Europeiska unionen borde vara mycket nöjd med det finländska jordbruket. Där undrar de säkert, lite som i Elastinens låt ’Supervoimii’, "hur får de allt att funka?"
Från mål till verklighet
Vi kan faktiskt bara beundra det branschövergripande arbete som lantbruksföretagen i Finland utför. Vi tycks ha superkrafter. Lantbruksföretagarna producerar råvaror för en hållbar och välmående livsmedelskedja. Därigenom säkerställer de att vi får hälsosam inhemsk mat av hög kvalitet. Klimatförändringen stävjas till exempel genom att utöka mängden växttäcke vintertid. Olika åtgärder som skyddar miljön förbättrar i sin tur jordens bördighet och stöder försörjningsberedskapen. Man värnar om det traditionella landsbygdslandskapet och den biologiska mångfalden samtidigt som främmande arter hålls på avstånd.
Inom jordbruksföretagen tar man i bruk olika innovationer och de bedrivs med yrkesskicklighet. Det är viktigt att generationerna växlar inom jordbruksföretagen och att de som tar över ivrigt fortsätter att utveckla gårdarna.
Bestämmelserna en naturlig del av vardagen
Alla ovan nämnda mål och åtgärder ingår i Finlands CAP-plan. Jordbruksföretagen förverkligar planen genom sin vardagliga verksamhet. Varför ska då byråkratin komma och göra allting så tungt? De bestämmelser som härleds ur planen kan te sig som en djungel man inte kan ta sig igenom ens med superkrafter. När bestämmelserna verkställs blir djungeln bara tätare, det vill säga när datasystem och mobilapplikationer tas i bruk, satellitdata analyseras samt kontroller, kvalitetsbedömningar och behandling av stödansökningar sköts innan stöden får betalas ut.
Många av jordbrukets vanliga åtgärder har skrivits in i bestämmelserna och stödvillkoren på ett sätt som känns som förmyndarskap och trakasseri. Det är däremot fråga om just vanliga åtgärder inom odlingen. Återvänder man till åkerkanten under högsommaren är det alldeles naturligt att inte börja röja boträd ur dikena mitt under fåglarnas häckningstid. I stället kan man sätta sig ner med odlingsplanen och fundera på vad det lönar sig att så nästa år för att få en växtföljd som håller växtsjukdomarna under kontroll. På så sätt uppfylls kraven på villkorlighet som låter komplicerade, men som inom en normal, god odlingssed inte är främmande.
I Finland har vi mycket välutbildade lantbruksföretagare. Gårdsföretagen producerar data som används till exempel för att förbättra matens spårbarhet och hantera djursjukdomsläget. Jordbruksförvaltningen är effektiv också i finländsk skala och går ofta i främsta ledet när det gäller att utnyttja data. Detta beror delvis på att EU:s bestämmelser förpliktar till att ta i bruk nya verktyg. Under den finansieringsperiod som inleddes i år är satellituppföljningen en ny sak som medför en stor förändring i verkställandet av jordbruksstöden.
Varaktighet inom ekonomin
Till målen för CAP hör att jordbruk ska bedrivas runt om i Finland. Ett framgångsrikt jordbruksföretag är det bästa läkemedlet för landsbygdsområdenas livskraft. Detta säkerställs genom en fungerande förvaltning som betalar ut stöden enligt den planerade betalningstidtabellen och bestämmelserna.
Även om stöden bara utgör en del av lantbruksföretagens inkomstbildning erbjuder de viktig stabilitet i en snabbt föränderlig verksamhetsmiljö. Den nya finansieringsperioden medförde dock många ytterligare utmaningar för såväl teknologin som processerna. Lantbruksföretagaren sköter nog ansökningarna i Viputjänsten och begäran om utredning via Vipumobilen, men kom de bakomliggande tekniska ändringarna som en överraskning för Livsmedelsverket?
Betalningstidtabellen håller trots förnyelserna
De kom inte. Trots att vi hade förberett oss på nya krav bekräftades detaljerna sent och villkoren var i många avseenden mera komplicerade än tidigare. Än en gång ställs förvaltningen inför en stor utmaning. När någonting utförs för första gången är riskerna och osäkerhetsmomenten många.
Att beakta de nya bestämmelserna vid utvecklingen av tillämpningarna har varit utmanande och komplicerat. Förutom de bekanta delarna ingår nämligen mycket nytt såväl i stödvillkoren som i hela stödprocessen. Vid sidan om ändringen av ansökningssystemet har det varit en särskilt stor ansträngning att bygga upp en process där den data som satelliterna producerar först analyseras, sedan används för att producera en jämförelse med uppgifterna i stödansökan, vid behov levereras en utredningsbegäran till mobilapplikationen och vidare behandlas svaren som kommit in. På grund av de nya bestämmelserna måste emellertid den nya tekniken införas för att stöden ska kunna betalas ut.
Jordbruksförvaltningen finns till för lantbruksföretagarna. Inom förvaltningen står vi alltså än en gång inför något nytt, precis som jordbrukarna och rådgivarna. Med gemensamma superkrafter klarar vi också den här finansieringsperiodens första år, om inte med helt rena papper, så åtminstone utan att orsaka jordbrukarna oskäliga olägenheter. Vid Livsmedelsverket gör vi vårt bästa för att den allra viktigaste resultatindikatorn för en lyckad förvaltning ska förverkligas: att betalningstidtabellen håller.
Kirsti Tuumi
ledande sakkunnig, Livsmedelsverket
Blogginlägget har publicerats i Maaseudun Tulevaisuus den 16 augusti 2023.