Livsmedelstillsyn och riskbedömning inom primärproduktionen

1 Inledning

I denna anvisning ges rekommendationer om bedömningen av riskerna inom primärproduktionen av livsmedel och om fastställandet av inspektionsfrekvensen. Tillsynsuppgifter om primärproduktionen offentliggörs inte.

Anvisningen ersätter den tidigare anvisningen 10507/1.

Hur bindande anvisningen är

En myndighets verksamhet skall bygga på den befogenhet som föreskrivs i lag och lagen skall noggrants följas i myndighetens verksamhet. Myndighetens ansvaringar är till sin rättsliga natur inte bindande för andra myndigheter eller företagare. I sista hand avgörs frågor som gäller tillämpandet av lagstiftningen av en domstol.

2 Definitioner

Primärproduktion: Med primärproduktion avses produktion, uppfödning och odling av primärprodukter, inklusive skörd, mjölkning och produktion av livsmedelsproducerande djur före slakt. Jakt, fiske och insamling av vilda produkter omfattas också (artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002). Som primärproduktion betraktas också producenters direkta leveranser av små mängder primärprodukter till konsumenter eller till lokala detaljhandelsföretag som levererar direkt till konsumenter (Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004 artikel 1.2 c och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 artikel 1.3 c). I tabell 1 i denna anvisning definieras verksamhet som ingår i primärproduktion per produktionsinriktning.

Primärproduktionsställe: en gårdsbruksenhet, trädgård eller en annan plats där man bedriver primärproduktion av livsmedel.

Konsument: slutkonsument; den slutliga konsumenten av ett livsmedel, den som äter livsmedlet eller använder det för matlagning och som inte använder livsmedlet som en del i ett livsmedelsföretags verksamhet (Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 artikel 3).

Försäljning/överlåtelse direkt till konsumenter: avser i denna anvisning försäljning av primärprodukter från en producent direkt till slutkonsumenter till exempel på ett primärproduktionsställe, på torget eller i anslutning till försäljning från dörr till dörr. Undantaget är försäljning av obehandlad mjölk direkt till konsumenter, som är tillåten endast på ett primärproduktionsställe.

Leverans: avser i denna anvisning försäljning/överlåtelse av primärprodukter antingen till slutkonsumenter eller till en livsmedelslokal. Leverans avser inte den faktiska transporthändelsen i detta sammanhang. ”Leverans” är även överlåtelse av primärprodukter till köpare på ett primärproduktionsställe.

Grossisthandel: Grossisthandeln fungerar mellan tillverkaren eller producenten och detaljhandeln. Grossisthandlare säljer produkter till detaljhandlare och andra aktörer, inte i första hand till slutkonsumenter.

Leverans till lokal detaljhandel: avser leveranser till detaljhandlare i hela Finland enligt paragraferna 8, 11, 14, 16 och 21 i jord- och skogsbruksministeriets förordning 318/2021 om primärprodukter, när detaljhandlarna levererar produkter direkt till konsumenter. Produkterna överlåts direkt till konsumenter från detaljhandeln antingen som sådana som primärprodukter eller vidarebehandlade i detaljhandeln, till exempel tillredda till mat. Den lokala karaktären som avses här skiljer sig från den lokala verksamhet enligt 27 § i JSM:s förordning 318/2021 som avser leveranser inom ett landskap eller ett motsvarande område. Definitionen omfattar inte leverans till grossisthandeln.

Småskalig verksamhet: Försäljning direkt till konsumenter och/eller leverans till lokal detaljhandel, som inte överskrider de mängdbegränsningar som föreskrivs för olika produktionsinriktningar i paragraf 8 (växter och svamp), 11 (mjölk), 14 (ägg), 16 (honung), 17 (fiskeriprodukter) och 21 (frilevande vilt) i JSM:s förordning 318/2021.

Växtarter som äts som sådana och som påverkar riskbedömningen av tillsynsobjektet: tranbär, lingon, blåbär och andra bär av släktet Vaccinium, huvudkål (vitkål, rödkål och savoy- eller kruskål), vårlök och gräslök, blomkål, bladselleri (snittselleri), jordgubbar, övriga kålsorter (bl.a. kålrabbi, grönkål och brysselkål samt ätbar kål av släktet Brassica), broccoli, spenat (nyzeeländsk spenat, trädgårdsmålla osv.), röda, svarta och vita vinbär samt krusbär, purjo, sallad (Lactuca sativa) och trädgårdssallad och övriga, sötfänkål, ätbara blommor och skott, färsk timjan, basilika, citronmeliss, mynta, backmejram (Origanum vulgare), rosmarin, salvia, dill och persilja och övriga örter, havtorn, hallon (björnbär osv.)

Bladgrönsaker (se kapitel 6.2): salladsväxter, spenatväxter, kålväxter, örter och ätbara blommor och skott.

Vilda produkter (som samlas): vilda bär, svampar, örter och andra vilda produkter som samlas för att användas som livsmedel. Kända och traditionella vilda produkter som man själv samlat kan säljas utan anmälan till myndigheterna. Om en produkt, till exempel vilda örter, inte har någon betydande användningshistoria som livsmedel före 1997, ska aktören ansöka om ett nytt livsmedelstillstånd för produkten.

3 Vad är primärproduktion av livsmedel?

I tabell 1 finns en sammanställning av verksamhet som ingår i primärproduktion, registrerad livsmedelsverksamhet i samband med primärproduktion och verksamhet som hör till godkänd livsmedelslokalverksamhet. Syftet med tabellen är att förtydliga skillnaden mellan primärproduktion och övrig livsmedelsverksamhet.

I Livsmedelsverkets anvisning Rekisteröitävää elintarviketoimintaa vai ei? (Ska livsmedelsverksamhet registreras eller inte?; för närvarande endast på finska, 836/04.02.00.01/2022) fastställs dessutom vilken typ av livsmedelsverksamhet som är förenad med låg risk som en primärproducent får bedriva i samband med primärproduktionen utan skyldighet att registrera livsmedelsverksamheten.

Tabell 1 Gränsen mellan primärproduktionsverksamhet och övrig livsmedelsverksamhet

¹Slutförande av slakten av vilt i en anläggning eller i en registrerad livsmedelslokal (s.k. slaktbod) som godkänts för ändamålet när djuret har dödats och inälvorna eventuellt tagits ut någon annanstans.

 ²I fråga om fisk som fångats i havet ska man dessutom beakta EU:s gemensamma fiskeripolitiklagstiftning: en kommersiell fiskare kan sälja högst 30 kg fisk per inköp direkt till konsumenter. En fritidsfiskare kan inte sälja fisk som fångats i havet.

³ Kommissionens förordning (EG) nr 589/2008 som gäller handelsnormerna för ägg

⁴ Ringa i ordningsställande, såsom avlägsnande av blast eller yttre blad anses ingå i primärproduktionen. Klyvning av stora produkter, till exempel klyvning av kål i tu, räknas också som primärproduktion. Efter klyvningen är växterna inte längre hela, och därför omfattas de inte längre av handelsnormerna för växter. Skalning, rivning eller skivning är inte primärproduktion.

⁵ Primärproducenten kan låta en annan primärproducent utföra iordningställandet som fraktverksamhet, så länge produkterna återvänder till den ursprungliga gården.

⁶ Mängdbegränsningar: direkt till konsumenter 5 000 kg/år, leverans till detaljhandel 5 000 kg/år.

4 Registeringsanmälan om primärproduktion

Utgångspunkten är att all primärproduktion av livsmedel som inte ska användas för eget bruk omfattas av livsmedelstillsynen och företagaren ska göra en anmälan om primärproduktionen till livsmedelstillsynen. I 8 § i livsmedelslagen (297/2021) föreskrivs om livsmedelsföretagares skyldighet att anmäla primärproduktion av livsmedel till myndigheten för livsmedelstillsyn i den kommun där verksamhetsstället finns eller på företagarens hemort för att registrera verksamheten. Ett renbeteslag kan göra anmälan för en företagare som bedriver renskötsel.

Jakt och insamling av vilda produkter är primärproduktion, men för dem krävs ingen registreringsanmälan. Mer information om verksamheter för vilka det inte krävs registreringsanmälan om primärproduktionsställe finns i punkt 4.3 i anvisningen.

Anmälan om ny verksamhet ska göras skriftligen eller elektroniskt till tillsynsmyndigheten senast fyra veckor innan verksamheten inleds eller ändras väsentligt. Företagaren ska också utan dröjsmål meddela om verksamheten avbryts eller avslutas.

Företagaren ska i sin anmälan ge följande uppgifter (jord- och skogsbruksministeriets förordning 318/2021, 2 §):

• företagarens namn och kontaktuppgifter,
• företagarens företags- och organisationsnummer, lägenhetssignum eller kundbeteckning, eller om dessa saknas, personbeteckning,
• primärproduktionsställets namn och kontaktuppgifter,
• besöksadress och kommun där primärproduktionsstället finns,
• verksamhetens art och dess uppskattade omfattning,
• beräknad tidpunkt för inledande av verksamheten.

Den tillsynsmyndighet som tar emot registreringsanmälan om primärproduktionsställe kan begära ytterligare uppgifter av företagaren.

Företagaren ska också meddela livsmedelstillsynen om eventuell försäljning av primärprodukter direkt till konsumenter samt ge en uppskattning av den sålda mängden. Uppgifterna kan ingå i registreringsanmälan om primärproduktion eller så kan de lämnas senare skriftligen till kommunens livsmedelstillsyn.

4.1 Överföring av uppgifter om primärproduktionsställe från andra register till livsmedelstillsynen

Den lokala myndigheten för livsmedelstillsyn anses ha fått uppgifter om primärproduktionsstället också om företagaren har gjort till exempel en anmälan om djurhållare och djurhållningsplats eller en anmälan som anknyter till ansökan om stöd hos en kommunal myndighet (se även kapitel 4.3).

Tillsynsenheterna inom miljö- och hälsoskyddet får för närvarande information om en del primärproducenter via applikationen för primärproduktion (Alkutuotantosovellus). Uppdaterade uppgifter överförs endast från stödansökningsregistret och KAVERI till Alkutuotantosovellus (se tabell 2). Övriga aktuella uppgifter om primärproduktionsställen kan vid behov begäras från kommunens landsbygdsnäringsmyndighet. I framtiden är avsikten att registren om primärproduktion ska vara direkt kopplade till miljöhälsovårdens centraliserade system för verksamhetsstyrning och informationshantering Vati.

Livsmedelstillsynsmyndigheten ska underrätta företagaren om att den har fått uppgifter om primärproduktionsstället och om registreringen av företagaren i Vati. Däremot behöver livsmedelstillsynsmyndigheten inte underrätta företagaren om att uppgifterna har mottagits, om uppgifterna förmedlas inom kommunen eller kommunernas samarbetsområde, till exempel när livsmedelstillsynen begär uppgifter från landsbygdsnäringsmyndigheten (se tabell 2).

I Alkutuotantosovellus kan man inte skapa objekt direkt i Vati, men uppgifterna i applikationen kan användas när man skapar objekt i Vati. Länken till Alkutuotantosovellus finns på sidan ”Linkit sovelluksiin/Länkar till tillämpningar” i Pikantti. Användarna av applikationen ska ha rättigheter som sökts i Åtkomstkontroll.

Tabell 2 Uppgifter i Alkutuotantosovellus

4.2 Registrering och godkännande av groddproduktionsanläggningar

Företagare som producerar groddar ansöker vid behov om godkännande av primärproduktionen hos myndigheten för livsmedelstillsyn i den egna kommunen.

Företagaren ska i sin ansökan ge följande uppgifter (jord- och skogsbruksministeriets förordning 318/2021, 3 §):

• företagarens namn och kontaktuppgifter,
• företagarens företags- och organisationsnummer, lägenhetssignum eller kundbeteckning, eller om dessa saknas, personbeteckning,
• primärproduktionsställets namn och kontaktuppgifter,
• besöksadress och kommun där primärproduktionsstället finns,
• verksamhetens art och dess uppskattade omfattning,
• beräknad tidpunkt för inledande av verksamheten,
• en beskrivning av egenkontrollen.

Till ansökan skall fogas en planritning av vilken framgår utrymmena och deras användningsändamål samt placeringen av anordningarna och utrustningen.

Kravet på godkännande gäller inte småskalig produktion av groddar, där groddar säljs direkt till konsumenter och/eller levereras till lokal detaljhandel till en mängd av högst 5 000 kg/år. Då räcker det att man gör en registreringsanmälan om primärproduktion. Produktion av groddar i ett restaurangkök för servering i samma restaurang är en del av registrerad livsmedelsverksamhet och kräver inte godkännande av primärproduktion eller en separat registreringsanmälan om primärproduktion.

4.3 När behöver man inte göra en registreringsanmälan om primärproduktion?

En företagare behöver inte göra en anmälan om primärproduktion till livsmedelstillsynen om

1. kommunen får uppgifter om primärproduktionen av livsmedel från en annan myndighet

• företagaren till exempel har gjort en anmälan om djurhållare och djurhållningsplats eller en anmälan i anslutning till stödansökan eller en anmälan till ett annat register som nämns i tabell 2 

2. det är fråga om primärproduktion av vilda växter, vilda svampar eller frilevande vilt

• företagaren till exempel samlar vilda bär, svampar och örter eller är jägare
• försäljning av naturprodukter som man själv samlat direkt till konsumenter eller leverans till detaljhandel eller vidareförädling

3. det är fråga om primärproduktion av växter eller svamp och

a) det är fråga om en enskild person,

• • till exempel försäljning av skörd som odlats för husbehov

b) verksamheten inte kan betraktas som idkande av näring, eller

• • se avsnitt 4.4. i denna anvisning

c) verksamheten är en del av samma företagares registrerade livsmedelverksamhet enligt 10 §.

• • till exempel produktion av groddar som en del av en restaurangs verksamhet när groddarna serveras i restaurangen

Primärproduktion enligt punkterna 2 och 3, som företagaren inte behöver göra en anmälan om, behöver inte kontrolleras systematiskt.

4.4 Ringa och tillfällig överlåtelse av primärprodukter

Enligt Livsmedelsverkets tolkning kan, enligt tillsynsenhetens prövning, verksamhet av hobbykaraktär, där animaliska primärprodukter produceras för eget bruk men sporadiskt överlåts i små mängder, utelämnas från livsmedelstillsynen.

Om primärprodukter överlåts sporadiskt till en grupp som kan betraktas som sluten, till exempel släktingar eller grannar, och de inte marknadsförs på något sätt, finns det enligt Livsmedelsverkets tolkning inget behov att kräva en anmälan om primärproduktion eller att inkludera den i tillsynen. Till exempel kan en fritidsfiskare överlåta fisk som han eller hon fångat i små mängder (t.ex. under 100 kg/år) till bekanta, såsom familjemedlemmar eller grannar, för privat bruk, utan registrering av primärproduktion.

Befrielsen från anmälan om primärproduktion inverkar dock inte på till exempel kraven på att anmäla djurhållning eller att höra till salmonellakontrollen.

I fråga om växter och svampar är små och tillfälliga överlåtelser av primärprodukter verksamhet enligt kapitel 4.3, underpunkterna 3 a och b. Mer information om överlåtelse och försäljning av egen grönsaksskörd finns på Livsmedelsverkets webbplats: https://www.ruokavirasto.fi/sv/livsmedel3/livsmedelsbranschen/primarproduktion-av-livsmedel/livsmedel-av-vegetabiliskt-ursprung/forsaljning-av-egen-gronsaksskord/

5 Inspektion av primärproduktion

Offentlig kontroll ska utföras i alla led i produktionen, bearbetningen och distributionen av foder eller livsmedel samt av djur och animaliska produkter. Den offentliga kontrollen ska gälla alla aktörer och utföras regelbundet, riskbaserat och med lämplig frekvens ((EG) Nr 882/2004, artikel 3). Närmare bestämmelser om den officiella kontrollen av gårdar där mjölk och råmjölk produceras samt produktion och utsläppande på marknaden av fiskeriprodukter finns i förordningarna (EU) 2017/625 och (EU) 2019/627.

Kraven på livsmedelshygienen inom primärproduktionen meddelas i följande förordningar:

• Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004, bilaga I,
• Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 och
• jord- och skogsbruksministeriets förordning 318/2021.

Utöver dessa omfattas primärproduktionen också av annan gemensam EU-lagstiftning och nationell lagstiftning om livsmedelsbranschen, bl.a.

• Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002,
• Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1169/2011 om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna och
• den nationella livsmedelslagen 297/2021.

Vid livsmedelstillsynen inom primärproduktionen används bedömningsanvisningar som grundar sig på livsmedelslagstiftningen. Anvisningar finns på Livsmedelsverkets webbplats på adressen https://www.ruokavirasto.fi/sv/livsmedel3/livsmedelsbranschen/anvisningar-och-lagstiftning/primarproduktion/.

När en företagare gör en anmälan om primärproduktion (inledande av verksamhet) eller uppgifter om primärproduktionsställe kommer till livsmedelstillsynens kännedom via en annan myndighet, registreras primärproduktionsstället (Vati, se även kapitel 4). Om sådan verksamhet bedrivs på primärproduktionsstället, för vilken inspektionsfrekvensen har fastställts i tabell 3 eller 4, är målet att det första inspektionsbesöket görs inom en rimlig tid i förhållande till inspektionsfrekvensen. Primärproduktionsställen med mycket omfattande verksamhet, till exempel om produktionen är betydande med tanke på hela landet, är målet att inspektionen görs snabbt efter att anmälan har tagits emot. För situationer där verksamheten ska inspekteras vid behov, se kapitel 6.1.

Kontrollerna utförs i regel utan förhandsanmälan (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 om offentlig kontroll, artikel 9). I fråga om vissa primärproduktionsställen kan det vara nödvändigt att meddela om kontrollen på förhand. Om till exempel primärproduktionsstället ligger mycket långt borta eller det är svårt att ta sig dit, kan man på goda grunder anmäla om kontrollen på förhand.

Eftersom inspektionsbesöken på primärproduktionsställen är sällsynta, kontrolleras vid varje besök alla krav på primärproduktion av livsmedel som gäller objektet i fråga. Målet är att utföra inspektionerna vid en tidpunkt då det pågår verksamhet på primärproduktionsstället.

Om tillsynsmyndigheten upptäcker missförhållanden och brister ger den uppmaningar om korrigering och tidsfrister för korrigeringen och kontrollerar genom uppföljningsinspektioner att korrigerande åtgärder vidtas.

Anvisningar för tillsyn inom primärproduktionen finns på Livsmedelsverkets webbplats: https://www.ruokavirasto.fi/sv/livsmedel3/livsmedelsbranschen/anvisningar-och-lagstiftning/primarproduktion/

5.1 Tjänsteinnehavare som utövar livsmedelstillsyn inom primärproduktionen

Mjölkproduktionsenheter övervakas av en veterinär som står i tjänsteförhållande till kommunen ((EU) 627/2019 och statsrådets förordning 312/2021, 5 §).

Den tjänsteinnehavare som sköter uppgifter inom livsmedelstillsynen över köttproduktion, produktion av växter och svampar, fiske och vattenbruk, äggproduktion och honungsproduktion ska ha för uppgiften lämplig högskoleexamen (livsmedelslagen 32 §). Kommunen kan till största delen själv bestämma vilken tjänsteinnehavare inom livsmedelstillsynen som utför kontrollen. Eftersom tillsynen över djurproduktion också omfattar tillsyn över djurens läkemedelsbehandling, behövs veterinärmedicinsk sakkunskap.

Enligt jord- och skogsbruksministeriets förordning om zoonoser 316/2021 gör kommunalveterinären ett officiellt inspektionsbesök inom salmonellakontrollen en gång per år på anläggningar för produktion av ägg och utför samtidigt provtagning. Livsmedelstillsynen över primärproduktionen på anläggningar för produktion av ägg kan göras i samband med inspektionsbesök inom salmonellakontrollen. I fråga om småskalig verksamhet finns bestämmelser om lättnader för hönserier med färre än 1 000 höns i zoonosförordningen:

• Om primärproducenten överlåter ägg som producerats på anläggningen till konsumenter endast direkt från anläggningen eller vid torghandel eller försäljning från dörr till dörr och antalet höns är minst 50, utför kommunalveterinären en inspektion och tar prover vartannat år.
• Om primärproducenten överlåter ägg som producerats på anläggningen till konsumenter endast direkt från anläggningen eller vid torghandel eller försäljning från dörr till dörr och antalet höns är mindre än 50, utför kommunalveterinären en inspektion och tar prover vart tredje år.

Produktionen av andra fågelägg omfattas inte av det nationella programmet för salmonellakontroll. Livsmedelsverket rekommenderar dock att producenterna tar salmonellaprover minst en gång om året på gårdar som levererar ägg från andra fåglar direkt till konsumenter eller till detaljhandeln.

5.2 Utvidgningen av tillsynen enligt livsmedelslagen till villkorlighet på växtproduktionsgårdar         

Närings-, trafik- och miljöcentralernas (NTM) övervakare övervakar utifrån stickprov av villkorligheten de växtproduktionsgårdar som ansökt om jordbruksstöd samt utvidgar vid behov de försummelser av EU:s livsmedelsbestämmelser som observerats på växtproduktionsgårdarna i övervakningen av villkorligheten.

När man i livsmedelstillsynen över primärproduktionen upptäcker en försummelse av livsmedelsbestämmelserna (C- eller D-bedömning) i fråga om ett krav som också är ett villkorlighetskrav, ska inspektionsberättelsen skickas till NTM-centralen i området. I anvisningarna för livsmedelstillsynen inom primärproduktionen har kraven som gäller villkorlighet getts beteckningen "TE" (tillsynsanvisningar 1.6, 1.7, 8.2, 8.3, 8.9 och 8.10).

Vid NTM-centralen bedömer en övervakare i regel behovet av utvidgningen utifrån livsmedelstillsynens inspektionsberättelse. Därför ska den kommunala myndighet som utfört tillsynen särskilt noggrant beskriva försummelsen i inspektionsberättelsen. NTM-centralens övervakare kan vid behov be livsmedelstillsynen om mer information för bedömning av behovet av utvidgningen.

I fråga om djurgårdar gör regionförvaltningsverket motsvarande utvidgningar på basis av tillsynsobservationer som sparats i Vati.

6 Riskbedömning och fastställande av inspektionsfrekvensen

I tabellerna 3 och 4 i denna anvisning anges den inspektionsfrekvens som Livsmedelsverket rekommenderar. Vid fastställandet av den har de risker som respektive typ av verksamhet medför redan beaktats. Utöver detta ska man lokalt bedöma risken för respektive företagare under beaktande av bland annat objektets tillsynshistorik eller verksamhetens omfattning.

6.1 Rekommenderad inspektionsfrekvens, tätare eller glesare frekvens

När ett tillsynsobjekt grundas i Vati meddelar Vati den rekommenderade inspektionsfrekvensen på basis av de egenskaper som har angetts för objektet. Tillsynsenheten kan dock fastställa en annan inspektionsfrekvens för ett objekt, om enheten anser att den rekommenderade frekvensen inte är lämplig. Den ändrade inspektionsfrekvensen och motiveringarna till den antecknas i Vati. Inspektionsfrekvensen ska inte göras tätare eller glesare för hela verksamhetstypen.

Inspektionsfrekvensen för ett enskilt primärproduktionsställe kan göras tätare till exempel på grund av att verksamhetens omfattning är betydande eller på grund av upprepade problem på primärproduktionsstället i fråga.

Inspektionsfrekvensen kan efter övervägande och på goda grunder göras glesare om företagaren följer bestämmelserna, beaktar tillsynsmyndighetens anvisningar och visar sig behärska riskerna i sin verksamhet. Det bör observeras att den rekommenderade inspektionsfrekvensen inom primärproduktionen redan i utgångsläget är liten.

6.2 Kvalitetssystemens inverkan på tillsynen

Om primärproduktionsstället hör till ett certifierat eller utvärderat kvalitetssystem, såsom IP-Frukt&Grönt, GlobalG.A.P (grönsaker) eller Kvalitetsgård, kan övervakaren beakta resultatet av auditeringen i sin riskbedömning och låta bli att göra ett inspektionsbesök på plats. Detta är dock möjligt endast på följande villkor:

• kvalitetssystemets innehåll motsvarar inspektionens innehåll,
• övervakaren delges auditeringens resultat och
• auditeringens resultat är positivt.

Övervakaren ska bedöma auditeringens omfattning och resultat mot anvisningarna för tillsyn över primärproduktionen, dvs. beakta kraven och bedömningskriterierna för primärproduktion. Information om huruvida verksamheten hör till ett kvalitetssystem fås av företagaren. Beaktandet av kvalitetssystemet i tillsynen antecknas i Vati.

6.3 Verksamheter med olika risker eller registrerad livsmedelsverksamhet på primärproduktionsstället 

Om verksamheter med olika risker bedrivs på primärproduktionsstället, väljs inspektionsfrekvensen i regel utifrån den verksamhet som medför störst risk med beaktande av de olika verksamheternas omfattning. Till exempel inspektionsfrekvensen för ett primärproduktionsställe som producerar potatis och jordgubbar på friland bestäms enligt inspektionsfrekvensen för jordgubbar (grönsaker som äts som sådana). Men om verksamheten med högre risk är mycket liten jämfört med verksamheten med lägre risk, väljs inspektionsfrekvensen enligt den verksamhet som är större och den ändrade inspektionsfrekvensen antecknas i Vati.

Inspektioner av olika verksamheter på samma primärproduktionsställe kan kombineras. Producenterna ska dock behandlas jämlikt på basis av inspektionsfrekvensen. Verksamhet som inspekteras ”vid behov” (såsom honungsproduktion eller odling av rotfrukter) inspekteras i regel inte, även om inspektion utförs på primärproduktionsstället i fråga om verksamhet som ska inspekteras regelbundet (såsom mjölkproduktion eller odling av växter som äts som sådana).

Om det utöver primärproduktion också bedrivs livsmedelsverksamhet på tillsynsobjektet, till exempel en livsmedelsbutik, kan inspektionen av primärproduktionen och den registrerade livsmedelsverksamheten kombineras under ett besök. Trots det är det fråga om två olika inspektioner och separata inspektionsberättelser ska upprättas över dem. Primärproduktionen ska dock inte inspekteras oftare endast på grund av att det på samma objekt finns registrerad livsmedelsverksamhet som inspekteras med tätare frekvens.

6.4 Produktion av grönsaker som äts som sådana

Med grönsaker som äts som sådana avses primärprodukter som i regel äts utan att de skalas och som vanligen inte värms upp innan de äts. Vissa grönsaker som äts som sådana är svåra att skölja omsorgsfullt. Till dem hör bland annat bladgrönsaker, såsom sallader, örter och spenat, och bär (se även definitionerna i kapitel 2). Särskilt produktionen av sådana grönsaker kan vara förknippad med livsmedelshygieniska risker på grund av odlingsmetoden. Till exempel vid frilandsodling kan stänkande regn- och bevattningsvatten medföra att sjukdomsalstrare hamnar på produkternas yta och därför ska produktionen av frilandsgrönsaker som äts som sådana inspekteras med tätare frekvens. Produktion av grönsaker som äts som sådana och som inte är förknippad med särskilda risker är till exempel odling i växthus av sallat och örter med bevattning underifrån.

Växtarter som äts som sådana har beaktats i inspektionsfrekvensen som Vati föreslår för objektet. Dessutom ska sådana grönsaker betraktas ätbara som sådana, som producenten själv har nämnt ätbara som sådana i förpackningspåskrifterna, till exempel tidig morot som man kan äta utan att skölja. Då ska övervakaren ändra den riskklassificering som Vati föreslår så att den motsvarar riskklassificeringen för grönsaker som äts som sådana.

6.5 Inspektion vid behov

I vissa produktionsinriktningar är de risker som påverkar livsmedelssäkerheten så små (eller så är riskerna föremål för annan tillsyn) att regelbunden systematisk livsmedelstillsyn över dem inte är nödvändig. När ett sådant primärproduktionsställe gör anmälan om inledande av verksamhet, registreras stället i Vati. Övervakaren bedömer på basis av anmälan och eventuellt genom att kontakta den nya företagaren om det finns behov av att ge företagaren råd om kraven i lagstiftningen eller göra ett inspektionsbesök på primärproduktionsstället.

Övervakaren kan bedöma företagaren till exempel genom en intervju och ta reda på bland annat följande:

• har företagaren förstått syftet med egenkontroll och vad som ingår i den
• är företagaren förtrogen med de förpackningspåskrifter som behövs
• säljer företagaren primärprodukter på distans⁷, och
• bedriver man utöver primärproduktionen annan verksamhet inom livsmedelsbranschen som förutsätter registreringsanmälan om livsmedelsverksamhet eller ansökan om godkännande av livsmedelslokal?

Om behovet av rådgivning är stort eller om det verkar finnas brister i verksamheten, är ett inspektionsbesök nödvändigt. Efter detta utförs inspektioner på primärproduktionsstället om det finns särskilda grunder till det, till exempel misstanke om matförgiftning, misstanke om förseelser mot lagstiftningen (till exempel observation av ohygienisk verksamhet) eller kundklagomål. Inspektionerna utförs i enlighet med anvisningarna om tillsyn över primärproduktionen. Befintliga primärproduktionsställen som ingår i denna kategori behöver inte inspekteras eller producenter intervjuas om det inte finns ett särskilt behov av det.

⁷ Mer information om distansförsäljning inom primärproduktionen finns i Livsmedelsverkets anvisning Rekisteröitävää elintarviketoimintaa vai ei?

6.6 Tillsyn över försäljningen av primärprodukter

Företagare kan sälja primärprodukter som de själva producerat till exempel på primärproduktionsstället eller på ett torg. Om den högsta tillåtna mängden i kilogram som säljs direkt till konsumenter som anges i JSM:s förordning 318/2021 inte överskrids, är försäljningen primärproduktion och försäljningen övervakas i den mån det är möjligt i samband med den övriga tillsynen över primärproduktionen.

Att det finns flera försäljningsställen har ingen betydelse när man bedömer om verksamheten är primärproduktion eller livsmedelsverksamhet som ska registreras. Se även Livsmedelsverkets anvisning Rekisteröitävää elintarviketoimintaa vai ei?

Vid utomhusförsäljning på ett torg behöver företagaren inte informera den kommun där torget är beläget, även om kommunen är en annan än den där primärproduktionsstället är beläget. Om man vid övervakning av utomhusförsäljning observerar brister i företagarens försäljningsverksamhet, kan försäljningen övervakas vid behov.

6.7 Transport av primärprodukter

En företagare som transporterar primärprodukter behöver inte övervakas planmässigt. Transporten av primärprodukter övervakas om det är möjligt att göra det i anslutning till övervakningen av den övriga primärproduktionen. Ofta transporteras produkter från primärproduktionen med transportmateriel som ingår i livsmedelslokalverksamheten och utrustningen övervakas redan i enlighet med Livsmedelsverkets anvisning 1028/04.02.00.01/2022 Riskklassificering av en livsmedelslokal och kontaktmaterialverksamhet och fastställande av tillsynsbehov.

7 Rekommenderad inspektionsfrekvens

7.1 Sedvanlig primärproduktion

Som sedvanlig primärproduktion betraktas primärproduktionsverksamhet där alla krav som gäller primärproduktion ska iakttas. Sådan är primärproduktion där primärprodukter levereras till bland annat packerier, vidareförädling och grossisthandel. I sedvanlig primärproduktion finns ingen högsta tillåtna gräns för leveransmängder eller verksamhetens omfattning.

Om primärprodukterna däremot levereras till den lokala detaljhandeln därifrån produkterna säljs direkt till slutkonsumenter, fastställs de krav som tillämpas på verksamheten på basis av huruvida det är fråga om småskalig verksamhet (se definitionen i kapitel 2) eller verksamhet som överskrider gränserna i fråga. I detta kapitel behandlas verksamhet som överskrider gränserna i förordningen när det gäller leverans till den lokala detaljhandeln.

Undantag från det ovanstående är frilevande vilt och råmjölk. I fråga om frilevande vilt är det inte möjligt att leverera en mängd som överskrider den fastställda gränsen till detaljhandeln. När det gäller råmjölk förutsätter en överskridning av gränsen att en godkänd livsmedelslokal inom mjölkbranschen inrättas (se tabellen i bilaga 1).

Exempel på sedvanlig primärproduktion är mjölkproduktion och försäljning av obehandlad mjölk till mejerier, produktion av hönsägg och försäljning av hönsägg till äggpackerier, uppfödning av djur och försäljning av djur till slakterier för slakt, produktion av grönsaker och försäljning av grönsaker till detaljhandeln eller grossisthandeln. Vid produktion av groddar inom sedvanlig primärproduktion krävs godkännande av primärproduktionsstället.

I tabell 3 anges den inspektionsfrekvens som Livsmedelsverket rekommenderar för sedvanlig primärproduktion.

Småskalig verksamhet där lättnader kan utnyttjas beskrivs i kapitel 7.2.

Tabell 3 Rekommenderad inspektionsfrekvens: sedvanlig primärproduktion

^{--------------------------------------------------}

⁸Tid som används för inspektionen 1–3 h
Inspektionsfrekvens
0,17 = inspektion vart sjätte år
0,2 = inspektion vart femte år
0,33 = inspektion vart tredje år
0,5 = inspektion vartannat år
1 = inspektion varje år

⁹Inspektionsbesöket kan göras i anslutning till besök för kontroll av salmonella.

7.2 Småskalig verksamhet

Försäljning av primärprodukter direkt till konsumenter eller till den lokala detaljhandeln, därifrån produkterna säljs direkt till slutkonsumenter, kan vara småskalig verksamhet. I sådan verksamhet kan vissa lättnader utnyttjas (se kapitel 8), förutsatt att de mängdbegränsningar som nämns i JSM:s förordning 318/2021 iakttas.

I tabell 4 anges den inspektionsfrekvens som Livsmedelsverket rekommenderar för verksamhet som följer mängdbegränsningarna i 8, 11, 14, 16 och 17 § i JSM:s förordning 318/2021. I kapitel 8 i anvisningen och i bilaga 1 redogörs för de lättnader som getts verksamheten i fråga och hur kraven på verksamheten ändras när verksamheten överskrider de mängdbegränsningar som anges i JSM:s förordning 318/2021.

Tabell 4 Rekommenderad inspektionsfrekvens: småskalig verksamhet

^{--------------------------------------------------------------}

¹⁰Tid som används för inspektionen 1–3 h.
¹¹När obehandlad mjölk köps av ett litet antal återkommande kunder och den sålda mängden är mycket liten.
¹²Undantagsområdena definieras i punkt 7 i Livsmedelsverkets anvisning 6476/04.02.00.01/2021 Produktion och försäljning av hönsägg och andra fågelägg
¹³Salladsväxter, spenatväxter, kålväxter, örter, ätbara blommor och skott, om dom kan ätas som sådana.

8 Krav på småskalig verksamhet

Överlåtelse av primärprodukter direkt till konsumenter eller leverans till den lokala detaljhandeln, därifrån produkterna sälj direkt till slutkonsumenter enligt paragraferna 8, 11, 14, 16, 17 och 21 i jord- och skogsbruksministeriets förordning 318/2021.

När en primärproducent säljer små mängder av sina produkter direkt till konsumenter kan han eller hon följa kraven på primärproduktion i stället för kraven på livsmedelslokaler. För småskalig försäljning av primärprodukter direkt till konsumenter har dessutom vissa lättnader från kraven på primärproduktion beviljats.

Lättnader har också beviljats verksamhet där en primärproducent levererar små mängder primärprodukter till den lokala detaljhandeln, som säljer primärprodukterna eller produkter som tillverkats av dem direkt till slutkonsumenter. Dessa lättnader kan utnyttjas om primärproducenten inte alls levererar produkter till grossisthandeln, till en förpackningsanläggning eller för fortsatt förädling och verksamheten inte överskrider de fastställda mängdbegränsningarna (se tabell 4).

Undantag från det ovan nämnda är obehandlad mjölk, ägg och frilevande vilt. Obehandlad mjölk kan inte alls levereras från primärproduktionen till detaljhandeln för försäljning som sådan. Primärproducenter av hönsägg kan leverera högst 30 000 kg hönsägg per år till detaljhandeln inom ett undantagsområde för försäljning av hönsägg. I fråga om frilevande vilt är det inte möjligt att leverera en mängd som överskrider mängdbegränsningen till detaljhandeln.

Vid småskalig verksamhet ska företagaren journalföra försäljnings- och leveransvolymerna och iaktta de mängdbegränsningar som fastställts för produktionsinriktningen i fråga. Om mängdbegränsningarna överskrids gäller inte de lättnader som är bundna till primärproduktionens småskalighet och den rekommenderade inspektionsfrekvensen för verksamheten kan ändras. En permanent överskridning av mängdbegränsningen kan beroende på produktionsinriktningen också innebära att verksamheten inte längre är primärproduktion och att företagaren antingen ska göra en anmälan om livsmedelsverksamhet eller ansöka om godkännande av livsmedelslokal.

Lättnader och begränsningar som gäller överlåtelse av små mängder primärprodukter direkt till konsumenter eller leverans till den lokala detaljhandeln beskrivs i bilaga 1. Med undantag av ovan nämnda lättnader gäller de övriga kraven på primärproduktion samt de krav på småskalig verksamhet som anges i paragraferna 8, 11, 14, 16, 17 och 21 i JSM:s förordning 318/2021. I de verksamheter som anges i bilaga 1 saknas försäljning av kött från husdjur och frilevande vilt, eftersom försäljning av kött aldrig är primärproduktion (se kapitel 1).

Med lokal detaljhandel avses att kedjan från producenten via detaljhandeln till konsumenterna är kort, inte avståndet i kilometer mellan dem. Livsmedelsverket tolkar att leverans till den lokala detaljhandeln som nämns i JSM:s förordning 318/2021 innebär leverans till detaljhandeln i hela Finland. 

Närmare information om lättnader och begränsningar för småskalig verksamhet finns i bilaga 1 till anvisningen.

9 Lagstiftning och anvisningar

Lagstiftning:

• Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet
• Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004 om livsmedelshygien
• Europaparlamentets och rådets förordning EG nr 853/2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung
• Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 om offentlig kontroll 
• Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/627 om enhetliga praktiska arrangemang för utförandet av offentlig kontroll av produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625, och om ändring av kommissionens förordning (EG) nr 2074/2005 vad gäller officiell kontroll
• Kommissionens förordning (EG) nr 2073/2005 om mikrobiologiska kriterier för livsmedel jämte förändringar
• Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1169/2011 om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna
• Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1935/2004 om material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel
• Kommissionens förordning (EG) nr 10/2011 om material och produkter av plast som är avsedda att komma i kontakt med livsmedel
• Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007
• Kommissionens förordning (EG) nr 589/2008 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 när det gäller handelsnormerna för ägg
• Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1379/2013 om den gemensamma marknadsordningen för fiskeri- och vattenbruksprodukter, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1184/2006 och (EG) nr 1224/2009 och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 104/2000
• Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 vad gäller sektorn för frukt och grönsaker och sektorn för bearbetad frukt och bearbetade grönsaker
• Lagen om en marknadsordning för jordbruksprodukter 999/2012 (inklusive ändringarna i 1194/2013)
• Livsmedelslagen (297/2021)
• Statsrådets förordning (1258/2011) om vissa verksamheter som är förenade med låg risk för livsmedelssäkerheten
• Jord- och skogsbruksministeriets förordning om zoonoser (316/2021)
• Jord- och skogsbruksministeriets förordning om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna (834/2014)
• Statsrådets förordning om behörighets- och språkkrav för personer som utför myndighetstillsyn över livsmedel av animaliskt ursprung (312/2021)
• Jord- och skogsbruksministeriets förordning om honung (392/2015)
• Jord- och skogsbruksministeriets förordning om tillåtna handelsbeteckningar på fiskeri- och vattenbruksprodukter (597/2008)
• Jord- och skogsbruksministeriets förordning om krav i fråga om vissa livsmedel (264/2012)

Anvisningar:

• Livsmedelsverkets anvisning 5807/04.02.00.01/2020 Hantering av kött från frilevande vilt och leverans av köttet till försäljning
• Livsmedelsverkets anvisning 6476/04.02.00.01/2021 Produktion och försäljning av hönsägg och andra fågelägg
• Eviras anvisning 16036 Tillsynen över fiskefartyg
• Eviras anvisning 16040 Tillsynen över produktion och försäljning av obehandlad mjölk och råmjölk
• Livsmedelsverkets anvisning 10588 Insekter som livsmedel
• Livsmedelsverkets anvisning 17068 Handbok om livsmedelsinformation för tillsynsmyndigheter och livsmedelsföretagare
• Livsmedelsverkets anvisning 17018 Anvisning om tillsynen över material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel
• Livsmedelsverkets anvisning om användning av det frivilliga påståendet ”gmo-fritt” om livsmedel och foder
• Livsmedelsverkets anvisning 6531/04.02.00.01/2020 Handelsnormer för färsk frukt och färska grönsaker, Anvisning för frukt- och grönsakssektorn
• Livsmedelsverkets anvisning 6320/04.02.00.01/2020 Tuorekasvisten merkinnät – Yksityiskohtaisia esimerkkejä eri kasvisten irtomyynti- ja pakkausmerkinnöistä
• Livsmedelsverkets guide Krav på journalföring av jordbruksproduktion. En sammanfattning av kraven på journalföring av jordbruksproduktion avsedd för lantbruksföretagare
• Livsmedelsverkets anvisning 836/04.02.00.01/2022 Rekisteröitävää elintarviketoimintaa vai ei?
• Kommissionens anvisningar (även på svenska), de europeiska branschorganisationernas anvisningar och de olika medlemsländernas nationella anvisningar om god praxis och Kommissionens anvisningar om genomförande av vissa bestämmelser i Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 852/2004 och (EG) nr 853/2004: https://ec.europa.eu/food/safety/biosafety/food_hygiene/guidance_en

Dessutom finns annan lagstiftning och andra anvisningar som framgår av anvisningarna för tillsyn över primärproduktionen: https://www.ruokavirasto.fi/sv/livsmedel3/livsmedelsbranschen/anvisningar-och-lagstiftning/primarproduktion/

Uppdateringar jämfört med föregående version (10507/1):

• I definitionerna har lagts till Primärproduktion, Primärproduktionsställe, Leverans till lokal detaljhandel, Småskalig verksamhet, Växtarter som äts som sådana, Bladgrönsaker och Vilda produkter (som samlas).
• Termerna som används i anvisningen har redigerats så att de stämmer överens med gällande bestämmelser.
• Hänvisningar till Livsmedelsverkets anvisning Rekisteröitävää elintarviketoimintaa vai ei? har lagts till.
• I tabell 1 har primärproduktion inom fiske och registrerad/godkänd livsmedelslokalverksamhet preciserats, kraven i lagstiftningen om godkännande av primärproduktion av groddar har lagts till och vad som avses med iordningställande av grönsaker som fraktverksamhet har specificerats.
• I kapitel 4 har texten om registreringsanmälan av primärproduktion preciserats i fråga om jakt och vilda produkter samt i fråga om försäljning direkt till konsumenter.
• Ett nytt kapitel 4.1 Överföring av uppgifter om primärproduktionsställe från andra register till livsmedelstillsynen har lagts till.
• Ett nytt kapitel 4.2 Registrering och godkännande av groddproduktionsanläggningar har lagts till.
• Kapitlet 4.3 När behöver man inte göra en registreringsanmälan om primärproduktion? redigerats så att det stämmer överens med gällande bestämmelser. Dessutom har exempel lagts till.
• Ett nytt kapitel 4.4 Ringa och tillfällig överlåtelse av primärprodukter har lagts till.
• I kapitel 5 har ett omnämnande av villkoren för förhandsanmälan och av anvisningar för bedömning av primärproduktion lagts till.
• Ett nytt kapitel 5.2 Utvidgningen av tillsynen enligt livsmedelslagen till villkorlighet på växtproduktionsgårdar har lagts till.
• I kapitel 6.1 har ett omnämnande av rekommenderad inspektionsfrekvens som Vati föreslår lagts till och principerna för tätare och glesare inspektionsfrekvens för enskilda objekt har preciserats.
• I kapitel 6.2 har ett omnämnande av GlobaG.A.P-kvalitetssystemet lagts till och förutsättningarna för att beakta kvalitetssystemen har preciserats.
• I kapitel 6.4 har ett omnämnande av grönsaker som äts som sådana i förpackningspåskrifterna lagts till.
• I kapitel 6.6 har ett exempel på hur flera försäljningsställen påverkar primärproduktionsstatusen lagts till.
• I kapitel 7.1 har ett omnämnande av undantag i fråga om frilevande vilt och råmjölk samt exempel på sedvanlig primärproduktion lagts till.
• I tabellerna 3 och 4 har produktion av insekter som livsmedel och inspektionsfrekvenser för produktionen lagts till.
• I kapitel 7.2 har beskrivningen av småskalig verksamhet förtydligats.
• I kapitel 8 har ett omnämnande om journalföring av försäljnings- och leveransvolymer vid småskalig primärproduktion lagts till.
• I förteckningarna över lagstiftning och anvisningar i kapitel 9 har ändrad nationell lagstiftning och EU-lagstiftning, Livsmedelsverkets uppdaterade anvisningar samt ett omnämnande av kommissionens anvisning om förordning (EG) nr 853/2004 lagts till.
• I tabell 5 har nya rader med vilda produkter (som samlas), frilevande vilt, fiske och vattenbruk lagts till.
• I den fjärde kolumnen i tabell 5 har ett omnämnande av att försäljningsverksamheten har registrerats som livsmedelslokalverksamhet lagts till. I fråga om groddar har ett omnämnande av kravet på godkännande av groddproduktionsanläggningen lagts till. I den fjärde och femte kolumnen har preciseringar gjorts i fråga om ägg.

Bilaga 1 Lättnader och begränsningar för småskalig verksamhet

Lättnader och begränsningar för småskalig verksamhet (PDF)