Jordbruket i Finland förändras på ett aldrig tidigare skådat sätt, när ny teknik tas i bruk. Om nu inte alldeles konkret på åkern så åtminstone i anslutning till den. Den framtida jordbrukspolitiken kommer att stöda sig på monitorering, alltså kontinuerlig uppföljning med hjälp av satellitbilder.
Ny teknik visar åkern från rymden
Ett satellitsystem som har finansierats av Europeiska unionen och konstruerats för oss alla har nästan dagligen producerat satellitbilder från hela jordklotet ända sedan år 2016. Bilderna är fritt åtkomliga för alla som har en internetuppkoppling. De är gratis dessutom. Vem som helst kan alltså hålla koll på åkrarna och grödorna från rymden. Ur det perspektivet kan man redan med blotta ögat se var någonstans på åkern det finns problem. En mer ingående analys och långvarigare uppföljning kräver ett visst engagemang och lite programvaror, men teorin är enkel: bilder eller bildserier från olika tidpunkter jämförs med varandra och förändringen konstateras. Av resultatet kan man dra slutsatser, och utgående från dem kan man förbättra exempelvis vattenhushållningen eller formen på ett skifte, höja pH-värdet eller precisera gödslingen på olika delar av skiftet.
På samma sätt är det möjligt att hålla koll på jordbruksverksamheten på åkern. De flesta växter går att identifiera med hjälp av reflektionsegenskaperna och växtsättet. Jordbearbetning inverkar på åkerns yta och orsakar en förändring som går att upptäcka på samma sätt som slåtter eller tröskning. Också växttäcket och dess mängd syns ända ut i rymden. På det här grundas kravet på jordbruksverksamhet under nästa finansieringsperiod. Genast från och med nästa år omfattar kravet det grundläggande inkomststödet och kompensationsbidraget. Ingen kollar alltså vad det är för märke på traktorn som kör på åkern, och man kan lugnt också fortsätta att solbada om man så vill.
Eftersom tekniken för satellituppföljningen existerar kommer det under nästa finansieringsperiod att krävas likartade åtgärder av alla jordbrukare i EU, åtminstone när det gäller det grundläggande inkomststödet. Man ska så en ettårig gröda, slå vall eller bärga skörd av en flerårig gröda – betesgång duger också. I praktiken räcker det alltså med normal god jordbrukarsed, precis som förr. I fortsättningen omfattar övervakningen varje åkerskifte och utförs enligt enhetliga regler inom hela EU.
Chocknyhet: pappersblanketterna avskaffas helt
En elchock: från och med nästa år är det ett faktum att den nya verksamhetsmodellen helt och hållet bygger på e-tjänster. Det blir inte kvar en enda pappersblankett eller stödansökan i pappersform för de arealbaserade stöden, och inte ens en halv A4-blankett om force majeure! Det här har EU-kommissionen redan beslutat, och inte ett enda EU-land kommer att kunna tillämpa nationella undantag från regeln.
Också i fortsättningen används Viputjänsten när stöd ska sökas. Jämsides med Vipu bygger vi upp en mobilapp. Tack vare appen blir det lätt att hitta uppgifterna i stödansökan och superlätt att skicka tilläggsuppgifter som har med ansökan att göra. Till e-tjänsterna och särskilt monitoreringen hör att stödansökan kan kompletteras och ändras under växtperioden. I fortsättningen påminner vi om stödvillkor som enligt vad uppföljningen visar är på väg att inte uppfyllas. Ansökan kan ändras ännu efter att en tydlig motsättning mellan ansökan och övervakningen har upptäckts. Inte ens fel som noterats leder till påföljder, förutsatt att de rättas till.
Om felet ligger hos övervakningssystemet kan jordbrukaren fotografera åkern för att få fram en bild som visar den rätta situationen. En bild som visar åkern skickas digitalt, via mobilappen, till vårt system där felet korrigeras så att ansökan kan slussas vidare till utbetalning.
Att skapa ett korrigeringsförfarande av det här slaget skulle vara helt omöjligt med pappersblanketter. Redan den tid som åtgår till transport av postförsändelser skulle omintetgöra hela systemet. Dessutom skulle det vara omöjligt att i en pappersmodell genomföra funktioner i stil med den nuvarande Vipurådgivaren, som vägleder och ger anvisningar. Sådana funktioner är väsentliga i samband med elektronisk ärendehantering. Ett skriv- eller tankefel skulle lätt kunna leda till stora stödbortfall, även om sökanden skulle ha rätt till stöden. Elektroniska system kontrollerar felen och vägleder också användaren i att kryssa för de rätta alternativen i stöddjungeln.
I fortsättningen satsas det alltså ännu mer än förr på att uppgifterna stämmer och att de utbetalningar som görs på basis av dem riktas rätt och går ut när de ska. Just det här är den bärande tanken under den kommande finansieringsperioden: från villkorade utbetalningar till prestationsbaserade ersättningar. I praktiken betalas stödet alltså utgående från åtgärder som vidtagits och verifierats. Den tidigare strikta modellen med kontroll och påföljder tillämpas bara på villkor där automatisk övervakning inte är möjlig. Sådana villkor kommer att finnas kvar, men de kommer att vara mycket färre än nu. Det här leder alltså till att kontroller på plats i fortsättningen utförs i fråga om bara ett litet urval, med andra ord färre gårdar än förut.
Åke Möller
projektchef
kontrollenheten för jordbrukarstöd