5. Miljöersättning: miljöavtal 2022

Att beakta

Fortsättningsår 2022:

• Ansök i Viputjänsten eller med pappersblankett 101B  om att ett miljöavtal som löper ut 30.4.2022 ska förlängas med ett år. Avtalen som började 2015, 2016 och/eller 2017 löper ut i år.
• Om du inte ansöker om andra stöd i den samlade stödansökan, söks fortsättningsåret till avtal om uppfödning av lantraser med pappersblankett 218M.
• Ansök om årlig utbetalning för alla gällande miljöavtal samt avtal om upprätthållande av ursprungsväxter i Viputjänsten eller med blankett 102B senast 15.6.

Nya avtal som kan sökas senast 15.6.2022

• Skötsel av våtmarker: Du kan ansöka om det här avtalet med blankett 262, om du för arealen i fråga inte har ett motsvarande avtal som är i kraft eller som löper ut 30.4.2022.
• Skötsel av jordbruksnaturens mångfald och landskapet: Du kan ansöka om det här avtalet med blankett 253, om du för arealen i fråga inte har ett motsvarande avtal som är i kraft eller som löper ut 30.4.2022. 
• Avtal om upprätthållande av ursprungsväxter: Du kan ansöka om det här avtalet med blankett 214, om du inte ansöker om ett fortsättningsår för dina ursprungsväxter tiden 1.5.2022–30.4.2023. 
• Nya miljöavtal får ingås inom ramen för anslagen i statsbudgeten.

5.1 Anmälan av växtarter i stödansökan

Växter i avtal för programperioden 2014-2020

Anmäl växterna i Viputjänstens uppgifter om jordbruksskiften eller med blankett 102 B enligt vad som sägs nedan, varje år och första gången det år då avtalet börjar. Lämna in uppgifterna om jordbruksskiften senast den sista dagen för inlämnande av den samlade stödansökan.

Tabell 1. Avtal för programperioden 2014–2020

Ändra växten för skiftet om det gamla avtalet har upphört och du har ansökt om ett miljöavtal enligt den nya perioden och avtalet har börjat 2015 eller senare. Om du inte ansöker om avtal kan du anmäla arealen som permanent icke odlad och passivera skiftet.

5.2 Ändringar av avtal som ingåtts åren 2015-2020

Avtalsarealen ska i regel förbli densamma under hela avtalsperioden. Avtalsarealen kan inte utökas. Om du måste göra ändringar i avtalsskiftena ska du kontakta NTM-centralen. Anmäl skiftesändringar till NTM-centralen senast 15.6.2022.

Fortsättningsår 2022

Ansök i Viputjänsten eller med pappersblankett 101B om att ett miljöavtal som löper ut 30.4.2022 ska förlängas med ett år. Avtalen som började 2015, 2016 och/eller 2017 löper ut i år. 

Uppge alltid också grödorna varje år i Viputjänsten eller med blankett 102B senast 15.6.

När du ansöker om ett fortsättningsår vid den samlade stödansökan, åtar du dig att följa avtalsvillkoren för det/de miljöavtal du kryssat för ända fram till den förlängda avtalstidens utgång samt att genomföra de i skötselplanen specificerade åtgärder som ska genomföras årligen och eventuellt med bestämda intervall.

Samtidigt intygar du också att arrendeavtalen för sådana arrendeskiften som eventuellt ingår i avtalen är i kraft fram till den förlängda avtalsperiodens utgång. Området som ingår i avtalet måste vara i din besittning under hela avtalsperioden.

OBS! Om ett avtal som löper ut 30.4.2022 kommer att överföras till dig från en annan gård ska du i god tid innan huvudstödansökan slutar meddela NTM-centralen om att avtalet överförs, så att du kan ansöka om ett fortsättningsår och utbetalning för det överförda avtalet i samband med huvudstödansökan senast 15.6.2022.

Minskning av arealen i miljöavtal, gäller också fortsättningsår

Du kan minska avtalsarealen ända ner till minimiarealen (0,3/5,0 ha) utan återkrav, om avtalsareal överförs i en annan persons besittning. Om du minskar avtalsarealen under minimiarealen, hävs avtalet och det orsakar inget återkrav för dig. Den andra personen/instansen i fråga kan fortsätta genomföra avtalet, om förutsättningarna för stödtagarens rätt till stöd uppfylls, eller också frånträda avtalet.

Om du har ett avtal om åker för tranor, gäss eller svanar kan arealen minska ner till 5 hektar utan återkrav, om areal som ingår i avtalet via nyskifte eller ägoregleringar överförs i en annan persons besittning. Om avtalsarealen minskar till under 5 hektar, hävs avtalet. Detta leder inte heller till återkrav.

Du kan frånträda avtalet på grund av force majeure eller en exceptionell omständighet utan att det leder till återkrav.

Om du själv tar bort areal från avtalet (t.ex. för att bygga ett hus eller en väg, golfbana eller motsvarande ändring av markanvändningsformen) på så sätt att åtgärderna som rör den avlägsnade arealen inte längre går att genomföra, återkrävs de ersättningar som betalats för den areal som avlägsnats från avtalet. Om avtalsarealen av den här orsaken minskar så att den är mindre än minimiarealen, hävs avtalet och alla ersättningar som betalts för det återkrävs.

Arealen av ett enskilt skifte kan ändras på grund av uppdatering eller övervakning. Om skiftets areal minskar, verkställs påföljderna enligt övervakningsbestämmelserna (återkrav enligt bevis för högst 4 år). Om arealen ökar betalas ersättningarna nästa år i enlighet med den ändrade arealen.

Arealfelen kan minskas genom att avtalsområdena mäts med GPS innan avtalet ingås.

Att lägga till areal i avtalen

Om du vill lägga till avtalsareal under pågående avtalsperiod måste du ansöka om ett avtal som täcker den nya arealen i samband med följande samlade stödansökan. Ett nytt femårigt avtal ingås om den nya arealen.  Du kan inte lägga till areal i ett befintligt avtal. Alternativt kan du ansöka om ett nytt avtal som täcker den tidigare och den nya avtalsarealen. Då börjar ändå ett nytt femårigt avtal.

Byte av miljöavtal

Du kan byta ett miljöavtal eller en del av det till ett annat avtal av annan typ, om bytet är förenat med uppenbara fördelar för miljön och det gällande avtalet blir betydligt effektivare. Till exempel ett avtal om naturbete i samband med avtal om skötsel av jordbruksnaturens mångfald och landskapet kan bytas till ett avtal om våtmark, om det är till fördel för miljön. Då fortgår det gamla avtalet ändå till slut vad gäller det avtal som möjligen förblir i kraft, men dess areal minskar. I en sådan situation orsakar en minskning av avtalsarealen inget återkrav för dig. Om du ändå helt avstår från det nya avtal som ingåtts efter bytet och det ursprungliga avtalet förblir i kraft, leder de områden som stryks från avtalet till återkrav.

Du kan i samband med den samlade stödansökan ansöka ett nytt avtal. Efter bytet betalas miljöersättningen i enlighet med det nya avtalet.

Överföring av miljöavtal

Du kan överföra hela miljöavtalsarealen, en del av den eller hela gården till en annan person under avtalets giltighetstid. Den nya innehavaren av avtalsarealen (som uppfyller villkoren) kan fortsätta med hela avtalet eller den del som motsvarar den överförda arealen under avtalets återstående giltighetstid eller också kan avtalet hävas. I dessa fall blir det inget återkrav för dig.

5.3 Miljöavtal och avtal om upprätthållande av urspungssorter för programperioden 2014-2020

• Skötsel av våtmarker. 
• Skötsel av jordbruksnaturens biologiska mångfald och landskapet (värdefulla vårdbiotoper som har en högre ersättning per hektar samt andra vårdbiotoper och naturbeten). 

Ansök om ett nytt avtal

Om du uppfyller definitionen av aktiv jordbrukare kan du ansöka om alla ovan nämnda miljöavtal. Dessutom kan registrerade föreningar ansöka om avtal om skötsel av våtmarker eller avtal om skötsel av jordbruksnaturens biologiska mångfald och landskapet. Också vattenrättsliga sammanslutningar enligt vattenlagen kan ansöka om avtal om våtmark.

Du kan ansöka om miljöavtal fastän du inte ingår miljöförbindelse.Avtalen varar 5 år. Avtalsperioden och avtalsåret börjar 1.5 . Avtalsperioden och avtalsåret slutar 30.4.

Avtalsarealen ska vara minst 0,3 ha.

Du kan ansöka om miljöavtal genom att lämna in avtalsansökan med bilagor till NTM-centralen senast 15.6.2022. Du kan ansöka om avtal bara på pappersblankett enligt följande:

Avtal om skötsel av våtmark

(aktiv jordbrukare, rf och vattenrättsliga sammanslutningar)
blankett 262 + som bilaga:

• skötselplan (aktiv jordbrukare, rf, sammanslutning)
• arrende- eller annat avtal (aktiv jordbrukare, rf, sammanslutning)
• kopia av mötesprotokollet (rf eller sammanslutning)
• skifteskarta, om skiftet aldrig har ingått i ett avtal (aktiv jordbrukare, rf, sammanslutning)
• plankarta (aktiv jordbrukare, rf, sammanslutning)
• skötseldagboken för det föregående avtalet (aktiv jordbrukare, rf, sammanslutning)
• krävs också att skiftena anmäls i Viputjänstens uppgifter om jordbruksskiften eller att blankett 102 B lämnas in i samband med ansökan om avtal
• om ditt avtalsskifte ännu inte har något basskiftesnummer ska du dessutom anmäla skiftet till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet på blankett 102 C senast 15.6.

Avtal om skötsel av jordbruksnaturens biologiska mångfald och landskapet

(aktiv jordbrukare och rf)
blankett 253 + som bilaga:

• skötselplan (aktiv jordbrukare, rf)
• arrende- eller annat avtal (aktiv jordbrukare, rf)
• kopia av mötesprotokollet (rf)
• skifteskarta, om skiftet aldrig har ingått i ett avtal (aktiv jordbrukare, rf,)
• plankarta (aktiv jordbrukare, rf)
• skötseldagboken för det föregående avtalet (aktiv jordbrukare, rf)
• krävs också att skiftena anmäls i Viputjänstens uppgifter om jordbruksskiften eller att blankett 102 B lämnas in i samband med ansökan om avtal
• om ditt avtalsskifte ännu inte har något basskiftesnummer ska du dessutom anmäla skiftet till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet på blankett 102 C senast 15.6.

Ny sökande

Kom ihåg att lämna in också blanketterna nedan enligt behov, om du för första gången ansöker om avtal och inte tidigare har sökt andra jordbrukarstöd:

• 101A blankett för bassuppgifter om gårdsbruksenheten. Lämna in blanketten till landsbygdsnäringsmyndigheten eller NTM-centralen för den kommun där gårdsbruksenheten är belägen senast den sista dagen för inlämnandet av den samlade stödansökan.
• På blankett 456 Uppgifter om den nya gårdsbruksenheten och behörighet att sköta ärenden som
  rör jordbrukarstöd tilldelar du den primära odlaren behörighet, dvs. åtkomsträttigheter till e-tjänsterna i Viputjänsten och rätt att ensam underteckna alla pappersblanketter och handlingar som rör jordbrukarstöd. Lämna in blanketten till landsbygdsnäringsmyndigheten eller NTM-centralen för den kommun där gårdsbruksenheten/avtalsobjektet ligger senast den sista dagen för inlämnandet av den samlade stödansökan.
• 102B Uppgifter om den nya gårdsbruksenheten och behörighet att sköta ärenden som
  rör jordbrukarstöd. Anmäl alla avtalsskiften i din besittning och grödorna på dem (samt all jordbruksmark i din besittning) på den här blanketten och lämna in den till landsbygdsnäringsmyndigheten eller NTM-centralen för den kommun där gårdsbruksenheten är belägen senast den sista dagen för inlämnandet av den samlade stödansökan.
• 102C Ändringsblankett för basskiften. Anmäl nya basskiften som ännu inte har något basskiftessignum på den här blanketten och lämna in den till landsbygdsnäringsmyndigheten eller NTM-centralen för den kommun där gårdsbruksenheten är belägen senast den sista dagen för inlämnandet av den samlade stödansökan.

Skötselplanens innehåll

Foga en skötselplan till ansökan om miljöavtal.

Planen ska innehålla minst följande uppgifter:

1. en bedömning av projektets verkningar för miljön eller landskapet och målen för skötseln.
2. en allmän beskrivning av det planerade projektet utifrån vilken det går att bedöma om det på området finns natur- eller landskapsvärden eller om området är av betydelse för vattenskyddet som hänför sig till jordbruket.
3. en karta över planeringsområdet
   1. som visar de nya skiftenas gränser och läge på grundkartan.
   2. som visar ändringen eller gränskorrigeringen av basskiftet, om ett skifte som är föremål för avtalet har delats, slagits samman eller dess gräns korrigerats under året för ansökan om avtal.
      
      Var noggrann med hur du fastställer avtalsskiftet på kartan. Om du har fastställt avtalsskiftet oriktigt föranleder det arealfel vid övervakningen. Vid övervakningen kan det vara svårt att verifiera skiftesgränserna, om det inte går att urskilja tydliga gränser i terrängen. Du kan förhindra arealfel genom att märka ut avtalsområdena på ett beständigt sätt i terrängen eller genom att mäta dem med GPS innan du sluter avtalet.
4. en skötselplan som innehåller specificerade anläggnings-, skötsel- och andra åtgärder enligt skifte för vart och ett avtalsår och tidtabellen för genomförande av dem årligen samt en redogörelse för hur åtgärderna bidrar till att de mål som satts upp för avtalet nås.
   
   De åtgärder som ingår i miljöavtalet ska i enlighet med målen för avtalstypen fokusera på ett systematiskt främjande av områdets mångfalds- eller landskapsvärden eller vattenskydd och en målinriktad förbättring av områdets beskaffenhet. Åtgärderna ska underbyggas kvalitativt med tanke på målen för områdets miljöskydd eller skötseln av natur- eller landskapsvärdena. I ett avtal om skötsel av jordbruksnaturens mångfald och landskapet kan enbart åtgärder som motiverats med förbättring av områdets beskaffenhet överskrida kravet på bevarande av jordbruksmarken som betraktas som basnivå. Presentera de årliga åtgärderna i planen och motivera hur de förväntas förbättra områdets natur- eller landskapsvärden. Förbättrande av naturvärdena är olika åtgärder som gynnar arturvalet och naturtyperna.
   
   Påbörja åtgärderna på vart och ett skifte som ingår i avtalet det första avtalsåret, om den godkända planen inte förutsätter något annat.
   
   Om du ansöker om avtal för ett område som ingår i nätverket Natura 2000, ett naturskyddsområde eller något annat område som är skyddat med stöd av lagstiftning krävs det av dig att de åtgärder som vidtas i området överskrider de skötselåtgärder som förutsätts i lagstiftningen och att det inte betalas eller har betalats ersättning för åtgärderna i avtalet via någon annan lagstiftning.
   
   Ett miljöavtal kan inte innehålla åtgärder som redan betalas annat stöd från EU eller ett nationellt stödsystem eller åtgärder som du måste vidta på grundval av annan lagstiftning.
   
   
5. en kopia av skötseldagboken eller av de skiftesvisa anteckningarna för en tidigare avtalsperiod, om det område som avtalet önskas gälla eller en del av det tidigare har ingått i ett avtal som krävt en plan och det har varit ett villkor för avtalet i fråga att skötseldagbok ska föras.

5.4 Avtal om skötsel av våtmark

Våtmarkerna kompletterar vattenvårdsåtgärderna på åkrar när det gäller att minska belastningen från jordbruk. Våtmarkernas betydelse som insatser som förbättrar vattnets status kan lokalt vara betydande.

Åtgärden främjar den biologiska mångfalden i odlingsmarkerna och landskapet. Våtmarkerna och fåror som efterliknar fåror i naturtillstånd gör livsmiljöerna i odlingsområdena mångsidigare och skapar omväxling i landskapet. Jordbruksområdena blir artrikare, antalet individer ökar och vilt-, fisk- och kräfthushållningen gagnas.

Du kan genomföra åtgärden i avrinningsområdena för t.ex. sådana vattendrag som konstaterats i förvaltningsplaner för vattenområden där du genom åtgärden i betydande utsträckning och ändamålsenligt kan minska den belastning på vattendrag som jordbruket står för och/eller öka den biologiska mångfalden i jordbruksområdena samt främja vilt-, fisk- och kräfthushållningen.

Våtmarker är till en del permanent täckta av vatten, medan översvämningsområden kanske är täckta av vatten bara en del av året. Gemensamt för dem är att de binder fasta partiklar och näringsämnen, fungerar som miljöer där bland annat fåglar kan häcka och äta samt bidrar till en större mångformighet i jordbrukslandskapet. Fåror som liknar fåror i naturtillstånd kan restaureras enligt principerna för naturenlig vattenbyggnad. Avtalsområdet omfattar förutom våtmarker, översvämningsområden och iståndsatta fåror också sådana skyddsområden som är nödvändiga för skötseln av dem.

Objekt som godkänns ingå i avtalet

Avtal om skötsel av våtmark kan du söka för en våtmark, ett översvämningsområde eller en areal som upptas av en fåra som återställts i naturenligt skick och som är föremål för skötselåtgärder samt för kantområden som är tillräckliga med hänsyn till skötseln. Du kan uppge och sköta kantzonerna på basis av bredden antingen som skyddsremsor eller skyddszoner som ingår i miljöförbindelsen eller som ett område som ingår i avtalsområdet. Med en och samma ansökan kan du ansöka om många slag av våtmarkstyper eller våtmarker.

Avtal om skötsel av våtmark kan du också söka för ett objekt som:

1. har anlagts med hjälp av stöd/ersättning för icke-produktiva investeringar.
2. har omfattats av ett under en tidigare programperiod ingånget avtal om våtmark. sedimenteringsbassäng eller ett specialstödsavtal om skötsel av mångfunktionell våtmark.
3. utgör en liten våtmark eller översvämningsåker och har omfattats av ett under en tidigare programperiod ingånget specialstödsavtal om främjande av naturens mångfald och landskapet.
4. har anlagts med annan finansiering och uppfyller villkoren för ersättningsberättigande våtmarksprojekt som kan betalas ersättning för ickeproduktiva investeringar.

Du kan inte ansöka om avtal för skötsel av våtmark för:

• skötsel av bevattningsbassänger som saknar vattenvårdsvärde eller biologiskt mångfaldsvärde,
• sådan skötsel av ett område som syftar till att området ska omvandlas till en sjö eller tjärn.
• objekt där den belastning som avrinningsvattnet orsakar huvudsakligen kan anses härröra från annat är jordbruk.

Godkännandet av ansökan om avtal bygger på NTM-centralernas behovsprövning. När man vid NTM-centralerna bedömer ändamålsenligheten för det objekt som anges i ansökan och för objektets skötselplan beaktar man hur skötseln av objektet förväntas inverka på jordbrukets vattenvårdsmål och/eller biologiska mångfaldsmål, skötselns kostnadseffektivitet och de ovan angivna avgränsningarna. Efter att miljöavtalet har godkänts utgör din avtalsareal inte längre mark som används för jordbruk.

Genom skötseln av avtalsarealen bidrar du till att minska den belastning som jordbruket orsakar på vattendrag eller förbättrar den biologiska mångfalden i livsmiljöer i jordbruksområden med ensidig natur. Våtmarken kan du också ha som en reservoar för bevattningsvatten, som en naturfoderdamm vid fiskodling eller som en plats för kräftodling eller också kan du använda den för rekreationsbruk. Skötselåtgärderna genomför du enligt den godkända planen och målen.

De årliga skötselåtgärderna för våtmark kan vara bl.a. följande:

• avlägsnande av slam vid behov.
• avlägsnande och tillförsel av eventuella kemiska fällningsmedel.
• åtgärder för skötsel av dammanläggningar och fåror (granskning och underhåll av dammanläggningar och vallkonstruktioner).
• slåtter av växtligheten i kantområden invid våtmarken eller fåran och bortförsel av växtresterna. Du får ta slåtterresterna till vara.
• uppföljning av vattenståndet.

Vid skötseln av fåror som restaurerats till naturliknande tillstånd ansvarar du för

• konstruktioner som bromsar upp vattenströmningen, såsom bottentrösklar och erosionsskydd.
• att växtligheten i kantområdena invid fåran bevaras.
• att översvämningsplatåer hålls öppna.

Från översvämningsområden avlägsnar du växtlighet vid behov eller sådana jordpartiklar som sedimenterats i dem.

Djur får gå på bete på avtalsområdet, om det inte är till skada för den biologiska mångfalden eller vattenskyddet och inte ger upphov till erosion.

För in skötselåtgärderna i skötseldagboken eller skiftesbokföringen varje år i fråga om samtliga åtgärder.

I skötselplanen kan man i samband med handläggningen av ansökan inte godkänna åtgärder som kan bedömas medföra olägenheter utanför åtgärdsområdet, t.ex. en försämrad dräneringssituation på odlade åkrar eller för Natura 2000-områden, arter som uppräknas i bilagorna 2, 4 och 5 till habitatdirektivet, arter som uppräknas i bilaga 1 till fågeldirektivet, hotade arter eller hotade naturtyper.

5.5 Avtal om skötsel av jordbruksnaturens biologiska mångfald och landskapet

Åtgärden är ett skiftesspecifikt miljöavtal som främjar den biologiska mångfalden och landskapet. Åtgärden syftar till att upprätthålla och främja den biologiska mångfalden och landskapsvården i jordbruksmiljöer. Åtgärden skapar förutsättningar för att organiserat främja jordbruksområdenas livsmiljöer som kräver skötsel, en mångsidig artsammansättning som är utmärkande för dem och jordbruksområdenas landskapsvärden. Målet är att skötseln ska omfatta en så stor del som möjligt av de vårdbiotoper som klassas som värdefulla, att öka den sammanlagda arealen skötta vårdbiotoper och naturbeten, att upprätthålla och främja kvaliteten på skötseln och att bevara hotade arter. Med åtgärden kan du dessutom främja landskaps- och mångfaldsvärdena på åkrarnas kantområden.

Områden som godkänns ingå i avtalet

Du kan genomföra åtgärden på

• vårdbiotoper
• naturbeten
• i åkerkantzoner med stor biologisk mångfald eller stort landskapsvärde
• i kantzoner mellan åker och väg eller åker och vattendrag
• på åkerholmar
• vid främjandet av hotade arter som lever i jordbruksmiljö
• på sådana objekt i jordbruksmiljö som utgör fornminnen
• för att vårda det kulturarv på landsbygden som hör samman med långvarig markanvändning.

Din skötselplan ska främja områdets natur- eller landskapsvärden och vara ändamålsenlig med tanke på ett hållbart nyttjande av naturtillgångarna och miljöns tillstånd.

Med vårdbiotop avses torrängar, ängar, strandängar, lövängar, hagmarker, skogsbeten eller hedar som uppvisar tydliga tecken på tidigare betesdrift eller användning av området till produktion av foder för boskap.

På strandängar där betesdrift inleds ska det finnas kvar arter som är utmärkande för strandängar, och området ska ha förutsättningar att återgå till strandäng.

Ett skogsbete är en vårdbiotop, om

• trädbeståndet utgörs av löv- eller barrträd av olika ålder och det finns fler murkna träd och hålträd än i ekonomiskogar i allmänhet
• skogsbetet har ljusa gläntor där det växer ängsväxter
• det på skogsbetet finns mer örter och gräs än det vanligtvis finns i motsvarande skogstyp.

Utöver de ovan nämnda betraktas som skogsbeten också gammal björkskog som uppkommit genom svedjebruk och för vilken björkdominans samt sådana stenhögar som hänför sig till svedjebruk är typiska, samt skog som tagits ur bruk för betesgång, när de har en lång historia av betesdrift och kan restaureras till skogsbeten som uppfyller förutsättningarna.

Med naturbeten avses betesmark som inte utgör åker och som används för att producera foder för boskap och i sitt nuvarande tillstånd inte kan klassas som vårdbiotop eller som vårdbiotop som ska iståndsättas. När det gäller naturbeten kan man ingå avtal om skötsel av jordbruksnaturens mångfald och landskapet, om det på området finns sådana natur- eller landskapsvärden som skiljer sig från den övriga omgivningen och som kan främjas genom betesgång. Naturbetet ska ligga i en landskapshelhet i jordbruksmiljö. Som naturbeten betraktas nu också kantzoner och åkerholmar vars natur- och landskapsvärden sköts genom betesgång eller röjning och slåtter.

Kantzonerna ska ligga i jordbruksmiljö utanför åker mellan åker och skog, mellan åker och väg eller mellan åker och vattendrag. Kantzonerna kan vara i genomsnitt högst 20 meter breda, men av landskapsskäl kan ett område mellan åker och vattendrag eller mellan åker och väg som sköts genom röjning vara i genomsnitt högst 40 meter brett. Sådana skogsholmar på åkerområden som ska skötas genom röjning eller slåtter får vara högst en hektar stora. Om kantzonen sköts genom betesgång, dvs. det är frågan om naturbete, kan området vara bredare än 20 eller 40 meter. Till ett naturbetesområde kan man inte foga sådana områden vars natur- eller landskapsvärden inte gynnas med hjälp av betesgång.

Områden som du inte kan ansöka om avtal för är bl.a. odlade gräsmattor, områden som används som trädgård eller park och vidsträckta sammanhängande kala berg. Till planen kan du som åtgärder inte heller lägga till bevarande, underhåll eller restaurering av lador. Avtalen kan inte gälla objekt där det saknas tydliga förutsättningar att genom skötselåtgärderna framgångsrikt främja artrikedomen i jordbruksmiljön eller landskapet. Inte heller kan avtalen gälla objekt som i första hand används för skogsbruk. En exaktare förteckning över objekten ingår i avtalsvillkoren (på Livsmedelverkets webbplats livsmedelsverket.fi/jordbrukarguider → Villkor för miljöavtal).

Skötsel av avtalsobjektet

Sköt och iståndsätt avtalsområdet i enlighet med en separat plan som godkänts. De skötselåtgärder som godkänts i planen ska främja åtgärdens syften och vara tillräckliga för att säkerställa att skötseln är högklassig. Med skötselåtgärderna bevarar eller främjar du sådana natur- eller landskapsvärden i avtalsområdet som avviker från det ordinära genom att vårda områden eller objekt som är viktiga för djur- och växtarternas bevarande och förökning samt för odlingslandskapet. De åtgärder du genomför ska grunda sig på den lokala naturens förutsättningar, och vid genomförandet ska du fästa uppmärksamhet på regionala särdrag, landskapet och kulturtraditionen.

Planera och genomför åtgärderna för skötseln av ett område som klassats som vårdbiotop och skötseln av förekomsten av en hotad art så att de först och främst gagnar den biologiska mångfalden i jordbruksnaturen. På objekt av andra slag kan vården av landskapet vara ditt primära mål. I avtalet kan du inkludera sådana konstruktioner som anknyter till gårdens odlingshistoria, fornminnen och deras näromgivning. Som traditionella konstruktioner och anläggningar som anknyter till boskapsskötseln betraktas bl.a. stengärdsgårdar, stenrösen, gärdsgårdar, portar, grindar, olika ställningar för torkning av hö, såsom hässjor, vålmar och stackar, samt kreatursbroar och dammkonstruktioner vid kärrängar. När du iståndsätter konstruktioner ska du bevara lokala typlösningar och i mån av möjlighet använda ursprungliga material och arbetsmetoder.

Om det är känt att det inom området finns en förekomstplats för en hotad växt- eller djurart som avses i naturvårdslagen eller en djurart som kräver strikt skydd enligt bilaga IV a till habitatdirektivet, eller om avtalsområdet ingår i ett Natura 2000-område, ska de planerade skötselåtgärderna för avtalsområdet lämpar sig för de arter som är anledningen till skyddet.

Skötselåtgärder på vårdbiotoper och naturbeten

Skötselåtgärderna kan omfatta bland annat betesgång, slåtter, lövtäkt, avlägsnande av främmande arter och röjning av buskar och träd.

Fäst uppmärksamhet på att betestrycket på objektet är lämpligt. Ett lämpligt betestryck, dvs. djurantalet på en viss areal under betessäsongen, ska fastställas från fall till fall. Du kan ge djuren mineraler och vitaminer, om fosforinnehållet i dem är litet och användningen av preparaten inte medför övergödning av området. Om objektet är känsligt för övergödning, kan man när avtalet ingås stipulera ytterligare åtgärder, till exempel vissa platser där mineralerna och vitaminerna ges, eller kräva att utfodringsstället täcks.

Genomför betesgången så att den inte medför skadlig övergödning av växtligheten i området eller markerosion. Avskilj den vårdbiotop där betesgång ska ske, eller det område som ska iståndsättas som vårdbiotop från andra betesvallar med ett stängsel. NTM-centralen kan från fall till fall tillåta betesgång i vårdbiotoper som utgörs av gamla näringsfattiga vallar, t.ex. i samband med vallar som utgör naturvårdsåker eller skyddszoner, om avtalsområdet inte är känsligt för övergödning. Anpassa antalet djur på en viss betesareal på vårdbiotoper och på naturbeten så att djuren i huvudsak klarar sig på betet utan tillskottsfoder, eller ordna betesrotationen så att när ett område är avbetat flyttas djuren till ett annat. NTM-centralen kan från fall till fall tillåta att kalvar utfodras fr.o.m. 1.8. Använd inte vårdbiotoper enbart som nattbete.

Dessutom kan du tillgripa andra särskilda skötselmetoder, t.ex. hyggesbränning. Den slagna växtligheten ska du forsla bort, om inte den godkända planen på goda grunder förutsätter något annat.

Om ditt avtalsområde består av kantzoner eller åkerholmar ska du slå eller röja dem minst vartannat år. Också avlägsnande av främmande växtarter kan ingå i skötselåtgärderna.

5.6 Avtal om åker för tranor, gäss och svanar

Det här avtalet kan du inte ansöka om år 2022.

Åtgärden är ett skiftesspecifikt miljöavtal som främjar den biologiska mångfalden. Genom åtgärden främjas sammanjämkningen av tranors, gäss och svanars födoanskaffning med åkerbruket på områden där de här fåglarna regelbundet samlas, exempelvis betydande mat-, flytt- och rastområden. Syftet är att dirigera förekomsten av fåglar på åkerslätter i samlingsområdena genom att erbjuda växtbestånd som lockar fåglarna samt utfodring. Genom åtgärden försöker du minska de skördeskador som massförekomsterna orsakar och säkerställa att växtlighet som är lämplig för fåglarna förekommer på viktiga samlingsområden.

Avtal som omfattar mat-, flytt- och rastområden för fåglar ska innefatta odling av ett växtbestånd som är lämpligt för de flyttfåglar som man vill gynna, och växtbeståndet ska producera fröskörd. Avtalet bör också inbegripa att området görs attraktivare för fåglar genom utfodring.

Inrättande av avtalsområde

På avtalsområdets mittersta delar eller på någon annan plats i avtalsområdet som underlättar fåglarnas landning ska du anlägga ett vallområde eller vallremsor som omges av korn. Ytterst ska det finnas ett havrebestånd, eftersom fåglarna inte tycker lika bra om havre. Anlägg växtbeståndet och genomför utfodringen så att fåglar lockas till avtalsområdet i stället för till närbelägna odlingar. Anlägg växtbeståndet i skördeproduktionssyfte med hjälp av en sedvanlig tillräcklig utsädesmängd. Växtbeståndet ska gödslas och skötas så att det har förutsättningar att producera skörd. Om basskiftet gränsar till ett vattendrag, ska du på den skifteskant som vetter mot vattendraget lämna en i genomsnitt åtminstone tre meter bred skyddsremsa. Skyddsremsan ska vara täckt av flerårig vall-, gräs- eller ängsväxtlighet.

Beakta att gödslingsbegränsningarna i samband med miljöförbindelsens minimikrav för användning av gödselmedel måste följas vid gödslingen av avtalsområdet. Var särskilt uppmärksam med bekämpningen av flyghavre och andra motsvarande besvärliga ogräs som sprids med fåglar.

Anlägg växtbeståndet senast 30.6 med en fröblandning av fler- eller ettåriga vallväxter och med spannmål. Beakta de angränsande skiftena när du placerar ut vallremsorna. Det lönar sig inte att anlägga en vallremsa invid skiften som används för produktion. Ettåriga växtbestånd som producerar frö ska du anlägga årligen. Du kan anlägga vallbeståndet redan det föregående året tillsammans med skyddssäd eller någon annan skyddsgröda eller genom insådd i stubben. Också tidigare anlagda vallområden samt vallar som utvecklat artrikedom godkänns. Det är bra om området gränsar till ett vattendrag eller utfallsdike, så att fåglarna har möjlighet att dricka.

Skötsel av avtalsområdet

Bärga eller slå det anlagda växtbeståndet på hösten så att det blir lättare för fåglarna att använda området som matplats. Slå vallbeståndet varje år senast 30.8. När slåttertidpunkten väljs och slåttern genomförs ska du beakta de vilda arternas levnadsförhållanden så att fåglarnas häckning och däggdjurens ungar inte äventyras. Slåtterresterna får du föra bort och utnyttja ekonomiskt. Du får bärga vallskörd under den vanliga skördetiden. Tröska kornet före den andra växtligheten och styr en del av spannmålen på marken. Det rekommenderas att kornet tröskas före de omgivande skiftena. Skiftets kant där det växer havre kan du tröska under normal tröskningstid.

En skyddsremsa som gränsar till ett vattendrag får du varken bearbeta, gödsla eller behandla med växtskyddsmedel. Du får bryta upp och förnya växtbeståndet vid exceptionellt svåra ogräsangrepp.

För in de utförda åtgärderna i de skiftesvisa anteckningarna.

5.7 Avtal om uppfödning av lantraser

Det här avtalet kan du inte ansöka om år 2022.

När du vid den samlade stödansökan ansöker om ett fortsättningsår för ett avtal om uppfödning av lantraser, åtar du dig att följa avtalsvillkoren fram till den förlängda avtalstidens slut. Under den förlängda avtalstiden behöver du inte följa villkoret som gäller fortplantning av rasen, om villkoret har uppfyllts senast 30.4.2022.

Djur som godkänns ingå i avtalet

Du kan ansöka om avtal för östfinsk, västfinsk och nordfinsk boskap, finska lantrasfår, ålandsfår, kajanalandsfår, finska lantrasgetter, finska hästar och lantrashöns. Du förbinder dig att på din gård under hela avtalsperioden föda upp det antal lantrasdjur som nämns i avtalet och föröka rasen i fråga.
Avtalsdjuren ska vara identifierade och höra till ett tillförlitligt kontroll- eller registreringssystem av vilket djurens härstamning framgår. Djuren ska vara renrasiga. Du kan ansöka om avtal för djur av både han- och honkön. Höns och tuppar ska vara minst ett halvt år gamla och nötkreatur, får och getter minst ett år gamla vid ingången av avtalsperioden. En finsk häst ska vid avtalsperiodens början vara införd i registret över finska hästar och antingen vara ett avelssto som fölat, betäckts eller inseminerats under det föregående året eller en stambokshingst. Du kan ansöka om avtal om du har:

• får och getter, åtminstone 5 djur över 1 år (0,9 djurenheter)
• nötkreatur, 1 djur över 2 år eller åtminstone 2 djur 1 - 2 år (1,0 djurenheter)
• hästar, åtminstone 2 djur (2,0 djurenheter)
• hönor eller tuppar av lantras, åtminstone 20 djur över ½ år

Separata avtal ingås för varje lantras, dock så att alla fårraser och alla nötkreatursraser kan omfattas av ett och samma avtal. Avtal kan ingås om djur som ägs eller besitts av sökanden eller dennes familjemedlem. De djur som ansökts om att ingå i avtalet ska vara i sökandens eller dennes familjemedlems besittning hela förbindelseperioden.

Om ett avtalsdjur dör, utmönstras eller inte förmår producera avkomma måste du ersätta det med ett annat djur av samma ras som uppfyller villkoren i miljöavtalet. Uppgifterna om ersatta och utmönstrade djur samt det ersättande djurets härstamningsbevis ska ges in till närings-, trafik- och miljöcentralen senast 15 arbetsdagar från det att det ersättande djuret kom till gården. Om uppgifter om ersättandet inte ges in till NTM-centralen i tid, kan följden vara att du går miste on en del av stödet.

Du kan utöka djurantalet i avtalet det andra och tredje avtalsåret under avtalsperioden (inom ramen för statsanslagen). Om du utökar djurantalet efter det här, ska du ansöka om ett nytt avtal om de nytillkomna djuren.

Använd avtalsdjuren till avel årligen under avtalsperioden. Hästar, nötkreatur och getter ska producera avkomma åtminstone två gånger under avtalsperioden, får ska producera avkomma åtminstone tre gånger under avtalsperioden. Höns ska producera avkomma årligen under avtalsperioden.

Senast en månad efter avtalsperioden slut ska du lämna in till NTM-centralen en utredning på blankett 254 om hur avtalsdjuret har använts till fortplantning av rasen i fråga under avtalsperioden. Om utredningen inte lämnas in till NTM-centralen i tid, kan följden vara att du går miste om en del av stödet.

5.8 Upprätthållande av ursprungssorter (åtgärd för bevarande av jordbrukets genresurser)

Om du ansöker om ett fortsättningsår till ett avtal om upprätthållande av ursprungsväxter, ska du kontakta NTM-centralen för ditt område.

Blankett 214 Avtal om uppträtthållande av urspungsväxter.

Målet är att främja dels skyddet av lantsorter och gamla hotade handelssorter som är härdiga och har anpassat sig till Finlands nordliga klimat, dels bevarandet av det finska kulturarvet.

Rätt till ersättning har bara sådana sorter som har godkänts som ursprungssorter i Finlands nationella lista över sorterna av lantbruksväxter (registrering av en ursprungsväxtsort). Listan förs och uppdateras av Livsmedelsverket.

Ersättning betalas för kostnaderna för att upprätthålla lantsorter och hotade gamla handelssorter, och ändrade stammar av dem, av vall- och foderväxter, stråsäd, rotfrukter, utsädespotatis, olje- och fiberväxter samt grönsaker. I ersättning betalas 400 €/sort/år.

Avtalsväxten ska upprätthållas enligt kraven i Livsmedelsverkets beslut om upprätthållande (registrering av en ursprungsväxtsort) under hela den femåriga avtalsperioden avtalsperioden samt eventuella fortsättningsår. Dessutom ska du på din gård lagra och förvara en såningsduglig mängd utsäde av ursprungsväxten som motsvarar åtminstone två års utsädesbehov.

Livsmedelsverket övervakar upprätthållandet av sorterna utifrån den bokföring som förs av en jordbrukare som ingått avtal.

Gå till följande 6. Ersättning om icke-produktiva investeringar 2022