrör från sådant timmer på EU-marknaden.  Du eller ditt företag måste använda ett system för tillbörlig aktsamhet.

Du är också verksamhetsutövare om du är en finländsk skogsägare och säljer virke. Anmälan om användning av skog och överlåtelsemätningsintyg betraktas som system för tillbörlig aktsamhet.

Du är handlare om du i samband med kommersiell verksamhet säljer eller köper timmer eller trävaror som redan släppts ut på EU:s marknad. Spara informationen om dina leverantörer och kunder i fem år så att timrets eller trävarornas ursprung går att spåra.

Exempel 1

Ett företag köper trämöbler av leverantörer i Kina och säljer dem till återförsäljare på EU:s inre marknad

=> Företaget är verksamhetsutövare, eftersom det för första gången släpper ut trävarorna på EU:s inre marknad.

Exempel 2

Ett företag säljer packlådor av trä som det har köpt av ett företag i Tyskland.

=> Företaget är handlare, eftersom det köper produkterna på EU:s inre marknad.

Fler exempel finns på kommissionens EUTR-webbplats och i bilaga 1 i EUTR Guidance på svenska.

6. Vilka skyldigheter har en verksamhetsutövare?

Verksamhetsutövare ska visa tillbörlig aktsamhet när de släpper ut timmer och trävaror på marknaden, eftersom det är förbjudet att på marknaden släppa ut olagligt avverkat timmer och trävaror som härrör från sådant timmer. Därför ska verksamhetsutövarna använda ett s.k. system för tillbörlig aktsamhet.

Systemet för tillbörlig aktsamhet (due diligence-system) innehåller åtgärder och förfaranden som syftar till att ge verksamhetsutövarna möjligheter att spåra timret och trävarorna samt att få tillgång till information om iakttagandet av den tillämpliga lagstiftningen. Utgående från den insamlade informationen ska verksamhetsutövarna bedöma riskerna för eventuella lagstridigheter i hela den föregående leveranskedjan. Bestämmelser om systemet för tillbörlig aktsamhet finns i artikel 6 i timmerförordningen (EUTR 995/2010) och i artiklarna 2, 3, 4 och 5 i genomförandeförordningen (607/2012).

Verksamhetsutövarna kan använda antingen egna system eller system som har tagits fram av övervakningsorganisationer som Europeiska kommissionen har erkänt. Varje verksamhetsutövare ska upprätthålla och regelbundet utvärdera det system för tillbörlig aktsamhet som den använder, utom när verksamhetsutövaren använder ett system som inrättats av en övervakningsorganisation. Verksamhetsutövarnas skyldigheter fastställs i artikel 4 i timmerförordningen (EUTR 995/2010).

7. Vilka skyldigheter har en handlare?

För att säkerställa att timrets och trävarornas ursprung kan spåras ska handlarna föra bok över sina leverantörer och sina kunder.

Handlarna ska utmed hela leveranskedjan kunna identifiera

  1. a) verksamhetsutövare eller handlare som har levererat timmer eller trävaror, och
  2. b) vid behov de handlare till vilka de har levererat timmer eller trävaror.

Den ovannämnda informationen ska sparas i minst 5 år. Skyldigheterna för handlare fastställs i artikel 5 i timmerförordningen (EUTR 995/2010). 

8. Ska information om försäljning av timmer och trävaror till konsumenter sparas?

Nej, det behövs inte.

9. Vad är ett system för tillbörlig aktsamhet?

Verksamhetsutövarna ska visa tillbörlig aktsamhet när de släpper ut timmer och trävaror på EU-marknaden. De ska minimera risken för att timret härrör från en olaglig källa eller trävarorna har framställts utifrån olagligt avverkat timmer. Det betyder att verksamhetsutövarna ska ta i bruk ett riskhanteringssystem som kallas system för tillbörlig aktsamhet. Hörnstenarna i det är följande:

  • Information: verksamhetsutövaren ska ha tillgång till uppgifter om timret och trävarorna, avverkningslandet (och i tillämpliga fall om den region där avverkningen skedde och om avverkningskoncessionen), trädarten, kvantiteten, detaljer som rör leverantören och handlaren samt uppgifter om överensstämmelsen med den tillämpliga lagstiftningen.
  • Riskbedömning: utifrån uppgifterna här ovan ska verksamhetsutövaren bedöma risken i leveranskedjan för att timret är olagligt avverkat. Hänsyn ska tas till de riskbedömningskriterier som fastställs i EU:s timmerförordning.
  • Riskreducering: om bedömningen visar att risken för olagligt timmer i leveranskedjan inte är försumbar, kan risken reduceras genom ytterligare åtgärder, t.ex. krav på kontroller och krav på att leverantören ska ge kompletterande information.

Inslag och etapper i system för tillbörlig aktsamhet

10. Vad är en övervakningsorganisation?

Övervakningsorganisationerna ska bistå verksamhetsutövarna när det gäller att uppfylla förordningens krav. För det ändamålet inrättar de ett system för tillbörlig aktsamhet, beviljar verksamhetsutövare rätt att använda systemet och kontrollerar att systemet används korrekt.

I timmerförordningen sägs det att en övervakningsorganisation kan vara en privat eller offentlig juridisk person som är etablerad inom EU och har inrättat ett sådant system för tillbörlig aktsamhet som är förenligt med förordningen. De övervakningsorganisationer som avses i förordningen ska förfoga över lämplig expertis och ha kapacitet att utföra de föreskrivna uppgifterna utan att intressekonflikter uppstår.

Verksamhetsutövarna kan använda egna system eller sådana system som inrättats av övervakningsorganisationer som Europeiska kommissionen har erkänt. Varje verksamhetsutövare ska upprätthålla och regelbundet utvärdera det system för tillbörlig aktsamhet som den använder, utom när verksamhetsutövaren använder ett system som en övervakningsorganisation tillhandahåller.

Kommissionen offentliggör en förteckning över övervakningsorganisationer i EU:s officiella tidning, serie C, och på sin webbplats. Förteckningen över erkända övervakningsorganisationer finns på kommissionens webbplats.

Företag som inte använder vare sig ett eget system för tillbörlig aktsamhet eller ett system som en övervakningsorganisation tillhandahåller kan höra sig för om möjligheterna att skaffa ett system t.ex. via intresseorganisationer inom den egna branschen.

11. Påverkar timmerförordningen förfarandena vid importförtullning och de intyg som krävs?

Timmerförordningen medför inget nytt som gäller importförtullningen. 

12. Vad är vägledningsdokumentet?

Vägledningsdokumentet (guidance document) syftar till att förtydliga vissa punkter i timmerförordningen (EUTR 995/2010), kommissionens delegerade förordning (EU 363/2012) och kommissionens genomförandeförordning (EU 607/2012) och att ange riktlinjer för tolkning av dem. Vägledningsdokumentet har dock inte bindande rättslig verkan, utan är avsett att stödja de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna och dem som åläggs skyldigheter i timmerförordningen.

Vägledningsdokumentet har gjorts i samarbete med experter från medlemsstaterna, intressegrupperna och FLEGT-kommittén.

EUTR Guidance på svenska

13. Uppfyller CITES-tillstånd och FLEGT-licenser kraven i timmerförordningen?

Ja. CITES-tillstånd eller FLEGT-licens räcker, och inget system för tillbörlig aktsamhet behövs för en sådan produkt som har antingen CITES-tillstånd eller FLEGT-licens.

Mer information:

14. Är certifikat och andra system som en tredje part verifierat ett tillräckligt bevis för laglighet?

Nej.

Endast varor som har en FLEGT-licens eller ett CITES-tillstånd motsvarar kraven i timmerförordningen utan ett system för tillbörlig aktsamhet.

Certifikat och andra system som en tredje part har verifierat kan vara ett led i riskbedömnings- och riskreduceringsförfarandena. Risken för att timmer och trävaror som har certifierats på ett tillförlitligt sätt innehåller olagligt avverkat timmer är försumbar, om den övriga information som samlats in vid riskbedömningen inte strider mot denna slutsats.

 Frivilliga spårbarhetssystem som uppfyller kraven i EU:s förordning om timmer (EUTR 995/2010) får användas som grund för systemet för tillbörlig aktsamhet. Tillförlitligheten hos ett certifieringssystem eller något annat system som verifierats av tredje part bör bedömas i enlighet med kriterierna i artikel 4 i kommissionens genomförandeförordning (EU 607/2012).  Närmare information om saken finns också i punkt 6 i EUTR Guidance på svenska.

15. Vilka uppgifter ska den behöriga myndigheten sköta?

Livsmedelsverket är behörig myndighet i Finland. Livsmedelsverket utövar riskbaserad tillsyn över att verksamhetsutövarna, handlarna och övervakningsorganisationerna fullgör sina skyldigheter och att olagligt avverkat timmer och trävaror som innehåller sådant timmer inte släpps ut på EU:s marknad. Livsmedelsverket kontrollerar systemet för tillbörlig aktsamhet samt tillhörande handlingar och tillvägagångssätt. Livsmedelsverket kontrollerar också övervakningsorganisationernas verksamhet och handlarnas skyldighet att påvisa spårbarheten.

Sidan har senast uppdaterats 14.12.2018