Livsmedelsverkets jakt på vildsvin för att bekämpa afrikansk svinpest väcker intresse och diskussion. Inom smittzonen administreras vildsvinsjakten av Livsmedelsverket. Jakten inleddes i slutet av augusti i den afrikanska svinpestens kärnområde, till en början avsiktligt i liten skala genom avlivning av enstaka djur. Därefter har avskjutningsjakten utvidgats till andra delar av smittzonen, och även fällor används.
Till en början sköts enstaka vildsvin med motiveringen att de misstänktes vara sjuka eftersom de uppvisade avvikande beteende. I dessa situationer kom man alltid separat överens med enskilda jägare som hade jakträtt i området samt nödvändig sakkunskap och utrustning. Vid jakt i skymning eller mörker var ett krav att jägarna hade mörkersikte eller värmesikte.
Sedan dess har största delen av den avskjutningsjakt som Livsmedelsverket styrt inriktats på kärnområdet och dess omedelbara närhet. Under de senaste veckorna har avskjutningsjakt också bedrivits på andra håll inom smittzonen. Deltagarna i avskjutningsjakten är personer som också annars jagar vildsvin i området och som har den utrustning och de tillstånd som krävs samt jakträtt i området.
Vem får delta i jakten?
Vildsvinsjakt ska alltid bedrivas i enlighet med jaktlagen och jakträtten. Jägaren ansvarar själv för att endast jaga i områden där hen har jakträtt och för att följa lagstiftningen.
Eftersom vildsvinsjakt är förbjuden inom smittzonen behöver jägaren tillstånd från Livsmedelsverket för att delta i avskjutningsjakten. Jägaren får delta i avskjutningsjakten när hen har genomgått den utbildningen i biosäkerhet och bioskydd som Livsmedelsverket ordnar, ingått ett arvodesavtal med Livsmedelsverket och uppfyller övriga villkor.
Avskjutningsjakten inom smittzonen administreras och samordnas av jaktvårdsföreningarna och Livsmedelsverket. Tillstånd att delta i Livsmedelsverkets avskjutningsjakt söks via jaktvårdsföreningarna. Livsmedelsverket meddelar de myndigheter som övervakar jaktförbudet samt jaktvårdsföreningarna namnen och jägarnumren på de personer som har tillstånd att delta i avskjutningsjakten på vildsvin inom smittzonen. Jakten övervakas av polisen och Gränsbevakningsväsendet.
Jägare som vill delta i avskjutningsjakten på vildsvin ska anmäla sitt intresse till jaktvårdsföreningens verksamhetsledare. Anmälan görs till den jaktvårdsförening inom vars område jägaren har jakträtt. Jägarna uppmuntras också att aktivt sprida information om vildsvinsjakten och om möjligheten att delta i den lokalt inom sin jaktförening och till exempel till sina grannar.
Prover tas från alla fällda vildsvin
Utanför kärnområdet syftar avskjutningsjakten för närvarande i första hand till att samla in information om situationen för den afrikanska svinpesten bland vildsvinen i området. Prover tas från alla vildsvin som fälls inom smittzonen och undersöks med tanke på afrikansk svinpest. Skjutna vildsvin får inte användas som föda, inte ens i det egna hushållet.
Tills vidare tar Livsmedelsverkets veterinärer de nödvändiga proverna och kropparna bortskaffas på behörigt sätt. Livsmedelsverket gör också bytesanmälan om fällda djur centraliserat. Jägarna meddelar uppgifterna om de fällda djuren till Livsmedelsverket enligt separat överenskomna anvisningar.
Inom den ytterligare restriktionszonen gäller inga jaktbegränsningar. Det är önskvärt att vildsvin jagas aktivt inom den ytterligare restriktionszonen.
Vildsvinsjakten kommer också att bli friare inom smittzonen
När smittzonen ger tillräcklig information om sjukdomsläget för afrikansk svinpest kan begränsningarna i jakten på vildsvin minskas. Information om sjukdomsläget sammanställs bland annat utifrån resultaten av sökandet efter döda vildsvin, observationer vid utfodringsplatser och resultaten från prover som tagits i samband med avskjutningsjakten. Målet är att göra vildsvinsjakten friare under november. Livsmedelsverket kommer att ge separata anvisningar om provtagning av jagade vildsvin och andra praktiska arrangemang.
Anna-Maria Moisander-Jylhä
sektionschef
Livsmedelsverket