Anvisningar för kontroll av stöd för växthusproduktion 2023

Publiceringsdatum: 14. april 2023

I kraft fr.o.m. 13.5.2023
807/03.00.00.01/2023

1 Allmänt om anvisningarna för kontroll av stöd

Livsmedelsverket ger här anvisningar om förfarandet vid kontroller på plats av stödet[1] för växthusproduktion. Närings-, trafik- och miljöcentralerna samt Statens ämbetsverk på Åland (nedan NTM-centralen) utför kontroller på plats som ingår i stödsystemet.[2] Övervakningen utförs av NTM-centralen i den kommun där gården ligger.

NTM-centralen i Egentliga Finland har hand om beviljandet av stöd för växthusproduktion vid NTM-centralerna i Nyland, Egentliga Finland, Satakunta, Sydöstra Finland, Birkaland, Tavastland och Södra Savolax. Utöver sitt eget område har NTM-centralen i Österbotten även hand om beviljandet av stöd från NTM-centralerna i Södra Österbotten, Norra Österbotten, Mellersta Finland, Norra Savolax, Norra Karelen, Kajanaland och Lappland. På Åland sköts uppgifterna av Statens ämbetsverk på Åland.

Stödet för växthusproduktion är ett nationellt stöd som beviljas med stöd av lagen om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen (1559/2001)[3]. Stödet betalas ut i form av nordligt stöd inom stödområde C och i form av nationellt stöd i södra Finland i stödområde AB[4].

Livsmedelsverket betalar stödmottagaren ett förskott (på 90 %) i april och slutbetalningen sker i oktober. Gårdar som är under övervakning har inte betalningsförbud, så om det vid övervakningen konstateras arealfel eller brister i iakttagandet av stödvillkoren återkrävs eventuellt det stöd som utbetalats till ett för stort belopp.

1.1 Livsmedelsverket gör ett kontrollurval

Livsmedelsverket gör ett kontrollurval av stödet för växthusproduktion, då cirka 5 procent av de sökande plockas ut för granskning. Livsmedelsverket tar de stödsökande som ska kontrolleras till Stödtillämpningen för urvalsskörning 7497. Livsmedelsverket kan också bestämma att extra kontroller ska göras. NTM-centralerna och Statens ämbetsverk på Åland kan också själva ta ut stödsökande för kontroll efter att ansökningarna i pappersformat registrerats. Det egna urvalet kan gälla till exempel stödsökande som under tidigare år har konstaterats ha brister i iakttagandet av stödvillkoren eller som är föremål för angivelse.[5] Numret på kontrollkörningen av det egna urvalet är 7498.

1.2 Så här meddelar du om kontrollen

Du kan meddela den stödsökande om en kontroll på plats på förhand. Meddelandet ska ges med så kort varsel som möjligt, högst 14 dagar.[6] Man kan anpassa datumet för kontrollen om den stödsökande är förhindrad av särskilda skäl, såsom en nära anhörigs dödsfall eller en bemärkelsedag.

1.3 Vad man ska göra om den stödsökande förhindrar kontrollen

Om den stödsökande i samband med kontrollen meddelar att kontrollen inte får utföras, säger du till honom eller henne att NTM-centralen avslår hans eller hennes stödansökan.[7] Gör samma sak om den stödsökande förhindrar kontroll på plats. Skicka då ett skriftligt meddelande (hörande) till stödsökanden om att kontrollen förhindrats och om att stödansökan avslagits till följd av detta. Avsätt dessutom en rimlig frist att lämna in en utredning om ärendet.[8] Ärendet kan avgöras även om fristen inte iakttas.[9]

Den stödsökande kan i sin utredning ge sitt samtycke till kontrollen inom tidsfristen (cirka två veckor). Förhindrande av kontrollen ger inga särskilda påföljder om övervakningen trots det kan utföras i ett senare stadium. Då ska man när påföljden fastställs noggrannare än vanligt bedöma om felet är uppsåtligt och eventuella brister som korrigerats efter anmälan. Om den stödsökande har fått ett förskott på stödet utbetalt och kontrollen av de stödvillkor som ligger till grund för betalningen av förskottet förhindras av en orsak som beror på den stödsökande, återkrävs det utbetalda förskottet.

Om den stödsökande eller dennes representant förhindrar en kontroll även efter hörandet ska NTM-centralen avslå den sökandes stödansökan[10]. I det fallet sparar du Inget som ska övervakas på objektet på fliken Uppgifter om övervakningshändelsen och i motiveringarna till att övervakningen förhindras.

1.4 Utför kontrollen under odlingssäsongen

Kontrollbesöket bör som regel ske under odlingssäsongen, som börjar senast den 15 maj. Tekniska krav på växthuset samt växthusets täckning kan även kontrolleras utanför odlingssäsongen. Odlingssäsongens längd, de odlade växterna (namn och växtkod), den areal som anmälts samt odlingsperiodens början och slut framgår av odlingsuppgifterna i stödansökan och skrivs också ut på den förhandsifyllda kontrollistan per växthus under punkt 4 Angivna odlingsuppgifter.

Alla villkor för beviljande av stöd ska vara uppfyllda under den odlingssäsong som sökanden angett. Därför kan du göra ett kontrollbesök när som helst under odlingssäsongen. För att säkerställa att kravet på användning av artificiell belysning[11] uppfylls är det motiverat att kontrollen görs efter den 31 oktober, om det finns anledning att misstänka att den sökande inte iakttar stödvillkoret.

Om jordbrukaren har ansökt om stöd för lång odlingssäsong rekommenderas det att kontrollen görs först senare under odlingssäsongen (i augusti–september). Man bör dock inte göra kontrollen under odlingsuppehållet, eftersom det då inte går att verifiera att stödvillkoren följs. På övervakningslistan finns uppgifter om ifall den sökande har ansökt om stöd för lång odlingssäsong.

2 Värna om säkerheten

2.1 Använd skyddskläder

Använd skyddskläder vid växthuskontroller för att förhindra spridning av skadedjur och exponering för växtskyddsmedel. Använd skoskydd, skyddsoveraller för engångsbruk, engångshandskar och engångsmössa. Om du gör en kontroll på odlingar som producerar blommor och grönsaker ska du börja kontrollen med grönsaker för att minska risken för spridning av skadegörare. På ställen med plantproduktion kontrolleras först plantproduktionen och först därefter den andra produktionen. Ta inte med använda skyddskläder på grund av risken för spridning av skadegörare, utan lämna dem alltid i leverantörens egna sopor.

2.2 Uppmärksamma arbetssäkerheten

Använd vid behov personlig skyddsutrustning, såsom skyddsskor, halkskydd, öronproppar, hjälm, skärskyddshandskar och nitrilhandskar (växtskyddsmedel).

När du rör dig i växthus, uppmärksamma växthuskonstruktioner, såsom rör, trösklar och ojämnheter samt våta golv där man lätt kan snubbla eller halka.

Klä dig enligt väder inför kontrollbesöket. Om du arbetar i hög temperatur bör du se till att upprätthålla vätskebalansen. För att undvika värmeslag är det bra att ha löst sittande kläder, huvudbonad och solglasögon. Vid värmebölja bör du komma ihåg att ta pauser för att svalka dig (över +28° C → 10 min/h).

Säkerställ att personalen lägger märke till dig på kontrollplatsen. Belysningen på kontrollplatsen ska vara tillräcklig. Påpeka brister i arbetssäkerheten för arbetsgivaren på platsen.  Ta inga onödiga risker.

Uppmärksamma den säkerhetsrisk som kemiska och biologiska växtskyddsmedel medför. Om växtbeståndet har behandlats med växtskyddsmedel bör du försäkra dig om att karenstiden har löpt ut. Vid kontroller av växthus som behandlats med växtskyddsmedel är risken för exponering störst och du bör därför använda bomullsoverall, huvudbonad, gummiskodon samt nitrilhandskar som tål kemikalier. Använd också andningsskydd vid behov. Om det gäller ett växtskyddsmedel eller ett växtbestånd eller utrymme som behandlats med ett sådant bör du alltid läsa varningstexten på växtskyddsmedlets etikett. Det är bra att ha hydrokortison (kyypakkaus) och fästingpincett i bilen.

Om den stödsökande uppträder hotfullt ska du kontakta din chef/arbetarskyddsfullmäktig. Du behöver inte besöka ett problemställe ensam, utan får hjälp av kolleger eller polisen. Skicka en rapport till chefen om alla risksituationer.

3 Kontroll på plats

3.1 Genomförande av kontroll

Innan en kontroll görs på plats ska du kontrollera i ansökningsuppgifterna eller i det elektroniska arkivet om den stödsökande har anmält ändringar i växthusodlingen.[12] Om den sökande redan har underrättats om övervakningen och den genomförda övervakningen medför tillsynspåföljder, kan ansökan eller anmälan om stöd inte ändras eller återkallas.[13] Force majeure eller exceptionella omständigheter ska anmälas inom 15 arbetsdagar från det att anmälan kan göras.[14]

Berätta för den stödsökande i början av kontrollbesöket om syftet med kontrollen, vilka metoder som används, hur resultaten av kontrollen påverkar utbetalningen av stödet samt metoden för urvalet av kontrollobjekt, om uppgifterna inte äventyrar utförandet av kontrollen. Ge vid behov råd till den stödsökande under kontrollen. Om exempelvis den stödsökande har ansökt om stöd för en areal som är mindre än den areal som konstateras vid kontrollen, ska du rekommendera stödsökanden att använda den areal som uppmätts vid kontrollen under de följande åren, om arealen förblir oförändrad.

Berätta också för den sökande om eventuella faktorer som påverkar utbetalningen av stödet som du observerat och om följderna av observationerna samt om möjligheten att söka ändring. Svara på den stödsökandes frågor om kontrollen under kontrollbesöket.[15]

I samband med kontrollbesöket ska du visa upp ett tjänstekort eller någon annan handling som styrker kontrollrätten, såsom en fullmakt.[16]  Tjänstekortet för NTM-centralen eller Statens ämbetsverk på Åland styrker kontrollrätten. Den person som utför övervakning förutsätts vara väl förtrogen med verkställandet av stödförvaltningen och delta i kontrollerna i egenskap av ansvarig i övervakningsgruppen.

Om det vid granskningen framgår att den stödsökande har lämnat felaktiga eller vilseledande uppgifter eller inte har iakttagit villkoren för beviljande av stöd sänks stödet eller så beviljas det inte. Man kan också låta bli att bevilja stöd om den sökandes uppenbara syfte är att kringgå stödvillkoren eller stödsystemet.[17]

Om din säkerhet hotas kan du när som helst avbryta kontrollen. Utför vid behov kontrollen med polisens handräckning.[18]

4 Användning av växthus för odling, stödberättigade växter och genomförande av kontroll

4.1 När används växthuset för odling?

Växthuset är i odlingsanvändning när den växt som man har ansökt om stöd för är på sin växtplats senast den 15 maj. Växthuset ska också ha en lämplig temperatur med hänsyn till den odlade växten och tidpunkten. [19]

Om det är uppehåll i odlingen eller den stödsökande odlar frilandsgurka, kinakål eller rena sorter av isbergssallad den 15 maj 2023 i växthuset ska den stödsökande för att få stöd för lång odlingssäsong ha påbörjat den stödberättigande odlingen senast den 15 maj 2023. I odlingsuppgifterna i ansökan kan du kontrollera odlingsperiodens startdag. Odlingen och växthuset ska även i övrigt uppfylla stödvillkoren för lång odlingssäsong.[20]

4.2 Stödberättigande odlingsväxter

Kulturväxter för vilka stöd kan beviljas är tomat, växthusgurka, frilandsgurka, sallad av arterna Lactuca sativa och Cichorium, bladdill, persilja, paprika, kinakål, snittblommor, snittgrönt, gruppväxter (det vill säga sommarblommor) och prydnadsväxter i kruka som är avsedda för inomhusbruk.[21] Om det odlas flera växter efter varandra under odlingssäsongen på samma areal, beviljas stödet enligt den växt som har längst odlingssäsong.[22]

Stöd beviljas för plantproduktion av sallad samt av bladdill och persilja i kruka endast för egen växthusodling. Även plantproduktionsfasen räknas som odlingsanvändning av nämnda växter, även om den sker i en separat växtkammare. De stödberättigande salladssorterna inom plantproduktionen är desamma som vid annan stödberättigande produktion. Plantorna måste förbli i stödsökandens eget växthusbruk, eftersom annan plantproduktion inte är stödberättigande.[23] Odling av groddar, skott osv. berättigar inte till stöd.

Endast rena sorter av isbergssallad räknas som isbergssallad, inte korsningar. Produktion av moderplantor berättigar till stöd om växten är stödberättigande (av blommorna är exempelvis saintpaulia moderplantor). Perenner berättigar endast till stöd när de odlas för användning som snittblommor eller snittgrönt. Ampeljordgubbe berättigar endast till stöd när den odlas som prydnadsväxt i kruka. 

Framläggande, förvaring eller lagring av växter i växthus är inte stödberättigande. När det gäller växthus som används inom försäljning är endast de arealer som används för odling stödberättigande.[24]

Odlingsmetoder för dill och persilja[25]

Odlingsmetoder som används vid markodling av bladdill och persilja är direktsådd eller plantsättning. Markodling av bladdill och persilja som direktsådd berättigar i regel endast till stöd för kort odlingssäsong (2–7 mån.). Som direktsådd betraktas bladdill och persilja som såtts på växthusets mark eller på ett växtunderlag som bretts ut på golvet.

För stöd för lång säsong (över 7 mån.) som en del av blandodling godkänns direktsådd bladdill och persilja. Då ska huvudgrödan vara någon annan stödberättigande växt än bladdill eller persilja. Huvudgrödan ska också odlas under en längre tid än en direktsådd växt. Frilandsgurka, kinakål och isbergssallad uppfyller inte villkoren för stöd för lång odlingssäsong som blandodling i kombination med direktsådd dill eller persilja.

Utan huvudgröda berättigar direktsådd bladdill och persilja endast till stöd för kort odlingssäsong.

4.3 Så här utför du en kontroll på plats

Kontrollera att förutsättningarna för stöd uppfylls och iakttas:

  • mät arealerna för de växthus som uppgetts i stödansökan (yttermått)
  • mät icke stödberättigande arealer för växthus
  • utvärdera om normal jordbrukarsed på orten har iakttagits i växthuset
  • kontrollera de växter som odlas i växthuset och jämför dem med odlingsuppgifterna i stödansökan
  • kontrollera att tekniska krav i fråga om växthusets konstruktion och odlingssäsongen uppfylls
  • ta reda på om odlingsuppgifterna i ansökan är aktuella
  • anteckna alla undantagsförhållanden och -arrangemang i kontrollistan[26]

Använd Livsmedelsverkets kontrollista för kontroll av växthusstöd om du inte sparar kontrollobservationerna direkt i Stödtillämpningen på en mobil enhet. Skriv ut kontrollistan från Stödtillämpningen när du först har sparat de grundläggande uppgifterna om kontrollen på fliken Uppgifter om övervakningshändelsen. Anteckna alla omständigheter som påverkar beviljandet och utbetalningen av stödet i kontrollistan eller direkt i Stödtillämpningen.

Nedan får du anvisningar om hur du fyller i kontrollistan och sparar uppgifterna i Stödtillämpningen.

Punkt 1. Växthusets areal

Mät växthusets totala areal, areal som inte berättigar till stöd samt areal för icke odlade växter och icke stödberättigande växter och ange dem i kontrollistan i kolumnen I övervakningen uppmätt areal (m²).. Avrunda mätresultaten till heltal enligt den vanliga avrundningsregeln. Spara uppgifterna i de växthusspecifika uppgifterna i Stödtillämpningen.

Mät den totala arealen enligt yttermåtten.[27] För att beviljas stöd måste arealen för ett eller flera växthus som den stödsökande besitter uppgå till minst 300 .[28] Mät alla arealer för växthus för vilka den sökande har ansökt om stöd. Stödtillämpningen beräknar stödet enligt det som godkänts vid kontrollen. Kompensation mellan rummen är inte möjlig: om arealen för ett rum vid mätningen befinns vara större än vad den sökande uppgett kan skillnaden inte utnyttjas om arealen för ett annat rum vid mätningen befinns vara mindre än vad den sökande uppgett.

Till areal som inte är stödberättigande räknas butiksutrymmen, förbindelsegångar mellan växthusen, packeri- och lagerutrymmen, maskinutrymmen och trädgårdscenter. Av arealerna för ett växthus som används inom försäljning är de som är i odlingsanvändning stödberättigande.  Även en värmepannas areal hör till den areal som inte är stödberättigande, om pannans areal kan avskiljas som ett icke odlat utrymme.[29]

Icke odlad och ej stödduglig växt. Om hela växthuset har uppgetts som icke odlat, anger du den angivna totala arealen för växthuset här. Om det endast är en del av växthuset som är icke odlat eller om det odlas ej stöddugliga växter i växthuset anger du arealen här. Räkna också med de gångar som överskrider det normala arbetsutrymmet i den icke odlade arealen. Uppskatta alltid skötselgångarnas bredd från fall till fall. Om det är tydligt att en gång är för bred och det inte finns någon grund för det, ska den del av skötselgången som överskrider den nödvändiga gångens bredd markeras som icke odlad.

Om det vid en kontroll som utförs efter 15 maj konstateras att växthuset inte är i odlingsanvändning, och odlaren inte har gjort anmälan om force majeure eller exceptionella omständigheter till NTM-centralen, om det har varit möjligt att göra anmälan, antecknas växthusets areal på kontrollistan i punkt 1 på raden Icke odlad areal och ej stödduglig växt (m2).[30]

Den stödberättigande arealen får man genom att från den totala areal som uppmätts vid kontrollen dra av den ej stöddugliga arealen samt den icke odlade arealen och/eller arealen med ej stöddugliga växter. Stödtillämpningen räknar automatiskt ut den stödberättigande arealen när du först har sparat de övriga arealuppgifterna.

Om det i växthuset odlas växter i fler än en våning, är endast den ena våningen stödberättigande.[31] I första hand bestäms den stödberättigande odlingsarealen i enlighet med vilka växter som odlas på borden och hur de odlas. Om odlingen på bord inte är stödberättigande, kan växthusets icke stödberättigande bordsareal kompenseras med arealen i våningar. Odling i våningar är vanligt när man odlar ampelväxter för att användas som balkongblommor. Enbart ett ampelrum är inte stödberättigande om inget odlas på borden eller på marken eller om det odlas en icke stödberättigande växt på hela rummets areal. Amplar kan ersätta icke stödberättigande odlingsareal på bord eller på marken i ett växthus. I växthuset ska det på borden eller på marken odlas en stödberättigande gröda på någon areal och det ska finnas tillräckligt med amplar för att hela växthusets areal ska vara stödberättigande.

En areal med blommor som håller på att tömmas är stödberättigande även om det inte finns växter på hela odlingsarealen, om växterna endast tillfälligt har glesats ut (se normal jordbrukarsed på orten, punkt 3.2). Om det vid kontrollen inte odlas något i växthuset ska du se efter i växtuppgifterna i ansökan om det handlar om ett uppehåll som är kortare än två veckor (t.ex. byte av växtbestånd). Om uppehållet av godtagbara skäl måste hållas och det är kortare än två veckor, räknas växterna enligt odlingsplanen och deras arealer före uppehållet som stödberättigande areal.[32]

Punkt 2. Stödberättigande ytor

Ange de uppmätta arealer som är stödberättigande per odlingssäsong under punkten stödberättigande ytor. Den areal som godkänts vid kontrollen införs automatiskt till Stödtillämpningen, så den behöver inte nödvändigtvis anges i kontrollistan. Om den stödberättigande areal som uppmätts vid kontrollen är större än den areal som den stödsökande uppgett i ansökan, blir den areal som godkänts vid kontrollen den areal som den stödsökande uppgett. Den sammanlagda arealen för växter under lång och kort odlingssäsong ska vara densamma som i punkt 1 Växthusets arealer på raden Stödberättigande areal.

Om den sökande har uppgett lång odlingssäsong, men du vid övervakningen konstaterar att odlingen i växthuset inte överstiger sju månader, anger du arealen på raden Korta odlingssäsongens växter (2-7 mån.). Ändringen kan inte göras i motsatt riktning, det vill säga om sökanden har anmält växter med kort odlingssäsong, men det vid kontrollen konstateras att odlingen uppfyller kraven för lång säsong, betalas stödet enligt kort säsong. Den stödberättigande areal som uppmätts vid kontrollen anges i detta fall under punkten för kort odlingssäsong.

Odlingssäsongens längd består av de odlingsperioder med stödberättigande växter som den stödsökande har angett i sin stödansökan. Odlingsuppehåll som är längre än två veckor räknas inte med i odlingssäsongens längd. Om uppehållet varar högst två veckor och beror på byte av växtbestånd eller arrangemang i växthuset, räknas det in i odlingssäsongens längd.[33] Om det finns anledning att misstänka att uppehållet varar över två veckor ska ett nytt besök göras två veckor efter den första kontrollen. Om man vid ett återbesök konstaterar att växthuset fortfarande är tomt och att odlingen inte fortsätter, underkänns växthusets areal och räknas in i arealfelet.

Om uppehållet varar i över två veckor, exempelvis på grund av plastbyte och uppehållet har angetts antingen i odlingsuppgifterna i ansökan eller anmälts som ändring av odlingen till NTM-centralen, dras uppehållets längd av från odlingssäsongens längd, men arealen underkänns inte. Återbesök ska övervägas från fall till fall.

Punkt 3. Normal jordbrukarsed på orten

Ange den areal där normal jordbrukarsed inte har iakttagits för varje växthus. Även om ingen bärgningsskyldighet ingår i stödet för växthusproduktion, förutsätter beviljandet av stöd att odlaren ska sträva efter att producera en bärgnings- och marknadsduglig skörd.[34] Vid odlingen ska det produceras växtarter och växtsorter som lämpar sig för växthusodling. Vid planteringen ska man använda en tillräckligt stor mängd plantor av tillräckligt hög kvalitet. På sidan för växthusstöd i Livsmedelsverkets extranät Pikantti finns dokumentet Tolkningar av trädgårdsstöd som innehåller information om bland annat så- och planttätheter för dill och persilja.[35] En odling där växterna är glest placerade med tanke på normal jordbrukarsed på orten.

Till normal jordbrukarsed på orten hör utöver det ovan nämnda även att sörja för skötsel av växter och odlingsförhållanden samt förberedande för försäljning,[36] vilket innebär att den stödsökande har skaffat de produkter och den utrustning som behövs för sortering, förpackning och försäljning. I ombesörjandet av skötseln av växterna och odlingsförhållandena ingår bland annat bevattning av växterna, tillräcklig belysning till den del som det odlas växter i växthusen under vintermånaderna och avlägsnande av vissna växter så att odlingssäsongen inte förlängs på konstgjord väg. En skördeskada eller motsvarande orsak leder inte till att den stödberättigande arealen underkänns om producenten på vederbörlig sätt har vidtagit de åtgärder som hör till normal jordbrukarsed.[37]

Påföljd av underlåtenhet att iaktta normal jordbrukarsed på orten:

Stöd för växthusproduktion betalas inte till sökanden för en produktionsareal där han eller hon inte har iakttagit normal jordbrukarsed på orten.  Om den areal som underkänns på grund av odlingssättet överstiger 50 procent av den totala areal som godkänts vid övervakningen, betalas sökanden inget stöd för växthusproduktion alls.[38]

Punkt 4. Anmälda odlingsuppgifter

Under Anmälda odlingsuppgifter under punkt 4 i kontrollistan visas de odlingsuppgifter och arealer med hjälp av vilka du kan bedöma om odlingen vid kontrolltidpunkten motsvarar odlingsuppgifterna i stödansökan. Kontrollobservationer (bland annat växtarter som konstaterats vid kontrollen, odlingstekniskt uppehåll och undantagsarrangemang) kan du ange under den avsedda punkten på kontrollistan och i Stödtillämpningen under punkt 4 ”Anteckningar, ej på beslutsutskriften”. Ange resultatet för huruvida odlingsuppgifterna är korrekta under punkt 6 Ansökningsspecifika uppgifter på kontrollistan. Närmare anvisningar om detta ges senare.

Punkt 5. Kontrolluppgifter

Kontrollera att alla tekniska krav som nämns i denna punkt uppfylls för varje växthus. Ange J i kontrollistan under punkten I ordning (J/N) om den stödsökande har uppfyllt kravet. Om du upptäcker brister vid kontrollen, ange N. Du kan dra ett streck om kravet inte gäller växthuset. Kraven skrivs ut på kontrollistan enligt växthusets tekniska nivå. Spara uppgifter om i vilken mån kraven följs i de växthusspecifika uppgifterna under punkten Kontrolluppgifter i Stödtillämpningen. Nedan beskrivs de krav som kontrolleras på plats.

Stommen och täckmaterialet uppfyller kraven

Stommen och täckningen i ett växthus måste vara i ett sådant skick som odlingssäsongen kräver, och de ska vara på plats året om, med undantag av perioder som beror på reparation. Växthusets täckning ska vara av glas, flerskiktsmaterial för växthusbruk eller dubbel plastfolie. Väggen ska vara av något av ovan nämnda material eller i ett värmeisolerande material som inte släpper igenom ljus på motsvarande sätt.[39]

Plexiglas betraktas som flerskiktsmaterial. Andra flerskiktsskivors lämplighet för ändamålet säkerställs vid behov av till exempel NTM-centralens byggmästare eller en annan expert. Dubbel bubbelplast kan godkännas, men inte enkla plastfoliebitar som häftats ihop. Det ljus som kommer in via taket räcker för odling om det inte bedrivs efter den 31 oktober och det inte är grönsaksproduktion.[40] Växthusets gavel kan vara fäst vid ett annat växthus.

Om den ena eller båda skikten av den dubbla plastfilmen delvis har rivits sönder på en liten yta eller om flerskiktsskivan har gått sönder på något litet ställe kan du efter övervägande i det särskilda fallet ge den stödsökande möjlighet att reparera täckningsmaterialet. Låt kontrollen vara öppen tills du har gjort ett nytt besök och kontrollerat om plasten eller skivan har reparerats. Vid kontrollen kan du ta hjälp av en drönare. Du hittar anvisningar om hur en sådan används i anvisningen om åkerövervakning (kap. 1.6.1). Den stödsökande kan också lämna in fotografier av reparationen av täckningen, och då behöver man inte göra något nytt besök.

Påföljd av underlåtenhet att iaktta kravet:

Om stommen och täckningen inte uppfyller de krav som ställs på dem underkänns växthusets areal och arealen räknas in i arealfelet.

Konstruktionen och takbeklädnaden är på plats

Växthusets täckning och konstruktion ska stå kvar året runt. Fäst särskild uppmärksamhet vid detta i synnerhet vid kontroll av växthus där det produceras växter med kort odlingssäsong (exempelvis isbergssallad, frilandsgurka och kinakål). Säkerställ vid behov att kravet uppfylls vid ett andra kontrollbesök efter att odlingen enligt odlingsplanen har upphört i växthuset. Den delen av kontrollen kan ske vintertid, förutsatt att besöken sker under samma stödår.

Påföljd av underlåtenhet att iaktta kravet:

Om stommen och täckningen inte är på plats vid kontrolltillfället underkänns växthusets areal och arealen räknas in i arealfelet.

Ventilationssystemet uppfyller villkoren

Alla växthus skall vara försedda med något av följande ventilationssystem:

  1. Ventilationsluckor i takåsen
  2. Ett ventilationssystem som bygger på att växthusbågarna öppnas
  3. Ett ventilationssystem som bygger på att täckmaterialet längs sidoväggarna lyfts upp
  4. Maskinell nedkylning
  5. Ett maskinellt ventilationssystem[41]

Ange i kontrollistan om ventilationssystemet uppfyller de krav som ställs på det (J/N) samt ange under punkten Tilläggsuppgifter vilken typ av ventilationssystem det är i växthuset. Inget ventilationssystem krävs om det gäller en separat odlingskammare, där det odlas bladdill i kruka, persilja i kruka eller salladsplantor för eget bruk. Spara i det fallet Berör ej kontrollobjektet i Stödtillämpningen och dra ett streck på kontrollistan. I tilläggsuppgifterna kan du skriva att växthuset är en odlingskammare för plantor.

Med ventilationsluckor i takåsen avses luckor vid takåsen som öppnas automatiskt, eller, vid kort odlingssäsong, öppnas manuellt. Ventilationsluckorna i taket kan vara konstruerade på olika sätt, beroende på växthusets konstruktion. Ett maskinellt kylsystem behöver inte leda ut i utomhusluften, eftersom luften i vissa kylanläggningar kyls med vatten.

Med undantag för kammare för odling av plantor ska alla lokaler i odlingsanvändning vara försedda med ett ventilations- eller nedkylningssystem som står i direkt förbindelse med lokalerna. Det ventilations- eller kylsystem som används ska ha tillräcklig dimensionering och vara funktionsdugligt under hela odlingssäsongen.[42] Mellanväggar får inte förhindra ventilationen. Att enbart öppna dörrar är inte tillräcklig ventilation..

Varmluftsgeneratorer kan räknas till ventilationseffekten i ett maskinellt ventilationssystem om systemens sammanlagda effekt är minst fyra liter per sekund per kvadratmeter som ska nedkylas[43] och luftintag eller -avluftning är kopplad till utomhusluften. Vid bedömningen av ventilationseffekten kan du ta hjälp av till exempel NTM-centralens expertis.

Påföljd av underlåtenhet att iaktta kravet:

Om växthuset saknar ventilationssystem (observera undantaget ovan) underkänns växthusets areal och arealen räknas in i arealfelet.

Växthuset har konstgjord belysning efter 31.10

Växthus där man odlar grönsaker efter 31 oktober 2023 ska ha artificiell belysning oberoende av odlingssäsongens längd. Belysningens effekt ska vara minst 60 W per stödberättigande odlingskvadratmeter.[44]Som artificiell belysning passar utöver högtrycksnatriumlampor även annan belysningsteknik med vilken motsvarande belysningsintensitet uppnås. Belysningen ska vara på plats 31 oktober 2023.

Om den stödsökande har angett att odlingssäsongen upphör till exempel den 5 november, men odlingen upphör tidigare, till exempel den 25 oktober, krävs ingen artificiell belysning och då behöver kravet inte kontrolleras. Ett besök för att kontrollera att odlingen har avslutats ska göras i slutet av oktober.

Om du utför en kontroll före slutet av oktober och du inte kan försäkra dig om att stödvillkoret för belysning uppfylls ska du göra ett nytt besök i november-december. Anteckna på kontrollistan vid kravet och i Stödtillämpningen om kravet uppfylls (K eller E) och ange eventuella brister. Om ingen odling sker efter den 31 oktober behöver kravet inte kontrolleras. Då kan du dra ett streck på kontrollistan och spara ”Berör ej kontrollobjektet” i Stödtillämpningen.  Odlingssäsongens slut visas på den förifyllda kontrollistan i punkt 4 Angivna odlingsuppgifter och i odlingsuppgifterna i uppgifterna om ansökan i Stödtillämpningen.

Påföljd av underlåtenhet att iaktta kravet:

Om det inte finns artificiell belysning i ett växthus där det odlas grönsaker efter den 31 oktober, underkänns växthuset och arealen räknas in i arealfelet.

Regleringsautomatik för uppvärmning och ventilation

Om stöd har sökts för lång odlingssäsong ska växthuset vara utrustat med uppvärmnings- och regleringsautomatik. Ventilationsautomatiken kan till exempel vara automatisk ventilation som ser till att ventilationsfönstret öppnas och stängs när temperaturen ändras. Dessutom kan växthuset ha särskilda datorer avsedda för växthus, med vilka man kan reglera och styra bland annat temperatur och luftfuktighet.

Påföljd av underlåtenhet att iaktta kravet:

Om växthuset saknar uppvärmnings- och ventilationsregleringsautomatik (men växthuset i övrigt uppfyller de tekniska kraven för kort odlingssäsong), betalas stöd ut enligt kort odlingssäsong och det sammanlagda stödet minskas med 10 procent.[45]

Uppvärmningseffekt minst 200 kW eller 165 Mcal/h

Ett växthus för lång odlingssäsong (säsongens längd är över sju månader) ska vara försett med centraluppvärmning med vatten eller med varmluftsapparater vars effekt är minst 200 kW (165 Mcal/h) per tusen kvadratmeter i odling. Varmluftsapparaten ska vara på plats i växthuset under hela odlingsperioden.[46]

Påföljd av underlåtenhet att iaktta kravet:

Om uppvärmningseffekten inte uppfyller kravet för lång säsong, men kravet för kort säsong uppfylls betalas stöd för kort odlingssäsong och dessutom minskas det sammanlagda stödet med 10 procent. Om uppvärmningseffekten inte ens uppfyller kravet för kort odlingssäsong eller om varmluftsaggregatet inte finns på plats i växthuset, underkänns växthusets areal och arealen räknas in i arealfelet.

Uppvärmningseffekt minst 75 kW eller 65 Mcal/h

Ett växthus för kort odlingssäsong (säsongens längd är minst två och högst sju månader) ska vara försett med centraluppvärmning med vatten eller med varmluftsapparater vars effekt är minst 75 kW (65 Mcal/h) per tusen kvadratmeter i odling.[47] Uppvärmningsanordningens effekt kontrolleras enligt märkningarna på anordningen. När det gäller gamla brännare eller flispannor vars effekt inte kan säkerställas på grund av bristfällig märkning måste effekten verifieras på annat sätt. Belysningsarmaturer betraktas inte som uppvärmningsanordningar. Uppvärmningsanordningen omfattas endast av effektkravet. Anordningen kan vara fastmonterad eller fristående, egen eller hyrd. Varmluftsapparaten ska vara på plats i växthuset under hela odlingsperioden.

Påföljd av underlåtenhet att iaktta kravet:

Om det inte finns något uppvärmningssystem i växthuset med en effekt på minst 75 kW underkänns växthusets areal och arealen räknas in i arealfelet.

Villkoren för stöd för lång säsong uppfylls

Om lång odlingssäsong har angetts i stödansökan, skrivs observationen ”Kraven för stöd för lång odlingssäsong uppfylls” ut på kontrollistan. Ange här J eller N och i tillämpningen I ordning eller Brister beroende på om alla ovan nämnda tekniska krav på stöd för lång odlingssäsong uppfylls i växthuset. I Stödtillämpningen har denna observation ingen betydelse för beräkningen av stödet.

Villkoren för stöd för kort säsong uppfylls

Kravet skrivs ut på kontrollistan om man har angett kort odlingssäsong för växthuset. Om växthuset inte uppfyller de tekniska kraven enligt förordningen eller något tekniskt krav, underkänns växthusets areal och räknas in i arealfelet. Markera N under punkten och spara Brister/försummelse i Stödtillämpningen. Inte heller denna observation har någon betydelse för beräkningen av stödet.

Punkt 6. Ansökningsspecifika uppgifter

Odlingen motsvarar uppgifterna som meddelats på stödansökningen

Ange J (i ordning) eller N (brister/försummelse) beroende på om odlaren i växthusproduktionen följer det som han eller hon har uppgett i stödansökan. Ange även påföljdsprocenten (1–10 %) här och spara den i Stödtillämpningen under Förseelsens inverkan på det slutliga stödbeloppet som betalas för växthuset.

Odlingsuppgifterna i stödansökan ska vara uppdaterade. Av stödansökan ska det vid varje tidpunkt framgå vilka växter som odlas i växthuset.[48] Den sökande ska skriftligen meddela NTM-centralen om ändringar i odlingsuppgifterna.[49]

Om den stödsökande har ändrat odlingssäsongen från kort till lång, fastställs stödet enligt kort säsong.[50] Då behöver man inte kontrollera de tekniska kraven för stöd för lång odlingssäsong.

Växthusens odlingsarealer visas i Stödtillämpningen (i avsnittet för ärendehantering) i odlingsuppgifterna om växthus i ansökan, specificerade enligt växthus och odlingsväxt/produktgrupp. Av odlingsuppgifterna ska tidpunkten för och längden på uppehåll och undantagsarrangemang i odlingen, såsom plastbyte och byte av växtbestånd, anges med en kalenderveckas noggrannhet.[51]

Att lämna felaktiga eller vilseledande uppgifter om odlingsplanerna eller att i odlingsplanen ge en åtgärd en sådan form som inte motsvarar sakens egentliga natur eller syfte, leder till att stödet sänks med högst 10 procent. Påföljdsprocentens storlek beror på den areal som felet gäller.[52]

Påföljd av underlåtenhet att iaktta kravet:

Om odlingsuppgifterna inte är uppdaterade är påföljdsprocenten 1–10 %.

De tekniska kraven uppfylls i alla växthus med lång odlingssäsong

Denna observation visas endast i Stödtillämpningen om den stödsökande har uppgett växthus med lång odlingssäsong i sin ansökan. Om den stödsökande endast har ett eller flera växthus med kort odlingssäsong kan du dra ett streck vid denna punkt på kontrollistan. I annat fall ska du ange J (i ordning) eller N (brister/försummelse) beroende på om de tekniska kraven uppfylls i alla växthus  med lång odlingssäsong.  Under Tilläggsuppgifter på kontrollistan kan du skriva bland annat vilka uppgifter det finns brister i samt vilket växthus och vilken areal bristen gäller. Spara motsvarande uppgifter i Stödtillämpningen under punkten Tilläggsuppgifter till stödsökanden, som öppnas genom att klicka på pilen framför villkoret.  När du sparar Brister/försummelse i observationen öppnas texten Förseelsens inverkan på det slutliga stödbeloppet som betalas för växthuset. 10 % samt Tilläggsuppgifter till stödsökanden.

Påföljd av underlåtenhet att iaktta kravet:

Om de tekniska kraven för lång odlingssäsong inte uppfylls i ett växthus, betalas stöd enligt stödnivån för kort odlingssäsong och dessutom minskas det totala stödet med 10 procent. [53]

5 Övervakningsresultat och påföljder av övervakningen

5.1 Skicka övervakningsresultatet till den stödsökande efter kontrollen

Kontrollistan behöver inte skickas till den stödsökande, eftersom den endast fungerar som ditt arbetsdokument som du använder när du sparar observationerna från kontrollen i Stödtillämpningen.  Spara kontrollistan och eventuella fotografier i det elektroniska arkivet så att man med hjälp av dem vid behov i efterhand kan utreda det som konstaterats. I arkiveringen följs Livsmedelsverkets anvisning om elektronisk ärendehantering och arkivering.[54]

Efter att uppgifterna har sparats skickar du resultatet av kontrollen (hette tidigare kontrollrapport) elektroniskt från Stödtillämpningen till jordbrukaren. Om du vill ha text i kontrollresultatet som inte har en koppling till någon enskild observation skriver du texten under punkten Tilläggsuppgifter till stödsökanden på fliken Uppgifter om övervakningshändelsen. Om motiveringstexten är lång kan du också skriva den i ett separat dokument och bifoga det i växthusets elektroniska arkiv. Skriv tilläggsuppgifter om en enskild observation under punkten Tilläggsuppgifter till stödsökanden i den aktuella observationen, och på beslutsutskriften skrivs anmärkningar om och motiveringar till konstaterade brister i de växthusspecifika uppgifterna ut under punkten Anmärkningar till beslutsutskriften.  Spara övervakningsuppgifterna i Stödtillämpningen senast 29 september 2023.

Följande uppgifter skrivs automatiskt ut i kontrollresultatet:

  1. när det gäller växthusspecifika observationer alla stödvillkor som har kontrollerats, vid bristande efterlevnad det växthus som observationen gäller och eventuella tilläggsuppgifter, om de har skrivits in i tillämpningen
  2. I de ansökningsspecifika observationerna skrivs det ut stödvillkor som gäller hela ansökan, resultat (i ordning/försummelse), eventuella påföljdsprocenttal och tilläggsuppgifter till stödsökanden
  3. Iakttagande av normal jordbrukarsed på orten och areal som eventuellt underkänts vid kontrollen
  4. Arealer som uppmätts vid kontrollen och arealskillnad (m2) per växthus
  5. Anmälda och godkända längder på odlingssäsonger per växthus
  6. Skillnaden mellan den anmälda stödberättigande arealen i ansökan och den godkända arealen, arealfel i procent (arealskillad/areal som godkänts vid kontrollen x 100 %) och påföljdsprocent för det sammanlagda stödet.
  7. Tilläggsuppgifter om övervakningshändelsen på fliken Uppgifter om övervakningshändelsen

Skicka resultatet av kontrollen till den stödsökande för kännedom och för hörande. Den stödsökande kan vid behov kommentera observationerna under kontrollen och skickar sedan tillbaka kontrollresultatet undertecknat inom utsatt tid. Om den stödsökande inte har några kommentarer är det inte nödvändigt att skicka tillbaka kontrollresultatet. Avsaknaden av underskrift utgör inget hinder mot fortsatt behandling av ärendet och en eventuell underskrift fråntar inte den sökandes rätt att söka ändring av det slutliga stödbeslutet. Efter en eventuell underskrift får kontrollresultatet inte ändras utan att ett hörande verkställts.[55]

I stödtillämpningen kan du också skriva ut en stödberäkning och vid behov skicka den till den stödsökande tillsammans med kontrollresultatet. Om du skickar stödberäkningen till den stödsökande, påminn honom eller henne om att det inte nödvändigtvis är det slutliga resultatet av kontrollen, utan det slutliga resultatet framgår först av stödbeslutet.

5.2 Hur påföljder uppstår

Stöd för växthusproduktion kan högst betalas enligt den anmälda stödberättigande arealen och odlingssäsongens längd. Om den stödberättigande areal som uppmätts vid kontrollen avviker från den stödberättigande areal som den sökande uppgett, betalas stöd enligt den areal som godkänts vid kontrollen. Då blir stödet föremål för antingen en minskning eller en sanktion. Stödet minskas när arealfelet är högst 5 procent, det vill säga stöd betalas ut enligt den areal som godkänts vid kontrollen. Sanktion påförs däremot när arealfelet är 5–20 procent.[56] Sanktionen gäller hela stödbeloppet och sänker det stöd som betalas ut.

Arealfelet (%) får man genom att dra av den areal som godkänts vid kontrollen från den anmälda stödberättigande arealen och differensen delas med den areal som godkänts vid kontrollen. Till sist multipliceras kvoten med hundra, så att man får sanktionsprocenten. Arealskillnaden beräknas utifrån den sammanlagda arealen för alla växthus som godkänts vid kontrollen.[57] Arealskillnaderna per växthus skrivs ut i kontrollresultatet och behöver därför inte räknas ut manuellt.

Stödet blir föremål för sanktion även om de tekniska kraven för lång odlingssäsong (bland annat uppvärmnings- och ventilationsregleringsautomatik och ventilation samt artificiell belysning) inte uppfylls eller om odlingen inte överensstämmer med de uppgifter som angetts i stödansökan.

Stödtillämpningen beräknar automatiskt de påföljder för det totala stödet som orsakas av arealfel och brister i stödvillkoren och som syns i stödberäkningen. Tabell 1 visar en sammanfattning av påföljder orsakade av arealfel och tabell 2 visar ett sammandrag av kraven och påföljderna när det gäller växthusstödet.

Tabell 1 Sammanfattning av påföljderna

Arealfel

Påföljdsprocent på det totala stödet

fel ≤ 5 %

  • t.ex. 1 000 m2 – 960 m2 = 40 m2,
  • 40 m2/960 m2 × 100 % = 4,1667 %

0 % (enligt vad som godkänts vid kontrollen, det vill säga minskning av stödet)

5 % < fel ≤ 20 %

  • t.ex. 1 000 m2 – 920 m2 = 80 m2,
  • 80 m2/920 m2 × 100 % = 8,6957 %

5–20 % (av den totala areal som godkänts vid kontrollen, det vill säga sanktion)

t.ex. 8,70 %

fel > 20 %

  • t.ex. 1 000 m2 – 800 m2 = 200 m2,
  • 200 m2/800 m2 × 100 % = 25 %

100 % (= inget stöd)

Exempel:

Jordbrukaren uppger på ansökan att han eller hon odlar stödberättigande växter på en växthusareal på 1 000 m². Vid kontrollen uppmäts 950 m² som stödberättigande produktionsareal. Arealfelet är (1 000 – 950) m²/950 m² × 100 % = 5,2632 %. Eftersom arealfelet är större än fem procent minskas stödet enligt avrundningsregeln med 5,26 procent med två decimalers noggrannhet.

Om den stödberättigande arealen är 960 m², arealfelet är (1 000 – 960) m²/960 m² × 100 % = 4,16667 %. Eftersom den konstaterade skillnaden är mindre än fem procent, betalas stödet till stödsökanden enligt den areal som godkänts vid kontrollen och stödet inte blir föremål för någon sanktion.

Tabell 2 Sammanfattning av kraven och påföljderna när det gäller växthusstödet

Krav som kontrolleras vid kontrollen

Påföljder

Stödberättigande växter (SRf 82/2023 § 4; 83/2023 § 18):

Tomat, växthusgurka, frilandsgurka, sallad (sorterna Lactuca sativa och Cichorium), bladdill, persilja, paprika, kinakål, snittblommor, snittgrönt, rabattväxter och prydnadsväxter i kruka som är avsedda för inomhusodling.

Endast plantproduktion av persilja och bladdill i kruka samt sallader som odlas i växthus är stödberättigande i plantproduktion för egen växthusodling (inget krav på ventilationssystem).

Om andra växter än sådana som berättigar till stöd konstateras → arealen underkänns (räknas in i arealfelet) (SRf 211/2002 2 §)

Om det i hela växthuset odlas en växt som inte är stödberättigande → hela växthuset underkänns (räknas in i arealfelet) (SRf 211/2002 2 §)

Stödbelopp och odlingssäsong (SRf 82/2023 §5; 83/2023 §19):

Stöd för lång odlingssäsong:
Stödberättigande växter odlas i 7 månader eller längre. 

  • Odling av dill och persilja berättigar till stöd för lång säsong, om de odlas som plantor som planterats i marken, det i odlingen produceras plantor för eget bruk eller att de odlas som krukproduktion eller vid blandodling med direkt frösådd så att huvudgrödan är någon annan stödberättigande växt än dill eller persilja.
  • Om det under odlingssäsongen odlas flera växter efter varandra i blandodling, beviljas stödet enligt den växt för vilken odlingssäsongen är längst

Stöd för kort odlingssäsong:
Stödberättigande växter odlas i minst 2 månader men högst 7 månader:

  • Stöd som grundar sig på odlingsarealen för frilandsgurka, kinakål och isbergssallad beviljas dock alltid i form av stöd för kort odlingssäsong.
Om det konstateras att odlingen inte berättigar till stöd för lång säsong, men uppfyller villkoren för stöd för kort säsong, → betalas stöd för kort säsong (JSMf 84/2023 6 §, SRf 82/2023 5 §, SRf 83/2023 19 §)
Odlingsareal som är i användning (JSMf 84/2023 4 §)

Förutsättningarna för stödet avgörs utifrån situationen den 15 maj. Odlingsväxterna ska ha placerats i växthuset på sin slutgiltiga växtplats och växthuset ha en normal odlingstemperatur med hänsyn både till tidpunkten och till den odlade växten.

Om växthuset inte är i odlingsanvändning den 15 maj → hela växthuset underkänns (räknas in i arealfelet)

 

Krav på växthusareal (SRf 83/2023 18 §; SRf 82/2023 4 §):

Den sammanlagda växthusarealen är minst 300 m2. Odlingsarealen för stödberättigande växter kan dock vara mindre än 300 m2.

Om sammanlagda växthusarealen understiger 300 m2 → inget stöd betalas alls

Tekniska krav på växthus (JSMf 84/2023 § 3)

Gäller växthus med kort och lång odlingssäsong:

Stommen och täckningen ska vara i sådant skick som odlingssäsongen kräver och ska vara kvar året om (se undantag § 3).

Täckningen ska vara av glas, flerskiktsmaterial för växthusbruk eller dubbel plastfolie.

Växthuset skall vara försett med något av följande ventilationssystem

  • Ventilationsluckor vid takåsen
  • ett ventilationssystem som bygger på att växthusbågarna öppnas
  •  ett ventilationssystem som bygger på att täckmaterialet längs sidoväggarna lyfts upp
  • maskinell nedkylning, eller
  • ett maskinellt ventilationssystem som leder ut luften

Ventilationssystemet ska stå i direkt förbindelse med hela odlingsarealen. Dessutom ska ventilationssystemet ha tillräcklig dimensionering och vara i funktion och installerat på platsen under hela odlingsperioden.

Växthuset ska ha artificiell belysning om det odlas grönsaker i det efter den 31 oktober.

Gäller växthus med kort odlingssäsong:
  • Växthuset ska under hela odlingsperioden ha centraluppvärmning med vatten eller varmluftsapparater med en effekt på minst 75 kW (65 Mcal/h)/1 000 m2
Gäller växthus med lång odlingssäsong:
  • Växthuset ska under hela odlingsperioden ha centraluppvärmning med vatten eller varmluftsapparater med en effekt på minst 200 kW (165 Mcal/h)/1 000 m2
  • Uppvärmnings- och ventilationsregleringsautomatik
Om stommen och täckningen inte är i skick och på plats → hela växthuset underkänns (räknas in i arealfelet)

Om täckningen inte uppfyller kraven → hela växthuset underkänns (räknas in i arealfelet)

Om växthuset inte har något ventilationssystem och/eller det inte uppfyller de föreskrivna kraven → hela växthuset underkänns (räknas in i arealfelet)

Om det inte är artificiell belysning i växthuset → hela växthuset underkänns (räknas in i arealfelet)

Om uppvärmning saknas → hela växthuset underkänns (räknas in i arealfelet)

Om uppvärmning saknas helt → växthuset underkänns, det vill säga räknas in i arealfelet, men om effekten är minst 75 kW → stöd för kort odlingssäsong betalas för växthuset och det sammanlagda stödet minskas med 10 % (SRf 211/2002 2 §)

Om det saknas → stöd för kort odlingssäsong betalas för växthuset och det sammanlagda stödet minskas med 10 % (SRf 211/2002 2 §)

Normal jordbrukarsed på orten (JSMf 84/2023 7 §)

Till normal jordbrukarsed på orten hör att en marknadsduglig skörd ska produceras genom att använda sådana växtarter som lämpar sig för växthusodling och att vid planteringen använda ett plantmaterial vars omfattning och beskaffenhet är tillräcklig. Dessutom omfattar den  ombesörjandet av växternas skötselåtgärder och odlingsförhållanden och förberedande för försäljning.

 

Stöd betalas inte för en produktionsareal där normal jordbrukarsed inte har iakttagits (det vill säga arealen dras av från den stödberättigande arealen).

Om den areal som ska underkännas överstiger 50 procent av växthusens sammanlagda areal betalas inget stöd alls. (Lag 1559/2001 21 § 3 mom.)

Odlingsuppgifterna i stödansökan (SRf 82/2023 4 § och SRf 83/2023 19 §)

Den sökande ska göra upp en odlingsplan för varje växthus med en kalenderveckas noggrannhet

Om odlingsuppgifterna inte är uppdaterade → påföljd för hela stödet 1–10 % (SRf 211/2002 2 § 3 mom.)

6 Rättsnormer

  • Förvaltningslag 434/2003 (Lag 434/2003)
  • Lagen om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen 1559/2001 (Lag 1559/2001)
  • Lag om verkställighet av vissa av Europeiska unionens jordbruksstöd och vissa nationella jordbruksstöd 1334/2022 (Lag 1334/2022)
  • Statsrådets förordning om nationellt stöd till södra Finland 2023 82/2023 (SRf 82/2023)
  • Statsrådets förordning om nordligt stöd 2023 83/2023 (SRf 83/2023) om grunderna för sänkning av stöd för växthusproduktion, stöd för lagring av trädgårdsprodukter och stöd för lagring av skogsbär och skogssvamp 211/2002 (SRf 211/2002)
  • Jord- och skogsbruksministeriets förordning om stöd för växthusproduktion 2023  84/2023 (JSMf 84/2023)
  • Livsmedelsverkets föreskrift om stöd för växthusproduktion 2023 och transportstöd för sockerbeta 2022 (Livsmedelsverkets föreskriftssamling nr 3/2023, Livsmedelsverkets föreskrift 3/2023)

[1] Lag 1559/2001 11 §
[2] Lag 1334/2022 25 §
[3] Lag 1559/2001 6 §, SRf 83/2023 18 §, SRf 82/2023 4 §
[4] Lag 1559/2001 6 §, 11 §
[5] Lag 1334/2022 23 § 2 mom.
[6] Lag 1334/2022 29 §
[7] Lag 1334/2022 32 § 2 mom.
[8] Lag 434/2003 34 §, 36 §
[9] Lag 434/2003 33 §
[10] Lag 1334/2022 32 § 2 mom.
[11] JSMf 84/2023 3 § 6 mom.
[12] Lag 1559/2001 25 §
[13] Lag 1559/2001 25 § 2 mom.
[14] Lag 1334/2022 13 §
[15] Lag 434/2003 8 §
[16] Lag 1334/2022 30 §
[17] Lag 1559/2001 16 §; SRf 211/2002 2 §
[18] Lag 1334/2022 25 §
[19] JSMf 84/2023 4 §
[20] JSMf 84/2023 6 §
[21] SRf 82/2023 4 §; SRf 83/2023 18 §
[22] SRf 82/2023 5 §; SRf 83/2023 19 §
[23] SRf 82/2023 4 §; SRf 83/2023 18 §; JSMf 84/2023 4 §
[24] JSMf 84/2023 5 §
[25] SRf 82/2023 5 § och 83/2023 19 §
[26] SRf 82/2023 4 §; JSMf 84/2023 3–7 §; SRf 83/2023 19 §
[27] JSMf 84/2023 5 §
[28] SRf 82/2023 4 §; SRf 83/2023 18 §
[29] JSMf 84/2023 5 §
[30] SRf 84/2023 4 §; SRf 82/2023 4 §; SRf 83/2023 18 §, Lag 1334/2022 13 §
[31] JSMf 84/2023 5 §
[32] JSMf 84/2023 6 §
[33] JSMf 84/2023 6 §
[34] Lag 1559/2001 11 §; SRf 84/2023 7 §
[35] https://pikantti.ruokavirasto.fi/display/TUET/Kasvihuonetuotannon+tuki
[36] JSMf 84/2023 7 §
[37] JSMf 84/2023 7 §
[38] Lag 1559/2001 21 §
[39] JSMf 84/2023 3 §
[40] JSMf 84/2023 3 §
[41] JSMf 84/2023 3 § 2 mom.
[42] JSMf 84/2023 3 §
[43] JSMf 84/2023 3 § I exempelvis ett växthus med en produktionsyta på 300 m2 ska det maskinella ventilationssystemet ha en effekt på 300 m2 × 4 l s-1 m-2 = 1.200 l/s.
[44] JSMf 84/2023 3 §
[45] SRf 211/2002 2 § 2 mom.
[46] JSMf 84/2023 3 § Det minsta stödberättigande växthuset ska ha en uppvärmningseffekt på 300 m2 × 200 kW/1.000 m2 = 60 kW.
[47] JSMf 84/2023 3 § Det minsta stödberättigande växthuset ska ha en uppvärmningseffekt på 300 m2 × 75 kW/1.000 m2 = 22,5 kW.
[48] SRf 82/2023 4 §; SRf 83/2023 18 §
[49] Lag 1334/2022 13 §
[50] SRf 82/2023 4 §; SRf 83/2023 19 §
[51] JSMf 84/2023 5 §
[52] SRf 211/2002 2 § 3 mom.
[53] Lag 1559/2001 21 §; SRf 211/2002 2 §
[54] Pikantti/Jordbruksstöd/Gemensamma anvisningar/Ärendehantering och arkivering
[55] Lag 434/2003 32–34, 36 §
[56] SRf 211/2002, 2 §
[57] SRf 211/2002, 2 §