Alla har vi sett rubriker som på lite olika sätt för fram hur näthandeln hela tiden ökar. Både efterfrågan och utbudet inom näthandeln ökade i synnerhet under coronapandemin. Det är dock viktigt att beakta att näthandel inte är synonymt med distansförsäljning, utan att distansförsäljning är ett vidare begrepp. Med distansförsäljning avses all slags försäljningsverksamhet där köpeavtalet mellan säljaren och köparen sker på ett sätt där de inte fysiskt möter varandra. Distansförsäljning omfattar till exempel den tidigare nämnda näthandeln, alltså försäljning i en webbutik på en webbplats, men också försäljning via en mobilapp eller försäljning via sociala medier (exempelvis Facebook). Likaså ingår postorderförsäljning och telefonorder i distansförsäljningen.
B2B-handeln mellan företag är till största delen distansförsäljning. Den växande näthandeln som nämns i nyhetsrubrikerna gäller snarast försäljning riktad till konsumenten. Inom denna typ av försäljning ser företagen fortfarande tillväxtpotential och nya konkurrensmöjligheter (Suuri verkkokauppatutkimus 2022, Stora e-handelsundersökningen 2022, på finska). Distansförsäljning är ett enkelt sätt att sälja, eftersom det går snabbt att etablera en webbutik och sociala medier med sina influencers medför snabbt växlande trender bland konsumenterna. Även plattformsekonomin möjliggör många tidigare okända försäljningsformer. Distansförsäljningen skapar förutsättningar för innovationer och erbjuder sysselsättningsmöjligheter också på landsbygden. Dessa faktorer kan anses bidra till distansförsäljningens dragningskraft, som myndigheterna i bästa fall kan stödja.
Tillsyn av distansförsäljning som en del av de uppställda målen för livsmedelskedjan
Hur har utvecklingen av distansförsäljningen i verkligheten beaktats i planeringen av tillsynen? Som färdplan för tillsynen över livsmedelskedjan används den fleråriga nationella tillsynsplanen (VASU). Den nuvarande tillsynsplanen är uppgjord för perioden 2021–2024. De behöriga myndigheterna inom livsmedelskedjan har kommit överens om att syftet med tillsynen är att trygga den inhemska matproduktionen och en livskraftig landsbygd, djurs och växters hälsa och välbefinnande samt säkra och hälsosamma livsmedel. För att nå dessa strategiska mål på ett sätt som tillfredsställer alla är det nödvändigt att fokusera på vissa gemensamma utvecklingsteman (ledning genom information och digitalisering, myndighetssamarbete för bekämpning av bedrägliga förfaranden samt beredskap och krishantering) och på prioriteringar inom tillsynen som utgår från dessa.
I tillsynsplanen konstateras dessutom att tillsynen över livsmedelskedjan utöver de gemensamma utvecklingstemana med beaktande av förändringar i verksamhetsförutsättningarna också ska främja arbetet med att utveckla tillsynen av distansförsäljningen. Tills vidare är det ändamålsenligt att detta utvecklingsarbete i första hand sköts av Livsmedelsverket i samarbete med övriga myndigheter.
Irriterande, utmanande internet
För närvarande omfattar tillsynen av distansförsäljning hela livsmedelskedjan (livsmedel, livsmedelskontaktmaterial, växter, utsäde, gödselmedel och djur). Tillsynen inriktas på företag som bedriver distansförsäljning. Beroende på sektor och/eller region kan tillsynen vara en etablerad del av tillsynsenhetens verksamhet eller vara en nystartad funktion.
Om vi vill beskriva tillsynen av distansförsäljning med ett enda adjektiv torde det mest lämpliga alternativet vara ”utmanande”. Det är åtminstone vad jag har hört från flera sakkunniga, oavsett organisation och jobb. Den största identifierade utmaningen med distansförsäljningen är att företagen, trots sin sektor, inte omfattas av tillsynen över livsmedelskedjan. Det finns ingen information om dessa företag, det vill säga de är inte registrerade och de utför sannolikt inte egenkontroll. Självklart ska företagarna ha såväl anmälningsskyldighet som andra skyldigheter, men dessa nämns inte i videon ”Så här snabbt och enkelt startar du en webbutik” på YouTube. I Tyskland har man efter mer än tio års erfarenhet av tillsynen av distansförsäljning upptäckt att cirka 40 procent av de företag som bedriver distansförsäljning inte är registrerade. Trots systematisk tillsyn av distansförsäljningen har andelen förblivit konstant. Vid Livsmedelsverket strävar vi efter att möta denna utmaning på många nya sätt.
Livsmedelsverket står inför en försökskultur
Det kan finnas många olika orsaker till att ett företag inte identifieras eller att identifieringen försvåras. Det namn som företaget använder vid distansförsäljning kan vara något annat än företagets namn. Det krävs inte stark autentisering för att registrera en .fi-domänändelse i Finland. Det är alltså möjligt att köpa en webbplats och skapa en webbutik även med uppdiktade uppgifter. I och med den allmänna dataskyddsförordningen är uppgifterna om webbplatsers ägare skyddade, om ägaren är en privatperson. Då går det inte att reda ut ägaruppgifterna med hjälp av webbläsarbaserade verktyg.
Som en lösning på problemet med att identifiera företag föreslås en app baserad på artificiell intelligens, som använder maskininlärning. Livsmedelsverket testar för närvarande om artificiell intelligens kan identifiera företag i livsmedelskedjan, som har ett FO-nummer. Målet är att ta fram ett verktyg som kan användas till att identifiera dolda företag centralt. Utvecklingen av en app som är baserad på artificiell intelligens är en långsiktig insats, men appen blir säkert ett viktigt verktyg för tillsynen av distansförsäljning i framtiden.
Samarbete är nyckeln till framtiden
I januari 2022 ordnade Livsmedelsverket workshoppar kring temat Framtiden för tillsynen av näthandeln för sina myndighetspartner. I workshopparna deltog representanter från Livsmedelsverket, de kommunala tillsynsmyndigheterna, regionförvaltningsverken, närings-, trafik- och miljöcentralerna, Tullen, Traficom, Tukes, Konkurrens- och konsumentverket och Fimea samt sakkunniga inom kommunikation och teknik. Åtgärderna med anknytning till tillsynen av distansförsäljning samt alternativen för myndigheternas politik och förvaltningen är svåra att beskriva utifrån uppfattningen vid ett enskilt förvaltningsområde eller en viss sektor. En nödvändig förutsättning för att workshopparna skulle lyckas var att samla ett brett fält av olika sakkunniga. Alla deltagare var införstådda med att det inte finns några snabba svar på de stora frågorna. Det framkom dock tydligt att hela nätverket inser vikten av att fördjupa samarbetet och undvika dubbelarbete. När arbetet görs av ett nätverk behöver inte alla parter göra allting, utan expertisen ökar steg för steg genom att olika projekt genomförs tillsammans.
Under de kommande åren får vi fram svar på frågorna genom att utveckla kapaciteten även för att effektivisera tillsynen av distansförsäljning och förbättra effektiviteten. Frågan är kanske om hela livsmedelskedjan faktiskt är mogen att göra tillsynen av distansförsäljning till en nationellt prioriterad fråga i vår nästa nationella tillsynsplan? Jag anser att vi genom att prioritera tillsynen av distansförsäljning kan åstadkomma ett bättre skydd mot bedrägerier, identifiera företag för tillsynen, uppdatera registeruppgifterna om distansförsäljning och ge företagen ett tydligt budskap om att nätverket inte är ett vilda västern där alla kan göra vad de vill.
Sanna Välimäki
ledande expert
Sektionen för planering och brottsbekämpning
Twitter: @ValimakiSanna