Den nya handboken om näringspåståenden och hälsopåståenden styr användningen av påståenden i marknadsföringen av livsmedel

9. februari 2024

På vilka grunder kan man påstå att ett livsmedel är superfood eller stärker immunförsvaret? Kan man i marknadsföringen av livsmedel använda orden ayurveda, keto, FODMAP?

Svaret på dessa och många andra frågor finns i Livsmedelsverkets förnyade Handbok om näringspåståenden och hälsopåståenden, som innehåller heltäckande information om användningen av påståenden i förpackningspåskrifter och marknadsföringen av livsmedel. Handboken riktar sig till livsmedelsföretagare och tillsynsmyndigheter, men är också till hjälp för influencers som bedriver kommersiellt samarbete i sociala medier.

Konsumenten får inte vilseledas med vaga löften

Huvudprincipen vid användning av påståenden är att konsumenten inte får vilseledas genom vaga löften eller skrämmas upp. Det är till exempel alltid förbjudet att marknadsföra livsmedel för förebyggande eller behandling av sjukdomar. Även om vetenskapliga undersökningar visar att näringsämnen används vid behandling av sjukdomar, kan dessa uppgifter inte användas i kommersiell kommunikation om livsmedel.

Om man i den kommersiella kommunikationen vill berätta om näringsämnena i ett livsmedel eller om eventuella hälsoeffekter, kan det endast göras med påståenden om näring eller hälsa som godkänts på förhand. Än så länge är det också möjligt att använda påståenden på väntelistan som hänvisar till ämnen av vegetabiliskt ursprung. De godkända påståendenas vetenskapliga bevis har bedömts av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA), varefter Europeiska kommissionen har godkänt påståendena genom förordning.  

Praktiska exempel på tillåtna och förbjudna påståenden

Handboken om näringspåståenden och hälsopåståenden innehåller många praktiska exempel på tillämpningen av påståendeförordningen samt tillåtna och förbjudna påståenden. I påståendehandboken finns svar på till exempel följande frågor:

  • Hur mycket D-vitamin behöver produkten innehålla för att kunna kallas D-vitaminkälla?
  • Vilka påståenden kan man framföra om mjölksyrabakterier?
  • Kan kosttillskott säljas på en hylla med rubriken smärta?
  • Hur kan en läkare göra reklam för ett livsmedel med hälsoeffekter?
  • Får man fritt berätta om sina egna erfarenheter i reklam?
  • Kan livsmedel marknadsföras för att förebygga baksmälla?

I den förnyade handboken för näringspåståenden och hälsopåståenden har man samlat tolkningarna av tidigare handböcker och mycket nytt. Livsmedelsverkets påståendehandbok förtydligar på ett läsarvänligt sätt kraven i påståendeförordningen och för fram myndigheternas lagtolkningar.

Ravitsemus- ja terveysväiteopas elintarvikealan yrityksille ja valvojille (på svenska lite senare)

Mer information:
specialexpert Marjo Misikangas, fornamn.efternamn@ruokavirasto.fi