De genomsnittliga grobarhetsresultaten för kontrollsäsongen 2025–2026 för utsäde har nu sammanställts. Grobarhetskvaliteten avviker inte heller denna säsong nämnvärt från långtidsmedelvärdena. Grobarheten hos spannmålsprover som analyseras för certifiering håller från år till år en god eller utmärkt nivå. Under denna säsong gav korn den mest grobara skörden. Tyvärr sjönk den genomsnittliga grobarheten hos åkerböna jämfört med föregående säsong. Under den avslutade säsongen analyserades drygt 6 000 fröprover i Livsmedelsverkets utsädeslaboratorium. Kontrollsäsongen börjar alltid den 1 juli och avslutas den 30 juni följande år.
Certifieringsprover
De genomsnittliga grobarheterna för betat korn och havre som granskades för utsädescertifiering var 95,1 % respektive 93,3 %, och för vårvete 91,8 %. Motsvarande siffror för obetat korn och havre var 94,3 % respektive 92,6 %, och för vårvete 89,1 %.
De genomsnittliga grobarheterna hos vårsäd ligger på en normalt god nivå. De är 1–2 procentenheter lägre än föregående säsong, med undantag för korn, vars genomsnittliga grobarhet är 2 procentenheter högre för betat utsäde och 1 procentenhet högre för obetat utsäde jämfört med förra säsongen. Kornets utmärkta kvalitet framgår även av den låga variationen mellan proverna jämfört med tidigare säsonger. Mögelskador var den dominerande orsaken till nedsatt grobarhet även denna säsong. Den största skillnaden mellan betade och obetade provers genomsnittliga grobarhet observerades hos vårvete.
Figur 1. Genomsnittlig grobarhet per kontrollsäsong för betade och obetade kornprover som skickats in för certifiering. De genomsnittliga grobarheterna i certifieringsproverna ligger på en god eller utmärkt nivå från säsong till säsong. (Källa: Livsmedelsverkets informationsservice för forskning och tillsyn, Frökvalitet.)
Den genomsnittliga grobarheten hos ärtprover var 88,7 % och hos åkerböna 78,8 %. För ärt är den genomsnittliga grobarheten den bästa under de senaste säsongerna. För åkerböna är grobarheten lägre än föregående säsong. Dess genomsnittliga grobarhet ligger också under minimikravet för grobarhet. Förutom de vanliga mekaniska skadorna och mögelskadorna försämras grobarheten hos åkerböna även av skador orsakade av bondbönsvivel (Bruchus rufimanus).
Figur 2. De genomsnittliga grobarheterna hos ärtprover uppvisar en stigande trend under de senaste säsongerna. (Källa: Livsmedelsverkets informationsservice för forskning och tillsyn, Frökvalitet.)
Bland vallgräsen var den genomsnittliga grobarheten hos timotej 92,6 % och hos ängssvingel 91,8 %. Den genomsnittliga grobarheten hos rybs var 86,1 %. Grobarhetskvaliteten hos timotej och ängssvingel ligger nära de bästa säsongerna. Däremot har andelen timotejpartier som uppfyller renhetskravet visat en nedåtgående trend under de senaste säsongerna.
Figur 3. Andelen timotejpartier som uppfyller renhetskravet uppvisar en nedåtgående trend. Motsvarande kurva för ängssvingel varierar mer mellan säsongerna. (Källa: Livsmedelsverkets informationsservice för forskning och tillsyn, Frökvalitet.)
Andelen undersökta partier som uppfyller grobarhetskravet är högre för korn och havre än under föregående säsong, och för korn till och med på samma nivå som under tidigare toppsäsonger. För vårvete är andelen partier som uppfyller grobarhetskravet lägre än under föregående säsong. För åkerböna har andelen partier som uppfyller grobarhetskravet haft en nedåtgående trend under de senaste nio säsongerna och uppgår nu till mindre än 60 % av de undersökta partierna. För ärt är motsvarande trend stigande.
Även om de artspecifika genomsnittliga grobarheterna är goda, medför en för låg grobarhet fler avstötningar av utsädespartierna vid certifieringen av utsädet än utsädets artrenhet. I ekopartierna går refuseringarna åt andra hållet.
Ekologiskt utsäde
Under den avslutade säsongen analyserades 301 certifieringsprover avsedda för ekologiskt utsäde. Överlägset flest prover utgjordes av havre. Därefter följde timotej och korn. Den genomsnittliga grobarheten hos ekologisk havre var 92,2 %, hos korn 92,2 % och hos timotej 93,3 %. De genomsnittliga grobarheterna skiljer sig inte nämnvärt från dem hos konventionellt producerat utsäde. För ekologisk timotej är den till och med högre.
Prover för beställningsanalyser omfattar råvaruprover från fröpackerier samt lantbrukarnas gårdens eget utsäde (TOS-prover). Den genomsnittliga grobarheten hos betade havreprover som analyserades som beställningsanalys var 90,2 %, hos korn 91,0 % och hos vårvete 91,0 %. Motsvarande värden för obetade prover var 89,2 %, 88,7 % respektive 85,7 %. Resultaten ligger på samma nivå som eller över föregående säsong. Den genomsnittliga grobarheten hos ärtprover inom beställningsanalyser var 89,9 %, vilket är ett bättre resultat än föregående säsong.
Aktuella kvalitetsresultat finns i Livsmedelsverkets informationsservice för forskning och tillsyn: Frökvalitet.
Mer information
Jaana Laurila
jaana.laurila@ruokavirasto.fi