Och det hände sig vid den tiden att från kommissionen utgick ett påbud att hela boskapsräkningen i Finland skulle ändras. Detta var inte den första ändringen, men ändå gick allt åt skogen.
Granskning av de produktionskopplade stöden, våren 2021
Europeiska kommissionen har för vana att på tjänstens vägnar då och då besöka de olika delstaterna för att undersöka hur den gemensamma jordbrukspolitiken verkställs i dem. I Finland granskades i våras de produktionskopplade stöden. Stödet för nötkreatur utgör en betydande del av dem. I systemet upptäcktes en åtminstone teoretisk risk för EU:s gemensamma medel, och därför uppmanades de nationella myndigheterna att åtgärda den. Incitamentet är ekonomiskt – medlemslandet hotas av att en del av EU-medlen innehålls, om systemen inte behagar kommissionen. Logiken är det inget fel på. Visst skulle också finländarna kunna bli förgrymmade, om pengar ströddes för vinden i något annat EU-land.
Nya tolkningar
EU har inte på några år företagit direkta förordningsändringar som inverkat på EU:s bidragssystem för nötkreatur. Sådana behövs ändå inte nödvändigtvis alla gånger, utan det räcker att tolkningen ändras. En tillräckligt lång rad jurister med allvarlig uppsyn i Bryssel mäktar inte med att förvandla vatten till vin, men nog klarar de av att ändra en tolkning till en annan. Den här gången gällde det Finlands modell för att räkna utfodringsdagar i samband med EU:s direktstöd och grunden för modellen. Det räcker inte längre att registret hela tiden är i ordning, utan en viss dag på året ska det vara extra mycket i sin ordning. Det här betyder att det under hela året finns en enda dag då ett registrerat djur duger till att berättiga till stöd för det året. Det genanta är att en tjur för det mesta lever i mindre än ett och ett halvt år, så dess födelsetid avgör vilket stödbelopp tjuren kommer att inbringa.
Räknaren ställs om
Allra mest träffar exkrementerna fläkten när det gäller just tjurar. För di- och mjölkkor är det inte så kritiskt när på året djuren räknas, så den nya modellen ”från mars till december” har just ingen inverkan på likviden för deras del. Inte heller spelar referensdagen egentligen någon roll, eftersom nötkreatur av honkön i genomsnitt har firat sin årsdag två gånger innan räkningen börjar i och med kalvningen. Betalningen för slaktade kvigor sker postumt, så inte heller där finns det något problem. Annat är det med tjurar. Att lämna bort några månader ur räkningstiden skulle ännu inte vara en förskräcklig förändring, säkert skulle man kunna anpassa sig till den, men det är svårt eller rentav omöjligt att anpassa sig till att referensdagen infaller en enda dag om året.
Och vad menas med referensdag?
Referensdagen är den dag då ett registrerat nötkreatur det året berättigar till EU:s nötdjursbidrag. I Finland räknas antalet utfodringsdagar, så på sätt och vid betalas dagpenning för tjurar. Dagpenningen betalas för tjurar som är minst sex månader och ända upp till 20 månader gamla. Det brukar vara så att dagpenningarna tar slut vid ungefär 16 månaders ålder, när tjuren får bilskjuts från djurstallet. Det knepiga är att om tjuren har råkat födas efter den sista februari, vilket är den dag som planeras bli referensdag, infaller nästa chans att tjäna in bidrag i mars året därpå. De här otursfödda tjurarna ackumulerar alltså bidrag i ungefär fyra månader i stället för som nu i tio månader. När dessutom särskilt köttrasboskapen brukar kalva just i mars–maj, betyder det att i synnerhet tjurar av köttras inbringar mindre pengar.
Hur mycket mindre?
I fortsättningen är utfodringsdagarna färre, men EU:s nötdjursbidrag förblir exakt likadant som nu, så någon går pengarna till. I praktiken införs tjurlotto i stället för minutiöst noggrann uträkning av tjurbidraget och det vill säga att i synnerhet tjurar som är födda i mars skrapar ihop hälften av vad tjurar som är födda i augusti tjänar in. I praktiken betyder det att den som i huvudsak föder upp sådana tjurar av köttras som föds en kort tid efter årsskiftet får en fjärdedel mindre än nu i EU:s nötdjursbidrag år 2022 och framöver. För tjurar som är födda i februari eller augusti får uppfödaren däremot mer i bidrag än nu. De lottsedlar som ger rätt till pengar delas ut på nytt året därpå. På gårdsnivå är det fråga om tiotusentals euro.
Vem bär ansvaret?
Att komma underfund med den skyldige är svårt, eftersom de juridiska processerna är snirkliga och förhållandet mellan orsak och verkan i dem är invecklat. En sak står i alla fall klar: de lägsta tjänstemannen har inget att säga till om. Stående vid sidan av betraktar vi händelseförloppet, som en bilkrock i ultrarapid. Om det nu är till någon tröst så påverkar det här huvudlösa påhittet inte de nationella stöden, åtminstone inte på kort sikt. Inkommande advent iakttar tjänstemannakåren en tyst minut till minne av nötköttsproduktionen i södra Finland.
Antti Unnaslahti
synnerligen underordnad tjänsteman vid jord- och skogsbruksministeriet