Egenkontroll och en välplanerad biosäkerhet utgör grunden för fiskodlingsanläggningarnas verksamhet

28. mars 2019

Ett viktigt tema under Finlands Fiskodlarförbunds och Livsmedelsverkets gemensamma evenemang Fiskhälsodagen är biosäkerheten i fiskodlingsanläggningarna. En god biosäkerhet och tillräcklig egenkontroll syftar till att både förebygga sjukdomar på fiskodlingsanläggningarna och främja hälsan hos vild fisk i naturen.

Livsmedelsverkets frivilliga fiskhälsotjänst för fiskodlare säkerställer sjukdomsundersökningar och hälsovård av fisk angående de sjukdomar som inte omfattas av den lagstadgade sjukdomsdiagnostiken. Fiskhälsotjänsten hjälper fiskodlingsanläggningarna i deras insatser med att förebygga fisksjukdomar. Syftet med de lagstadgade åtgärderna är att stävja de svåraste smittsamma fisksjukdomarna. Fiskhälsotjänsten har som mål att förutom förebygga lagstadgade sjukdomar även förhindra förluster till följd av andra sjukdomsalstrare.

”I fiskhälsotjänstens klassificering beaktas bland annat anläggningens läge och vattenavtappning, anläggningens verksamhet, anskaffning av nya levande organismer, vart anläggningen levererar fisk samt åtgärder i uppföljningen av fisksjukdomar, där anläggningen förbinder sig att undersöka sjuka fiskar med avseende på sjukdomar. Ett viktigt klassificeringskriterium är anläggningens biosäkerhet, det vill säga riskerna att få eller sprida sjukdomar på olika typer av anläggningar”, säger specialforskare Anna Maria Eriksson-Kallio från Livsmedelsverket.

Egenkontroll innebär även intressebevakning

Förebyggande fiskhälsovård är den viktigaste och billigaste metoden för att bekämpa fisksjukdomar. Det görs bäst genom fiskodlarens egenkontroll, som främst grundas på noggrann observation av odlad fisk, dokumentering och planering av förebyggande åtgärder.

”En beskrivning av egenkontrollen ska göras och den ska iakttas och uppdateras regelbundet. På så sätt får den övervakande hälsovårdsmyndigheten en heltäckande bild av verksamheten och kan jämföra beskrivningen och den genomförda verksamheten med gällande bestämmelser och krav”, säger koordinator Mari Virtanen från Finlands Fiskodlarförbund rf.

Det lönar sig att avsätta tid för att kontrollera fiskarna visuellt. Särskilt förflyttningarna av fisk är alltid förknippade med risker. Förflyttningar stressar alltid fiskarna och smittoutbrotten sker därför lätt direkt därefter.

”De första symtomen på till exempel IHN, infektiös hematopoietisk nekros, och VHS, viral hemorrhagisk septikemi, är vävnadsblödningar och onormalt beteende till följd av virusets spridning till fiskens nervsystem. Eftersom lagstadgade provtagningar sker relativt sällan och dödligheten inte nödvändigtvis är stor, är det ännu viktigare med egenkontroll i uppföljningen av sjukdomar. Endast med noggrann egenkontroll kan vi snabbt upptäcka smittade fiskar och vidta nödvändiga åtgärder för att förhindra smittspridning”, säger överinspektör Hanna Kuukka-Anttila från Livsmedelsverket.

Med hjälp av bokföring av egenkontrollen kan fiskodlaren i förekommande fall visa för sina handelspartner eller myndigheten att hen agerat korrekt.

Med en god planering av åtgärderna undviker man många problem. Till exempel vid förflyttningar av fisk måste man planera transportutrustningen, rutterna och även själva transporten på så sätt att de inte utgör någon fara för fiskarna på ursprungs- eller destinationsplatserna.

Den långa varma sommaren återspeglades i fisksjukdomsläget

Sommaren 2018 var raka motsatsen till den svala och regniga tillväxtsäsongen 2017. Den varma sommaren gynnade inte fiskodlarna och förhållandena under slutet av sommaren orsakade till och med fiskdöd på vissa anläggningar.

Trots den varma sommaren förblev antalet diagnosticerade bakteriesjukdomsfall, såsom flavobakterier och furunkulos, måttligt. Däremot drabbades de nordliga floderna av en epidemi av BKD, en kronisk, långsamt utvecklande bakteriell njursjukdom hos laxfiskar, jämfört med ett nolläge 2017.

”Den förändrade BKD-situationen i flera nordliga stora floder berör självklart ett stort antal fiskodlingsanläggningar. Därför är det nödvändigt att utöka provtagningarna för upptäckt av BKD särskilt på anläggningar som saknar skyddade vattentäkter”, säger ledande sakkunnig, VMD Satu Viljamaa-Dirks från Livsmedelsverket.

Forskare, kontrollanter och aktörer inom fiskbranschen samlas på Fiskhälsodagen i Åbo 28 mars 2019. Dagen genomförs med stöd av Europeiska havs- och fiskerifonden.

Läs mer om
Livsmedelsverkets undersökningar av fisksjukdomar 
Bekanta dig med
Finlands Fiskodlarförbund rf:s verksamhet  (på finska)

Ytterligare information:
specialforskare Anna Maria Eriksson-Kallio
050 439 2788