Anvisningar om högpatogen fågelinfluensa hos fjäderfä för aktörer och övervakare inom livsmedelsbranschen

Skriv ut

Anvisning/version: 3178/04.02.00.01/2025/1, tagen i bruk 17.11.2025

1 Inledning

I denna anvisning behandlas aktörers och övervakare inom livsmedelsbranschens beredskap inför situationer där högpatogen fågelinfluensa (Highly Pathogenic Avian Influenza, HPAI) har konstaterats hos fjäderfä i Finland. Anvisningen är avsedd för livsmedelsaktörer som hanterar slaktkroppar, kött eller ägg av fjäderfä och/eller produkter av dessa samt för tillsynsmyndigheter.

Det är bra att ta del av denna anvisningshelhet på förhand, trots att den är avsedd för situationer där det har förekommit misstanke om eller fall av fågelinfluensa hos fjäderfä i Finland. Anvisningen uppdateras vid behov. Anvisningen är inte riktad till aktörer inom primärproduktionen. I denna anvisning behandlas inte situationer där högpatogen fågelinfluensa endast har konstaterats hos vilda fåglar.

Slakteriaktörerna och slakteriernas tjänsteveterinärer (besiktningsveterinärerna) bör även beakta denna anvisning när aktörernas egen beredskapsplan granskas. Lagen om djursjukdomar förutsätter att slakterierna ska utarbeta beredskapsplaner som tillämpas på deras egen verksamhet och förhållanden med tanke på djursjukdomar i kategori a, såsom högpatogen fågelinfluensa. Livsmedelsverket har utarbetat en anvisning om utarbetande av beredskapsplaner för slakterier (Teurastamoiden valmiussuunnitelman laatiminen a-luokan eläintautien varalta, på finska).

Högpatogen fågelinfluensa är en smittsam virussjukdom hos fåglar som kan orsaka allvarliga epidemier hos fåglar och stora förluster för fjäderfähushållningen när den sprids till djurhållningsplatser för fjäderfä. Sjukdomen smittar lätt mellan fåglarna både direkt och indirekt. Vissa fågelinfluensavirus kan också smitta människor, men infektioner är mycket sällsynta och förekommer vanligtvis vid nära kontakt med smittade vildfåglar, fjäderfä eller deras sekret. Fågelinfluensaviruset förstörs vid upphettning, till exempel vid matlagning.

De åtgärder och begränsningar som ska vidtas för att bekämpa djursjukdomar som enligt lag ska bekämpas grundar sig på lagstiftningen om djursjukdomar. Vid fall av fågelinfluensa ger Livsmedelsverket och andra myndigheter anvisningar och föreskrifter till aktörer och andra parter från fall till fall. Regionförvaltningsverket, i praktiken länsveterinären, ansvarar för verkställandet av åtgärderna enligt lagen om djursjukdomar med bistånd från den kommunala tillsynsenheten eller en tjänsteveterinär vid ett slakteri.

Om högpatogen fågelinfluensa konstateras hos fjäderfä, fattar Livsmedelsverket beslut om att fåglarna på djurhållningsplatsen i fråga ska avlivas, kropparna förstöras och att utrymmena ska rengöras och desinficeras. Livsmedelsverket inrättar en restriktionszon runt djurhållningsplatsen i syfte att förhindra att sjukdomen sprids. Restriktionszonen indelas i en skyddszon (radie minst 3 km) och en övervakningszon (radie minst 10 km). I samband med detta kan restriktioner införas för livsmedelslokaler som hanterar kött eller ägg av fjäderfä, om verksamheten är belägen inom en restriktionszon eller om man i verksamheten använder kött eller ägg av fjäderfä som härstammar från en restriktionszon. Transporten av fjäderfä, andra fåglar och livsmedel och biprodukter från dem inom zonen begränsas och övervakas. Zonerna begränsar endast sådan verksamhet som kan leda till att smittan sprids. Djurhälsomyndigheterna ansvarar för att informera djurhållningsplatserna och aktörerna i zonen när zonerna inrättas. Föreskrifter och förbud antecknas i Livsmedelsverkets beslut om restriktionszonen (Ruokaviraston päätösmalli rajoitusvyöhykkeen perustamisesta korkeapatogeenisen lintuinfluenssan vuoksi, på finska). Aktörerna är skyldiga att utreda och iaktta eventuella restriktionszoners inverkan på den egna verksamheten.

När högpatogen fågelinfluensa konstateras hos fjäderfä ska aktörer inom livsmedelsbranschen vidta återkallelseåtgärder enligt livsmedelslagstiftningen, om det är nödvändigt för att förhindra smittspridning och om myndigheten kräver det.

2 Spårning av fjäderfäkött och ägg

Man får inte leverera fjäderfä, kött eller ägg från djurhållningsplatsen efter det att högpatogen fågelinfluensa har konstaterats. Livsmedelsverket fattar beslut om att alla fåglar på den smittade djurhållningsplatsen ska avlivas. Länsveterinären bedömer i samarbete med Livsmedelsverket hur länge smittan eventuellt ska ha förekommit på djurhållningsplatsen för fjäderfä innan sjukdomen konstaterades. Myndigheterna beaktar den tidsperiod under vilken sjukdomen bedöms ha förekommit på djurhållningsplatsen för fjäderfä när de beslutar om omfattningen och begränsningarna av eventuella återkallelser av livsmedel. Spårningen måste omfatta minst 21 dygn från den dag då misstanken om sjukdom har anmälts. Denna period på 21 dygn dvs. uppföljningsperioden, är en period som fastställts för högpatogen fågelinfluensa ((EU) 2020/687 bilaga II), under vilken det ännu inte har funnits bestämmelser som begränsat verksamheten på djurhållningsplatsen, men smittan sannolikt redan har funnits på djurhållningsplatsen och har djur levererats för slakt eller hönsägg som livsmedel. Länsveterinären utreder om smittan har kunnat spridas vidare från den smittade djurhållningsplatsen under uppföljningsperioden. Fåglar, kött, ägg samt livsmedel tillverkade av kött och ägg som under denna tidsperiod har förts vidare från den smittade djurhållningsplatsen ska spåras. Produkter som levererats från den smittade djurhållningsplatsen före misstanke om sjukdom och som behandlats enligt bilaga VII till 2020/687 (se kapitel 5), kan uteslutas från spårningen om Livsmedelsverket anser att de är säkra efter en riskbedömning. Livsmedelsverket fattar beslut om att produkter som är smittfarliga med tanke på djursjukdomens spridning ska förstöras. Dessa livsmedel får inte längre släppas ut på marknaden. Livsmedelsverket beaktar i sitt beslut även animaliska biprodukter.

2.1 Åtgärder i livsmedelslokaler inom kött- och äggbranschen

När det gäller aktörer inom livsmedelsbranschen som har tagit emot fåglar eller produkter från dem från den smittade djurhållningsplatsen utreder myndigheten om aktören har ägg, kött eller produkter som eventuellt har kontaminerats med fågelinfluensaviruset i sin besittning eller har levererat till marknaden. Aktörer inom livsmedelsbranschen ska på begäran av myndigheten lämna in spårbarhetsuppgifterna till myndigheten utan onödigt dröjsmål.

Slakterier och andra godkända livsmedelslokaler inom köttbranschen

Om ett slakteri eller någon annan godkänd livsmedelslokal inom köttbranschen får information av myndigheten om att fjäderfä eller produkter som härstammar från den smittade djurhållningsplatsen har levererats till den, ska slaktkroppar, kött och andra produkter som härstammar från den smittade djurhållningsplatsen lagras tydligt märkta och åtskilda från andra livsmedel tills Livsmedelsverket har fattat beslut om fortsatta åtgärder. Metoderna för att hålla produkterna åtskilda kan bedömas separat för varje livsmedelslokal. Om produkterna från den smittade djurhållningsplatsen har kunnat kontaminera livsmedelslokalens övriga produkter, ska även dessa kontaminerade produkter lagras åtskilda. Dessutom ska produkter som levererats vidare och som härstammar från den smittade djurhållningsplatsen spåras. Man måste invänta länsveterinärens tillstånd för att få leverera kött från slakteriet till styckningsanläggningen. Kött från ett slakteri i anslutning till en styckningsanläggning får endast levereras från slakteriet i fråga. Från styckningsanläggningen får kött levereras vidare endast om länsveterinären har försäkrat sig om att verksamheten inte medför fara för spridning av en djursjukdom till exempel på grund av korskontaminering i samband med hantering eller lagring av slaktkroppar eller kött eller via person- eller fordonstrafik. En förutsättning för att köttet ska få levereras vidare är att det kött som styckats i styckningsanläggningen inte härstammar från den smittade djurhållningsplatsen.

Om fågelinfluensa har konstaterats i prover från fåglar som funnits i slakteriet, kan nya djur föras till slakteriet när det har gått 24 timmar sedan de nödvändiga åtgärderna vidtogs (avlivning och bortskaffande av djur, nödvändig rengöring och desinfektion). Livsmedelsverket fattar beslut om åtgärderna och myndigheten övervakar att de genomförs.

Om fåglar har slaktats på slakteriet eller om det i livsmedelslokalen finns kött som härstammar från en djurhållningsplats där fågelinfluensa senare har konstaterats, kan man i regel återgå till normal verksamhet när produkterna har förstörts och produktionsmiljön desinficerats. Att ta prover från ytor för påvisning av fågelinfluensa behövs inte. Livsmedelsverket fattar beslut om behandling, förädling och bortskaffande samt fattar beslut om rengöring eller behandling av material och ämnen som identifierats som smittsamma (utrustning, transportmedel osv.).

Äggpackerier

Ägg från en smittad djurhållningsplats och ägg/och eller produkter som varit i kontakt med dem och som anses ha kunnat kontamineras med virus förstörs vid äggpackeriet i enlighet med myndighetens beslut. Packeriet utreder tillsammans med den lokala övervakaren, under handledning av länsveterinären, var äggen från den smittade djurhållningsplatsen finns just då och om de eventuellt har varit i kontakt med andra ägg eller produkter så att viruset har kunnat kontaminera dem. Äggpackeriet kan dessutom utifrån sin egen riskbedömning även spåra och hantera/bortskaffa andra produkter som myndigheten inte har ansett vara nödvändigt att spåra/bortskaffa. Då kan bortskaffandet göras på normalt sätt med iakttagande av lagstiftningen om biprodukter. Ägg från ett äggpackeri får inte levereras till andra livsmedelslokaler innan länsveterinären har gett tillstånd till det.

Hantering av kött eller ägg i registrerad verksamhet

De åtgärder som syftar till att begränsa sjukdomen och de spårbarhetskrav som behandlas i denna anvisning gäller också sådan verksamhet där fjäderfä slaktas i anslutning till djurhållningsplatsen och säljs utan köttbesiktning eller där hönsägg säljs direkt från producenten till konsumenten.

Kraven gäller i tillämpliga delar också all annan livsmedelsverksamhet där man hanterar kött av fjäderfä, produkter tillverkade av kött eller ägg (till exempel restauranger, butiker eller bagerier). Om till exempel fjäderfäkött, ägg eller produkter som tillverkats av dessa och som härstammar från den djurhållningsplats som smittats har levererats till en restaurang eller butik, ska de spåras och hållas åtskilda från andra livsmedel fram till Livsmedelsverkets beslut.

3 Eventuella återkallelser och bortskaffande av biprodukter

Aktörer inom livsmedelsbranschen ska inleda åtgärder för återkallande av livsmedel under ledning av myndigheten, om han eller hon innehar eller har levererat vidare livsmedel som kan innehålla högpatogent fågelinfluensavirus. Ansvaret för att initiera återkallelsen ligger hos den aktör som har fått fjäderfä eller ägg (till exempel ett slakteri eller ett äggpackeri) från den smittade djurhållningsplatsen. Sedan genomför övriga aktörer i livsmedelskedjan återkallelsen för sin egen del. Åtgärder vidtas när en smitta har konstaterats på djurhållningsplatsen för fåglar som är avsedda som livsmedel eller för äggproduktion.

Återkallelsen gäller den tidsperiod då inga restriktioner ännu har införts på djurhållningsplatsen, men det är uppenbart att smittan redan har funnits på djurhållningsplatsen och djur har levererats för slakt eller hönsägg som livsmedel under denna tid. För högpatogen fågelinfluensa är perioden i fråga, dvs. uppföljningsperioden minst 21 dygn ((EU) 2020/687 bilaga II) och gäller produkter som inte har genomgått riskreducerande behandling enligt bilaga VII till 2020/687, till exempel råa ägg, produkter som innehåller icke-värmebehandlad äggmassa, rått kött, produkter av rått kött, rått malet kött och maskinurbenat kött. Återkallelsen kan gälla bland annat slakterier, livsmedelslokaler som hanterar kött, äggpackerier, livsmedelslokaler som hanterar hönsägg, transporter, lager, butiker och restauranger. Återkallelsen ska enligt myndighetens bedömning vid behov utvidgas till att även gälla livsmedel som innehas av konsumenter. Vid behov bedöms om livsmedel som härstammar från den smittade djurhållningsplatsen har kunnat orsaka korskontaminering med andra livsmedel (till exempel vid slakt eller styckning i samma linje) och utifrån detta bedöms behovet av eventuella fortsatta åtgärder.

Återkallelsen genomförs enligt normal återkallelsepraxis. Aktörer ska genast kontakta den lokala livsmedelstillsynen i kommunen eller slakteriets tjänsteveterinär om det uppstår misstanke om att aktören redan har tagit emot eller kanske redan levererat kött, ägg eller produkter som kan ha kontaminerats med fågelinfluensavirus. Den lokala kommunala livsmedelstillsynen kontaktar regionförvaltningsverket och slakteriets tjänsteveterinär samt Livsmedelsverkets köttbesiktningsenhet.

3.1 Förutsättningar för återkallelse med stöd av livsmedelslagstiftningen

Livsmedelsverket anser att livsmedel som härstammar från fjäderfä som konstaterats ha insjuknat i fågelinfluensa inte kan anses vara säkra på det sätt som avses i artikel 14.1 punkt 2a i EG:s allmänna livsmedelsförordning 178/2002. Mot bakgrund av detta är aktörer inom livsmedelsbranschen enligt artikel 19 i förordningen skyldiga att återkalla livsmedelspartiet eller livsmedelspartierna från marknaden och vid behov även från konsumenterna. Livsmedelsverket kan fatta beslut om att ett livsmedel ska återkallas från marknaden, om aktören inom livsmedelsbranschen inte iakttar skyldigheten att återkalla ett livsmedel från marknaden som inte uppfyller kraven på livsmedelssäkerhet. Undantag från detta utgörs av livsmedel som härstammar från den smittade djurhållningsplatsen 1–21 dygn från innan misstanken om sjukdomen väcktes (uppföljningsperiod) och som redan har behandlats eller behandlas i enlighet med riskreducerande behandlingar i bilaga VII till 2020/687. Utifrån en riskbedömning är det fortfarande möjligt att använda sådana livsmedel som livsmedel.

3.2 Insamling, transport och bortskaffande av återkallade och andra livsmedel som ska bortskaffas

Bestämmelser om insamling, transport, dokumentering och bortskaffande av återkallade livsmedel och livsmedel som ska bortskaffas finns i förordningen om animaliska biprodukter EG 1069/2009. Återkallade livsmedel ska kunna identifieras så att de kan hållas åtskilda från andra livsmedel. Återkallade livsmedel får inte kontaminera andra produkter eller medföra risk för förväxling av andra produkter. Det parti som återkallas ska tydligt märkas med "ska bortskaffas".

Fordon, tankar och redskap

Återkallade livsmedel kan transporteras enligt normal logistik med samma transportmateriel och förvaras i samma utrymmen som andra förpackade livsmedel, förutsatt att produkterna hålls åtskilda och märkta så att det inte finns risk för förväxling med andra livsmedel. För återkallade livsmedel, med undantag av ägg, ska transporten och kylförvaringen ordnas i ett kylt utrymme eller en kylanläggning. Om återkallelsen ordnas så att livsmedlen transporteras direkt för bortskaffande (t.ex. med avfallshanteringsbolagets materiel), kan återkallelsen också göras utan kyltransport.

Förpackade livsmedel ska inte öppnas, utan de ska levereras för bortskaffande som sådana i sina ursprungliga förpackningar. Oförpackade livsmedel ska samlas in och transporteras tätt slutna så att de inte medför risk för kontaminering av andra livsmedel eller transportmateriel. Kärl och redskap som varit i direkt kontakt med råa, oförpackade livsmedel ska antingen bortskaffas tillsammans med livsmedlen eller tvättas och desinficeras. Alla återanvändbara kärl, redskap, burar och utrustning som kommit i kontakt med de återkallade livsmedlen eller deras förpackningar ska rengöras, tvättas och desinficeras efter varje användning. Tvätt och desinficering ska dokumenteras. Att ta prover från ytor för påvisning av fågelinfluensa behövs inte.

Transporthandlingar

Vid transport av livsmedel som återkallats ska livsmedlet åtföljas av ett dokument av vilket det framgår vilken produkt som återkallas, dess mängd, ursprungsplatsens (t.ex. butik, lager) namn och adress, transportföretagets namn och adress samt mottagarens namn och adress. Dokumentet görs upp i tre exemplar, ett exemplar till avsändaren, ett till transportören och ett till mottagaren. Dokumentet måste åtfölja produkterna till deras slutliga behandlingsplats.

Hantering av återkallade livsmedel och andra livsmedel som ska bortskaffas

Vid hantering av oförpackade produkter används skyddshandskar och man ska säkerställa att inga andra ytor kontamineras med de nedsmutsade skyddshandskarna. Skyddshandskarna bortskaffas tillsammans med produkterna om de bortskaffas vid en avfallsförbränningsanläggning. Efter att man tagit av sig skyddshandskarna ska man tvätta och desinficera sina händer. Utrustning och kärl för engångsbruk som varit i kontakt med oförpackat rått kött eller preparat med rått kött förstörs tillsammans med produkterna i avfallsförbränningsanläggningen. Övriga kärl och behandlingsredskap kan tvättas och desinficeras. Den kylda anordningen som används vid försäljning tvättas och desinficeras. Tvätt och desinficering ska dokumenteras.

Bortskaffande av återkallade livsmedel och biprodukter

Återkallade livsmedel ska inte returneras till slakteriet, äggpackeriet eller djurhållningsplatsen, utan de ska transporteras direkt för bortskaffande som biprodukter i kategori 2 eller samlas ihop i andra utrymmen (t.ex. lager, terminaler) och skickas vidare för centraliserat bortskaffande från dem. Om fågelinfluensa konstateras hos fjäderfä eller om det är fråga om återkallelse av produkter, fattar tillsynsmyndigheterna beslut om bortskaffande av biprodukter. Detta gäller både återkallade livsmedel och biprodukter som uppkommit i livsmedelslokalen och som kan ha kontaminerats med fågelinfluensavirus. Livsmedelsverket fattar med stöd av lagen om djursjukdomar beslut om nödvändiga åtgärder på den smittade djurhållningsplatsen och länsveterinären ansvarar för verkställandet av beslutet i fråga.

Biprodukter i kategori 2 kan bortskaffas bevisligen antingen genom förbränning i en avfallsförbränningsanläggning eller genom att föras för behandling oförpackade till en bearbetningsanläggning i kategori 2. Bearbetningsanläggningar för kategori 2 hittar du här. Det finns ingen motsvarande nationell förteckning över avfallsförbränningsanläggningar, utan aktören ska själv ta reda på var förbränningsanläggningar som tar emot biprodukter av klass 2 finns belägna. Vid bortskaffandet ska man beakta att behandlingsprocessen vid behandlingsanläggningen inte klarar av plastförpackningar, så till exempel konsumentförpackningar för kött av fjäderfä ska förstöras i en avfallsförbränningsanläggning. Innan ett livsmedel som ska bortskaffas levereras till en avfallsförbrännings- eller behandlingsanläggning, ska aktören kontakta anläggningen och säkerställa de praktiska åtgärderna för att säkerställa att den smittsamma biprodukten tas emot på ett säkert sätt och bevisligen bortskaffas.

Alla produkter som kommit i kontakt med kött, ägg, produkter och ytor som eventuellt kontaminerats med fågelinfluensavirus hör till biproduktskategori 2, om inte Livsmedelsverket klassificerar något annat. All annan utrustning som eventuellt kontaminerats, såsom handskar, lådor eller plast, kan förstöras som smittfarligt avfall i en avfallsförbränningsanläggning till exempel i en behållare för farligt avfall.  Om man även hanterar andra livsmedel än sådana som eventuellt kontaminerats med fågelinfluensavirus i livsmedelslokalen, ska aktören säkerställa att biprodukter som hör till olika kategorier förvaras på samma sätt som i normala situationer, att de tydligt kan identifieras och hållas åtskilda både från varandra och från livsmedlen under insamlingen. Kärl som är avsedda för insamling och förvaring av biprodukter som hör till olika kategorier eller är avsedda för olika destinationer måste märkas på ett identifierbart sätt i livsmedelslokalerna, till exempel med färg, text, kod eller kärltyp.

Aktörer inom livsmedelsbranschen ska beakta att biprodukter från fjäderfä som härstammar från en smittad djurhållningsplats eller från djurhållningsplatser för fjäderfä inom restriktionszonen i regel inte får levereras till utfodring av djur (till exempel till sällskapsdjur eller pälsdjur). I sådana situationer ska livsmedelsaktören också genast underrätta de aktörer till vilka livsmedelsaktören levererar biprodukter som foder och avbryta leveransen.

Under transporten av biprodukter ska fordon, tankar, förpackningar eller annat förpackningsmaterial märkas med kategorin biprodukter samt märkningstexten för ifrågavarande kategori till exempel enligt följande: "Kategori 2, inte för utfordring av djur." Transporterna skall åtföljas av det transportdokument som nämnts tidigare.

Efter transporten ska man se till att materielen som transporterat biprodukterna rengörs och desinficeras på behörigt sätt.

Kostnader

Kostnader och förluster till följd av högpatogen fågelinfluensa ersätts inte med statliga medel, om kostnaderna eller förlusterna har uppkommit vid slakt av djur, vid bearbetning eller tillverkning av livsmedel eller vid saluföring av livsmedel eller andra produkter. Aktören inom livsmedelsbranschen ansvarar således för kostnaderna för bortskaffande av kött och produkter samt för avbrott i produktionen, rengöring och desinficering av produktionslokaler och andra motsvarande åtgärder. För eventuella produktionsförluster eller produkter som ska förstöras betalas inte heller ersättningar enligt bestämmelserna om djursjukdomar.

3.3 Om livsmedel som importeras från ett annat land misstänks utgöra en risk för fågelinfluensa

Livsmedelsverket eller länsveterinären kan med stöd av lagen om djursjukdomar fatta beslut om användning av produkter även när det i en annan EU-medlemsstat eller i ett tredje land förekommer en fågelinfluensaepidemi och sjukdomen hotar att spridas via ett livsmedel som importerats därifrån. Man kan fatta beslut om att produkterna ska förstöras, hanteras så att risken för spridning av en djursjukdom elimineras, förvaras tills risken för spridning av en djursjukdom i anslutning till produkten har klarnat eller återlämnats till den stat från vilken produkten har importerats.

4 Särskilda villkor för begränsningszoner som inrättats på grund av högpatogen fågelinfluensa

I regel är det förbjudet att förflytta fjäderfä, färskt kött från fjäderfä, andra delar avsedda för utfordring av djur, malet kött av färskt kött, produkter av rått kött och köttprodukter samt ägg avsedda som livsmedel från djurhållningsplatser, slakterier och andra godkända livsmedelslokaler inom restriktionszonen. Förbudet tillämpas dock inte på produkter som har genomgått någon av de behandlingar som avses i bilaga VII till EU 2020/687 (se kapitel 5 i denna anvisning) och som har erhållits eller producerats innan uppföljningsperioden på 21 dygn inleddes eller som har gjorts av fjäderfä vars djurhållningsplats ligger utanför restriktionszonen. (EU 2020/687 artikel 27) För förflyttning av fjäderfä eller produkter från fjäderfä inom restriktionszonen ska skriftligt tillstånd sökas hos regionförvaltningsverket. Med undantagstillstånd beviljat av regionförvaltningsverket kan även andra produkter än sådana som behandlats enligt 2020/687 bilaga VII, såsom färskt kött av fjäderfä och hönsägg, släppas in på den inhemska marknaden inom restriktionszonen. Förfarandet med undantagstillstånd är förenat med villkor och en bedömning av att undantag från begränsningarna inte medför risk för spridning av sjukdomen.

Regionförvaltningsverket kan bevilja tillstånd för förflyttning av färskt fjäderfäkött från fåglar som hålls på djurhållningsplatser inom skyddszonen, om köttet märks ut på slakteriet i enlighet med bilaga IX till EU 2020/687 och är avsett att flyttas endast inom Finland (EU 2020/687 artikel 33). Regionförvaltningsverket kan bevilja tillstånd för förflyttning av färskt kött från fjäderfä som hålls på djurhållningsplatser inom övervakningszonen (EU 2020/687 artikel 49).

Regionförvaltningsverket kan bevilja tillstånd för förflyttning av ägg avsedda som livsmedel från djurhållningsplatser och anläggningar inom restriktionszonen (skyddszonen eller övervakningszonen) inom Finland när de levereras till ett packeri och har förpackats antingen i en engångsförpackning eller i en förpackning som kan rengöras och desinficeras så att fågelinfluensaviruset förstörs. De kan också levereras till en anläggning som tillverkar äggprodukter för värmebehandling i enlighet med kapitel XI i bilaga II till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) 852/2004. (EU) 2020/687, artikel 34 och 50)

Om produkter med regionförvaltningsverkets tillstånd flyttas bort från restriktionszonen, ska produkterna under hela produktionsprocessen och lagringen tydligt åtskiljas från produkter som inte kan skickas utanför restriktionszonen. Produkterna får inte transporteras tillsammans med sådana produkter som inte får skickas utanför restriktionszonen.

Biprodukter av fjäderfä från restriktionszoner klassificeras som biprodukter av kategori 2, om inte Livsmedelsverket i undantagsfall klassificerar dem som något annat.

4.1 Handel med och export av fjäderfä och fjäderfäprodukter från den inre marknaden till länder utanför EU

Om högpatogen fågelinfluensa konstateras på en djurhållningsplats för fjäderfä i Finland, kan exporten från alla andra länder till EU-länderna (handeln på den inre marknaden) fortsätta som normalt, förutom export från begränsningszonen.

Konstaterandet av högpatogen fågelinfluensa påverkar exporten till länder utanför EU om destinationslandet har ställt villkor för export av produkter med anknytning till fågelinfluensa. Vissa destinationsländer förutsätter sjukdomsfrihet i hela Finland, även om köttet/köttprodukterna, äggen/äggprodukterna eller produkter som fås från biprodukter, vilka är avsedda för export inte kommer från en restriktionszon. Att sjukdomen förekommer hos fjäderfä någonstans i Finland kan stoppa exporten till vissa länder från hela Finland. Det kan också påverka exporten av produkter av andra djurarter. Om det framgår att produkter har exporterats med ett sådant djurhälsointyg för export som innehåller försäkringar gällande högpatogen fågelinfluensa, ska exportföretaget och övervakaren anmäla detta till Livsmedelsverkets exportsektion. Livsmedelsverket ger närmare anvisningar om anmälan på sin webbplats i samband med sjukdomsfallet. Livsmedelsverket meddelar destinationslandet för exporten om sjukdomsfallet så att myndigheterna i destinationslandet kan vidta nödvändiga åtgärder när exportpartiet anländer.

5 Behandling av kött och ägg för att minska risken för fågelinfluensa

Fågelinfluensaviruset förökar sig inte utanför kroppen, men viruset kan bevara sin sjukdomsalstrande förmåga under en tid särskilt i svala och fuktiga miljöer. Viruset överlever nedfrysning utan att förstöras. Värme och uttorkning förstör viruset effektivt.

Fjäderfäkött och produkter som innehåller fjäderfäkött och som härstammar från en djurhållningsplats från innan misstanke om sjukdomen väcktes eller från en restriktionszon kan fortfarande användas som livsmedel om de behandlas med någon av följande metoder (Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/687, bilaga VII):

  • Värmebehandling i en lufttät sluten behållare till minst F0-värde 3
    • Enligt Livsmedelsverkets tolkning: medeltemperaturen för en produkt i en lufttät sluten behållare ska vara 121 °C i tre minuter.
  • Värmebehandling för att uppnå en innertemperatur på 80 °C
  • Värmebehandling för att uppnå en innertemperatur på 70°C
  • Innertemperatur 73,9 °C i minst 0,51 sekunder
  • Innertemperatur 70 °C i minst 3,5 sekunder
  • Innertemperatur 65 °C i minst 42 sekunder
  • Innertemperatur 60 °C i minst 507 sekunder

Ägg och produkter innehållande ägg som härstammar från en smittad djurhållningsplats från innan misstanke om sjukdomen har väckts eller från en restriktionszon kan fortfarande användas som livsmedel genom behandling med någon av följande metoder (kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/687, bilaga VII):

  • Hela ägg:
    • 60°C, 188 sekunder
    • helt tillagat
  • Blandningar med hela ägg:
    • 60°C, 188 sekunder
    • helt tillagat
    • 61,1°C, 94 sekunder
  • Flytande äggvita:
    • 55,6°C, 870 sekunder
    • 56,7°C, 232 sekunder
  • Naturlig eller orörd äggula:
    • 60°C, 288 sekunder
  • 10 % saltad äggula:
    • 62,2°C, 138 sekunder
  • Torkad äggvitemassa:
    • 67 °C, 20 timmar
    • 54,4 °C, 50,4 timmar
    • 51,7 °C, 73,2 timmar

Aktören ska kontakta övervakaren innan livsmedlen värms upp. Livsmedelsverket kan vid behov ge länsveterinären, övervakaren av livsmedelslokalen samt företagaren experthjälp vid bedömningen av behandlingarnas effekt.

6 Avfallshantering och avloppsvatten

Avfallshantering

Aktören måsta ägna särskilt uppmärksamhet åt avfallshanteringen för att förhindra spridning av fågelinfluensaviruset i miljön. Man måste säkerställa att skadedjur, såsom fåglar eller gnagare, inte kan sprida avfallet i miljön.

Avloppsvatten

Aktörer som hanterar fjäderfäkött eller ägg måste bedöma riskerna i anslutning till avloppsvatten, särskilt med hänsyn till det fasta organiska material som transporteras med skölj- och tvättvatten och fettavskiljningsbrunnar.

Det är även bra om aktören redan på förhand kan utreda vart avloppsvattnet från livsmedelslokalen leds och hur det behandlas. Den eventuella smittorisken för avloppsvatten påverkas av de tekniska lösningarna för behandling av avloppsvatten i livsmedelslokalen. I slakteriets beredskapsplan rekommenderas att behandlingen av avloppsvatten och fasta partiklar beaktas.  

Om fjäderfä från djurhållningsplatsen har slaktats i slakteriet under den tid då det har kunnat förekomma smitta hos fjäderfä, gör Livsmedelsverket en bedömning av om det finns risk för att fågelinfluensaviruset kan spridas via avloppsvattnet. Vid behov ger länsveterinären aktören anvisningar om till exempel tömning av innehållet i fettavskiljningsbrunnen och leverans av innehållet för behandling på ett sätt som förstör viruset.

7 Rengöring och desinficering i livsmedelslokaler

I livsmedelslokaler där man har hanterat kroppar av fjäderfä, kött eller ägg som eventuellt kontaminerats med fågelinfluensavirus är det viktigt att rengöra och desinficera ytorna noggrant. Man ska också se till att transportmaterielen rengörs. Till en början rengörs ytorna mekaniskt och tvättas med tvättmedel, varefter desinfektionsmedlet appliceras på den rena och torra ytan. Om det finns organisk smuts kvar på ytan har desinfektionsmedlet ingen effekt. På marknaden finns flera olika desinficerande tvätt- och desinfektionsmedel som lämpar sig för tvätt och desinficering av livsmedelslokaler så att fågelinfluensaviruset förstörs. En del av ämnena fungerar också vid låga temperaturer, men det rekommenderas att man först avfrostar fryslagren och rengör och desinficerar ytorna vid rumstemperatur. Aktören ska alltid följa bruksanvisningarna för varje preparat och fästa särskild uppmärksamhet vid brukslösningens styrka och verkningstid. Dessutom ska man komma ihåg att använda ändamålsenlig personlig skyddsutrustning.

8 Material och lagstiftning

Relaterat material

Lagstiftning

  • Lag om djursjukdomar 76/2021
  • Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/687 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 vad gäller bestämmelser om förebyggande och bekämpning av förtecknade sjukdomar
  • Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 om överförbara djursjukdomar och om ändring och upphävande av vissa akter med avseende på djurhälsa (”djurhälsolag”)
  • Jord- och skogsbruksministeriets förordning om försiktighetsåtgärder för förebyggande av överföringen av aviär influensa mellan vilda fåglar och tamfåglar 369/2021
  • Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2023/2447 om nödåtgärder i samband med utbrott av högpatogen aviär influensa i vissa medlemsstater
  • Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 931/2011 om de spårbarhetskrav som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 för livsmedel av animaliskt ursprung
  • Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung
  • Jord- och skogsbruksministeriets förordning om livsmedelshygien 318/2021
  • Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter och därav framställda produkter som inte är avsedda att användas som livsmedel och om upphävande av förordning (EG) nr 1774/2002 (förordning om animaliska biprodukter)
  • Kommissionens förordning (EU) nr 142/2011 om genomförande av Europaparlamentets och rådet förordning (EG) nr 1069/2009 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter och därav framställda produkter som inte är avsedda att användas som livsmedel och om genomförande av rådets direktiv 97/78/EG vad gäller vissa prover och produkter som enligt det direktivet är undantagna från veterinärkontroller vid gränsen
  • Lag om animaliska biprodukter 517/2015
  • Jord- och skogsbruksministeriets förordning om animaliska biprodukter 783/2015
  • Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet