16 Spårbarheten och återkallelserna

Alla anvisningar för registrerad livsmedelsverksamhet.

16.1 Spårbarheten hos andra livsmedel än livsmedel av animaliskt ursprung

Anvisning/version: 2185/04.02.00.01/2021/4, tagen i bruk 1.7.2021

Att beakta:
Som mål för kontrollen av denna punkt står alla livsmedelsföretagare som idkar verksamheter som hänför sig till livsmedel av icke animaliskt ursprung (jfr Oiva-bedömningsanvisning 16.9).

Spårbarhetsbestämmelserna tillämpas på alla stadier av produktion, bearbetning och distribution av livsmedel.

Det spelar ingen roll om livsmedlen fysiskt befinner sig i företagarens besittning eller inte. Det som spelar en roll är i vilken företagares ägo och på vilken företagares ansvar livsmedlen befinner sig.

Godkända livsmedelslokaler: Företagaren ska bevara spårbarhetsdokumentation som avser livsmedlen i minst två år efter livsmedlets sista förbrukningsdag eller datum för minsta hållbarhet.

Registrerad livsmedelsverksamhet: Företagaren ska bevara livsmedlens spårbarhetsdokumentation minst ett år efter det att livsmedlen har levererats eller tagit emot.

Alla företagare i livsmedelsbranschen ska med uppgifter och registreringar kunna påvisa att livsmedlen är spårbara enligt principen ”ett steg bakåt” och ”ett steg framåt”. Konsumenter räknas inte som kunder som ska vara spårbara. Företagaren ska använda sig av sådana system och förfaranden att företagaren med hjälp av uppgifter och registreringar kan identifiera och påvisa

  • den fysiska person eller juridiska person som levererat livsmedlet till företagaren
  • övriga företag till vilka företagaren har levererat av sina produkter (försändelsespecifik identifiering).

För detta ändamål ska företagaren använda sig av för detta avsedda system och förfaranden med hjälp av vilka de behöriga myndigheterna på begäran får tillgång till dessa uppgifter.

Livsmedlen som företagaren släppt ut på marknaden eller sannolikt kommer att släppa ut på marknaden ska vara försedda med tillräckliga och korrekta märkningar eller identifieringsuppgifter som underlättar spårbarheten.

Det rekommenderas att företagaren också kan påvisa och känner till

  • datumen för mottagningar och avsändningar
  • mängderna av olika livsmedelsbenämningar
  • de mottagna och avsända livsmedlens benämningar i sådan form och med sådan precision att benämningarna tillförlitligt och tillräckligt tydligt kan hopkopplas med benämningarna i märkningarna på förpackningen till livsmedlen i fråga.

Livsmedelsföretagare ska använda sig av ett (ändamålsenligt planmässigt) system, med vars hjälp de med tillräcklig precision kan hopkoppla uppgifterna om livsmedelspartierna som de mottagit och avsänt med varandra. Systemet och förfarandet har inte definierats i lagstiftningen. Det centrala är att informationen är tillgänglig, inte systemet med vilket den görs tillgänglig. Beslutet om nivån på systemets utförlighet borde lämnas till livsmedelsföretagaren beaktande livsmedelsföretagets verksamhets karaktär, omfattning och verkningar. Den behöriga livsmedelstillsynsmyndigheten har som uppgift att bedöma om spårbarhetssystemet som livsmedelsföretagaren använder sig av är tillräckligt i relation till företagarens verksamhets karaktär, omfattning och verkningar.

Med ett livsmedelsparti avses ett antal försäljningsenheter av ett livsmedel som har producerats, tillverkats (= ”tillverkningsparti”) eller förpackats under praktiskt taget samma förhållanden. Livsmedelspartiet fastställer och partikoden märker livsmedlets producent, tillverkare, förpackare eller första säljare inom Europeiska unionens område. Ett livsmedelsparti kan inte vara större än en dags produktion. I försändelsen som företagaren levererat (leveranspartiet) kan ingå flera livsmedelspartier också med samma varubenämning.

Denna bedömningsanvisning ger nedan, i form av en egen punkt, också anvisningar om tillsynen över spårbarheten hos groddpartier och fröpartier avsedda för produktion av groddar, för vilkas del spårbarhetskraven är strängare än vad som nämnts ovan.

Det rekommenderas att punkten 13.1 De allmänna märkningarna på förpackningarna samtidigt kontrolleras.

Saker som ska kontrolleras:
Hur egenkontrollen omsätts i praktiken bedöms så att man kontrollerar följande saker, sammanlagt 1 – 3 livsmedel, helst ur olika livsmedelskategorier, ändå beaktande verksamhetens karaktär och omfattning, i första hand:

  • vilken företagare har levererat livsmedlen (råvarorna) som företagaren tagit emot
  • till vilken företagare har företagaren sänt livsmedlen
  • är spårbarhetssystemet som livsmedelsföretagaren använder sig av tillräckligt i relation till företagarens verksamhets karaktär, omfattning och verkningar.

Och utöver det, i tillämpliga fall

  • datumen för mottagningar och avsändningar
  • de mottagna och avsända livsmedlens benämningar i sådan form och med sådan precision att benämningarna tillförlitligt och tillräckligt tydligt kan hopkopplas med benämningarna i märkningarna på förpackningen till livsmedlen i fråga
  • livsmedlets mängd.

→ Det centrala är informationen och tillgången till den – inte det i vilken form (papper, pdf, it-system...) informationen är.

Är egenkontrollen tillräcklig och lämplig och vid behov kontrolleras planen tillämpande bilagan ”Är egenkontrollen tillräcklig och lämplig” till anvisning 1.6.

Tillsynen över spårbarheten hos groddpartier och hos fröpartier avsedda för produktion av groddar

Med ’groddar’ avses produkter som erhålls så att man låter frön gro och låter dem utvecklas i vatten eller något annat medium och som skördas innan de egentliga bladen utvecklas och som är avsedda att ätas i sin helhet fröet inberäknat.

Ur livsmedelsföretagarens synvinkel sett är ett av företagaren mottaget "parti" frön avsedda för produktion av groddar den mängd som samma dag sänts dit från en och samma livsmedelslokal (eller ett och samma primärproduktionsställe) och som har samma taxonomiska namn dvs. det namn som dess vetenskapliga indelning anger.

Ur livsmedelsföretagarens synvinkel sett, då livsmedelsföretagaren i fråga levererar (sänder) groddar från sin livsmedelslokal, betraktas som ett parti också groddar som har samma taxonomiska namn, om de samlas ihop som en blandning i samma förpackning.

Livsmedelsföretagaren ska föra register över följande uppgifter och se till att uppgifterna lämnas vidare i alla stadier (Förordning (EU) nr 208/2013):

  1. en korrekt beskrivning av fröna eller groddarna, inklusive växtens taxonomiska namn;
  2. den volym eller mängd frön eller groddar som levereras;
  3. om fröna eller groddarna avsänts från en annan livsmedelsföretagare, namnet på och adressen till
    i) den livsmedelsföretagare som fröna eller groddarna avsänts från, eller
    ii) avsändaren (ägaren), om denne inte är identisk med den livsmedelsföretagare som fröna eller groddarna avsänts från;
  4. namnet på och adressen till den livsmedelsföretagare som fröna eller groddarna levereras till;
  5. namnet på och adressen till mottagaren (ägaren) om denne inte är identisk med den livsmedelsföretagare som fröna eller groddarna levereras till;
  6. en referens som på lämpligt vis möjliggör identifiering av partiet;
  7. avsändningsdatumet.
  • Uppgifterna (a – g) kan sparas och lämnas i vilken som helst lämplig form förutsatt att den livsmedelsföretagare till vilken fröna eller groddarna levereras lätt kan komma åt uppgifterna.
  • Uppgifterna ska dagligen uppdateras då partier mottas eller avsänds.
  • Det är obligatorisk att ange ursprungslandet eller härkomstplatsen, om ett utelämnande kunde vilseleda konsumenten i fråga om livsmedlets verkliga ursprungsland eller härkomstplats.

Om frön avsedda för produktion av groddar säljs förpackade i detaljhandelsledet, ska alla livsmedelsföretagare som hanterar de importerade fröna tillhandahålla kopior av det intyg som avses i punkt 1 till alla livsmedelsföretagare som fröna levereras till, till dess att de förpackats för försäljning i detaljhandeln.

Spårbarhetskraven på frön och groddar som importeras till unionen

Försändelser med groddar och frön avsedda för produktion av groddar som härstammar från tredje länder ska då de importeras till unionen åtföljas av ett sådant intyg som överensstämmer med förlagan som fastställt i bilagan till Kommissionens förordning (EU) nr 704/2014 och på vilket man bekräftar att

  • groddarna och fröna producerats i sådana förhållanden som följer de allmänna hygienbestämmelser som fastställts i del A i bilaga I till förordning (EG) nr 852/2004 och som ska tillämpas inom primärproduktion och därmed sammanhängande verksamhet.
  • groddarna har producerats i sådana förhållanden som uppfyller spårbarhetskraven som fastställts i genomförandeförordning (EU) nr 208/2013 (4) (se listan a – g ovan)
  • groddarna har producerats i sådana anläggningar som godkänts i enlighet med kraven som fastställts i kommissionens förordning (EU) nr 210/2013 (5) artikel 2
  • groddarna uppfyller de mikrobiologiska kraven som fastställts i bilaga I till förordning (EG) nr 2073/2005.

  • Intyget och allt enligt fallet resultaten av de mikrobiologiska tester som avses i artikel 4 i förordning (EU) nr 704/2014 och som gäller enterobakterier ska utarbetas på det officiella språket eller de officiella språken i det tredje landet och i den medlemsstat inom vilken importen till EU:s område sker, eller så ska intyget åtföljas av en officiell översättning till språket eller språken i fråga.
  • Om destinationsmedlemsstaten så kräver ska intygen också åtföljas av en officiell översättning till det officiella språket eller de officiella språken i medlemsstaten i fråga.
    • En medlemsstat kan ändå gå med på att ett annat officiellt språk i unionen än medlemsstatens eget språk används.
  • Originalexemplaret av intyget ska åtfölja försändelsen fram till att den anländer till den destination som angetts på intyget.
  • Om försändelsen delas upp i delar, ska en kopia åtfölja varje enskild del av försändelsen.
  • Livsmedelsföretagarna som använder de importerade fröna och producerar groddar ska hålla intyget och allt enligt fallet resultaten av dessa tester tillgängliga på de behöriga myndigheternas begäran.

Utmärkt: Verksamheten motsvarar kraven.Verksamheten motsvarar kraven.

  • Företagaren kan med uppgifter och registreringar påvisa att livsmedlen av icke animaliskt ursprung är spårbara enligt principen ”ett steg bakåt” och ”ett steg framåt”.
  • Företagaren använder sig av ett i relation till verksamheten ändamålsenligt spårbarhetssystem, med hjälp av vilket spårbarhetsuppgifterna om livsmedlen av icke animaliskt ursprung konsekvent är tillgängliga, lätta att läsa, enkla att tolka och hopkopplingsbara med livsmedelsbenämningarna.
  • Hanteringen av spårbarheten hos partierna med groddar och frön avsedda för produktion av groddar omsätts i praktiken på det sätt som listan a - g förutsätter.
  • Om företagaren är den första mottagaren inom Unionens område av frön och groddar som importeras till Unionen, har företagaren tagit emot, förvarat och levererat med partierna ett korrekt intyg som överensstämmer med förlagan som fastställts i bilagan till Kommissionens förordning (EU) nr 704/2014.

Bra: I verksamheten förekommer små missförhållanden som inte försvagar livsmedelssäkerheten eller vilseleder konsumenten.I verksamheten förekommer små missförhållanden som inte försvagar livsmedelssäkerheten eller vilseleder konsumenten.

Små missförhållanden är till exempel:

  • I spårbarheten förekommer små slumpmässiga flertydigheter som inte försvagar livsmedelssäkerheten (den centralaste genomförandet av eventuella återkallelser) och utgående från dem uppkommer ingen misstanke om att kunden (konsument eller annan företagare) kunde vilseledas av flertydiga spårbarhetsuppgifter.
  • Spårbarhetsuppgifterna och märkningarna på förpackningarna (varubenämningarna) motsvarar inte varandra så, att det inte skulle uppstå flertydigheter. Att uppgifterna håller sträck kan verifieras så att man kombinerar och jämför andra uppgifter. Uppgifterna måste ändå snabbt rättas till så att de motsvarar varandra och systemet måste förbättras så, att benämningarna tillräckligt motsvarar varandra. Alternativt ska systemet kompletteras med en uppgift eller länk som möjliggör exakt hopkoppling.
  • Möjligheten att koppla ihop spårbarhetsuppgifterna i företagarens elektroniska system med varubenämningarna är inte helt konsekvent eller tydlig. Att uppgifterna håller sträck (möjligheten att koppla ihop tidpunkter och andra nödvändiga uppgifter) kan verifieras så att man kombinerar och jämför andra uppgifter. Systemet bör förbättras.
  • En partiidentifikation används på påkallat sätt, men användningen av partiidentifikationen eller möjligheten att koppla ihop den med produkterna är inte helt konsekvent eller tydlig i alla situationer. Företagaren bör då utveckla systemet och komplettera sättet att använda partiidentifikationen.
  • I spårbarhetsuppgifterna (såsom följesedeln) om livsmedlen som företagaren sänt saknas företagarens kontaktuppgifter eller så är namnet inte företagarens officiella namn, men leverantören kan ändå tillförlitligt identifieras på annat sätt (såsom namnet, logon och FO-numret).
  • I spårbarhetsuppgifterna (såsom följesedeln) om livsmedlen som företagaren mottagit saknas avsändarens kontaktuppgifter, men företagaren som sänt livsmedlen kan ändå tillförlitligt identifieras på annat sätt (såsom namnet, logon och FO-numret).

På allmänt plan; godtagbara är små brister i systemet, i det hur systematiskt man går till väga eller en enskild ofullständighet i uppgifterna eller anteckningarna, om de ändå inte hindrar den behöriga myndigheten från att försäkra sig om varifrån och när livsmedlet i fråga avsänts och/eller till vem företagaren som är mål för kontrollen sänt livsmedlet i fråga.

  • Hanteringen av spårbarheten hos partierna med groddar och frön avsedda för produktion av groddar har inte alltid helt omsatts i praktiken på det sätt som listan a - g förutsätter. Ett uppdagat missförhållande kunde i detta fall främst vara en enstaka företeelse och att uppgifterna på listan a - g omsätts i praktiken bör kunna konstateras till exempel så att man kontrollerar uppgifterna hos den som mottagit försändelsen.
  • Om företagaren är den första mottagaren inom Unionens område av frön och groddar som importeras till Unionen, har företagaren tagit emot, förvarat och levererat med partierna ett korrekt intyg som överensstämmer med förlagan som fastställts i bilagan till Kommissionens förordning (EU) nr 704/2014 – ett uppdagat missförhållande kunde i detta fall närmast vara ett enskilt administrativt missförhållande som gäller ett korrekt intyg såsom att företagaren inte levererat ett intyg med partierna till någon mottagare.

Bör korrigeras: I verksamheten förekommer missförhållanden som försvagar livsmedelssäkerheten eller vilseleder konsumenten.I verksamheten förekommer missförhållanden som försvagar livsmedelssäkerheten eller vilseleder konsumenten. Missförhållandena ska rättas till inom utsatt tid.

Väsentliga missförhållanden är till exempel:

  • I spårbarheten hos livsmedel av icke animaliskt ursprung förekommer flera flertydigheter och/eller missförhållanden.
  • Spårbarhetsuppgifterna och märkningarna på förpackningarna (varubenämningarna) motsvarar inte varandra i tillräcklig grad utan det återstår för mycket flertydighet.
  • Möjligheten att koppla ihop spårbarhetsuppgifterna i företagarens elektroniska system med varubenämningarna är inte konsekvent eller tydlig. Att uppgifterna håller sträck kan svårligen verifieras så att man kombinerar och jämför andra uppgifter.
  • Användningen av en partiidentifikation och möjligheten att koppla ihop den med produktpartierna är inte konsekvent eller tydlig. Företagaren ska då utveckla systemet och komplettera sättet på vilket partiidentifikationen används.
  • I spårbarhetsuppgifterna (såsom följesedeln) om livsmedlen som företagaren sänt saknas i flera fall mottagarens namn eller så är namnet i flera fall inte mottagarens officiella namn. Det är ändå möjligt att tillräckligt tillförlitligt identifiera leverantören på andra sätt (till exempel namnet, logon, och FO-numret), senast genom s.k. korskontroll.
  • I spårbarhetsuppgifterna (såsom följesedeln) om livsmedlen som företagaren mottagit saknas i flera fall avsändarens namn eller så är namnet i flera fall inte avsändarens officiella namn. Det är ändå möjligt att tillräckligt tillförlitligt identifiera företagaren som sänt livsmedlen på andra sätt (till exempel namnet, logon, och FO-numret), senast genom s.k. korskontroll.
  • Företagaren har i praktiken inget planmässigt sätt som kunde tolkas som ett spårbarhetssystem att se till att livsmedlen är spårbara – den centralaste frågan är om företagaren vid behov kunde lyckas genomföra en eventuell återkallelse med förutsatt effektivitet.

På allmänt plan: spårbarhetsuppgifter saknas eller så är de för flertydiga så att det är tydligt att man inte kan övertyga sig om att spårbarheten hanteras. Företagaren bör snabbt utarbeta ett ändamålsenligt till verksamheten relaterat spårbarhetssystem.

  • Hanteringen av spårbarheten hos partierna med groddar och frön avsedda för produktion av groddar omsätts inte i praktiken på det sätt som listan a - g förutsätter. Det förekommer flera uppdagade missförhållanden.
  • Om företagaren är den första mottagaren inom Unionens område av frön och groddar som importeras till Unionen, har företagaren tagit emot, men inte förvarat och/eller levererat med partierna ett korrekt intyg som överensstämmer med förlagan som fastställts i bilagan till Kommissionens förordning (EU) nr 704/2014. Det uppdagade missförhållandet är inte något enstaka fall.
  • Företagaren har inte något ändamålsenligt planmässigt system för verksamhet som överensstämmer med kraven även om 'papper' kan företes.

Dålig: I verksamheten förekommer missförhållanden som äventyrar livsmedelssäkerheten eller allvarligt vilseleder konsumenten.I verksamheten förekommer missförhållanden som äventyrar livsmedelssäkerheten eller allvarligt vilseleder konsumenten eller aktören har inte följt givna bestämmelser. Missförhållandena ska omedelbart rättas till.

Missförhållanden som kräver omedelbart tillrättaläggande är till exempel:

  • Företagaren kan inte identifiera livsmedelspartier och/eller livsmedel och företagaren vet således inte vilket livsmedel det rör sig om.
  • Företagaren vet inte vem som sänt ett livsmedelsparti som han har i sin besittning.
  • Företagaren vet inte och kan inte påvisa till vem han sänt ett livsmedelsparti/livsmedelspartier.
  • Om ett livsmedel kan inte tillhandahållas några spårbarhetsuppgifter eller så är spårbarhetsuppgifterna inkorrekta.
  • Spårbarhetsuppgifterna och uppgifterna som tillhandahållits om livsmedlen motsvarar inte varandra till innehållet.
  • Leverantörer av mottagna partier och/eller mottagare av levererade partier kan inte identifieras.
  • Spårbarheten hos groddpartier och fröpartier avsedda för produktion av groddar (listan a - g) kan inte hanteras.
  • Om företagaren är den första mottagaren inom Unionens område av frön och groddar som importeras till Unionen, har företagaren inte med partierna tagit emot något korrekt intyg som överensstämmer med förlagan som fastställts i bilagan till Kommissionens förordning (EU) nr 704/2014.
  • Om företagaren är den första mottagaren inom Unionens område av frön och groddar som importeras till Unionen, har företagaren inte med partierna levererat vidare något korrekt intyg som överensstämmer med förlagan som fastställts i bilagan till Kommissionens förordning (EU) nr 704/2014. Det uppdagade missförhållandet är inte något enstaka fall.

Lagstiftning och anvisningar som hänför sig till ämnet (ska beaktas med sina ändringar):

  • Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet, art. 8, 17, 18 och 19
  • Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1169/2011 om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna art. 8 5, 6 och 8 mom.
  • Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 208/2013 om spårbarhetskrav för groddar och för frön avsedda för produktion av groddar
  • Kommissionens förordning (EU) nr 704/2014 om ändring av förordning (EU) nr 211/2013 om intygskrav för import till unionen av groddar och av frön avsedda för produktion av groddar
  • Livsmedelslagen 297/2021 14 § 1 mom.
  • Jord- och skogsbruksministeriets förordning om livsmedelshygien 318/2021 22 § och 26 §
  • Jord- och skogsbruksministeriets förordning om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna 834/2014.


Ändringar i version 4:

  • Anvisning 2185/04.02.00.01 /2021 ersätter anvisning 10250
  • Livsmedelslagen 297/2021 14 § 1 mom.
  • Jord- och skogsbruksministeriets förordning om livsmedelshygien 318/2021 22 § och 26 §
  • Godkända livsmedelslokaler: Företagaren ska bevara spårbarhetsdokumentation som avser livsmedlen i minst två år efter livsmedlets sista förbrukningsdag eller datum för minsta hållbarhet.
  • Registrerad livsmedelsverksamhet: Företagaren ska bevara livsmedlens spårbarhetsdokumentation minst ett år efter det att livsmedlen har levererats eller tagit emot.

16.2 Systemet för obligatorisk märkning av nötkött och obligatorisk spårbarheten av nötkött partier

Anvisning/version: 2186/04.02.00.01/2021/4, tagen i bruk 1.7.2021

Att beakta:
Denna punkt kontrolleras då en företagare

  • slaktar nötkreatur eller styckar nötkött
  • tillverkar, låter tillverka och/eller förpackar livsmedel
  • inför eller förmedlar (från inre marknaden eller tredje länder) livsmedel
  • lagrar, saluhåller eller utför livsmedel från landet.

Nötköttet ska vara spårbart mellan anläggningarna och företagarna och i alla stadier av hanteringen och produktionen av köttet i godkända och anmälda livsmedelslokaler såsom dedicerad lagstiftning av obligatorisk märkning av nötkött och obligatorisk spårbarheten av nötkött partier förutsätts (se lagstiftningsförteckning).

Författningarna om märkning av nötkött gäller färskt kylt och fryst nötkött och till sådant kött räknas:

  • slaktkroppar och kvartsparter
  • styckat nötkött
  • malet nötkött
  • njurtappen
  • halsköttet, om det görs malet kött av det.

Information av nötkött partier och andra obligatorisk information av nötkött ska förvaras två år. I detaljhandel obligatorisk information av nötkött ska förvaras ett år.

Utanför bestämmelserna om märkning av nötkött faller bl.a.: fettet som avlägsnats från slaktkroppen före vägningen, köttet från huvudet, organen och tungan.

Kraven på märkning av nötkött gäller inte köttberedningar och köttprodukter. Styckat eller malet nötkött avsett som råvara i sådana ska ändå vara spårbart.

Vi rekommenderar att punkten 13.4 Märkningarna som särskild lagstiftning on kött förutsätter samtidigt kontrolleras.

Saker som ska kontrolleras:
Hur egenkontrollen omsätts i praktiken bedöms genom att man med hjälp av till exempel 1-3 olika partier/råvaror/produkter, beaktande verksamhetens omfattning och karaktär, kontrollerar följande:

  • Det obligatoriska systemet för märkning av nötkött och bokföringen över det. Bedöm hur följande omsätts i praktiken och beskrivs i planen:
    • beskrivningen av nötköttets färd och hur olika nötköttspartier hålls åtskilda och arbetsstadierna som hänför sig till det;
    • beskrivningen av hur nötköttet spåras och märks;
    • redogörelsen för hur partiidentifikationen bestäms och för märkningarna som används för märkning av nötkött;
    • bokföringen över mottaget och sänt och/eller sålt nötkött inbegripande mängden och märkningarna;
    • för ett slakteris eller litet slakteris del bokföringen över nötkreatur som lämnats till slakt;
    • planen över hur felaktigt märkta produkter återkallas från marknaden med tillhörande informeringsplan;
    • planen över hur personalen inskolas i märkningssystemet; och
    • namnet på den person, som svarar för märkningssystemet.
  • Dokumenten över spårbarheten (dvs. handelsdokument, såsom följesedlar och andra liknande dokument och företagets datasystem).

Är egenkontrollen tillräcklig och lämplig, och vid behov planen, kontrolleras tillämpande bilagan ”Är egenkontrollen tillräcklig och lämplig” till anvisning 1.6.

Utmärkt: Verksamheten motsvarar kraven.Verksamheten motsvarar kraven.

Nötköttet är i alla stadier av hanteringen, produktionen eller tillverkningen för varje enskilt parti spårbart till de företagare, som levererat det och till de leverantörer som det har levererats till. Nötköttet är korrekt märkt och det är för varje enskilt parti spårbart till de partier, som det härstammar ifrån. Företagaren har bokföring över mottaget och sänt och/eller sålt nötkött inbegripande mängden och märkningarna. Partiidentifikationen används på korrekt sätt. I egenkontrollen ingår en skriftlig beskrivning av det obligatoriska systemet för märkning av nötkött med alla förutsatta punkter.

Bra: I verksamheten förekommer små missförhållanden som inte försvagar livsmedelssäkerheten eller vilseleder konsumenten.I verksamheten förekommer små missförhållanden som inte försvagar livsmedelssäkerheten eller vilseleder konsumenten.

Nötköttet är spårbart till de företagare, som levererat det och till de leverantörer, som det har levererats till. Nötköttet är spårbart till de partier, som det härstammar ifrån. I märkningen, dokumenten, bokföringen, partiidentifikationerna eller den interna spårbarheten förekommer små missförhållanden som försvårar spårbarheten. I egenkontrollen ingår en skriftlig beskrivning av det obligatoriska systemet för märkning av nötkött, men den är inte uppdaterad eller så saknas någon väsentlig förutsatt punkt (som i verksamheten i praktiken ändå verkställs). Sådana är till exempel att:

  • På flera slaktkroppar eller kvartsparter eller njurtappen är märkningarna som krävs otydliga, men ändå tolkningsbara som helhet (godkända livsmedelslokaler).
  • Spårbarhetsdokumenten är delvis otydliga eller bristfälliga, men att uppgifterna är korrekta kan verifieras med kombinering och jämförelse av andra uppgifter.
  • Åtskiljandet av nötköttspartierna (interna spårbarheten av nötköttspartierna) motsvarar inte helt kraven i märkningssystemet.
  • Det är flertydigt om uppgifterna om enskilda nötköttspartier i det elektroniska datasystemet kan förknippas med produkterna. Att bokföringen och uppgifterna är korrekta (möjligheten att förknippa mängderna, tidpunkterna och andra nödvändiga uppgifter med varandra) kan verifieras med kombinering och jämförelse av övriga uppgifter.
  • Användningen av partiidentifieringen eller möjligheten att förknippa den med produkterna är inte systematisk eller är delvis för flertydig.
  • Oblikatorisk beskrivningen i egenkontrollen av hur nötköttet spåras och märks är inte helt uppdaterad eller så saknas någon förutsatt punkt.
  • På allmänt plan; små brister i systemets systematiskhet eller en enskild inexakthet i handelsdokumenten eller bokföringen, som ändå inte förhindrar att man försäkrar sig om att obligatorisk nötkötts märkningssystemet fungerar och obligatorisk spårbarheten av nötköttspartier kan verifieras.

Bör korrigeras: I verksamheten förekommer missförhållanden som försvagar livsmedelssäkerheten eller vilseleder konsumenten.I verksamheten förekommer missförhållanden som försvagar livsmedelssäkerheten eller vilseleder konsumenten. Missförhållandena ska rättas till inom utsatt tid.

I spårbarheten av nötköttet till de företagare, som levererat det och till de leverantörer, som det har levererats till förekommer flera brister. Nötköttet är inte till alla delar med tillräcklig säkerhet spårbart till de nötköttspartier, som det sägs vara härstammar ifrån. Nötkötts obligatorisk spårbarheten hos enskilda partier av nötköttet hanteras inte på grund av betydande brister i märkningen, partinumreringen, bokföringen eller handelsdokumenten. I egenkontrollen ingår en beskrivning av det obligatoriska systemet för märkning av nötkött, men den är inte uppdaterad till sina centrala delar eller så saknas flera förutsatta punkter eller så saknas en skriftlig beskrivning helt. Sådana fel/brister är till exempel att:

  • Försändelseuppgifterna om ett nötköttsparti som levererats av flera företagare är bristfälliga.
  • Fakturorna och partiidentifikationerna för levererade partier finns och kan förknippas med nötköttspartierna, men handelsdokumenten (vad, när, vart) saknas.
  • Märkningar som krävs saknas för en betydande del av slaktkropparna, kvartsparterna eller njurtapparna eller så är märkningarna så otydliga, att de inte kan tolkas.
  • Det är mycket osäkert om uppgifterna om enskilda partier i det elektroniska datasystemet kan förknippas med produkterna. Att uppgifterna är korrekta (möjligheten att förknippa tidpunkterna och andra nödvändiga uppgifter med varandra) kan inte med tillräcklig säkerhet verifieras med kombinering och jämförelse av övriga uppgifter.
  • Det finns inget system för användningen av oblligatorisk partiidentifikationen av nötkött och förknippandet med produkterna eller så används det inte.
  • Beskrivningen i egenkontrollen av hur nötköttet spåras och märks är inte uppdaterad till just några delar eller så saknas flera förutsatta punkter eller så saknas en skriftlig beskrivning helt.

Dålig: I verksamheten förekommer missförhållanden som äventyrar livsmedelssäkerheten eller allvarligt vilseleder konsumenten.I verksamheten förekommer missförhållanden som äventyrar livsmedelssäkerheten eller allvarligt vilseleder konsumenten eller aktören har inte följt givna bestämmelser. Missförhållandena ska omedelbart rättas till.

Nötköttet kan inte spåras och/eller alla märkningar på nötköttet saknas. Sådana brister är till exempel att:

  • Nötköttet är inte identifierbart (är det ens nötkött) eller spårbart på något som helst sätt.
  • Företagaren kan inte identifiera eller påvisa vem företagare har levererad nötköttet kommit eller vart det har levererats.
  • Förbindelse mellan köttets partiidentifikation och djuret eller djuren i fråga saknas helt. Det finns inga dokument, inga märkningar och ingen bokföring.
  • Företagarens bokföring över mottaget och sänt och/eller sålt nötkött inbegripande mängden och märkningarna är helt oriktig och ger befogat skäl att misstänka medvetet fusk.

Lagstiftning och anvisningar som hänför sig till ämnet (beaktas med sina ändringar):

  • Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1760/2000 om upprättande av ett system för identifiering och registrering av nötkreatur samt märkning av nötkött och nötköttsprodukter och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 820/97, artikel 3 och artikel 12-15
  • Kommissionens förordning (EG) nr 1825/2000 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1760/2000 när det gäller märkning av nötkött och nötköttsprodukter, artikel 1-5
  • Kommissionens förordning (EG) nr 275/2007 om ändring av förordning (EG) nr 1825/2000 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1760/2000m när det gäller märkning av nötkött och nötköttsprodukter
  • Jord- och skogsbruksministeriets förordning (434/2008) om märkning av nötkött, 3 §
  • Jord- och skogsbruksministeriets förordning nr 1391/2006 om märkning och registrering av nötkreatur, 3 §
  • Eviras anvisning 16024/1: Märkning och spårning av nötkött.


Uppdateringar i version 4:

  • Anvisning 2186/04.02.00.01/2021 ersätter anvisning 10250
  • Anvisnings namn har förändrats.
  • Lagstiftningslist har uppdaterats.
  • Förstärkt och uppdaterad:
  • Förstärkt: dedicerad lagstiftning av obligatorisk märkning av nötkött och obligatorisk spårbarheten av nötkött partier förutsätts (se lagstiftningsförteckning).
  • Information av nötkött partier och andra obligatorisk information av nötkött ska förvaras två år. I detaljhandel obligatorisk information av nötkött ska förvaras ett år.

16.4 Spårbarheten hos fisk och fiskeriprodukter som omfattas av dioxinundantaget

Anvisning/version: 2188/04.02.00.01/2021/3, tagen i bruk 1.7.2021

Att beakta:
Denna punkt kontrolleras då en företagare

  • inför, lagrar, förmedlar, förpackar, saluhåller eller utför fisk och fiskeriprodukter från Finland som omfattas av dioxinundantaget från landet
  • tillverkar eller låter tillverka fiskeriprodukter av fisk som omfattas av dioxinundantaget.

Undantaget gäller vildfångad lax (Salmo salar), strömming (Clupea harengus) som är större än 17 cm eller av oklassificerad storlek, röding (Salvelinus spp.), flodnejonöga (Lampetra fluviatilis) och öring (Salmo trutta) med ursprung i Östersjöområdet och produkter erhållna av sådana.

Fiskar som omfattas av dioxinundantaget eller produkter erhållna av sådana får utan ett partispecifikt analysintyg inte levereras till andra medlemsstater än Finland och Sverige. Lax eller produkter erhållna av sådan får levereras också till Lettland. Leveransbegränsningarna gäller alla företagare.

Om en företagare levererar fiskar som omfattas av dioxinundantaget eller produkter erhållna av sådana till andra länder än Finland eller Sverige (lax Lettland), ska företagaren ha ett partispecifikt analysintyg för de levererade partierna som intygar att gränsvärdena för dioxin och dioxinliknande PCB-föreningar inte överskrids (se definitionen på ett ”parti” i detta fall i Kommissionens förordning (EU) nr 589/2014). Analysintyget ska kunna förknippas med det levererade partiet. Om en företagare inte levererar fiskar som omfattas av dioxinundantaget eller produkter erhållna av sådana till andra länder än Finland och Sverige (lax Lettland), krävs inget analysintyg.

Handlingen som åtföljer fiskeriprodukter som omfattas av dioxinundantaget ska på ett primärproduktionsställe och i en godkänd livsmedelslokal förses med en anteckning om leveransbegränsningen. Information ska inkluderas i spårbarhetinformation (till exempel i kommersiell document).

Godkända livsmedelslokaler: Företagaren ska bevara spårbarhetsdokumentation som avser livsmedlen i minst två år efter livsmedlets sista förbrukningsdag eller datum för minsta hållbarhet.

Registrerad livsmedelsverksamhet: Företagaren ska bevara livsmedlens spårbarhetsdokumentation minst ett år efter det att livsmedlen har levererats eller tagit emot.

Vi rekommenderar att punkt 16.9 Spårbarhet hos livsmedel med animaliskt ursprung samtidigt kontrolleras.

Saker som ska kontrolleras:
Hur egenkontrollen omsätts i praktiken utvärderas med kontroll av följande saker:

  • Företagaren identifierar och hanterar kraven i dioxinundantagsbestämmelserna.
  • Verksamheten bedöms genom att man med hjälp av till exempel 1-3 olika partier/råvaror/produkter, beaktande verksamhetens omfattning och karaktär, kontrollerar följande: I en liten anläggning som endast rensar och filear har man till exempel möjlighet att hinna kontrollera flera partier än i en stor anläggning som också bearbetar.


1. Godkända livsmedelslokaler, där fisk och/eller fiskeriprodukter som omfattas av dioxinundantaget hanteras:

  • I handelsdokumenten finns den anteckning som krävs om leveransbegränsningarna.
  • Följs leveransbegränsningarna?
  • Finns ett analysintyg, om fisk och/eller fiskeriprodukter som omfattas av dioxinundantaget levererats till länder utanför de länder som beviljats undantag?
  • Hålls fisk som omfattas dioxinundantaget åtskild från annan fisk?
    • havslaxpartier och regnbågspartier får till exempel inte blandas med varandra
    • att märkningen och spårningen tydligt och systematiskt hanteras kan påvisas under lagring och produktion.

2. Registrerad livsmedelsverksamhet, som tar emot fisk som omfattas av dioxinundantaget och förmedlar/säljer den till andra företagare och/eller (eventuellt) tillverkar produkter av den:

  • Följs leveransbegränsningarna?
  • Förmedlas anteckningen som krävs i handelsdokumenten om leveransbegränsningarna vidare till den mottagande företagaren?
  • Hanteringen av handelsdokumenten.
  • Separat förvaring av handlingar som påvisar att dioxinundantaget hanteras krävs inte, men företagaren ska med hjälp av handelsdokumenten kunna påvisa detta, om fisk som omfattas av dioxinundantaget tagits emot och om sådan fisk levererats vidare.
  • Hålls fisk som omfattas dioxinundantaget åtskild från annan fisk?
    • havslaxpartier och regnbågspartier får till exempel inte blandas med varandra
    • att åtskiljandet och spårningen tydligt och systematiskt hanteras kan påvisas under lagring och eventuell leverans.

Är egenkontrollen tillräcklig och lämplig, och vid behov planen, kontrolleras tillämpande bilagan ”Är egenkontrollen tillräcklig och lämplig” till anvisning 1.6.

Utmärkt: Verksamheten motsvarar kraven.Verksamheten motsvarar kraven.

1. Godkända livsmedelsverksamhet:
Spårbarhetsinformation (handelsdokumenten) är försedda med den anteckning som krävs om leveransbegränsningarna.

  • Leveransbegränsningarna följs.
  • Om fisk eller fiskeriprodukter som omfattas av dioxinundantaget levererats till länder utanför de länder som beviljats undantag, kan uppvisas ett leveranspartispecifikt analysintyg, som påvisar att gränsvärdet för dioxinhalten inte överskrids.
  • Fisk som omfattas av dioxinundantaget kan i inget stadium blandas med annan fisk utan att sammanslagningen dokumenteras.

2. Godkända livsmedelslokaler:

  • Leveransbegränsningarna följs spårbarhetsinformation.
  • Anteckningen som krävs i handelsdokumenten om leveransbegränsningarna förmedlas vidare.
  • Detta kan påvisas med hjälp av spårbarhetsinformation (till exempel handelsdokumenten), om fisk som omfattas av dioxinundantaget tagits emot och om sådan fisk levererats vidare.
  • Fisk som omfattas av dioxinundantaget kan i inget stadium blandas med annan fisk utan att sammanslagningen dokumenteras.

Bra: I verksamheten förekommer små missförhållanden som inte försvagar livsmedelssäkerheten eller vilseleder konsumenten.I verksamheten förekommer små missförhållanden som inte försvagar livsmedelssäkerheten eller vilseleder konsumenten.

Verksamheten överensstämmer huvudsakligen med ovan nämnda krav. Små missförhållanden är till exempel:

1. Godkända livsmedelslokaler:

  • Anteckningen om leveransbegränsningen och tilläggsmärkningen har med ett sporadiskt undantag (mänskligt misstag) gjorts i handlingen för det levererade partiet. Företagaren kan för undantagsfallets del ändå utgående från handelsdokument påvisa att produkterna levererats till Finland eller Sverige (lax Lettland) och att mottagaren inte levererat dem vidare till en kommersiell aktör.
  • I företagarens processer förekommer små inexaktheter i åtskiljandet av fisken som omfattas av dioxinundantaget så, att det är skäl att förbättra hanteringen av åtskiljandet.

2. Registrerad livsmedelsverksamhet:

  • En liten företagare som mycket sporadiskt hanterat fisk som omfattas av dioxinundantaget har till exempel inte hanterat alla krav i dioxinundantagsbestämmelserna. Företagaren kan ändå med hjälp av dokument påvisa att produkterna levererats till Finland eller Sverige (lax Lettland) och att mottagaren inte levererat dem vidare till en kommersiell aktör.
  • I företagarens processer förekommer små inexaktheter i åtskiljandet av fisken som omfattas av dioxinundantaget så, att det är skäl att förbättra hanteringen av åtskiljandet.

Bör korrigeras: I verksamheten förekommer missförhållanden som försvagar livsmedelssäkerheten eller vilseleder konsumenten.I verksamheten förekommer missförhållanden som försvagar livsmedelssäkerheten eller vilseleder konsumenten. Missförhållandena ska rättas till inom utsatt tid.

Sådana fel/brister är till exempel att:

1. Godkända livsmedelslokaler:

  • Företagaren använder inte alls någon anteckning om leveransbegränsningarna i handelsdokumenten som åtföljer sådana produkter, för vilka detta krävs. Företagaren kan ändå påvisa att produkterna levererats till Finland eller Sverige (lax Lettland) och att mottagaren inte levererat dem vidare till en kommersiell aktör.
  • Man kan inte till alla delar övertyga sig om att leveransbegränsningarna följs för företagarens del i den grad att konkreta omedelbara förbättringar inte skulle behövas för verksamhetens del.
  • Man kan inte övertyga sig om åtskiljandet för alla partiers del.

2. Registrerad livsmedelsverksamhet:

  • Man kan inte övertyga sig om att leveransbegränsningarna följs för företagarens del.
  • Man kan inte övertyga sig om åtskiljandet för alla partiers del.

Dålig: I verksamheten förekommer missförhållanden som äventyrar livsmedelssäkerheten eller allvarligt vilseleder konsumenten.I verksamheten förekommer missförhållanden som äventyrar livsmedelssäkerheten eller allvarligt vilseleder konsumenten eller aktören har inte följt givna bestämmelser. Missförhållandena ska omedelbart rättas till.

Sådana brister är till exempel att:

1. Godkända livsmedelslokaler:

  • Företagaren har själv levererat fisk eller fiskeriprodukter som omfattas av dioxinundantaget till andra länder än Finland, Sverige eller Lettland (lax).
  • Företagaren kan inte påvisa vart produkterna levererats.
  • Företagaren använder inte alls någon märkning om leveransbegränsningarna på sådana produkter, där sådan borde användas och han kan inte påvisa att produkterna levererats enbart till Finland, Sverige (eller Lettland lax).
  • Åtskiljandet kan inte alls verifieras för något som helst parti.

2. Registrerad livsmedelsverksamhet:

  • Företagaren har själv levererat fisk eller fiskeriprodukter som omfattas av dioxinundantaget till andra länder än Finland, Sverige eller Lettland (lax).
  • Företagaren kan inte påvisa vart produkterna levererats.
  • Åtskiljandet kan inte alls verifieras för något som helst parti.

Om någon av exempelpunkterna för vitsordet DÅLIG blir verklighet, ombes den som utövar tillsyn över objektet också omedelbart lämna en anmälan om saken till Livsmedelsverket (ruokahygienia[at]ruokavirasto.fi) så, att det uppdagade missförhållandet omedelbart också kan förmedlas för kännedom och för vidare åtgärder till den centrala myndigheten i det mottagande landet.

Lagstiftning och anvisningar som hänför sig till ämnet (beaktas med sina ändringar):

  • Kommissionens förordning (EG) nr 1881/2006 om fastställande av gränsvärden för vissa främmande ämnen i livsmedel, artikel 7
  • Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet, artikel 14, 17 och 18
  • Kommissionens förordning (EG) nr 931/2011 om de spårbarhetskrav som fastställs för livsmedel av animaliskt ursprung, artikel 3
  • Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 854/2004 om fastställande av särskilda bestämmelser för genomförandet av offentlig kontroll av produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel, artikel 14 och 15
  • Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1379/2013 om den gemensamma marknadsordningen för fiskeri- och vattenbruksprodukter, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1184/2006 och (EG) nr 1224/2009 och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 104/2000, artikel 5
  • Kommissionens förordning (EU) nr 589/2014 om provtagnings- och analysmetoder för kontroll av halter av dioxiner, dioxinlika PCB och icke-dioxinlika PCB i vissa livsmedel och om upphävande av förordning (EU) nr 252/2012, Bilaga 1 Definitioner och förkortningar 1.11 ”Parti”
  • Livsmedelslagen 297/2021 14 § 1 mom.
  • Jord- och skogsbruksministeriets förordning om livsmedelshygien 318/2021 22 § och 26 §
  • Livsmedelverkets anvisning 16023/5 Tillsynen över fiskeriprodukter.


Uppdateringar i version 3:

  • Anvisning 2188/04.02.00.01 /2021 ersätter anvisning 10251.
  • Livsmedelslagen 297/2021 14 § 1 mom.
  • Jord- och skogsbruksministeriets förordning om livsmedelshygien 318/2021 22 § och 26 §
  • Godkända livsmedelslokaler: Företagaren ska bevara spårbarhetsdokumentation som avser livsmedlen i minst två år efter livsmedlets sista förbrukningsdag eller datum för minsta hållbarhet.
  • Registrerad livsmedelsverksamhet: Företagaren ska bevara livsmedlens spårbarhetsdokumentation minst ett år efter det att livsmedlen har levererats eller tagit emot.
  • Om någon av exempelpunkterna för vitsordet DÅLIG blir verklighet, ombes den som utövar tillsyn över objektet också omedelbart lämna en anmälan om saken till Livsmedelsverket (ruokahygienia[at]ruokavirasto.fi) så, att det uppdagade missförhållandet omedelbart också kan förmedlas för kännedom och för vidare åtgärder till den centrala myndigheten i det mottagande landet.

16.6 Återkallelser

Anvisning/version: 2190/04.02.00.01/2021/3, tagen i bruk 1.7.2021

Att beakta:
Denna punkt kontrolleras då en företagare

  • tillverkar, låter tillverka och/eller förpackar livsmedel
  • inför och/eller förmedlar (från inre marknaden eller tredje länder) livsmedel
  • lagrar, säljer, serverar eller utför livsmedel från landet.

Om företagaren inte har varit initiativtagare till återkallelsen eller delaktig i återkallelsen, gäller kontrollen endast innehållet i planen för egenkontroll för återkallelsens del.

Av en företagare i detaljhandeln, vars åtgärder inte påverkar förpackningen av livsmedlet, märkningarna på livsmedlet, livsmedlets säkerhet eller dess orördhet förutsätts ingen informering av konsumenterna eller myndigheterna. Av dem förutsätts ändå åtgärder som bidrar till återkallelsen i samarbete med den företagare som svarar för återkallelsen och myndigheterna.

Vi rekommenderar att punkt 16.1 Livsmedlens spårbarhet samtidigt kontrolleras.

Saker som ska kontrolleras:
Är egenkontrollen tillräcklig och lämplig, och vid behov planen, kontrolleras tillämpande bilagan ”Är egenkontrollen tillräcklig och lämplig” till anvisning 1.6.

Hur egenkontrollen omsätts i praktiken utvärderas med kontroll av följande saker:

  • Beredskap på återkallelser ingår i egenkontrollsystemet.
  • Till följd av återkallelser har gjorts nödvändiga ändringar i egenkontrollen.
  • Över vidtagna återkallelser finns bokföring och dokumentation.
  • Livsmedelspartierna som återkallats blandas inte med andra livsmedelspartier.

Utmärkt: Verksamheten motsvarar kraven.Verksamheten motsvarar kraven.

Återkallelseåtgärderna har varit korrekta och tillräckliga. Åtgärderna har bokförts och bokföringen och dokumentationen som hänför sig till återkallelser förvaras den tid som bestämmelserna förutsätter.

Egenkontrollsystemet ingår korrekta och tillräckliga instrueringar med tanke på återkallelser.

Bra: I verksamheten förekommer små missförhållanden som inte försvagar livsmedelssäkerheten eller vilseleder konsumenten.I verksamheten förekommer små missförhållanden som inte försvagar livsmedelssäkerheten eller vilseleder konsumenten.

Återkallelseåtgärderna har varit korrekta och tillräckliga, men i bokföringen av åtgärderna förekommer små missförhållanden. Ett sådant litet missförhållande är till exempel att:

  • det är endast små skillnader mellan mängderna återkallade produkter och mängderna produkter som bortskaffats, returnerats och sålts till konsumenter.

Bokföringen och dokumentationen som hänför sig till återkallelser förvaras den tid som bestämmelserna förutsätter.

Instrueringarna med tanke på återkallelser i egenkontrollsystemet är något bristfälliga. Exempel

  • någon ansvarig person som svarar för informeringen av konsumenterna har inte utsetts.

Bör korrigeras: I verksamheten förekommer missförhållanden som försvagar livsmedelssäkerheten eller vilseleder konsumenten.I verksamheten förekommer missförhållanden som försvagar livsmedelssäkerheten eller vilseleder konsumenten. Missförhållandena ska rättas till inom utsatt tid.

Några återkallelseåtgärder har inte bokförts och någon dokumentation har inte förvarats, fastän återkallelser har förekommit. Återkallelseåtgärderna har varit något bristfälliga. Exempel

  • informeringen av konsumenterna har varit otillräcklig till sin omfattning
  • företagaren har inte vidtagit återkallelse, fastän han hade haft skäl att misstänka att en produkt inte uppfyller bestämmelserna om livsmedlens säkerhet.
  • det föreligger en risk att återkallade produkter blandas med andra produkter
  • det är betydande skillnader mellan mängderna återkallade produkter och mängderna produkter som bortskaffats, returnerats och sålts till konsumenter.

Instrueringarna med tanke på återkallelser i egenkontrollsystemet är otillräckliga. Exempel

  • någon ansvarig person som svarar för informeringen av myndigheterna har inte utsetts
  • placeringen av återkallade produkter i företagarens lokaler har inte förutsetts.

Dålig: I verksamheten förekommer missförhållanden som äventyrar livsmedelssäkerheten eller allvarligt vilseleder konsumenten.I verksamheten förekommer missförhållanden som äventyrar livsmedelssäkerheten eller allvarligt vilseleder konsumenten eller aktören har inte följt givna bestämmelser. Missförhållandena ska omedelbart rättas till.

Över åtgärderna som hänför sig till återkallelser finns ingen bokföring och ingen dokumentation har förvarats, fastän återkallelser förekommit. Trots att man vetat att livsmedel strider mot bestämmelserna har nödvändiga åtgärder inte vidtagits, eller så har de varit inkorrekta eller otillräckliga. Exempel

  • myndigheterna eller konsumenterna/övriga företagare har inte informerats, fastän det hade krävts
  • återkallade partier har inte åtskiljts från de andra partierna.

Återkallelser har inte beaktats i egenkontrollsystemet.

Lagstiftning och anvisningar som hänför sig till ämnet (beaktas med sina ändringar):

  • Europaparlamentets och rådets förordning om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning 178/2002/EG, artikel 14 och 19
  • Livsmedelslagen 297/2021, 6 §.


Uppdateringar i version 3:

  • Livsmedelslagens nr har ändrats.
  • Anvisningen nr 2190/04.02.00.01/2021/3 ersätter anvisningen nr. 10252/2.

16.7 Följandet av reglerna för verksamhet förenad med låg risk

Anvisning/version: 2245/04.02.00.01/2021/4, tagen i bruk 1.7.2021

Att beakta:

  • Kontrollen gäller sådana livsmedelslokaler, av vilka det i regel krävs ett godkännande som anläggning, men för vilka det enligt Jord- och skogsbruksministeriets förordning om livsmedelshygien 318/2021 räcker med en anmälan om livsmedelslokal.
  1. Förordning 318/2021 32 §, 33 §, 34 §
  2. Livsmedelslokaler som avses i förordning 318/2021 27 § och som idkar detaljhandel och som i samband med försäljning eller servering hanterar livsmedel av animaliskt ursprung och levererar sådana till andra livsmedelslokaler antingen för försäljning eller för tillredning av mat. Leverans inom område stort som landskapet eller motsvarande område. Leverans till grosshandeln eller anläggningar är inte tillåtet.
  • Med landskapsstort område definieras endast det lokala området som tillämpas i 27 §. I övrigt är lokal verksamhet en kort kedja från producenten till konsumenten, som inte är bunden till geografiskt avstånd.

Saker som ska kontrolleras:
1) hanterade mängder och leveranssätt, såsom att renkött får överlåtas direkt till konsumenten endast från ett på renskötselområdet.

2) levererade mängder livsmedel av animaliskt ursprung för försäljning på annat håll räknat på det förmånligaste sättet för företagaren, antingen som använda råvara, som en del av slutprodukten eller som en slutprodukt, leveransen sker lokalt inom ett landskapsstort område.

Är egenkontrollen tillräcklig och lämplig, och vid behov planen, kontrolleras tillämpande bilagan ”Är egenkontrollen tillräcklig och lämplig” till anvisning 1.6.

Utmärkt: Verksamheten motsvarar kraven.Verksamheten motsvarar kraven.

Företagaren följer bestämmelserna i förordning 318/2021 27, 32, 33 eller 34 §.

Bra: I verksamheten förekommer små missförhållanden som inte försvagar livsmedelssäkerheten eller vilseleder konsumenten.I verksamheten förekommer små missförhållanden som inte försvagar livsmedelssäkerheten eller vilseleder konsumenten.

1) I mängderna förekommer överskridningar på högst 10 %, men leveranssätten följer bestämmelserna.

2) För försäljning eller servering på annat håll har levererats högst 10 % mer än vad författningen tillåter.

Bör korrigeras: I verksamheten förekommer missförhållanden som försvagar livsmedelssäkerheten eller vilseleder konsumenten.I verksamheten förekommer missförhållanden som försvagar livsmedelssäkerheten eller vilseleder konsumenten. Missförhållandena ska rättas till inom utsatt tid.

1) Företagaren har inte följt bestämmelserna om leveranssätt i författningen.

2) För försäljning eller servering på annat håll har levererats 10 – 50 % mer än vad författningen tillåter och/eller leveransområdet är bredare än lokalt.

Bokföring över leveranserna finns inte eller så framgår inte leveransställena, leveranstidpunkter eller leveransmängderna av den.

Dålig: I verksamheten förekommer missförhållanden som äventyrar livsmedelssäkerheten eller allvarligt vilseleder konsumenten.I verksamheten förekommer missförhållanden som äventyrar livsmedelssäkerheten eller allvarligt vilseleder konsumenten eller företagaren har inte följt givna bestämmelser. Missförhållandena skall omedelbart rättas till.

Verksamhetens karaktär och omfattning förutsätter ett godkännande som anläggning.

Lagstiftning och anvisningar som hänför sig till ämnet (beaktas med sina ändringar):

  • Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung, artikel 1
  • Jord- och skogsbruksministeriets förordning om livsmedelshygien 318/2021 27, 32, 33 och 34 §
  • Livsmedelsverkets anvisning om hanterig av kött från frilevande vilt och leverans av köttet till försäljning.


Uppdatering i version 4

  • Anvisningen nummer 2245/04.02.00.01/2021 ersätter anvisningen nummer 10253/3
  • Jord- och skogsbruksministeriets förordning om livsmedelshygien 318/2021 har tillsatts
  • Statsrådets förordning om vissa verksamheter som är förenade med låg risk för livsmedelssäkerheten 1258/2011 och Eviras anvisning om livsmedelshygienen i anmälda livsmedelslokaler 16025 har tagits bort.

16.8 Svin-, fjäderfä-, får- och getköttets spårbarhet

Anvisning/version: 2191/04.02.00.01/2021/3, tagen i bruk 1.7.2021

Att beakta:
Kontrollering av denna punkt ska baseras på Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1337/2013. Genomförandeförordningen i fråga använder term ett system för identifiering och registrering i artikel 3. I den samma artikeln bestämmas vad menar ett system för identifiering och registrering och vad är avsikt och mål av ett system för identifiering och registrering – kännedom och dokumentering av ursprungsland eller härkomstplats är obligatorisk.

Som mål för kontrollen av denna punkt står alla livsmedelsföretagare som idkar verksamheter som hänför sig till färskt, kylt eller fryst kött av svin, får, get och fjäderfä.

Livsmedelsföretagarna ska ha ett system för identifiering och registrering ((EU) nr 1337/2013 3art.), som de i varje steg av produktions-och distributionskedjan för det kött som nämnts i rubriken till denna kontrollanvisning använder för att kunna påvisa det berörda köttets ursprungsland eller härkomstplats. Systemet ska tillämpas så, att sambandet mellan köttet och det djur eller den grupp djur som det kommer ifrån säkerställs. Det ovan nämnda gäller alla led av köttets produktions och distributionskedja alltfrån slakten fram till förpackandet. I kraven på systemet för identifiering och registrering ingår:

  • Varje livsmedelsföretagare svarar för att ovan nämnda system för identifiering och registrering tillämpas i det led av produktions-och distributionskedjan, där företagaren verkar.
  • Varje företagare ska med hjälp av sitt system bokföra särskilt djurens, slaktkropparnas eller, från fall till fall, styckningsdelarnas ankomst till livsmedelsföretagaren lokaler och deras avgång därifrån och säkerställa att ankomsterna och avgångarna överensstämmer med varandra.
  • Varje företagare ska säkerställa att informationen som hänför sig till märkningarna om ursprungslandet eller härkomstplatsen på köttet till tillämpliga delar levereras med köttet till företagarna i nästa led av produktions-och distributionskedjan.
  • En livsmedelsföretagare som förpackar eller märker kött som nämnts i rubriken på denna kontrollanvisning ska säkerställa att den partikod som identifierar köttet som levereras till konsumenter eller storhushåll och det parti eller de partier kött som förpackningen eller det märkta partiet kommer ifrån överensstämmer med varandra.

Med ett system för identifiering och registrering avses i detta sammanhang ett systematiskt sätt att identifiera, spara och leverera den förutsatta informationen om ursprungslandet eller härkomstplatsen ((EU) N:o 1337/2013).

Godkända livsmedelslokaler: Företagaren ska bevara spårbarhetsdokumentation som avser livsmedlen i minst två år efter livsmedlets sista förbrukningsdag eller datum för minsta hållbarhet.

Registrerad livsmedelsverksamhet: Företagaren ska bevara livsmedlens spårbarhetsdokumentation minst ett år efter det att livsmedlen har levererats eller tagit emot.

Storleken på ett parti kan inte vara större än produktionen under en dag.

Vi rekommenderar att förpackningsdatumet eller någon annan motsvarande datummärkning inte ensam används som parti-identifikation. Om en företagare hanterar enbart djur och/eller kött från djur som härstammar från samma ursprungsland eller härkomstplats och eventuellt också i andra liknande fall, kan datummärkningen tolkas som en tillräcklig parti-identifikation.

Vi rekommenderar att punkten 13.4 Märkningarna som särskild lagstiftning om kött förutsätter samtidigt kontrolleras.

Saker som ska kontrolleras:
Hur egenkontrollen omsätts i praktiken bedöms genom att man med hjälp av stickprov för köttets del kontrollerar (t.ex. 1 - 3 olika mottagna, producerade eller avsända partier eller produkter/förpackningar beaktande verksamhetens karaktär och omfattning) följande saker:

  • Om ett sådant system för identifiering och registrering, som förordningen (EU) nr 1337/2013 förutsätter, används och om dokumenteringen är tydlig och systematisk.
  • Bokföringen över djurens, slaktkropparnas eller, från fall till fall, styckningsdelarnas ankomst till livsmedelsföretagarens lokaler och deras avgång därifrån.
  • Att djurens, slaktkropparnas eller styckningsdelarnas ankomster och avgångar överensstämmer med varandra.
  • Om informationen levereras till företagarna i nästa led av produktions- och distributionskedjan.
  • Användning den partikod som identifierar köttet för sådana företagares del, som förpackar eller märker kött som nämnts i rubriken på denna kontrollanvisning, att den partikod som identifierar köttet som levereras till konsumenter eller storhushåll och det parti eller de partier kött som förpackningen eller det märkta partiet kommer ifrån överensstämmer med varandra.

Är egenkontrollen tillräcklig och lämplig och vid behov kontrolleras planen tillämpande bilagan ”Är egenkontrollen tillräcklig och lämplig” till anvisning 1.6.

Utmärkt: Verksamheten motsvarar kraven.Verksamheten motsvarar kraven.

  • Företagaren använder ett system för identifiering och registrering och inspektören övertygas om att kraven i systemet uppfylls.

Bra: I verksamheten förekommer små missförhållanden som inte försvagar livsmedelssäkerheten eller vilseleder konsumenten.I verksamheten förekommer små missförhållanden som inte försvagar livsmedelssäkerheten eller vilseleder konsumenten.

Företagaren kan i praktiken tolkas vidta sådana åtgärder som ett system för identifiering och registrering förutsätter. I åtgärderna i praktiken kan konstateras sporadiska missförhållanden, som ändå inte hindrar att man försäkrar sig om att informationen om köttets ursprungsland eller härkomstplats är riktig för alla partiers del och att förutsatt information levereras vidare. Små missförhållanden kan vara till exempel att:

  • En enskild anteckning eller märkning saknas. Inspektören övertygas ändå om att informationen är riktig utgående från de övriga anteckningarna/märkningarna som hänför sig till samma parti.
  • Påvisandet av att djurens, slaktkropparnas eller styckningsdelarnas ankomster och avgångar överensstämmer med varandra är inte helt systematiskt. Inspektören övertygas ändå om att informationen är riktig utgående från de övriga anteckningarna/ och handelsdokumenten inom egenkontrollen.
  • För sådana företagares del, som förpackar eller märker kött som nämnts i rubriken på denna kontrollanvisning: företagaren använder enbart datummärkningen som en kod som identifierar ett parti kött som levereras till konsumenter eller storhushåll och kan inte påvisas någon ändamålsenlig grund för att använda enbart datummärkningen.

På allmänt plan; små brister i det systematiska eller en enskild inexakthet i dokumenteringen, som ändå inte hindrar att inspektören försäkrar sig om att informationen om köttets ursprungsland eller härkomstplats är riktig för alla partiers del.

Bör korrigeras: I verksamheten förekommer missförhållanden som försvagar livsmedelssäkerheten eller vilseleder konsumenten.I verksamheten förekommer missförhållanden som försvagar livsmedelssäkerheten eller vilseleder konsumenten. Missförhållandena ska rättas till inom utsatt tid.

Hos företagaren förekommer tydliga missförhållanden i hanteringen och verifieringen av spårbarheten. Sådana kan till exempel vara att:

  • Företagaren anser sig använda ett system för identifiering och registrering, dokumenteringar har gjorts, men inspektören övertygas inte om att företagaren med hjälp av systemet alltid tillförlitligt kan påvisa ursprungslandet eller härkomstplatsen.
  • Företagaren använder ett system för identifiering och registrering, men anteckningar/märkningar saknas i den grad, att användningen inte kan betraktas som systematisk och man kan sålunda inte övertyga sig om att kraven uppfylls.
  • Djuren, slaktkropparna eller styckningsdelarna som levererats till företagarens lokaler har inte alltid åtföljts av information om ursprungslandet eller härkomstplatsen och företagaren kan inte påvisa att han beaktat saken och reagerat på den (såsom en skriftlig reklamation till leverantören). Inspektören övertygas ändå på andra sätt om att det inte kommunicerats på ett vilseledande sätt för ursprungslands-eller härkomstplatsinformationens del.

På allmänt plan; information saknas i den grad, att det inte längre rör sig om något enstaka misstag och man kan således inte övertyga sig om att identifierings-och registreringssystemet hanteras och att kraven uppfylls.

Dålig: I verksamheten förekommer missförhållanden som äventyrar livsmedelssäkerheten eller allvarligt vilseleder konsumenten.I verksamheten förekommer missförhållanden som äventyrar livsmedelssäkerheten eller allvarligt vilseleder konsumenten eller aktören har inte följt givna bestämmelser. Missförhållandena ska omedelbart rättas till.

Sådana missförhållanden är till exempel att:

  • Företagaren har inte alls någon information om köttpartiernas ursprungsland eller härkomstplats
  • Företagaren har inte alls levererat vidare information om köttpartiernas ursprungsland eller härkomstplats.
  • För sådana företagares del, som förpackar eller märker kött som nämnts i rubriken på denna kontrollanvisning: företagaren använder enbart datummärkningen som en kod som identifierar ett parti kött som levereras till konsumenter eller storhushåll, fastän man under en och samma dag fortlöpande tillverkar köttpartier med olika ursprungslands- eller härkomstplatsinformation. Koden som identifierar köttpartiet och köttpartiet eller köttpartierna i fråga som förpackningen eller det märkta partiet består av överensstämmer således inte med varandra och man kan inte övertyga sig om det förpackade köttets ursprung.

Lagstiftning och anvisningar som hänför sig till ämnet (ska beaktas med sina ändringar):

  • Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1337/2013 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr1169/2011 vad gäller angivande av ursprungsland eller härkomstplats för färskt, kylt eller fryst kött av svin, får, get och fjäderfä, art. 1, 2, 3, 4
  • Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1169/2011 om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna, och omändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr1924/2006 och (EG) nr1925/2006 samt om upphävande av kommissionens direktiv 87/250/EEG, rådets direktiv 90/496/EEG, kommissionens direktiv 1999/10/EG, Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/13/EG, kommissionens direktiv 2002/67/EG och 2008/5/EG samt kommissionens förordning (EG) nr608/2004.1, 2, 8, 9 och 26 jämte BILAGA XI
  • Jord- och skogsbruksministeriets förordning om livsmedelshygien 318/2021 22 § och 26 §.


Ändringar i version 3:

  • Anvisning 2191/04.02.00.01/2021 ersätter anvisning 10327
  • Förstarkad att: Kontrollering av denna punkt ska baseras på Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1337/2013. Genomförandeförordningen i fråga använder term ett system för identifiering och registrering i artikel 3. I den samma artikeln bestämmas vad menar ett system för identifiering och registrering och vad är avsikt och mål av ett system för identifiering och registrering – kännedom och dokumentering av ursprungsland eller härkomstplats är obligatorisk.
  • Jord- och skogsbruksministeriets förordning om livsmedelshygien 318/2021 22 § och 26 §
  • Godkända livsmedelslokaler: Företagaren ska bevara spårbarhetsdokumentation som avser livsmedlen i minst två år efter livsmedlets sista förbrukningsdag eller datum för minsta hållbarhet.
  • Registrerad livsmedelsverksamhet: Företagaren ska bevara livsmedlens spårbarhetsdokumentation minst ett år efter det att livsmedlen har levererats eller tagit emot.

16.9 Spårbarheten hos livsmedel av animaliskt ursprung

Anvisning/version: 157/04.02.00.01/2021/2, tagen i bruk 1.7.2021

Att beakta:
Som mål för kontrollen av denna punkt står alla livsmedelsföretagare som idkar verksamheter som hänför sig till livsmedel av animaliskt ursprung (jfr Oiva-bedömningsanvisning 16.1).

  • För systemet med obligatorisk märkning av nötkött finns egen särskild lagstiftning och hur det omsätts i praktiken bedöms separat i punkt 16.2
  • För påvisandet av ursprungslandet eller härkomstplatsen för kött från svin, fjäderfä, får och get finns egen lagstiftning och hur spårbarhetsartikeln i den omsätts i praktiken bedöms separat i punkt 16.8

Det spelar ingen roll om livsmedlen fysiskt befinner sig i företagarens besittning eller inte. Det som spelar en roll är i vilken företagares ägo och på vilken företagares ansvar livsmedlen befinner sig.

Godkända livsmedelslokaler: Företagaren ska bevara spårbarhetsdokumentation som avser livsmedlen i minst två år efter livsmedlets sista förbrukningsdag eller datum för minsta hållbarhet.

Registrerad livsmedelsverksamhet: Företagaren ska bevara livsmedlens spårbarhetsdokumentation minst ett år efter det att livsmedlen har levererats eller tagit emot.

Alla företagare i livsmedelsbranschen ska kunna verifiera livsmedlens spårbarhet enligt principen ”ett steg bakåt” och ”ett steg framåt”. Konsumenter räknas inte som kunder som ska vara spårbara. Följande uppgifter om livsmedel av animaliskt ursprung ska vara tillgängliga för mottagaren då leveranspartiet tas emot:

  1. en noggrann beskrivning av livsmedlet - de mottagna och avsända livsmedlens benämningar i sådan form och med sådan precision att benämningarna tillförlitligt och tillräckligt tydligt kan hopkopplas med uppgifterna och benämningarna i märkningarna på förpackningarna till livsmedlen i fråga (eller i andra uppgifter om dem).
  2. livsmedlets kvantitet
  3. namn på och adress till den livsmedelsföretagare som sänt livsmedlet
  4. namn på och adress till avsändaren (ägaren) om denna är någon annan än den livsmedelsföretagare som sänt livsmedlet
  5. namn på och adress till den livsmedelsföretagare till vilken livsmedlet sänts
  6. namn på och adress till mottagaren (ägaren) om denna är någon annan än den livsmedelsföretagare till vilken livsmedlet sänts
  7. referensen som specificerar partiet eller försändelsen (allt enligt fallet)
  8. avsändningsdatumet.

Livsmedelsföretagare ska använda sig av ett planmässigt system, med vars hjälp de med tillräcklig precision kan hopkoppla uppgifterna om livsmedelspartierna som de mottagit och avsänt med varandra. Systemet och förfarandet har inte definierats i lagstiftningen. Det centrala är informationen, inte systemet med vilket den görs tillgänglig. Beslutet om nivån på systemets utförlighet borde lämnas till livsmedelsföretagaren beaktande livsmedelsföretagets verksamhets karaktär, omfattning och verkningar. Den behöriga livsmedelstillsynsmyndigheten har som uppgift att bedöma om spårbarhetssystemet som livsmedelsföretagaren använder sig av är tillräckligt i relation till företagarens verksamhets karaktär, omfattning och verkningar.

Identifieringsmärket

Identifieringsmärket är också ett centralt hjälpmedel i spårbarheten. Ur spårbarhetssynvinkel ges med identifieringsmärket som fästs på förpackningen information om anläggningen som senast hanterat livsmedlet och om den medlemsstat, i vilken anläggningen ligger. Den nationella förordningen om anläggningar säger också att handlingen som åtföljer livsmedlen som avsänds från en anläggning ska vara försedd med det identifieringsmärke som anläggningen använder eller med uppgifterna i detta identifieringsmärke.

Kontrollmärket

Besiktat kött förses med ett ”kontrollmärke” på den officiella veterinärens ansvar. Med märket påvisas att köttet är tjänligt som människoföda. Kontrollmärket och det att märket är tydligt läsligt är samtidigt också ett centralt hjälpmedel i spårbarheten hos köttet.

Med ett livsmedelsparti avses

Med ett livsmedelsparti avses ett antal försäljningsenheter av ett livsmedel som har producerats, tillverkats (= ”tillverkningsparti”) eller förpackats under praktiskt taget samma förhållanden. Livsmedelspartiet fastställer och partikoden märker livsmedlets producent, tillverkare, förpackare eller första säljare inom Europeiska unionens område. Ett livsmedelsparti kan inte vara större än en dags produktion. I försändelsen som företagaren levererat (leveranspartiet) kan ingå flera livsmedelspartier också med samma varubenämning.

Vi rekommenderar att punkt 12.6 och 13.1 samtidigt kontrolleras.

Saker som ska kontrolleras:
Hur egenkontrollen omsätts i praktiken bedöms så att man kontrollerar följande om livsmedel av animaliskt ursprung i olika livsmedelskategorier, ändå beaktande verksamhetens karaktär och omfattning:

  • Se listan a) – h) ovan
    • Det rekommenderas att särskild uppmärksamhet fästs vid spårbarhetsuppgifterna om livsmedel av animaliskt ursprung i handeln på EU:s inre marknad.
  • Företagaren vet och kan med tillräcklig precision (= inspektören försäkrar sig om att uppgifterna är tillräckligt hopkopplingsbara) koppla ihop uppgifterna om partierna han mottagit och avsänt med varandra.
    • Med uppgifter avses spårbarhetsinformation (såsom följesedlar och liknande handelsverifikat), anteckningar och andra liknande dokument såsom uppgifterna som fås ur företagarens informationssystem. Alla ovan nämnda kan också förekomma enbart i elektroniskt format.
  • Användningen av anläggningens eget identifieringsmärke.
  • Användningen av anläggningens eget kontrollmärke på kött.
  • Kontrollmärket på kött som företagaren har mottagit från en annan företagaren mäåste innehar kontrollmärkningen som är absolut tydlig.
  • Det rekommenderas att särskild uppmärksamhet fästs vid märkena på kött i handeln på EU:s inre marknad.

Är egenkontrollen tillräcklig och lämplig och vid behov kontrolleras planen tillämpande bilagan ”Är egenkontrollen tillräcklig och lämplig” till anvisning 1.6.

Utmärkt: Verksamheten motsvarar kraven.Verksamheten motsvarar kraven.

  • Företagaren kan påvisa att punkterna a) – h) ovan i denna bedömningsanvisning omsätts i praktiken.
  • Företagaren använder sig av ett planmässigt genomfört spårbarhetssystem och spårbarhetsuppgifterna i systemet är tillräckligt snabbt tillgängliga, de är logiska, lätta att läsa, begripliga och lätta att koppla ihop med livsmedelsbenämningarna.
  • Spårbarheten kan verifieras så att uppgifterna jämförs till exempel med märkningarna eller motsvarande olika identifieringsuppgifter i samband med livsmedlen.
  • Användningen av identifieringsmärket (och användningen av uppgifterna på identifieringsmärket) motsvarar kraven i lagstiftningen.
  • Kontrollmärkena som märkts ut på olika kött som företagaren har i sin besittning är tydligt läsliga och de kan kopplas ihop med spårbarhetsuppgifterna som motsvarar köttet.
  • Företagaren hanterar med uppgifter (anteckningar) och dokument ursprungslandsuppgifterna också till de delar som krav ställs på dem.

Bra: I verksamheten förekommer små missförhållanden som inte försvagar livsmedelssäkerheten eller vilseleder konsumenten.I verksamheten förekommer små missförhållanden som inte försvagar livsmedelssäkerheten eller vilseleder konsumenten.

  • Företagaren kan inte förete en enskild spårbarhetsuppgift om livsmedel av animaliskt ursprung som han mottagit (se punkterna a) – h) på listan ovan) och det finns ett skäl som kan tolkas som godtagbart till att uppgiften saknas.
  • I uppgifterna om ett parti livsmedel av animaliskt ursprung som företagaren sänt saknas som en följd av ett slumpmässigt förklarligt mänskligt fel en uppgift som förutsätts om livsmedel av animaliskt ursprung (se punkterna a) – h) ovan).
  • Referensen för ett parti livsmedel av animaliskt ursprung eller referensen som specificerar ett parti saknas slumpmässigt i spårbarhetsuppgifterna. Att uppgifterna håller sträck kan verifieras så att man kombinerar och jämför andra uppgifter. En liknande slumpmässig annan brist som begränsar sig till ett uppgiftsfält kan också tolkas som ett mänskligt fel.
  • I spårbarhetsuppgifterna som skrivits ut ur informationssystemet och/eller i egenkontrollanteckningarna saknas till exempel dateringarna (= informationssystemet skriver inte ut några dateringar) och företagaren har inte separat antecknat dem. Att uppgifterna håller sträck (möjligheten att koppla ihop tidpunkter och andra nödvändiga uppgifter) kan verifieras så att man kombinerar och jämför andra uppgifter (typiskt det mottagna partiets ”följesedel” vs. eventuella egenkontrollanteckningar vs. det levererade partiets ”följesedel”).
  • I möjligheten att koppla ihop spårbarhetsuppgifterna (typiskt lämnar punkten a) på listan ovan mest rum för tolkningar) och märkningarna på förpackningarna förekommer små missförhållanden.

På allmänt plan; små brister i planmässigheten eller en enskild inexakthet i registreringarna. Dessa hindrar ändå inte att man kan försäkra sig om att uppgifterna om partiet och/eller försändelsen är korrekta eller om det, varifrån och när livsmedlet har sänts och/eller vart och när livsmedlet har levererats.

Bör korrigeras: I verksamheten förekommer missförhållanden som försvagar livsmedelssäkerheten eller vilseleder konsumenten.I verksamheten förekommer missförhållanden som försvagar livsmedelssäkerheten eller vilseleder konsumenten. Missförhållandena ska rättas till inom utsatt tid.

Sådana fel/brister är till exempel:

  • Företagaren kan huvudsakligen förete spårbarhetsuppgifter om alla livsmedel som han tagit emot, men i uppgifterna om alla mottagna saknas någonting (se punkterna a) – h) på listan ovan) = företagarens spårbarhetssystem är inte tillräckligt fungerande.
  • Företagaren kan huvudsakligen förete spårbarhetsuppgifter om alla livsmedel som han sänt, men i uppgifterna om alla sända saknas någonting (se punkterna a) – h) på listan ovan) = företagarens spårbarhetssystem är inte tillräckligt fungerande.
  • Företagaren kan inte förete spårbarhetsuppgifter (såsom ”följesedlar”) om ett livsmedel för flera (> 2) livsmedelspartier som han tagit emot. Företagaren kan ändå få fram uppgifterna som saknas genom att be den som levererat livsmedlet i fråga om dem. Man kan inte försäkra sig om att spårbarheten hanteras som helhet eller om spårbarhetssystemet.
  • Företagaren har huvudsakligen spårbarhetsuppgifter, men företagaren kan inte förete spårbarhetsuppgifter om livsmedlen (såsom följesedlar) för flera (tre, rentav två är redan = 'flera') livsmedelspartier som han levererat. Företagaren kan ändå få fram uppgifterna som saknas genom att be den som tagit emot livsmedlet i fråga om dem. Man kan inte försäkra sig om att spårbarheten hanteras som helhet eller om spårbarhetssystemet.
  • I möjligheten att koppla ihop spårbarhetsuppgifterna (typiskt i punkt a) på listan ovan förekommer mest brister och den ger också mest rum för tolkningar) och märkningarna på förpackningarna förekommer betydande missförhållanden och/eller oklarheter.
  • Kontrollmärkena som märkts ut på olika kött som företagaren har i sin besittning är tydligt läsliga, men alltför flertydigt möjliga att kopplas ihop med spårbarhetsuppgifterna, uppgifterna om ursprungslandet inbegripen (när dem ska varas), som motsvarar köttet.

På allmänt plan; spårbarhetsuppgifter saknas så att det inte längre är fråga om något enskilt misstag och man kan sålunda inte försäkra sig om att spårbarheten hanteras.

Dålig: I verksamheten förekommer missförhållanden som äventyrar livsmedelssäkerheten eller allvarligt vilseleder konsumenten.I verksamheten förekommer missförhållanden som äventyrar livsmedelssäkerheten eller allvarligt vilseleder konsumenten eller aktören har inte följt givna bestämmelser. Missförhållandena ska omedelbart rättas till.

Missförhållanden som kräver omedelbart tillrättaläggande är till exempel:

  • Spårbarhetsuppgifterna märkningarna inbegripna saknas så att livsmedlen inte är spårbara och/eller identifierbara.
  • De som sänt mottagna livsmedelspartier och/eller de som tagit emot sända livsmedelspartier kan inte identifieras = namnen och kontaktuppgifterna saknas eller är inkorrekta.
  • Kontrollmärkena som märkts ut på olika kött som företagaren har i sin besittning är så otydliga, att man med hjälp av dem inte kan se anläggningens kod eller EU-medlemslandets kod.
  • Företagaren har i sin besittning kött som saknar ett kontrollmärke, fastän spårbarhetsuppgifterna berättar att köttet i fråga hanterats i en godkänd livsmedelslokal.
  • Företagaren har i sin besittning kött (kvartsparter, halva slaktkroppar) som inte märkts med något kontrollmärke, fastän spårbarhetsuppgifterna berättar att köttet i fråga hanterats i en godkänd livsmedelslokal.

Lagstiftning och anvisningar som hänför sig till ämnet (ska beaktas med sina ändringar):

  • Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 931/2011 om de spårbarhetskrav som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 för livsmedel av animaliskt ursprung
  • Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet, art. 3, 8, 17 1 mom. och 18
  • Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung, art. 5,6 ja 7 BILAGA II AVSNITT I
  • Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1169/2011 om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna, art. 9
  • Livsmedelslagen 297/2021 14 § 1 mom.
  • Jord- och skogsbruksministeriets förordning om livsmedelshygien 318/2021 22 § och 26 §
  • Jord- och skogsbruksministeriets förordning om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna 834/2014.

16.9 är avsedd enbart för kontroll av spårbarheten hos livsmedel av animaliskt ursprung (Jfr den helt omarbetade bedömningsanvisningen 16.1).

Import av livsmedel av animaliskt ursprung till Finland från andra medlemsländer i Europeiska unionen och från vissa andra länder (länder med särskilt avtal) kallas första ankomstverksamhet. I bedömningsanvisningen 16.9 ingår också de ämnesområden som i alla fall ska kontrolleras i anknytning till spårbarheten hos livsmedel av animaliskt ursprung (se punkt Lagstiftning som hänför sig till ämnet).


Ändringar i version 2:

  • Livsmedelslagen 297/2021 14 § 1 mom.
  • Jord- och skogsbruksministeriets förordning om livsmedelshygien 318/2021 22 § och 26 §
  • Godkända livsmedelslokaler: Företagaren ska bevara spårbarhetsdokumentation som avser livsmedlen i minst två år efter livsmedlets sista förbrukningsdag eller datum för minsta hållbarhet.
  • Registrerad livsmedelsverksamhet: Företagaren ska bevara livsmedlens spårbarhetsdokumentation minst ett år efter det att livsmedlen har levererats eller tagit emot.