Anvisning för terrängsyn 2025

Denna anvisning innehåller information om administrativa terrängsynskontroller av avtal om skötsel av jordbruksnaturen och landskapet samt avtal om skötsel av våtmarker (nedan terrängsyner). Anvisningen gäller från och med 18.6.2025.

1 Allmänna principer för terrängsyner

Terrängsyner görs både vid avtal om skötsel av jordbruksnaturen och landskapet och vid avtal om skötsel av våtmarker.

• Lag om verkställighet av vissa av Europeiska unionens jordbruksstöd och vissa nationella jordbruksstöd (verkställighetslagen) (1334/2022) 20 §: NTM-centralen gör ett administrativt terrängsynsbesök, dvs. en terrängsyn, på alla ansökta miljöavtal. Terrängsynen ska utföras senast före betalningen av den första raten för det andra avtalsåret.
• Enligt 5 § i lagen om vissa ersättningar för utveckling av landsbygden (lagen om utveckling av landsbygden) (L 1333/2022) ska administrativa kontrollbesök utföras för alla ansökta miljöavtal innan miljöersättning på basis av ett avtal betalas för det andra avtalsåret, om detta inte är uppenbart onödigt. Med detta avses att man redan av flygfoton eller på annat sätt kan dra slutsatsen att den areal som avtalet gäller inte är stödberättigad för avtalet. Enligt 12 § kan den areal som avtalet gäller dessutom ändras på basis av terrängsynen.

Terrängsynerna är en del av den administrativa kontrollen av miljöavtalen, så avtalshandläggarna ansvarar för terrängsynerna.  Terrängsyner kan göras av NTM-centralernas avtalshandläggare och biologer vid ansvarsområdet för miljö och naturresurser (nedan granskare). Terrängsyner är inte övervakning. Livsmedelsverket rekommenderar att man samarbetar över ansvarsgränserna och att granskaren kan be biologerna eller vattenexperterna inom NTM-centralens ansvarsområde för miljö och naturresurser om hjälp för att lösa utmanande situationer.  

Terrängsyn får inte förrättas av någon som senare övervakar eller betalar samma avtal och en jävig person får inte närvara vid synen. En tjänstemans verksamhet ska vara oberoende och opartisk.

Årliga terrängsyner görs utöver de nya avtalen även på tilläggsområden som sökts för gällande avtal samt för iståndsättningsåtgärder.

Terrängsynerna kan inledas genast efter att ansökan om åkerstöd har stängts, och när Livsmedelsverket har gett tillstånd till det i Pikantti.

Anmälningar om försummelser till andra myndigheter

Observerade överträdelser av lagstiftningen anmäls så snart som möjligt efter tillsynsbesöket till de myndigheter som ansvarar för lagstiftningen på blankett 182 (finns i Pikantti). Till exempel överträdelser av nitratförordningen anmäls till kommunens miljöskyddsmyndighet och misstänkta försummelser av kraven för djurens välfärd till regionförvaltningsverkets länsveterinär.

Om det misstänks att djur sköts eller behandlas i strid med djurskyddslagen (693/2023) eller bestämmelser eller föreskrifter som utfärdats med stöd av den, ska observationerna omedelbart anmälas till den behöriga kommunal- eller länsveterinären eller till polisen. SA-området ska informeras om att ärendet har börjat utredas. En kopia av anmälan tas åt närings-, trafik- och miljöcentralen (NTM-centralen).

Vid försummelse av Nitratförordningen (1250/2014), Habitatdirektivet (92/43/EEG) eller Fågeldirektivet (2009/147/EG) kan ett utlåtande begäras av den behöriga miljömyndigheten för bedömning av försummelsen och vid behov utökas tillsynen till NTM-centralens egen urvalskontroll.

Misstanke om brott

Terrängsynens primära uppgift är att säkerställa att skiftena är stödberättigade i avtalet samt att kravet på permanent gräsmark uppfylls. I samband med tillsynsbesöket kan det dock också framkomma omständigheter som tyder på brott. Om det i samband med terrängsynen finns anledning att misstänka ett brott i anslutning till ansökan om stöd, ska granskaren omedelbart informera sin förman om saken. Dessutom ska en anmälan om saken enligt anvisningarna för bedrägeribekämpning göras till Livsmedelsverket på adressen petostentorjunta@ruokavirasto.fi. NTM-centralen ska vid behov lämna en begäran om förundersökning till polisen. Mer information om detta finns i Livsmedelsverkets anvisningar om bedrägeribekämpning.

Att ingripa i missbruk

Med missbruk avses alla oavsiktliga och avsiktliga handlingar som leder till att offentliga medel används i strid med det föreskrivna ändamålet. Med bedrägeri avses i detta sammanhang en misstanke om att missbruket har orsakats genom avsiktlig verksamhet vars syfte är att uppnå ekonomisk vinning eller orsaka ekonomisk skada på offentliga medel.

Närmare anvisningar om ingripande  i missbruk finns i anvisningen i Pikantti:
Anvinsningar o bedrägeribekämpning (Ektranet, begränsad tillgång)

Ett bedrägeri kan vara till exempel subventionsbedrägeri eller förfalskning i dess olika former.

Subventionsbedrägeri

1. till den som beslutar om subventioner lämnar en oriktig uppgift om en omständighet som är ägnad att väsentligt påverka möjligheterna att få en subvention eller dess belopp eller villkoren för den eller hemlighåller en sådan omständighet, eller
2. En person underlåter att anmäla en sådan förändring i förhållandena som väsentligt påverkar möjligheterna att får subventionen, dess belopp eller i villkoren för den och som i samband med subventionsbeslutet eller annars särskilt har förpliktats att göra en anmälan och därigenom skaffar sig eller försöker skaffa sig eller någon annan ekonomisk vinning, kan han/hon dömas till böter eller fängelse i högst två år för subventionsbedrägeri.

Grovt subventionsbedrägeri

• Om vid subventionsbedrägeri eftersträvas avsevärd vinning och bedrägeriet även bedömt som en helhet är grovt, kan gärningsmannen dömas till fängelse i minst fyra månader och högst fyra år för grovt subventionsbedrägeri.

Förfalskning

• Den som framställer en falsk handling eller annat bevismedel eller som förfalskar ett dylikt bevismedel för att användas som vilseledande bevis, eller såsom sådant bevis använder ett falskt eller förfalskat bevismedel, skall för förfalskning dömas till böter eller fängelse i högst två år.

Försök är straffbart

Myndigheten ska ingripa i situationer med missbruk också ur bedrägeribekämpningssynvinkel. När det utöver påföljden som hänför sig till stödet och återkrav av stöd också finns risk för att denne ska påföras en straffrättslig påföljd, höjs tröskeln för bedräglig verksamhet.

Om stöd har betalts till ett för stort belopp eller utan grund, återkrävs det i vilket fall som helst, oberoende av hur ärendet annars framskrider. Minskat stöd och återkrav av stöd till följd av terrängsyner är inte ett hinder för straffprocessen och påförandet av straffrättsliga påföljder.

Exempel på situationer med missbruk:

• Den som ansöker om stöd förfalskar dokumentet, t.ex. ett eget utlåtande om en värdefull vårdbiotop.
• Stödsökanden ansöker om ersättning för åtgärder som han eller hon inte ens kan genomföra och försöker därmed få en ogrundad förmån. T.ex. någon annan aktör har gjort inhägnaden för iståndsättningsåtgärderna och den som ansöker om stöd ansöker om ersättning för sig själv.
• Den som ansöker om stöd ansöker om stöd för ett skifte som inte är i hans eller hennes besittning.
• Den som ansöker om stöd meddelar att skiftet har en högre värdeklass för att få ett högre stöd.
• Den som ansöker om stöd ger avsiktligt felaktiga uppgifter om stödansökan för att få stöd, till exempel att han eller hon inte har något arrendeavtal med ägaren av arealen, och att han eller hon meddelar att skiftena är i hans eller hennes besittning (antingen i dennes ägo eller genom arrende).

Checklista – kan det vara fråga om ett brott

I den här checklistan har rekvisiten för subventionsbedrägeri delats in i delar. Checklistan kan användas som hjälp vid prövningen om det kan handla om ett brott. Ju fler frågor du besvarar med Ja, desto mer sannolikt hänvisar sökandens verksamhet till bedrägeri.

Anmälan om missbruk och eventuell begäran om utredning

När det missbruk upptäcks vid terrängsynen görs en anmälan om missbruket inom organisationen enligt verkets interna anvisningar. Utöver eventuella stödminskningar ska NTM-centralerna också bedöma om det finns behov att lämna begäran om undersökning till polisen på gärningsorten. Polisens uppgift är att utreda om brott har begåtts.

Tröskeln för anmälan behöver inte vara alltför hög för att en gärning ska bli utredd och bedömd av förundersöknings- och åklagarmyndigheterna och vid behov av domstolen.

Uppsåtligt missbruk ska också anmälas till Livsmedelsverket på adressen petostentorjunta@ruokavirasto.fi Dessutom ska statliga myndigheter utan hinder av sekretessbestämmelserna och utan dröjsmål underrätta revisionsverket om sådant missbruk i verksamheten som riktar sig mot medel eller egendom som de förvaltar eller svarar för.

Djurskyddsbrott och djurskyddsförseelser

Om det finns skäl att misstänka att bestämmelserna om djurskydd inte har iakttagits på den gård som inspekteras, ska NTM-centralens inspektör omedelbart underrätta sin förman och därefter den officiella veterinären (kommun- eller länsveterinären) hälsoinspektören eller polisen om sina observationer och begära att en djurskyddsinspektion görs. Ett meddelande om att ärendet har börjat utredas ges till SA-området som ska följa upp att ärendet framskrider ända till lagakraftvunnen dom.

Förhindrande av utförande av terrängsyner

Om jordbrukaren i samband med anmälan om terrängsyn förhindrar utförandet av terrängsyn, måste man göra klart för honom/henne att jordbrukarens ansökningar om miljöavtal i så fall avslås.   Till jordbrukaren skickas ett skriftligt meddelande (hörande) om förhindrande av kontroll och om de följder som detta orsakar. Anmälningsmallen finns i Pikantti.  För jordbrukaren ska reserveras en skälig frist att lämna in en utredning om saken och han eller hon ska underrättas om att underlåtelse att iaktta tidsfristen inte hindrar att ärendet avgörs.

I utredningen kan jordbrukaren ge sitt samtycke till terrängsynen inom ramen för anmälningstiden. Två erfarna inspektörer ska då utses till inspektörer. Om gården är misstänkt för djurskydds- eller miljöförseelse bör besöket av terrängsyn utföras utan dröjsmål. Vid behov kan handräckning anlitas.

Att förhindra gårdsbesöket orsakar inga separata påföljder, om terrängsynen ändå går att utföra i ett senare skede.

Om jordbrukaren eller dennes representant förhindrar utförandet av terrängsyn på plats avslår kommunen stödansökningarna på NTM-centralens begäran. Detta innebär att direkta arealstöd och/eller, kompensationsbidrag inte beviljas under tillsynsåret. När det gäller miljöavtal återkrävs alla stöd som betalts under avtalsperioden genom att gården registreras på övervakningskörningarna för retroaktiva påföljder. Om gården tidigare under förbindelse-/avtalsperioden har varit föremål för övervakning återkrävs stöden bara bakåt till övervakningsåret i fråga.

Spara i detta fall ’Objektet har inget att övervaka’ på fliken övervakningshändelser. Gör en anteckning om att övervakningen förhindrats.

I samtliga situationer då inspektörens säkerhet upplevs som hotad ska kontrollen avbrytas.

2 Terrängsyn och övervakning samt tillsyner under tidigare programperioder

Rekommendationen är att åkerövervakningen och terrängsynen görs samtidigt på gården. En granskare som utfört terrängsynen kan inte övervaka de avtalsskiften som han eller hon har synat.

Om både terrängsynen och övervakningen utförs samma år är resultatet av övervakningen det primära.

Om skiftet redan har granskats under de två första avtalsåren, leder övervakningen av avtalet även till påföljder rörande stödet enligt avtalet efter det andra avtalsåret.

Tidigare års tillsyner år 2025

De tillsynsbesök som gjorts 2020, 2021 och 2022 och de övervakningar som gjorts på plats räknas som terrängsyn, och ingen ny terrängsyn behöver göras år 2025 eller efter det. För ett sådant skifte räknas minskningen av arealen med i arealfelet även vid terrängsynskörningen.

Till dessa godtagbara terrängsynsbesök kan man räkna övervakningar som gjorts på platsen och tidigare terrängsyner som utförts av en avtalshandläggare eller en biolog eller vattenexpert inom N-ansvarsområdet och som gjorts 2020, 2021 eller 2022.

Föregående års terrängsynskörning

Föregående års terrängsynskörningar kan användas under innevarande år fram till slutet av ansökningsperioden för åkerstöd. De gårdar som registrerats för körningen ingår i populationen av övervakningsurvalen 2025. Den som ansöker om stöd har möjlighet att använda de arealer som godkänts vid tillsynen enligt vad som beskrivs nedan i sin ansökan om åkerstöd. Livsmedelsverket rekommenderar att man för körningen för föregående stödår tar med sådana avtal som med säkerhet kan granskas före slutet av perioden för ansökan om åkerstöd. Om alla skiften inte hinner granskas och granskningstiden för skiftena ännu är innevarande år, ska skiftena tas för stillsyn i en körning under innevarande år och körningen föregående stödår ska verifieras.

Om det på basis av tillsynen våren 2025 görs ändringar i basskiftets gräns, ska den som ansöker om stöd använda den nya skiftesarealen i stödansökan 2025. Annars kommer skiftet att granskas vid en korsgranskning på hösten.

Information om gränskorrigeringen till den som ansöker om stöd

1. Om begäran om korrigering av basskiften skickas för digitalisering eller om skiftena passiveras och delas innan den som ansöker om stöd har öppnat en stödansökan:
   • Behöver den som ansöker om stöd inte göra något särskilt -> arealen för skiftena uppdateras automatiskt till areal enligt de korrigeringsbegäran som skickats till digitaliseringen när han eller hon skapar stödansökan.
2. Om begäran om korrigering av basskiften skickas för digitalisering efter att stödansökan har öppnats, men den sökande inte har skickat ansökan:
   • När den som ansöker om stöd nästa gång går till ansökan om åkerstöd får han eller hon en anmälan som visar alla basskiften vars avgränsning har korrigerats i enlighet med synen. Den nya arealen uppdateras automatiskt för skiftena. På dessa basskiften ska den stödsökande rita om jordbruksskiftena.
   • Om skiftet ska delas ska den som ansöker om stöd ombes avlägsna basskiftet från ansökan (knappen Ta bort besittningen av skiftet). Därefter måste skiftet tillfälligt avlägsnas från tabellen över de skiften som godkänts för avtalet och returneras efter uppdelningen. Därefter kan skiftet passiveras eller delas i basskiftesadministrationen för 2025. Den som ansöker om stöd ska underrättas om de nya skiftessignumen så att han eller hon kan bifoga dem till sin ansökan.
3. Om tillsynskorrigeringarna görs efter att den som ansöker om stöd har skickat in stödansökan, men ansökningstiden inte har gått ut:
   • Den som ansöker om stöd ska återkalla inlämnandet av ansökan, ta bort ansökan om åkerstöd och rita jordbruksskiftena på basskiftena i ansökan på nytt.
   • Om skiften enligt terrängsynen måste delas eller passiveras ska man utöver återtagandet av stödansökan vidta samma åtgärder som i punkt 2 (stödansökan har grundats men inte skickats).

Brister som observerats i tillsynen 2023 eller 2024 – kan man ingå avtal för arealer år 2025?

Om avtalet har varit föremål för påföljder 2023 eller 2024 på basis av övervakningsfråga 36 (Avtal om skötsel av jordbruksnaturen och landskapet) eller 78 (Avtal om skötsel av våtmarker) behöver avtalet inte granskas, utan kan avvisas i avtalsbehandlingen. I QlikSense-rapporten i Stödtillämpningen visas de gårdar där följderna av försummelser i skötseln har varit betydande.

Terrängsynens körningsnummer 7972

Terrängsyner kan inledas med att skapa ett nytt körningsnummer 7972 Ansökan om åkerstöd, när tillstånd för detta har beviljats i Pikantti.

NTM-centralens avtalshandläggare behöver granskarrättigheter till Stödtillämpningen för att kunna hantera gårdarna. Biologer inom ansvarsområdet för miljö och naturresurser beviljas inte rättigheter som granskare, men de kan utföra terrängsyner enligt terrängsyneförteckningen, ta fotografier enligt anvisningarna och mäta de mest kritiska arealerna med GPS-anordning.

Efter granskningen sparar avtalshandläggaren uppgifterna enligt kontrollförteckningen, bifogar fotografierna och ritar vid behov arealerna direkt från GPS-apparaten för ny körning.

Till körning 7972 förs de gårdar med skiften som fortfarande har ett år kvar av granskningstiden och som inte har granskats genom körning 7762. NTM-centralens avtalshandläggare kan också själva lägga till de gårdar de önskar för körningen år 2025.

NTM-centralen får själv bestämma i vilken ordning lokalerna granskas. Det rekommenderas starkt att man granskar alla skiften för vilka man ansökt om att avtalet ska påbörjas år 2025. Under året för ansökan om avtal ska man minst granska de gårdar som inte tidigare har ansökt om miljöavtal samt de gårdar som har ansökt om:

• iståndsättningsröjningsåtgärd
• stängselåtgärd
• stängselåtgärd mot rovdjur

Gårdar som inte har ansökt om en ettårig åtgärd ska granskas så att det är möjligt att göra avtalsbehandlingen i oktober–november. Betalningarna av de första raterna i avtalen är planerade att inledas i november i stället för i februari.

Skiften som sökts i Moma-avtalet och för vilka en ettårig inhägnads- eller rovdjursstängselåtgärd har ansökts ska granskas före utbetalningen av den första raten, dvs. senast den 31.12 under ansökningsåret. Skiften för vilka man har ansökt om en åtgärd för iståndsättningsröjning ska granskas senast 30.4 året efter ansökningsåret. Utbetalning för dessa åtgärder görs från och med 2025 i en rat i samband med slutbetalningen.

Om de ettåriga åtgärderna pågår under tillsynsbesöket ska ett nytt besök göras på objektet när åtgärderna har slutförts, dock senast 31.12. Ett återbesök kan ersättas med ett platsbundet fotografi och som den som ansöker om stöd lämnar in till NTM-centralen. Fotografiet begärs genom att en begäran om utredning av övervakningen skickas till stödsökanden i Stödtillämpningen. Om fotografiet är otydligt ska NTM-centralens handläggare besöka platsen för att verifiera att åtgärden har utförts som planerat.

3 Terrängsyner

Alla skiften som omfattas av avtal om skötsel av jordbruksnaturen och landskapet samt avtal om skötsel av våtmarker ska genomgå terrängsyn före betalningen av den första raten under det andra avtalsåret.

Stödtillämpningens QlikSense-rapporter

I stödtillämpningen finns det QlikSense-rapporter. (Genvägar à QlikSense-rapporter) där rapporten Gårdar som ska terrängsynas hör till terrängsynerna.

Rapportens namn innehåller en kort beskrivning av vilka uppgifter som ingår i rapporten. I rapporten anges de gårdar som ska granskas och även de gårdar där det har gjorts terrängsyn. Från varje rapport kommer du till den tekniska manualen för Qlik-rapporter.

Även vid ansökan om åkerstöd ska uppgifterna om skiften som lämnats in för sent på papper vara sparade innan man kan skapa villkor som ska granskas i Stödtillämpningen.

Ärenden som ska utredas före terrängsynen och förberedelser inför terrängsynen

Före terrängsynen ska man gå igenom ansökningshandlingarna för gårdens avtal i det elektroniska arkivet, inklusive skötselplanen och alla bilagor, och utreda om avtalet omfattar:

• skiften som gränsar till vattendrag.
• skiften med skogsmark som markanvändningsslag.
• skiften i Natura-områden eller andra skyddsområden.
• landskapsdrag enligt villkorligheten (kartnivåer, fridlysningsobjekt och landskapselement).
• GPS-mätbara skiften på gården på basis av kartmaterialet

Dessutom ska man utreda

• avtalsskiftenas skötselsätt och skötselobjektets särskilda behov.
• avtalets särdrag och djurantal.
• har gården lämnat in en anmälan om force majeure (blankettärende 950).

Före terrängsynen granskar man om avgränsningarna av bas- och jordbruksskiftena (röjning) är korrekta på kartan eller i Stödtillämpningenoch och vilka skiften som bör mätas med GPS. Syftet med förhandsgranskningen är att utreda de skiften som ska mätas i terrängen, dvs. sådana skiften som det i det digitala materialet kan finnas fel.

Force majeure

Force majeure kan beaktas i samband med terrängsynen endast om en anmälan om detta har gjorts till NTM-centralen. Anmälan arkiveras på blankettärende 950 och dess existens kan kontrolleras i det elektroniska arkivet före terrängsynen.

Om NTM-centralen inte godkänner force majeure ska ändamålsenliga avdrag göras.

Om NTM-centralen godkänner force majeure, kan man i samband med synen t.ex. godkänna en sökt ettårig åtgärd för skiftet eller låta bli att göra avdrag från de stöd som betalades ut föregående år när gränsen korrigeras. I tilläggsuppgifterna ska force majeure nämnas.

Anmälan om terrängsyn

Terrängsynen kan meddelas på förhand, om den inte äventyrar syftet med synen. Man kan komma överens om tidpunkten för terrängsynen om den stödsökande är förhindrad av särskilda skäl, såsom en nära anhörigs dödsfall eller en bemärkelsedag.

Anmälan om tillsynsbesök ska ges med så kort varsel som möjligt, gärna högst 48 timmar före synen. Anmälan om tillsyn får göras högst 14 dagar före tillsynen. Syftet med förhandsanmälan är att säkerställa att stödsökanden eller dennes företrädare kan delta i tillsynsbesöket om de så önskar. Om sökanden eller hans eller hennes företrädare trots anmälan inte är närvarande, utförs syneförrättningen under den angivna tiden. Med den som ansöker om stöd avses i detta sammanhang den person som lämnat in ansökan eller dennes make. En person som framställer ett skriftligt fullmaktsbevis givet av dem eller en representant som stödsökande muntligt anmäler som sin representant i början av tillsynen är befullmäktigad.

Stödsökanden kan inte återkalla stöden eller ändra ansökan efter det att anmälan om syn har gjorts. Efter terrängsynen kan den stödsökande vid behov ändra sin ansökan i Viputjänsten under perioden för ändring av åkerstöd. Hen kan till exempel byta skiftets växt till naturbete eller -äng eller Återtagande av stöd. Om den stödsökande vill ändra skötselplanen eller återkalla hela avtalet, ska hen skicka in en fritt formulerat skriftligt meddelande till NTM-centralen eller kommunen.

I Stödtillämpningen registreras tidpunkten för anmälan och vem som tog emot anmälan.

Tidpunkten för anmälan om terrängsyn ska sparas i Stödtillämpningen genast när stödsökanden ringer, eftersom tidpunkten för anmälan låser att ändringar görs i Viputjänsten.

OBS! Tidpunkten för anmälan ska sparas genast i samband med det första samtalet, även om den som ansöker om stöd inte svarar i telefonen. Tidpunkten då stödsökanden har kontaktats kan skrivas in i tilläggsuppgifterna på fliken Uppgifter om terrängsynen i Stödtillämpningen.

Om tidpunkten för terrängsynsbesöket sparas i Stödtillämpningen låses möjligheten att ändra ansökan i Vipu. Därför ska tidpunkten för meddelandet registreras genast när terrängsynen inleds.

Terrängsynsbesök

Vid terrängsynsbesöket ska granskaren redogöra följande för den som ansöker om stöd eller dennes företrädare:

• Terrängsynens syfte.
• Varför det utförs terrängsyn på gården, till exempel:
  1. det är laglig grund för terrängsyner
  2. ansökan om ettåriga åtgärder.
• Metoder och redskap som används vid tillsynen samt mätnoggrannheten hos den metod som använts vid mätningen av skiftena.
• Observationer som gjorts under synen
• Resultatet av terrängsynen kan påverka avtalshandläggarens avtalsbeslut eller ändra ett redan fattat beslut och den som ansöker om stöd har rätt att söka ändring i (det nya) avtalsbeslutet.
• Tillsynen grundar sig på anvisningen för terrängsyn, som finns på Livsmedelsverkets webbplats.
• Fotografering av skiftena och att fotografierna i första hand är avsedda för myndighetsbruk, men de kan också användas för utbildningsmaterial för kommande guider och stödsökande.

I stödtillämpningen antecknas namnen på de sakägare som var närvarande vid synen och deras medhjälpare, eller också antecknas namnen på dem som sökanden eller dennes företrädare inte var närvarande vid terrängsynen. En av stödsökanden befullmäktigad medhjälpare kan vara närvarande vid granskningen också när stödsökanden själv deltar i granskningen.

Terrängsynen kan pågå i flera dagar och omfatta tillsyn av alla skiften i avtalet under en och samma tillsyn.

Ett återbesök registreras när ett ärende som inte kan kontrolleras vid det egentliga terrängsynsbesöket. Terrängsyn kan inte längre göras efter det andra avtalsåret, förutom när det gäller granskning av ettåriga åtgärder som sökts för skiftet. Om skiften förs till granskningskörning under det tredje avtalsåret, leder det till påföljder för skiftet på normalt sätt för minskning av arealen och för att kravet på permanent gräsmark inte uppfylls även för ersättningen enligt miljöavtalet.

4 Areal som berättigar till stöd för avtal om skötsel av jordbruksnaturen och landskapet

På den areal som ansökts om avtal om skötsel av jordbruksnaturen och landskapet ska det finnas klara förutsättningar att främja arterna eller landskapet i den naturliga jordbruksmiljön på ett resultatrikt sätt genom de skötselåtgärder som föreslås i skötselplanen. På det område som godkänns för avtalet ska skötselåtgärder vidtas och avtalsarealerna ska gynnas av skötseln. Ersättning enligt miljöavtalet betalas för intäktsförluster och skötselkostnader. Avtalsarealen ska betas eller slås (inkl. avlägsnande av slåtteravfall) och underhållsröjning ska vid behov göras på arealen (inkl. avlägsnande av underhållsröjning).

Nyttan av skötselåtgärderna bestäms utifrån vad som skulle hända i området om skötselåtgärderna inte skulle vidtas (förändras området eller förblir det oförändrat?). Djuren ska klara sig genom betesproduktion och erosion får inte uppstå. Avtalsarealen kan dock omfatta till exempel en klippäng eller hed, om det är möjligt att beta med det planerade djurantalet.

Om avtalsarealen inte gynnas eller ändras på grund av bete eller slåtter eller om betesgång, slåtter eller underhållsröjning inte kan genomföras på arealen, utesluts området från avtalsområdet. Till avtalsarealen kan tillfälligt godkännas arealer som används för jordbruksändamål. 

Områden som inte omfattas av avtalet

Huvudregel: om det finns ett enhetligt område på över 100 m2 som inte är giltigt för avtalet, ska arealen uteslutas från avtalet. Avtalet får alltså omfatta en liten areal som inte är stödberättigande. Icke stödberättigande arealer är:

• skogar eller andra trädbevuxna arealer där syftet är virkesproduktion
• skogar med ensidigt artbestånd och ensidig åldersstruktur
• skogar och vidsträckta strandområden, vars fältskikt huvudsakligen består av ris och där det inte finns något att äta för djuren
• barrskogar utan tydliga tecken på beteshistoria
• kantzoner och skogsholmar vars värde när det gäller mångfalden eller landskapet inte kan främjas genom betesgång eller slåtter
• gräsmattor
• områden som används som trädgård eller park
• havtornsbestånd och vidsträckta enmattor
• vidsträckta områden som innehåller främmande arter och som inte kan fås bort genom bete
• byggnader
• avverkningsområden med kalhyggen, om avverkningen sker under så kort tid att ingen ordentlig vallväxtlighet har utvecklats i området
• enhetliga steniga områden
• sandiga områden utan växtlighet som täcker marken
• gångstig som har formats till exempel genom grusning. För de vägar som inrättats betalas inga stöd alls och de tas alltid bort från skiftets areal
• arealer som till markanvändningsslaget är åker
• vidsträckta sammanhängande kala berg samt steniga och sandiga områden
• områden som endast sköts genom röjning eller stängsling
• områden där man endast bevarar, underhåller eller iståndsätter lador
• områden med högt rovdjurstryck, om det inte är möjligt att bygga ett rovdjursstängsel eller göra andra arrangemang i området
• områden där iståndsättningsåtgärder som finansieras med annan offentlig finansiering pågår
• områden som sköts med stöd från en annan offentlig finansieringskälla.

5 Areal som berättigar till stöd enligt våtmarksavtal

Skötseln av den areal som omfattas av skötselavtalet för våtmarker ska

• främja minskningen av belastningen från jordbruket på vattendragen
• stävja klimatförändringen på torvåkrar som omvandlats till våtmarker
• förbättra mångfalden i livsmiljöerna i ett ensidigt jordbruksområde
• främja vilt-, fiskeri- eller kräfthushållningen.

Huvudmålet för skötseln av våtmarken anges i skötselplanen. Skötselåtgärder ska vidtas varje år.

Våtmarksavtal i det område som avtalet gäller kan inte godkännas om det är fråga om:

1. bevattningsbassänger som saknar vattenvårds- eller mångfaldsvärde
2. ändring av ett område till sjö eller tjärn
3. område där belastningen av avrinningsvattnet inte härstammar från jordbruket
4. före detta torvmyr där rörflen har odlats. Arealen kan dock godkännas i avtalet om det är fråga om en våtmark som anlagts som ett område som liknar en myr på en tidigare torvåker.

6 Ettåriga restaureringsåtgärder Iståndsättningsröjning, inhägnad och rovdjursstängsel

Efter att ansökan om åkerstöd har avslutats uppdateras QlikSense-rapporten med uppgifter om gårdar som har ansökt om utbetalning för ettåriga åtgärder i Vipu.

Skiften som har inspekterats år 2023, 2024 eller tidigare och för vilka det har ansökts om ettåriga åtgärder, läggs till körninge 7973. För sådana gårdar/avtalsskiften som har ansökt om stängselåtgärder ska en terrängsyn göras under ansökningsåret senast den 31 december.

Granskningen av skiftena med iståndsättningsröjningsåtgärder ska göras senast den 30 april året efter ansökningsåret. Om skiftet har ansökts för avtal för första gången 2025, förs skiftet till körning 7972 och samtidigt granskas om skiftet berättigar till stöd enligt avtalet och kravet på permanent gräsmark.

Granskning av stängselåtgärd

Om stängslet har byggts före terrängsynen vid en ettårig åtgärd

1. Det konstateras att stängslet är nödvändigt och att det område som ska inhägnas är stödberättigat
2. Behovet och motiveringarna som konstaterats i skötselplanen kontrolleras.
3. Man tar platsbundna fotografier av stängslet.
4. Skiftesbokföring över underhållet av stängslet begärs. Om det inte finns några anteckningar om underhållet i skiftesbokföringen kan man anta att underhållet av stängslet har försummats. Man kan också be den som ansöker om stöd om fotografier. Då kan man överväga om det är nödvändigt att betala ersättning för ett nytt stängsel.
5. Kontrollera att inhägnaden är gjord av material som kan antas hålla till slutet av hela programperioden.
6. Man säkerställer genom NTM-centralens ansvarsområde Y för miljö och naturresurser, Forststyrelsen eller den som ansöker om stöd att inget annat stöd har erhållits för stängslet. Om annan offentlig finansiering har använts för stängslet har det slutförts senast den 30 april.

Om det konstateras att ersättning inte kan betalas, antecknas försummelse i fråga om terrängsynekörningen.

Om stängslet inte har byggts före terrängsynen

1. Det konstateras att stängslet är nödvändigt och att det område som ska inhägnas är stödberättigat
2. Behovet och motiveringarna som konstaterats i skötselplanen kontrolleras.
3. På den plats där stängslet byggs tas platsbundna fotografier.
4. En begäran om utredning skickas till stödsökanden där stödsökanden ombeds lämna in ett fotografi av det färdiga stängslet senast den 30 januari. Om det inte går att konstatera att stängselåtgärden är klar utifrån fotografiet i begäran om utredning, exempelvis på grund av snö eller någon annan orsak, besöker NTM-centralens avtalshandläggare platsen för att verifiera det.

Om den som ansöker om stöd meddelar NTM-centralen eller i samband med terrängsynen konstaterar att hen inte kommer bygga stängslet ännu under året i fråga, ska hen återkalla stödet genom att kryssa ur stängselåtgärden i Viputjänsten eller fritt formulerat meddela NTM-centralen, varvid avtalshandläggaren kan registrera försummelsen i frågan för terrängsynen, vilket minskar stödet för stängselåtgärden. Grundinkomststödet och kompensationsbidraget kan dock betalas för arealen i fråga, om den har skötts genom slåtter eller betesgång senast den 15 september.

Stängselåtgärd mot rovdjur

Om stängslet har byggts före terrängsynen:

• Det konstateras att stängslet är nödvändigt och att det område som ska inhägnas är stödberättigat
• Behovet och motiveringarna som konstaterats i skötselplanen kontrolleras.
• Det kontrolleras att inhägnaden är gjord av material som kan antas hålla till slutet av hela avtalsperioden och att det uppfyller Finlands viltcentrals krav.
  • Susiaita-hanke-2016-Opas-koti-ja-tuotantoeläinten-suojausmenetelmistä.pdf
• Man tar platsbundna fotografier
• Om det konstateras att ersättningen inte kan betalas ut, dras ersättningen av vid undantagsbehandlingen av stödansökan i avtalet
• Man kontrollerar med den som ansöker om stöd eller exempelvis hos Viltcentralen att inhägnaden inte har fått något annat stöd och om så är fallet har inhägnaden slutförts senast den 30 april.

Om stängslet ännu inte har byggts före terrängsynen:

• Det konstateras att stängslet är nödvändigt och att det område som ska inhägnas är stödberättigat
• Nödvändighet och motiveringar som konstaterats i skötselplanen
• Man tar platsbundna fotografier
• En begäran om utredning skickas till stödsökanden där stödsökanden ombeds lämna in ett fotografi av det färdiga stängslet senast den 30 januari året efter ansökningsåret.

Om den stödsökande konstaterar att hen ännu inte tänker bygga ett stängsel under det aktuella stödåret kan avtalshandläggaren registrera försummelsen i frågan om terrängsyn, vilket minskar stödet för stängselåtgärden. Grundinkomststödet och kompensationsbidraget kan dock betalas för arealen i fråga, om den har skötts genom slåtter eller betesgång senast den 15 september.

Iståndsättningsröjningsåtgärd

Vid granskningen gör en bedömning, för de nya skiftena, av huruvida den areal som avtalet gäller är stödberättigad.

• I skötselplanen konstaterades behovet av och motiveringen till åtgärden.
• Man tar fotografier av området som ska röjas/röjs. Om arealen ännu inte har röjts, skickas en begäran om utredning till den stödsökande där hen ombeds lämna in ett fotografi av den röjda arealen senast den 30 april året efter ansökningsåret eller meddela NTM-centralen om att åtgärden har slutförts, så att NTM-centralen kan besöka platsen för att verifiera att åtgärden genomförts.
• En begäran om att få en skötseldagbok av den som ansöker om stöd görs och det verifieras att underhållsröjning har gjorts.
• Om det konstateras att ersättning inte kan betalas, registreras försummelse för terrängsynekörningen.
• Man säkerställer genom NTM-centralens ansvarsområde Y för miljö och naturresurser eller den som ansöker om stöd att inget annat stöd har erhållits för objektet. Iståndsättningsröjning som gjorts med andra offentliga medel ska vara slutförd senast den 30 april det år då skiftet första gången ansöks för avtalet.

Inhägnader och röjning utförd av Forststyrelsen eller andra utomstående

I regel betalas inte ettårig ersättning för inhägnad eller iståndsättningsröjning för arealer

• för vilka ett avtal om inhägnad eller röjning har ingåtts med Forststyrelsen eller andra utomstående
• stängslen och trädbeståndet enligt arrendeavtalet inte är i stödmottagarens besittning
• det i arrendeavtalet nämns att Forststyrelsen vidtar åtgärder. 

Avtalet kan ingås om iståndsättningsåtgärder som finansierats på annat sätt har vidtagits och de inte pågår och betesgången på skiftena kan inledas senast den 1.5.

Forststyrelsen kan under avtalsperioden utföra egna iståndsättningsarbeten, exempelvis avlägsnande av enskilda träd eller dominerande trädbestånd, som är nödvändiga med tanke på utvecklingen av avtalsområdet. Dessa iståndsättningsarbeten ska dock utföras efter betesperioden mellan den 15 september och den 1 maj. Forststyrelsen ska då även avlägsna allt eventuellt avverkningsavfall från skiftet senast den 30 april, och iståndsättningen får inte avbrytas när man kommer till följande betessäsong. Forststyrelsen ska underrätta NTM-centralens avtalshandläggare om att iståndsättningsarbetena inleds och avslutas. Om iståndsättningen inte avslutas kan den stödsökande inte ansöka om stöd enligt avtalet för skiftet följande år, och om det är nödvändigt tas skiftet bort från avtalet.

Om betet inte kan inledas den 1.5 kan avtal sökas på nytt följande år. Detta gäller både inhägnad, röjning för att möjliggöra bete och andra iståndsättningsåtgärder som möjliggör bete och som måste vara färdigställda innan avtalsperiodens början den 1 maj.

I skötselplanen eller arrendeavtalet ska det finnas tydliga anteckningar om vad den som ansöker om stöd ansvarar för och vad Forststyrelsen eller någon annan offentlig finansiär ansvarar för.

• Om den som ansöker om stöd ansvarar för inhägnaden i sin helhet, kan den som ansöker om stöd ansöka om en ettårig inhägnadsåtgärd.
• Om inhägnaden tillhör Forststyrelsen kan en inhägnadsåtgärd på 1 år inte sökas.
• Om man mitt under avtalsperioden märker att det borde göras iståndsättningsröjning i området, eftersom djuren till exempel inte har skött området på det sätt man tänkt sig, ska det i skötselplanen finnas en anteckning om vem som ansvarar för kompletteringsröjningen.
• Om området är i stödmottagarens besittning och hen ansvarar för det kan ersättning betalas via avtalet. Om Forststyrelsen förvaltar och ansvarar för trädbeståndet, följer man anvisningen ovan.  .
• I skötselplanen eller arrendeavtalet med Forststyrelsen borde det som trädvårdsåtgärder finnas en anteckning om ansvar och skyldigheter även om man måste avlägsna enskilda stora träd från avtalsskiftet som inte hindrar att betet inleds, men man måste ändå göra det för att området även i fortsättningen ska uppfylla kriterierna för skogsbete i avtalet eller om målen i avtalet annars inte uppnås.

7 Jordbruksmark, basskifte och jordbruksskifte

Jordbruksmark

Om permanent gräsmark har uppgetts som Miljöavtalsareal permanent gräsmark som växt på avtalsskiftet i ansökan, ska det vara odlingsbar jordbruksmark. Med odlingsbarhet avses att man på de nya skiftena har vidtagit grundläggande iståndsättningsåtgärder och att man aktivt ser till att gamla skiften inte blir slybevuxna och växer igen. Jordbruksmarken måste vara täckt av mark, det vill säga den kan inte vara regelbundet under vatten, full av sump eller leråker. Skiftet eller en del av det kan inte vara så vått att man inte kan vidta normala jordbruksåtgärder, såsom att slå gräs med normala arbetsmaskiner.

I ett avtal om skötsel av jordbruksnaturen och landskapet innebär kravet på odlingsduglighet att iståndsättningen av området har skötts så att normal betesgång är möjlig och jordmånen är lämplig för bete. Med iståndsättningsåtgärder avses i detta sammanhang inte iståndsättningsröjning. Skiftet kan inte vara jordbruksmark om iståndsättningsröjning måste göras där.

Med markanvändningsslag naturbete och naturäng avses, huvudsakligen vallbevuxen areal som används för jordbruksverksamhet utanför åkern.

Med markanvändningsslag skogsmark avses en areal som används som betesmark men som inte är naturbete. Markanvändningsslag skogsmark är inte jordbruksmark.

I fråga om basinkomststöd kan som stödberättigad areal räknas arealer som till sitt markanvändningsslag är naturbete och äng samt uppfyller kravet på permanent gräsmark. Sådana motsvarande arealer kan också vara ersättningsberättigade i fråga om kompensationsbidrag, om de har beviljats ersättningsberättigade år 2014.

Träd på jordbruksmark

På jordbruksmark får det inte finnas träd som inte är produktionsväxter. Ett undantag till detta är de träd som kan godkännas i fråga om permanent gräsmark.

Ett träd är en minst fyra meter hög växt med en eller flera stammar, en flerårig växt med vedstam eller en trädliknande buske med krona, vars stomme och grenar växer uppåt eller snett uppåt och vars trädlika stammar växer i tjocklek och längd. Som träd betraktas också enar som är under fyra meter höga.

Permanent gräsmark

Permanent gräsmark är arealer där gräsväxter eller andra vallfoderväxter utgör över 50 % av jordbruksskiftets areal. På skiftet kan då också finnas andra växter som kan användas som betesmark och som foder för produktionsdjur än gräs- och vallfoderväxter, av vilka lövbuskar och plantor av lövträd kan vara utspridda enstaka eller i små grupper. Ett skifte kan ha högst 50 träd per hektar, om de är spridda på jordbruksskiftet.

Stubbar kan lämnas kvar på permanent gräsmark om man inte vill ta bort dem. En sådan areal kan inte slås, varvid skötselformen kan vara betesgång.

Även ett kalhyggesområde eller vassruggar som iståndsatts till betesmark kan vara permanent gräsmark, om man på området tydligt kan se återhämtningen av hö- och vallfodervegetationen och hö- eller vallfodervegetationen utgör över 50 % av skiftets areal. Ett sådant skifte kan anmälas som permanent gräsmark först det år då det har uppfyllt kraven på permanent gräsmark sex år i rad.

Hur anmäls kalhuggningsområden?

Permanent gräsmark: Permanent gräsmark är en areal som används för att odla gräsväxter eller andra vallfoderväxter som funnits på samma plats i över fem år antingen genom självsådd eller genom sådd. Markanvändningsslaget permanent gräsmark kan vara en åker eller naturbete och naturäng.

Avverkningsområdet är inte direkt permanent gräsmark, utan definitionen av permanent gräsmark måste uppfyllas innan den kan godkännas. Det vill säga att utöver att exempelvis växtlighetskravet uppfylls måste skiftet ha anmälts de första fem åren för någon annan växt än permanent gräsmark.  

Avtalsarealen kan anmälas som miljöavtalsareal med trädbevuxen eller någon annan areal fram till dess att den uppfyller kravet på permanent gräsmark, dvs. även de 5 åren. Om det är svårt att utreda inledningsperioden på 5 år är växtlighetskravet viktigare.

När det gäller Forststyrelsens objekt kan man ta reda på tidpunkten för kalhyggen hos exempelvis ansvarsområde Y för miljö och naturresurser. Dessa skiften har ofta ingått i avtalet före kalhygget. När skiftet fortsätter med avtalet anges miljöavtalsareal trädbevuxen och annan areal under de första 5 åren och först därefter miljöavtalsareal permanent gräsmark, men växtligheten ska uppfyllas. Även avlägsnande av avverkningsrester ska vara gjort. Om gräsmarkens ålder inte kan säkerställas godkänns skiftet enligt växten.

Klippäng och hed kan vara permanent gräsmark, om över 50 % av jordbruksskiftets areal består av gräsväxter och vallfoderväxter och kravet på trädbestånd uppfylls.

Av arealen för permanent gräsmark som uppfyller kraven görs ett eget basskifte. Om skiftets storlek är mindre än 0,05 hektar, lönar det sig att göra upp ett större skifte av arealen, om möjligt. För det skulle trädbevuxen areal eller en annan areal anges som växt i ett miljöavtal.

Icke stödberättigade områden som inte omfattas av permanent gräsmark

Om skiftet inte är jordbruksmark eller areal som kan godkännas i avtalet, är det icke odlat och avförs från basskiftets areal. Arealer som inte odlas kan vara halvfärdiga röjningar, arealer som tagits ur jordbruksanvändning till exempel under en byggnad eller väg, eller som av någon annan orsak inte har använts för odling eller bete på flera år. Icke odlade arealer avlägsnas i regel från basskiftet genom en gränskorrigering.

Till exempel följande områden är icke odlade och de ska avlägsnas från basskiftets areal:

Gårdsplaner

• Som gårdsplaner betraktas skötta områden i anslutning till bostadsbyggnader. Områdena används uppenbart för rekreation och fritid. Också fruktträd och trädgårdsväxter som odlas i hemträdgården ingår i gårdsplanen. 

Slybevuxna områden

• På permanent gräsmark kan det växa lövbuskar eller plantor av lövträd utspridda här och där, på högst 50 procent av arealen, men också då måste man kunna vidta sedvanliga jordbruksåtgärder på området och det måste vara odlingsbart. Sly får dock inte förekomma på arealen. Med sly avses lövträd eller lövbuskar som är äldre än två år. Barrträden avgränsas alltid från skiftets areal oberoende av storlek.

Andra oskötta arealer och arealer som inte kan tas i odlingsanvändning utan grundläggande iståndsättningsåtgärder

• Områden som länge varit oskötta är inte längre jordbruksmark, även om där inte växer vedartade växter. Om exempelvis växtbeståndet på skiftet i huvudsak består av till exempel mjölkört, älggräs eller andra växter som vanligtvis växer på impediment, har man inte aktivt sett till att skiftet är i odlingsskick och det har inte använts för jordbruksverksamhet.

Permanenta gräsmarker med för många träd

• På permanent gräsmark kan det finnas högst 50 träd per hektar och de ska vara spridda på skiftet. Det största tillåtna antalet träd på skiftet får man när skiftets areal (i hektar) multipliceras med 50.
• Den maximala trädtätheten är ett ovillkorligt krav och om den överskrids måste arealen med miljöavtal, trädbestånd eller annan areal fastställas. Trädtätheten i avtalet påverkar inte, men för en areal med för mycket trädbestånd kan man inte betala basinkomststöd, omfördelningsinkomststöd, inkomststöd för unga jordbrukare eller kompensationsbidrag.

Halvfärdiga nyröjningar

• Halvfärdiga nyröjningar kan inte godkännas i avtalet. För att det ska vara möjligt att betala avtalsstöd för skiftet måste det vara i skick för betesgång och det måste växa ordentligt med vall på skiftet.

Basskifte

Ett basskifte är ett geografiskt enhetligt område som samtidigt innehas av endast en stödsökande.

Basskiftet begränsas av:

• kommungränser
• gränser för stödområden
• gränser för miljöavtalsområdet
• kantdike
• permanent väg
• skog
• ersättningsberättigade
• avtalsskiftets dyrbarhet
• markanvändningsslag
• havsområde
• vattendrag
• Permanent gräsmark i Natura-områden
• tomt-, gårds- eller parkområde.

Jordbruksskifte

Med ett jordbruksskifte avses ett område som är maximalt lika stort som basskiftet, endast ingår i ett basskifte och endast har en odlingsväxt eller godtagbara kombinationer. Jordbruksskiftena ritas in i ansökan om åkerstöd.

Ett jordbruksskiftes stödberättigande minimistorlek är 0,05 ha i fråga om alla stöd. För skiften mindre än 0,05 ha betalas inget stöd, men de kan räknas med i minimiarealerna.

Arealer som godkänns för bas- och jordbruksskiften

Om ett område som inte är en godtagbar avtalsareal har uppgetts för skiftets areal, ska det avlägsnas från basskiftets areal genom en gränskorrigering. Om arealen avlägsnas från skiftets areal kan rätten till ersättning för arealen återställas om den iståndsätts för att användas för jordbruk.

Gångstigar som är godtagbara för arealen av ett bas- och jordbruksskifte

• Smala stigar om de inte har grusbelagts
• Stigar gjorda av betande djur

Grusbelagda och andra permanenta vägar avlägsnas från basskiftets areal

• En grusbelagd väg är alltid permanent, oberoende av hur ofta den används eller hur bred den är.
• Vägen kan vara permanent även om den är täckt av gräs. Så är fallet till exempel om det finns ett dike mellan vägen och det odlade området eller om vägen huvudsakligen används för annat än jordbruk.
• Ett stråk som går genom skiftet till exempel till en skog eller en sommarstuga på stranden måste tas bort från skiftets areal. Vägens huvudsakliga användningsändamål är då någon annan jordbruksverksamhet än den som sker på skiftet.

Exempel 1:

Genom skiftet går en väg till en sommarstuga vid stranden. Vägområdet är inte grusbelagt, men det används kontinuerligt och sköts med gräsklippare. Vägen används inte för jordbruksverksamhet. Vägen måste tas bort från basskiftets areal.

Exempel 2:

Våtmarken är byggd i åkerns nedre kant och vägen till våtmarken används samtidigt som stugväg. Då ska vägen avlägsnas från våtmarkens areal.

Exempel 3

Våtmarkens skötselväg har byggts ovanpå vallen på våtmarken och den har vallbelagts, den används endast för skötsel av våtmarken. Då kan vägen räknas med i våtmarkens areal.

Avgränsning av vattenområden

Avtalsområdenas gränser som gränsar till vattendrag fastställs i regel utifrån Vipu-kartornas kartnivåer Vipu-vattendrag eller Havsområdena. Vattenområden och fåror med ett avrinningsområde på över 10 km2 syns i Stödtillämpningen på nivån Vipu-vattendrag.

I alla vattenområden (särskilt på grunda havsstränder) är informationen inte nödvändigtvis särskilt exakt, så informationen från kartorna i Vipu eller Stödtillämpningen är i dessa fall närmast riktgivande.

Mätning av vattenområden

1. Gränserna behöver inte mätas i terrängen, om man i terrängen kan konstatera att det nyaste flygfotot och avgränsningen av vattenområdet är på samma ställe.
2. Om det nyaste flygfotot och vattenområdets avgränsning inte finns på samma ställe, avgränsas skiftet i regel enligt det nyaste flygfotot.
3. Om skiftet har uppgetts som permanent gräsmark, ska det säkerställas att det på arealen finns vall- och gräsväxter som utgör minst 50 % av arealen och markens areal är täckt. Växtlighet som täcker marken innebär att arealen inte regelbundet ligger under vatten.
4. Om arealen enligt flygfotot inte är mark, men det i terrängen konstateras att den kan godkännas med avtalet, ska gränsen mätas med en GPS-anordning. Dessutom tas några platsbundna fotografier av mätrutten, av vilka det framgår att arealen kan godkännas som antingen permanent gräsmark eller annan areal. Om det inte finns bilder och GPS-punkter, avgränsas skiftet enligt flygfotot.
5. Om en del av arealen kan godkännas som permanent gräsmark och den andra delen som annan avtalsareal, ska basskiftet delas. Även vid denna gräns måste GPS-punkter och platsbundna fotografier tas.

8 Fastställande av skiftesgränser

Före terrängsynen ska man i Stödtillämpningen kontrollera om avgränsningen av jordbruksskiftena är korrekta och vilka skiften som ska mätas med GPS. Syftet med förhandsgranskningen är att utreda de skiften som mäts i terrängen, dvs. sådana skiften som det i det digitala materialet kan finnas fel. Vid terrängtillsynen kontrolleras att gränserna för de basskiften som sökanden uppgett i terrängen motsvarar digitaliseringen och gränserna för jordbruksskiftena motsvarar jordbruksskiftena i terrängen.

Stödsökandens basskifteskorrigeringar hinner inte alltid digitaliseras före terrängsynen. En korrigering som den som ansöker om stöd gjort kan godkännas vid tillsynen, varvid ingen begäran om korrigering av basskiftet behöver göras.

Användning av GPS-anordning vid mätning av skiften

Alla skiftets gränser behöver inte mätas om skiftet verkar följa gränserna för skiftet enligt flygbilden och det inte ens enligt flygbilden finns någon areal som inte berättigar till stöd innanför skiftets kanter. Det är inte nödvändigtvis alltid ändamålsenligt att mäta hela skiftet. Om ett fel på ett skifte tydligt går att se på flygfotot, är det nödvändigtvis inte behövligt att göra en GPS-mätning utan korrigeringen kan göras direkt på skärmen.

Om det finns få oklarheter inom skiftets gränser kan det räcka med att mäta endast det oklara stället med en GPS-apparat, såsom:

• Ett basskifte är ett nytt, tidigare inte digitaliserat skifte, om skiftets gräns inte kan fastställas från flygbilden.
• Basskiftet eller en del av det har kalhuggits efter att flygfotot tagits, om skiftets gräns inte kan bestämmas från flygfotot.
• Skiftet kan godkännas i avtalet även om det enligt flygfotot inte skulle vara mark, men är stödberättigat i terrängen.
• Om en del av arealen vid gränsen till vattenområdet (hav och sjöar) kan godkännas som permanent gräsmark och den andra delen som annan avtalsareal, måste basskiftet delas. Även vid denna gräns måste GPS-punkter och platsbundna fotografier tas.
• Skiftet har områden som inte berättigar till stöd och som måste uteslutas.
• Vid granskning av fotot är skiftets gräns oklar (till exempel skiften längs vattendraget, skiften som gränsar till gården, månghörniga skiften, skogsbeten, trädbevuxna arealer).
• Flygfotot är flera år gammalt och skiftets avgränsning kan inte verifieras tydligt.
• Skiftet är trädbevuxet och inhägnaderna färdiga.
• Skiftet är nytt, men där upptäcks områden som inte berättigar till stöd.
• Man har ansökt om röjningsåtgärder för skiftet. Åtgärdens areal mäts alltid så att betalningen riktas till rätt areal.

Mätinstrument

Skiftenas gränser bestäms antingen med GPS eller från datorskärmen. Följande GPS-anordningar uppfyller kraven på tillräcklig mätnoggrannhet vid terrängsyner:

• Topcon GRS-1
• Topcon GMS-2
• Trimble GeoXT
• Trimble GeoXH
• Trimble ProXR
• Trimble GeoXT6000
• Trimble GeoXH6000
• Trimble R1
• Trimble R2
• Topcon HiPer SR
• CHCNAV LT700H
• CHCNAV LT800H

I de GPS-mätinstrument som används vid terrängsyner används antingen en korrigering i realtid eller en efterkalkylmetod. De här metoderna används för att precisera koordinatpunkterna som mätts med hjälp av satellit. Korrigeringstjänsten baserar sig på basstationer som finns i olika delar av Finland.

Vid realtidskalkylering får man i terrängen genast tillgång till de slutliga koordinaterna, medan de slutliga koordinaterna inom den metod som baserar sig på efterkalkylering blir tillgängliga på kontoret, när man använder ett särskilt program för efterkalkylering. Efterkalkylering möjliggör ett tillförlitligt resultat av GPS-mätning också på sådana platser i terrängen (t.ex. skogsbryn) där realtidskorrigering inte alltid fungerar. Också korrigeringar som gjorts i realtid kan vid behov korrigeras i efterhand. Det rekommenderas att man som korrigeringstjänst använder VRS-service eller efterkalkylering.

Användning av drönare vid terrängsyner

Vid terrängsyner kan man utöver eller i stället för traditionella metoder använda nya tekniker, såsom obemannade luftfartyg, det vill säga drönare. Sökanden ska underrättas om användningen av drönaren i samband med anmälan om terrängsyn eller senast vid terrängsynen.

Drönare kan användas för att säkerställa några enskilda stödvillkor. Arealen av ett basskifte kan inte korrigeras på basis av ett drönarfoto. Jordbruksskiftenas avgränsning kan kontrolleras med drönare om man till exempel har ansökt om iståndsättningsröjningsåtgärder för arealen.

När ett obemannat luftfartyg används har den myndighet som sköter tjänsteansvaret rätt att använda luftfartyget. Vid tillsynen ska man se till att rättigheter som gäller personer eller skyddet för privatlivet och annat integritetsskydd inte äventyras. I bildmaterialet får det inte gå att identifiera personer eller fordon och materialet får inte innehålla bilder av till exempel bostadsbyggnader.

Alla som använder kameraförsedda drönare måste registrera sig och oftast också avlägga åtminstone en nättentamen. På Traficoms webbplats kan du läsa mer om Flyganvisningar.

Basskiftesändringar

Gränserna för basskiften korrigeras i regel som en gränskorrigering. Ett basskifte måste delas om det vid terrängsynen konstateras att skiftet delas av ett område (till exempel en väg) som inte är en godtagbar areal i avtalet eller att det inte är stödberättigande jordbruksmark, dvs. permanent gräsmark.

Skiftesindelningen måste dessutom göras när en del av basskiftet är ett annat markanvändningsslag än vad den anmälda växten förutsätter.

Basskiftesindelningarna görs på följande årsnivå (ny årsnivå 2025.1 öppnas i juni 2025). Felaktiga markanvändningsslag som observerats i terrängsynen ska korrigeras till 2026 års nivå, så att den som ansöker om stöd följande vår får rätt förhandsifyllda markanvändningsslag för skiftet. Vid terrängsynen förkastas stöden (t.ex. grundinkomststöd och kompensationsersättning för alltför trädbevuxen areal) från arealen genom att konstatera den växtkod som inte berättigar till stöd (icke odlat 9710).

Granskaren ändrar skiftets markanvändningsslag och ersättningsberättigade eller passiverar skiftet i Basskifteshanteringsdelen i Stödtillämpningen. I anvisningen för lagring av åkerövervakningar finns närmare anvisningar om hur man gör ändringar.

Ett basskifte ska alltid passiveras när det konstateras vara icke odlat. Orsaken till passiveringen av skiftet sparas i avsnittet Hantering av basskiftet.

• Skiftet är en areal som inte berättigar till stöd enligt avtalet → Tas bort i naturtillstånd
• På skiftet har man till exempel byggt ett hus eller en väg → Tas bort från jordbruksanvändning.

Begäran om korrigering av basskiften

Basskifteskorrigeringarna ska skickas för digitalisering till så stor del som möjligt före utgången av februari året efter granskningsåret.

Om hela basskiftet har mätts med en GPS-enhet, väljs punkten Skiftet mätt med en GPS-enhet i Stödtillämpningen när begäran om korrigering av digitaliseringen görs. Om skiftet har mätts med GPS tidigare år men inte i år, kan skiftet inte antecknas som GPS-mätt vid tillsynen i år.

Om basskiftet delvis har uppmätts med en GPS-anordning (t.ex. en blockkant mot ett vattendrag eller ö), väljs punkten Skiftet delvis uppmätt med en GPS-anordning när begäran om korrigering av digitaliseringen görs i Stödtillämpningen.

Att uppmärksamma vid begäran om korrigering

Det planerade uppdateringsåret för skiftet har antecknats i skiftesuppgifterna på terrängsynskartan. De planerade uppdateringsområdena och statusen för innevarande år angwa också på Lantmäteriverkets lägeskarta.

Begäran om korrigering av skiften i ett uppdaterat område ska alltid göras för ett nytt flygfoto. Också digitaliseringen av grannskiftena bör kontrolleras på det nya flygfotot, så att korrigeringen kan riktas in bättre.

För att förtydliga begäran om rättelse lönar det sig att skriva en tilläggsutredning för att undvika onödiga återföringar av korrigeringar. Kommentarerna under punkten Tilläggsutredning skickas till digitaliseringsmyndigheten för kännedom, men syns inte hos den som ansöker om stöd i Vipu eller skrivs ut på resultatdokumentet för terrängsynen.

Exempel på situationer då ytterligare uppgifter behövs:

• det finns en tydlig konflikt med flygfotot vid korrigeringen.
• På flygfotot syns en byggnad som har avlägsnats från skiftet. Skriv ”Byggnaden har avlägsnats” i tilläggsuppgifterna.
• I terrängen konstateras att skiftet är en stödberättigad avtalsareal, även om flygfotot har skog. Som tilläggsuppgift anges ”godtagbart som avtalsareal”.

Skriv nödvändiga, entydiga och tillräckligt detaljerade kommentarer i tilläggsuppgifterna. Till exempel ”gränskorrigering” är inte nödvändig information. Däremot är det nödvändigt att till exempel skriva en kommentar, om det med avsikt har lämnats en liten springa mellan skiftena.

Kom ihåg att den som utför digitaliseringen litar på att man i samband med tillsynen har beaktat och tagit ställning till alla ovan nämnda omständigheter. Detta oberoende av om skiftet har inspekterats i terrängen eller på kontoret. Digitaliseringsentreprenören vet inte hur terrängsynen har utförts.

Registrering av jordbruksskiften

I Stödtillämpningen registreras

• Jordbruksskiftenas gränser och arealer
• Växt som konstaterats på skiftet (vid terrängsynen kan växtkoden Återtagande av stöd konstateras, om jordbrukaren har annullerat stödet före eller efter anmälan om terrängsyn, dock före 1.10.)

Jordbruksskiftenas sammanräknade uppmätta areal måste vara lika stor som basskiftets uppmätta areal.

I samma avsnitt där arealerna sparas är det möjligt att skriva kommentarer för jordbruksskiftet. Dessa kommentarer syns per jordbruksskifte i resultatdokumentet för terrängsynen.

De områden som godkänns för arealen av ett anmält jordbruksskifte beskrivs i avsnitt 4 och 5.

9 Följder av terrängsynen

Avdrag från stöden och passivering av basskiftet vid behov

Alla arealer på skiftet som inte berättigar till stöd enligt avtalet ska tas bort från basskiftets digitaliserade areal. Om det på den areal som avtalet gäller upptäcks områden som inte är stödberättigande görs en gränskorrigering av arealen. Då minskas det ansökta avtalsstödet, basinkomststödet och kompensationsbidraget under terrängsynsåret.  Terrängsynerna medför inga påföljder när de görs under de två första avtalsåren.  

På avtalsskiftet registreras skiftets icke-stödberättigande i följande situationer:

• När arealen på ett avtalsskifte omfattar areal som inte kan omfattas av avtalet, till exempel ekonomiskog, betalas inga stöd för den areal som tas bort.
• Arealen avlägsnas från basskiftet antingen som gränskorrigering eller genom att ett icke odlat jordbruksskifte (9710) registreras, om arealen finns inom avtalsskiftet. Om arealen måste tas bort via basskiftesindelningen görs indelningen för följande år i vasskifteshanteringen i Stödtillämpningen ett basskifte som inte berättigar till stöd passiveras.
• När miljöavtalsarealen, ett skifte som uppgetts med växtkoden permanent gräsmark, har en areal som inte berättigar till grundstöd och kompensationsbidrag (dvs. arealen är inte förenlig med definitionen av permanent vall):
• Om arealen duger för avtal, fördelas skiftet till följande år och nedskärningen av stödet överförs automatiskt via beräkningen i stödtillämpningen under året för synen till en areal som inte uppfyller kravet på permanent gräsmark. För terrängsynsåret sparas som växt en areal med trädbestånd eller någon annan areal i miljöavtalet, varvid stödet för avtalet betalas, men beräkningen förkastar grundinkomststödet och kompensationsbidraget. Av arealer som inte duger till permanent gräsmark görs i mån av möjlighet basskiften på minst 5 ar för att avtalets stöd ska kunna betalas för arealen även i fortsättningen.

Vid terrängsynen sparas alltid försummelsen på fråga 31 . Skiftet uppfyller kraven för permanent gräsmark (max. 50 träd/ha, gräs- och vallväxter över 50 % av skiftets areal), om hela skiftet eller en del av skiftet inte uppfyller kravet på permanent gräsmark och arealen gränskorrigeras för terrängsynsåret eller basskiftesindelningen för följande stödår. Som tolerans används i dessa situationer 07. För en areal som inte uppfyller kravet på permanent gräsmark uppgörs ett jordbruksskifte för övervakning och på det lagras växtkoden miljöavtal, trädbevuxen areal eller någon annan areal. Då beaktar beräkningen av Stödtillämpningen effekten och nedskärningen av det grundläggande inkomststödet och kompensationsbidraget. Dessutom delas skiftet ytterligare i basskiftesadministrationen för nästa stödår, med hänsyn till markanvändningsslag och ersättningsberättigande. Därefter skickas ändringen för digitalisering.

När arealen inte har skötts i flera år och fortfarande inte sköts och terrängsynen görs under avtalsskiftets första år, avlägsnas det ovårdade området från basskiftets areal antingen genom att skiftet delas eller genom att en gränskorrigering görs.

Basskiftets areal eller myndighetsuppgifter (passivering, ersättningsberättigade, markanvändningsslag) ska alltid korrigeras om skiftet (eller en del av det) inte längre är i jordbruksanvändning. Om till exempel miljöavtalsareal, permanent gräsmark, har anmälts för skiftet måste området uppfylla kraven för permanent gräsmark. För skiftet betalas då utöver avtalet även andra stöd (grundstöd, kompensationsbidrag och stöd till unga jordbrukare) och den areal som inte berättigar till dessa andra stöd måste avlägsnas från skiftet via arealen.

När basskiftet delas eller konstateras vara helt icke odlat, måste basskiftets myndighetsuppgifter alltid korrigeras till följande år också i basskiftesadministrationen. 

Om arealen konstateras vara icke odlad, slopas rätten till ersättning för arealen. Avtalshandläggaren/granskaren kan ändra skiftets markanvändningsslag och själv ta bort rätten till ersättning i Stödtillämpningens basskiftesadministrationsdel, där skiftet också kan passiveras.

Ett separat hörande behöver inte göras om man under besöket gör observationer som påverkar godkännandet av avtalet eller nedskärningen av stöden. Efter besöket skickas resultatet av terrängsynen till stödsökanden och stödsökanden kan ge ett bemötande till resultatet av terrängsynen eller begära omprövning av avtalsbeslutet.

Behandling av skiften i fall där man i samband med terrängsyn konstaterar skiften som inte berättigar till stöd

Avtalet är ännu inte i kraft (avtalsbehandling har inte gjorts):

Skiftet, en del av det eller alla skiften som avtalet gäller konstateras vara icke stödberättigade, varvid man väljer icke odlat som växt för skiftet. Motiveringarna antecknas vid skiftet i fråga i fältet för tilläggsuppgifter, varvid de också skrivs ut i resultatet av terrängsynen.

Vid avtalsbehandlingen förkastas skiftet eller hela avtalet och motiveringarna antecknas i avtalsbeslutet. Den som ansöker om stöd kan begära omprövning av detta beslut.

Iståndsättningsåtgärden förkastas i samband med terrängbesöket, motiveringarna antecknas vid skiftet i fråga i fältet för tilläggsuppgifter, varvid de också skrivs ut i resultatet av terrängsynen.

Om avtalet har varit i kraft (avtalsbehandlingen har redan gjorts och terrängsynen görs under avtalets andra år)

Skiftet, vars del konstateras vara icke stödberättigad, och man då väljer icke odlat som växt för skiftet ska motiveringar til det antecknas i fältet för tilläggsuppgifter vid skiftet i fråga.

Stöd som betalats genom avtalet återkrävs då man i stödtillämpningen antecknar icke odlat som växt. Då går alla stöd går till indrivning genom nedskärningskörningen vid terrängsynen och beslut om skiftet för granskningsåret tas vid avtalsbehandlingen.

Om alla avtalsskiften konstateras vara icke stödberättigade, antecknas motiveringarna i tilläggsuppgifterna om skiftena och vid avtalsbehandlingen avslås avtalsansökan. Om avtalet redan har varit i kraft, återkrävs de utbetalda stöden fram till dess att icke odlat markerats som växt för avtalsskiftena.

Om det skifte som avtalet gäller uppfyller kraven på stödberättigande, men man vid terrängsynen upptäcker att skiftet inte har skötts, överförs gården till NTM-centralens eget kontrollurval. Vid terrängsynen dokumenteras bristen enligt avgränsningen av skiftet med hjälp av fotografier och geometri (på hjälpnivån). Avtalshandläggaren kan också häva avtalet och återkräva de utbetalda stöden, om den som ansöker om stöd kommer fram till att han eller hon inte har för avsikt att sköta arealen.

När tillsynen görs under avtalsperioden

Om det vid terrängsynen upptäcks brister i genomförandet av avtalet som påverkar eller kan påverka redan utbetalda stödrater (till exempel skiften är stödberättigande, men de har inte betats) kan ersättningen återkrävas helt eller delvis.

Ersättningen återkrävs inte, om besittningen av skiftet har förändrats efter att terrängsynen har gjorts och skiftet har konstaterats vara stödberättigat. Här avses en situation där arrendeavtalet sägs upp mitt under avtalsperioden.

Avtalet kan ensidigt hävas på basis av observationer, om arealen inte uppfyller villkoren för avtalet, men man redan har hunnit betala ersättningen. 

Arealen kan också bli större, då kan man betala stöd för en större areal från och med nästa år.

10 Dokumentering av terrängsynsobservationer

Observationerna från terränsyner ska dokumenteras så att det går att spåra hur terrängsynen har framskridit. Alla uppgifter och observationer som gäller terrängsynsbesöket sparas i Stödtillämpningen. Alla observationer som påverkar minskningen av stödet ska motiveras noggrant i punkten tilläggsuppgifter om det skifte som synats.

Motiveringen är också viktig om det är fråga om ett gränsfall och den som utför tillsynen i sin bedömning kommer fram till att avdrag inte behöver göras. En sådan situation kan uppstå om målen med kravet inte äventyras (till exempel om det finns för mycket buskar på skiftet men som ändå är blir bra efter röjning).  Av motiveringen ska det framgå varför avdrag inte beviljas.

Motiveringen skrivs i regel i fältet för tilläggsuppgifter i anslutning till terrängsynsfrågan, varifrån informationen också går till den terrängsynsberättelse som skickas till stödsökanden, dvs. resultatet av terrängsynen. Om motiveringstexten är mycket lång kan den också skrivas in i ett separat dokument och bifogas resultatet från terrängsynen. Då kan betalningshandläggaren också se det när beslutet om återkrav upprättas.

Fotografier

I allmänhet räcker det inte bara med en skriftlig motivering, utan dessutom behövs ofta ett foto som stöder observationen. Om fotografier används som stöd för motiveringen ska de alltid skickas till stödsökanden tillsammans med resultaten från terrängsynen. Om bildbilagan är så stor att den inte kan fogas till terrängsynsberättelsen kan den skickas separat per e-post. Även om fotografier som sparats i anteckningarna kan visas i Vipu, måste de viktigaste bilderna som använts som motivering för avdragen också skickas som bilaga till stödsökanden. 

När fotot tas med en mobil enhet, genom att använda Stödtillämpningens anteckningsverktyg, blir det i tillämpningen automatiskt en notering om platsen och riktningen där fotot togs.

• Om fotot inte tas med hjälp av det här anteckningsverkstyget, kan lokaliseringsuppgiften läggas till manuellt i programmet efteråt.

Om det saknas uppgifter om lokalisering måste fotot tas så att det går att hänföra till rätt ställe till exempel på basis av koordinaterna för en byggnad. Systemet kan till exempel på grund av en svag internetuppkoppling ibland sätta bilden i fel läge eller riktning.

Kontrollera särskilt riktnings- och positionsuppgifterna för de bilder som visas i Vipu och korrigera dem vid behov. Försummelsen ska tydligt framgå av fotot.

Foton som tagits med andra enheter kan fogas till Stödtillämpningens anteckning. Av övervakningskartans anteckning (foton och texter) kan man göra en pdf-utskrift som kan bifogas som bilaga till resultatet av övervakningen. I fotona som valts till utskriften syns fotograferingstidpunkten och lokaliseringen. I anvisningen om registrering av åkerövervakningar finns instruktioner Pikantti (begränsad tillgång) om hur man lägger till fotografier och gör en utskrift.

En text i anteckningar görs om kontrollpunkter som tagits med GPS-utrustning så att informationen vidareförmedlas till jordbrukaren.

Inspektören kan välja de foton och anteckningar som han eller hon vill ska visas i Vipu. Om fotot eller anteckningen inte har lagts till för visning i Vipu syns de endast i Stödtillämpningen.

Anteckningar

Vid terrängsynen gör man anteckningar i Stödtillämpningen, man tar platsbundna bilder och fastställer de geometrier som behövs via hjälpnivån.

Vid terrängsyner ska det för körning av terrängsyner i stödtillämpningen sparas anteckningar om ett skifte enligt följande: under 3 ha, 1–2 anteckningar per hektar, för ett skifte på 3–10 ha, 3–6 anteckningar, och för ett skifte på över 10 ha 5–6 anteckningar. Dessa anteckningar görs med anteckningen uppföljning och det sparas 1–2 fotografier/anteckning för dem. Anteckningarna görs i uppföljningen så att de är lättillgängliga även under de kommande åren.

Med hjälp av de anteckningar som gjorts i uppföljningen kan man i fortsättningen observera vårdens effekter på objektet. Via de geometrier som sparats via hjälpnivån kan man lokalisera det område som granskaren anvisat. Om anteckningar läggs till i Stödtillämpningen på kontoret ska man fästa uppmärksamhet vid positionen och bildernas riktningar.

Antalet anteckningar och antalet bilder är inte begränsade i anteckningarna, undantaget är endast de anteckningar som gjorts i uppföljningen och de rekommenderade 1–2 fotografier/anteckning.

Anteckningen ska följas upp på det sätt som tidigare gjorts i anteckningen för den stödsökande i Vipu.

Foton och geometrier för anteckningarna i uppföljningen kan också väljas separat för att visas i uppföljningen.

Från avtalsskiftena ska fotografier tas av alla objekt som ingår i planens olika skötselmetoder, såsom vassruggar, gränspunkter för vassruggar, stängsellinjer, snår, områden som är svåra att beta och andra riskpunkter. Fotografierna fungerar under senare år som en del av övervakningshelheten och vid övervakningen på plats som hjälp för inspektören när han eller hon bedömer hur området såg ut innan behandlingen inleddes.

Terrängsynshandlingar

Till terrängsynshandlingarna hör resultatet av terrängsynen jämte bilagor. Exempel på bilagor är fotografier och promemorior. Resultatet av terrängsynen som lämnas till den som ansöker om stöd ska innehålla en förteckning över de granskade villkoren och observationerna jämte eventuella motiveringar samt uppgifter om arealmätningarna för varje jordbruksskifte.

Om man vill se text för resultatet av synen som inte hänför sig till något jordbruksskifte, skrivs texten i fliken Tilläggsuppgifter om övervakningen.

Om fotografier används som motivering till arealavdragen ska de viktigaste fotografierna alltid bifogas resultatet från terrängsynen. Dessutom kan promemorior samt kartor över de skiften vilkas jordbruksskiftesgränser har ändrats i granskningen finnas bifogade.

Avtalshandläggaren/granskaren undertecknar resultatet av terrängsynen maskinellt, som skickas till stödsökanden i enlighet med förvaltningslagen utan obefogat dröjsmål.

Av terrängsynens resultat framgår följande:

• om den stödsökande meddelades på förhand och när anmälan gjordes
• personer som varit närvarande
• synade avtalsskiften
• stöd som har påverkats av granskningen
• mätmetoder
• mätresultat
• villkor för stödberättigande som kontrollerats i fråga om miljöavtal
• konstaterade oegentligheter på grund av vilka avtalet måste hävas
• konstaterade icke stödberättigade arealer på grund av vilka arealen har minskats eller utökats

Förvaring av terrängsynehandlingar och handlingars offentlighet

Alla terrängsynshandlingar jämte bilagor utanför stödtillämpningen arkiveras i Stödtillämpningens elektroniska arkiv. Utomstående terrängsynshandlingar kan vara eventuella promemorior och kartor som bifogats till synen.

Protokoll över terrängsyner är i regel offentliga handlingar. Protokollet blir offentligt när avtalshandläggaren/granskaren har undertecknat det.  Terrängsynshandlingarna är hemliga om utlämnandet av uppgifter kan äventyra synen eller orsaka sakägarna skada. Närmare information om handlingars offentlighet finns i offentlighetslagen (621/1999).

Registrering och verifiering av terrängsynsuppgifter

Observationerna från terrängsynerna sparas i Stödtillämpningen. Terrängsynen kan verifieras av samma person som utfört synen. Avtalshandläggaren ska fästa särskild uppmärksamhet vid att registreringen är korrekt, om en checklista på papper har använts för att registrera observationerna. Synen ska vara klar i det skede den bekräftas.

11 Ändringssökande

Den som ansöker om stöd kan söka ändring i resultatet av synen genom att begära omprövning av NTM-centralens avtalsbeslut. Rättelse yrkas hos den behöriga NTM-centralen genom ett skriftligt rättelseyrkande inom 30 dagar från delfåendet av beslutet. Omprövning av NTM-centralens beslut får begäras hos den myndighet som fattat beslutet på det sätt som anges i förvaltningslagen.

Ändring i ett beslut som gäller begäran om omprövning får sökas genom besvär hos förvaltningsdomstolen. Ändring i anslutning till jordbrukarstöd kan sökas hos Tavastehus förvaltningsdomstol. På ändringssökande tillämpas lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019).

Förvaltningsdomstolens beslut får överklagas endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd.