Jakthundar kan föra över hundens dvärgbandmask till människor. Smittor hos hundar kan förhindras genom omsorgsfull hantering av slaktavfallet på jaktplatsen.
En människa kan få smittan från dvärgbandmaskens ägg, som finns till exempel i pälsen hos en hund som bär på parasiten. Hos människan kan äggen ge upphov till vätskefyllda larvcystor i lungorna. Under årens lopp växer sig dessa cystor långsamt så att de blir mycket stora och svårbehandlade innan de ger allvarligare symptom.
Det bästa sättet att förhindra att hundar och människor smittas med ekinokocker är att förstöra älglungorna i slaktavfallet på jaktplatserna så att hundar och vilda rovdjur inte kommer åt att äta dem. Parasitcystorna i lungorna kan vara små, sitta djupt inne i lungan och därför vara svåra att upptäcka. Cystor kan ibland också finnas i levern.
En larvcysta i älgens organ är fylld med klar vätska och omges av en ljus hinna. Om hinnan av misstag perforeras kan vätskan komma ut med tryck. I den degenererade larvcysta finns ingen vätska, utan ett fastare sekret.
Jakthundar bör också medicineras både i början och i slutet av älgsäsongen så att hunden inte tar med sig smittan hem från skogen. Vid avmaskningen ska man välja ett preparat som är verksamt mot bandmask.
För människor utgör älglungor och andra organ av älg ingen smittrisk, eftersom de larver som finns i cystorna bara smittar till hunddjur.
Varg och hund är huvudvärdar för ekinokocker
Hundens dvärgbandmask (Echinococcus canadensis genotyp10) är en liten bandmask. I naturen lever den i vuxenstadiet i tarmen hos vargar och i larvstadiet i lungorna hos älgar, renar eller skogsvildrenar.
Vargar och hundar får smittan när de äter en larvcysta som finns i lungan och ibland också i levern hos en älg. I hunddjurets tarm utvecklas det vuxna bandmaskar från larvcystan. Maskarna producerar ägg som kommer ut i naturen med avföringen.
Älgen är en mellanvärd som får smittan genom att svälja maskägg som den får i sig när den äter näringsväxter.
Spridningsområdet för hundens dvärgbandmask utvidgas långsamt västerut och söderut
Kajanaland har länge varit det främsta förekomstområdet för hundens dvärgbandmask. Dessutom påträffas parasiten regelbundet i östra Lappland, främst i Salla samt i Kuusamo och norra Karelen. Under de senaste åren har man börjat påträffa parasiten också i västra Finland. Numera kan det sägas att hundens dvärgbandmask förekommer där det finns både vargar och älgar. Därför måste man se till att slaktavfallet från älg hanteras vederbörligt i hela Finland. I synnerhet måste man undvika att mata hundar med okokt älglunga.
Livsmedelsverket följer med förekomsten av hundens dvärgbandmask – skicka ett prov till undersökningarna!
Livsmedelsverket följer med förekomsten av hundens dvärgbandmask i Finland. Alla vargar som skickats in som prov undersöks för ekinokocker. Jägare uppmanas att granska älgarnas lungor med avseende på eventuella ekinokockcystor. Lungor (eller andra organ) som innehåller misstänkta förändringar bör skickas för undersökning till Livsmedelsverkets verksamhetsställe i Uleåborg. Livsmedelsverket betalar postningskostnaderna för provpaketet.
Ytterligare information:
Specialforskare Marja Isomursu, tfn 040 512 1248
Specialforskare Minna Nylund, tfn 040 489 3393
E-post: förnamn.efternamn@ruokavirasto.fi
Läs mer:
Ekinokockos
Anvisningar om insändandet av prover