Dokumentkontroll vintertid 2023 - Anvisning till NTM-centralens inspektörer

1 Allmänt om dokumentkontroll vintertid

I den här anvisningen berättas om dokumentkontroll vintertid. En del av kraven på villkorlighet och stödvillkoren för miljöersättning har granskats redan i samband med inspektion på platsen. De återstående stödvillkoren kontrolleras vid dokumentkontrollen vintertid som utförs i form av administrativ övervakning. För övervakningen begärs de nödvändiga handlingarna av jordbrukaren. Vilka handlingar som begärs beror bl.a. på de åtgärder gården valt och gårdens driftsinriktning.

Vid dokumentkontrollen vintertid granskas de villkorlighetskrav som anknyter till bokföring, gödsling och användning av växtskyddsmedel. Iakttagandet av villkorlighetskraven granskas på alla gårdar som har ingått i Livsmedelsverkets urval för åkerövervakning av villkorligheten 2023. Det bör observeras att kraven på villkorlighet är krav på miniminivå för åtgärder för miljöersättning. Man bör komma ihåg att utvidga övervakningen till att gälla villkorligheten, om försummelse konstateras i kravet på miniminivå och kravet också är ett krav för villkorligheten.

I fråga om miljöersättning vid dokumentkontroll vintertid granskas de stödvillkor för gårdsspecifika åtgärder och skiftesspecifika åtgärder som kan kontrolleras administrativt. Grundprinciperna för till exempel registrering och verifiering av övervakningsuppgifter beskrivs i anvisningen om åkerövervakning. Den här anvisningen kompletterar Livsmedelsverkets anvisning för åkerövervakning 2023.

För varje åtgärd anges de minimikrav som ska granskas och de egentliga stödvillkoren i separata tabeller. Vid dokumentkontrollen vintertid kan man också ta ställning till andra krav på miniminivån och stödvillkor som kontrollerats i samband med åkerövervakningen, om det konstateras försummelser i dem. Alla krav och villkor kan läggas till de villkor som granskas i Stödtillämpningen.

1.1 Gårdar som övervakas

Dokumentkontrollen vintertid omfattar alla gårdar som ingick i Livsmedelsverkets åkerövervakningskörningar år 2023. Gårdarna har registrerats på övervakningskörningarna 7532, 7533, 7534 ja 7535 i nya Stödtillämpningen. I körningarna 7532 och 7533 finns de gårdar som ingick i det slumpmässiga urvalet för åkerövervakning och i körningarna 7534 och 7535 de gårdar som ingick i det viktade urvalet. För gårdarna i körningarna 7532 och 7534 övervakas kraven och stödvillkoren för miljöersättningens miniminivå. För gårdarna i körningarna 7533 och 7535 övervakas kraven för villkorlighet och villkoren för miljöersättning, om gården har förbundit sig till miljöersättning.  Närmare information om körningarna ges i tabell 1. 

För dokumentkontrollen vintertid har grundats körningsnummer 7536 för det egna urvalet.  På den här körningen kan man registrera till exempel en gård som redan tidigare var registrerad på den egna urvalskörningen, men som inte övervakades helt.

Tabell 1. Övervakningskörningar för dokumentkontroll vintertid.

Om en gård finns med i körningarna 7532 eller 7534 för miljöersättning och det upptäcks att gården har brutit mot villkorligheten 2023, utvidgas övervakningen till att gälla övervakning av villkorligheten för den berörda övervakningskörningen.

1.2 Begäran om utgångsinformation av jordbrukaren

Till alla gårdar som omfattas av dokumentkontrollen skickas ett brev med begäran om dokument. I brevet ombeds jordbrukaren skicka alla dokument som behövs vid dokumentkontrollen vintertid till NTM-centralen. Jordbrukaren kan skicka dokumenten till NTM-centralen i elektroniskt format, som kopia eller i original. För gårdarna som ingår i urvalsövervakningen av villkorligheten (körningarna 7533 och 7535) ska brevets avsändningsdatum vara på 2023 års sida.

Brevet med begäran om dokument kan skrivas ut från Stödtillämpningen med rapport IA_SR520 Brev med begäran om dokument vintertid. I Stödtillämpningen finns punkten Rapporter varifrån brevet kan skrivas ut. Brevet är ett e-brev till vilket man kan foga NTM-centralens egen bilaga. När brevet skapas ska man mata in den e-postadress dit elektroniskt inlämnade material bör skickas. Som e-postadress används NTM-centralens e-post i gemensamt bruk. När brevet skapas ska man också mata in den som lämnar ytterligare upplysningar och vars namn och telefonnummer skrivs ut på brevet.  

I rapportens startuppgifter ska också datumet för inlämnandet av dokumenten slås fast. I uppgifterna om övervakningshändelsen i Stödtillämpningen ska man ta ställning till om stödsökanden har lämnat in dokumenten för dokumentkontrollen. Om dokumenten är inlämnade ska datumet för inlämnandet sparas. Som datum sparas den tidpunkt då jordbrukaren lämnade in de första dokumenten.

Det finns två brev om begäran av dokument. Det ena brevet om hörande gäller de gårdar som har ansökt om miljöersättning och/eller ersättning för ekologisk produktion. Det andra brevet om hörande gäller gårdar som har varit föremål för övervakning av villkorligheten men som inte har ansökt om miljöersättning.

I brevet om hörande till gårdar som ansökt om miljöersättning finns en grundläggande del som skrivs ut till alla. Punkten om främjande av cirkulär ekonomi skrivs ut på rapporten om jordbrukaren har valt åtgärden. Jordbrukaren ombeds lämna in de material som behövs om hen har genomfört åtgärden under övervakningsåret. När dokumentkontroll utförs måste man kontrollera om jordbrukaren har uppgett spridningsareal i höstanmälan.

De dokument som jordbrukaren lämnar in ligger till grund för kontrollen. Om det finns motstridigheter eller oklarheter i de dokument som getts in av jordbrukaren, måste de utredas med jordbrukaren innan resultatet av kontrollen slutförs. Ytterligare utredningar av dokumenten kan göras skriftligt eller per telefon, dock så att alla ytterligare utredningar som påverkar kontrollen finns dokumenterade.

Om jordbrukaren inte lämnar in dokumenten inom utsatt tid, skickas ett nytt brev om begäran om dokument med åtkomstbevis. I brevet ska jordbrukaren upplysas om möjliga påföljder för honom eller henne. Påföljderna beskrivs i punkt 4.5.

1.3 Övervakningsresultat

Övervakningsresultatet från dokumentkontrollen skickas elektroniskt till jordbrukaren efter det att uppgifterna om övervakningen har registrerats och verifierats i Stödtillämpningen. Övervakningsresultatet innehåller också ett avsnitt om gödslingsövervakning och där skrivs uppgifterna om eventuella överskridningar av gödslingsgränserna ut. 

2 Miljöersättning

2.1 Allmänt om dokumentkontroll vid miljöersättning

I dokumentkontrollen granskas villkoren för miljöersättning för de gårdar som varit föremål för åkerövervakning (sammanlagt 644 gårdar) och som vid ansökan om åkerstöd meddelade att de ingår en miljöförbindelse.  För gårdarna kontrolleras kraven på miniminivå och stödvillkoren för den gårdsspecifika åtgärden och de skiftesspecifika åtgärderna. En del av övervakningsfrågorna har redan använts i åkerövervakningen, till exempel den anordning som används för att placera flytgödsel.  I dokumentkontrollen är det bra att kontrollera om det redan i åkerövervakningen har sparats ett övervakningssvar på övervakningsfrågorna eller tilläggsuppgifter.

Av miljöersättningens åtgärder ska arealerna för hantering av avrinningsvatten, främjande av cirkulär ekonomi och fågelåkrar som förverkligats 2023 anmälas med höstanmälan som undantagsvis öppnas först 2024 (8.1–1.2.2024). Med höstanmälan ritar jordbrukarna de faktiska arealerna och arealerna bildar s.k. åtgärdsskiften. Åtgärdsskiftena orsakar ändringar i dokumentkontrollen 2023.

I Stödtillämpningen läggs ett nytt ”intervall” till för dokumentövervakningen för 2023, Dokumentobservationer för åtgärdsskiften. I detta intervall införs en del av de krav på miniminivå och stödvillkor som ska granskas vid dokumentkontrollen för hantering av avrinningsvatten och främjande av cirkulär ekonomi. En del av övervakningsfrågorna är fortfarande på bas- eller jordbruksskiftesnivå. I åtgärdsintervallet syns åtgärdsskiftets namn och areal. Om samma basskifte har flera åtgärdsskiften syns åtgärdsskiftena med tillhörande arealer under varandra. I övervakningsfrågorna är det möjligt att spara en godkänd areal, om det vid övervakningen på basis av dokumenten konstateras att åtgärden inte har genomförts på hela åtgärdsskiftet.

I dokumentkontrollen ska man beakta att jordbrukaren inte har förutsatts göra anteckningar om åtgärdsskiftena. Uppgifter om ett och samma åtgärdsskifte kan finnas i anteckningarna för ett eller flera olika jordbruksskiften. För kontroll av stödvillkoren kan man bli tvungen att sammanställa uppgifter från olika jordbruksskiften. Det är också möjligt att endast en del av jordbruksskiftet har uppgetts som åtgärdsskifte.

2.2 Gårdsspecifik åtgärd

Krav på miniminivå för en åtgärd

Till miniminivån för en gårdsspecifik åtgärd hör krav rörande växtskyddsmedel och gödselmedel. Vid dokumentkontrollen vintertid granskas iakttagandet av kraven i tabell 2.

Tabell 2. Krav på miniminivå för den gårdsspecifika åtgärden.

I tabellen har övervakningsfrågorna 56 och 57 markerats med tecknet *), eftersom de också är villkorlighetskrav. När det gäller dem bör man komma ihåg att utvidga övervakningen till att gälla villkorligheten, om man upptäcker en försummelse och gården inte är föremål för övervakning av villkorligheten.

58. Det har förts bok om användning av växtskyddsmedel

60. Vid användningen av växtskyddsmedel har man följt allmänna principer gällande integrerad bekämpning

Övervakningsfrågorna 58 och 60 innehåller samma krav, så här presenteras anvisningarna för övervakningen i samma punkt.

För övervakningsfråga 58 kontrolleras i de skiftesvisa anteckningarna att växtskyddsmedlets namn, användningstid, areal, odlingsväxt, användningsmängder och orsaken till användningen har förts in i anteckningarna. Om det konstateras att växtskyddsmedel har använts i strid med villkoren, ska övervakningen utvidgas till att gälla villkorligheten. I fråga om miljöersättningen påförs inga påföljder för användning av växtskyddsmedel i strid med villkoren. 

Övervakningsfråga 60 gäller användningen av växtskyddsmedel i enlighet med de allmänna principerna för integrerad bekämpning. Med integrerad bekämpning avses användning av växtskyddsmetoder på ett ekonomiskt och miljömässigt motiverat sätt så att riskerna för människors hälsa och miljön minskas. Därför förutsätts att motiveringen till användningen av växtskyddsmedel har införts i anteckningarna, ifall växtskyddsmedel har använts. På gårdar som använt växtskyddsmedel kontrolleras i anteckningarna att de innehåller uppgifter om vilka ogräs, växtsjukdomar eller skadedjur som har bekämpats med växtskyddsmedlet. Förebyggande bekämpning godkänns som orsak till användningen av växtskyddsmedel.

Om jordbrukaren på basis av anteckningarna inte har använt växtskyddsmedel på ett enda jordbruksskifte under övervakningsåret, registreras Gäller inte övervakningsobjektet för alla jordbruksskiften. I skick eller Brister/försummelse registreras om växtskyddsmedel har använts på ett skifte. I skick registreras också för de skiften där växtskyddsmedel inte har använts.

56. Det har förts bok om användning av fosforgödselmedel

57. Det har förts bok om gödselanvändning enligt förordningen 1250/2014 13 §

Övervakningsfråga 57 avser bokföring av användning av gödselmedel som innehåller kväve. I frågorna 56 och 57 kontrolleras samma villkor för användningen av fosfor eller kväve, så här presenteras anvisningar för övervakningen av dem i samma punkt.

I anteckningarna kontrolleras att i dem har antecknats fosfor- eller kvävegödselmedlets typ eller namn, spridningsmängden, näringshalterna i kväve och fosfor, tidpunkten för gödslingen, tidpunkten då fosforutjämningen inletts, uppgifter om tidigare skördenivåer som används för justering enligt skördenivån (endast för de gårdar som omfattas av villkorlighetskontrollen) och gödslingsårets skördenivå. Om det i gödslingsnivåerna konstateras överskridningar av villkorligheten i gödslingsövervakningen, orsakar dessa inte försummelser i övervakningsfrågorna 56 och 57. Gödslingsövervakning kan göras på gården om det på basis av anteckningarna finns misstanke om att gödslingsnivåerna överskrids och gården inte omfattas av dokumentkontroll av villkorligheten. Om överskridningar konstateras ska tillsynen utvidgas till att gälla villkorlighet.

I övervakningsfrågorna sparas Gäller inte övervakningsobjektet om inga gödselmedel har använts på gården. I skick eller Brister/försummelse registreras för alla jordbruksskiften om gödselmedel har använts.

Stödvillkor

I fråga om stödvillkoren för gårdsspecifika åtgärder granskas de skiftesspecifika anteckningarna och markkarteringarna vid dokumentkontrollen. Av de valfria åtgärderna inom åtgärden (7 st) granskades pollinerarnas näringsväxter och mångfaldsväxter vid åkerövervakningen och övriga åtgärder granskas administrativt på urvalsbasis av samarbetsområdet. 

Tabell 3. Stödvillkor som granskas för gårdsspecifika åtgärder.

55. Den jordbruksskiftesvisa bokföringen uppfyller villkoren

Vid dokumentkontrollen vintertid begär man av jordbrukaren de färdiga anteckningarna utskrivna eller i sådan elektronisk form att de kan kontrolleras administrativt.

De skiftesvisa anteckningarna ska innehålla följande uppgifter om de årliga odlingsåtgärderna:

• Skiftets signum och areal
• Datum och metod för bearbetning av skiftet
• Datum för sådd eller plantering
• Växtart och utsädes- eller plantmängd
• Datum/-en för gödsling
• Handelsgödsel och organiska gödselmedel, slag och mängd
• Fosfor- och kvävemängder, vid behov en anteckning om när fosforutjämningen börjat och om utjämningsåret
• Växtskyddsmedlets fullständiga namn, användningsmängd, tidpunkt, användningsobjekt, observerade ogräs, sjukdomar eller skadedjur, dvs. orsaken till användningen av växtskyddsmedel samt andra vidtagna växtskyddsåtgärder
• Betesgång, datum för skörd eller slåtter samt skördenivå inklusive behövliga motiveringar
• De omständigheter som förutsätts i villkoren för den valda skiftesspecifika åtgärden och miljöavtalet.

De skiftesvisa anteckningarna gås igenom per jordbruksskifte och observationerna förs in i Stödtillämpningen. Anteckningar krävs för alla ersättningsberättigande jordbruksskiften. Anteckningarna för skiftet är inte i ordning, om de inte innehåller uppgifter som är väsentliga med tanke på odlingen (t.ex. utsädesmängder, datum för sådd). Påföljderna för de skiftesspecifika anteckningarna grundar sig på arealen, men fel i arealen orsakas inte på samma sätt som för de flesta andra försummelser. Om anteckningarna konstateras vara bristfälliga ska man utreda om detta upprepats. Närmare information om påföljder och upprepning finns i punkt 4.

Vid åkerövervakningen kontrollerades att jordbrukaren hade börjat göra anteckningar. Vid tidpunkten för åkerövervakningen skulle det finnas påbörjade anteckningar till exempel i odlingsplaneringsprogrammet eller material på basis av vilket bokföringen kan göras senare. En påföljd för anteckningar som getts vid åkerövervakningen förblir i kraft, även om jordbrukaren lämnar in anteckningar enligt villkoren till dokumentkontrollen. Det lönar sig dock att lämna in anteckningarna, eftersom de flesta villkoren granskas utifrån odlarens anteckningar.

47. Basskiftets markkartering är i kraft

Vid dokumentkontrollen vintertid kontrolleras markkarteringarna per skifte med hjälp av det material som jordbrukaren lämnat in för dokumentkontrollen. Markkarteringsresultaten kontrolleras inte i laboratoriernas elektroniska databaser utan jordbrukarens skriftliga samtycke.  Detta gäller också situationer där jordbrukaren inte lämnar in markkarteringar. 

En ny markkartering ska göras när det har gått 5 år sedan föregående analys, utom vid linjeprovtagning där prover ska tas vart tredje år. Resultatet av den nya markkarteringen ska ha varit tillgängligt före följande gödslingsgång. I fråga om markkarteringarna kontrolleras alltså datumet som jämförs med tidpunkten för gödslingsgången. För varje gödslingsgång ska det finnas en gällande markkartering.

En jordbrukare som ingår miljöförbindelse, och som inte tidigare ingått någon förbindelse i systemet för miljöersättning, måste ha markkarteringar som uppfyller villkoren före utgången av det första förbindelseåret. Beträffande nya basskiften som kommit i jordbrukarens besittning ska markkarteringen också vara klar före utgången av förbindelseåret (30.4). Markkarteringar för nya jordbrukare och nya basskiftning som kommit i besittning ska granskas efter 1.5, om de inte tidigare har varit tillgängliga.

För markkarteringarnas del kontrolleras datumet då provet analyserades. Provtagningsdatumet i undersökningen räcker inte till för att uppfylla kravet, utan provet ska också ha skickats för analys och analyserats före följande gödslingsgång. Om markkarteringarna har blivit gamla föregående höst måste resultaten från de nya undersökningarna vara tillgängliga innan gödslingen nästa vår. Om gården inte gödslar på våren eller inte alls använder gödselmedel ska jordbrukaren ha undersökningsresultaten i början av växtperioden. 

När påföljden påförs beaktas om de gamla markkarteringarna har varit i kraft när gödslingarna gjordes, men inte var i kraft när åkerövervakningen utfördes. I ett sådant fall kan gården ges en lindrigare påföljd.  Närmare information om påföljder och upprepning vid markkartering finns i punkt 4.

Växter för vilka markkartering inte krävs i miljöersättningen, eftersom gödsling inte är tillåten:

• Trädor
• naturvårdsvall
• miljösystemets gröngödslingsvall
• miljöavtalsarealer
• skyddsremsa (angiven som växtkod)
• icke odlat.

Växter för vilka markkartering krävs under anläggningsåret (gödsling tillåten endast under anläggningsåret):

• skyddszon
• mångfaldsväxter

För skiftet registreras Gäller inte övervakningsobjektet, om ingen markkartering krävs.

På små skiften under 0,5 hektar behöver markkartering inte göras. I Stödtillämpningen registreras för ett basskifte på mindre än 0,5 hektar Gäller inte övervakningsobjektet, om markkartering inte har gjorts. Om markkarteringen har tagits registrerar man i ordning.

2.3 Skiftesspecifika åtgärder

2.3.1 Markförbättrings- och saneringsgrödor

Kravet på miniminivå för åtgärden (29. Stubb på jordbruksmark har inte bränts) har kontrollerats i åkerövervakningen.

Stödvillkor

I fråga om stödvillkoren för åtgärden kontrolleras vid dokumentkontrollen att markförbättrings- eller saneringsväxtligheten har bevarats minst 2 månader efter sådden.

13.29. Växtlighet med markförbättrings- eller saneringsväxt har bevarats minst 2 månader efter sådden

Granskningen av tvåmånadersregeln utförs i regel med hjälp av de skiftesvisa anteckningarna vid dokumentkontrollen vintertid. Med anteckningarnas hjälp granskar man tidpunkten för sådd och avslutande av växtligheten och räknar ut om tvåmånadersregeln uppfylls. Avslutandet kan göras kemiskt. Övervakningsfrågan fanns redan med i åkerövervakningen, så i dokumentkontrollen måste man utreda vilket övervakningsresultat som sparades i åkerövervakningen.

2.3.2 Fånggrödor

I fråga om fånggrödor finns det inga minimikrav som ska kontrolleras vid övervakningen. Uppfyllandet av kravet på växtföljd kontrolleras av en stödberäkning som beaktar de arealer och växter som jordbrukaren uppgett och som konstaterats vid övervakningen.

Stödvillkor

Av stödvillkoren för åtgärden granskas villkoret i tabell 4 i samband med dokumentkontrollen vintertid.

Tabell 4. Stödvillkor som ska kontrolleras i fråga om fånggrödor.

13.25. Fånggrödan har avslutats enligt villkoren

Växtligheten får avslutas med användning av växtskyddsmedel tidigast 15.9 och bearbetas från och med 1.10. Det är tillåtet att avsluta och bearbeta skiftet tidigare om en höstsådd skördeväxt sås på skiftet. Fånggrödans växtperiod ska vara minst sex veckor.  Sex veckor ska uppfyllas även i det fall att en skördeväxt sås på skiftet på hösten. Om fånggrödan har såtts redan på våren som bottengröda för huvudgrödan, får den avslutas/bearbetas genast efter skörden av huvudgrödan, om skiftet sås med en höstsådd skördeväxt. Övervakningen av avslutandet av växtligheten utförs i regel med hjälp av de skiftesvisa anteckningarna vid dokumentkontrollen vintertid, men påföljderna har kunnat ges redan i samband med åkerövervakningen.

13.27 Förbudet mot gödsling av fånggrödor har iakttagits

Vid övervakningen kontrolleras i de skiftesvisa anteckningarna att skiftet där fånggrödan växer inte har gödslats efter bärgningen av huvudgrödan före 1.10. Det är tillåtet att sprida stallgödsel i fånggrödan från och med 1.10 oberoende av om växtligheten har förstörts på kemisk väg eller inte. Om höstsäd har såtts på skiftet och fånggrödan har avslutats antingen kemiskt eller genom bearbetning före sådden, är gödsling tillåten redan före den 1 oktober till exempel i samband med sådden. Gödsling i samband med sådd är inte tillåten före den 1 oktober om höstsäd sås som direktsådd i fånggrödeväxtligheten.

2.3.3 Främjande av cirkulär ekonomi

I höstanmälan ska jordbrukaren uppge det spridda ämnets stallgödsel- eller gödselmedelslag, torrsubstanshalt i procent (fasta ämnen), spridningsmängd, spridningsdatum samt uppgifter om spridningsutrustningen (flytande ämnen). Om jordbrukaren på åtgärdsskiftena har spridit gödsel eller gödselmedel som tagits emot utanför den egna gården, ska dessutom uppgifter om överlåtaren, gödselslag, djur- eller typnamn, torrsubstanshalt och tidpunkten för överlåtelsen uppges. För stallgödsel eller gödselmedel som tagits emot ska till höstanmälan bifogas bilaga 469L Anmälan om överlåtelse av gödselmedel eller någon annan motsvarande bilaga, av vilken de uppgifter som krävs framgår. Näringsanalysen ska enligt förbindelsevillkoren läggas till om ett fast ämne eller ett ämne med hög fosforhalt har spridits ut på åkrarna. Näringsanalysen ska innehålla uppgifter om torrsubstanshalten i ämnet.

Övervakningsfrågor för främjande av cirkulär ekonomi finns på bas-, jordbruks- och åtgärdsskiftesnivå.  En del av övervakningsfrågorna har redan använts i åkerövervakningen. I fråga om de övervakningsfrågor som används vid båda övervakningarna ska man kontrollera om försummelser har konstaterats redan vid åkerövervakningen. Vid övervakningen ska man beakta att jordbrukaren har kunnat välja åtgärden vid ansökan om åkerstöd, men inte har uppgett arealen i höstanmälan. 

Krav på miniminivå för en åtgärd

I fråga om främjandet av cirkulär ekonomi granskas i dokumentkontrollen vintertid iakttagandet av kraven på miniminivå som ingår i tabell 5.

Tabell 5. Krav på miniminivå för främjande av cirkulär ekonomi.

48. Minimihalten av det ämne som sprids (5, 10 eller 15 m3/ha) överskrider inte de tillåtna gödslingsnivåerna

Kravet på miniminivå för åtgärden är att det ämne som ska spridas på åkerskiftet ska väljas så att den minimimängd som krävs för spridning inte överskrider de maximimängder i fråga om fosfor som anges i 3–9 § och 13 § i SRf 64/2023 och i fråga om kväve de maximimängder som anges i 11 § i SRf 1250/2014.

Vid dokumentkontrollen vintertid ska man alltså utreda att de näringsämnen som ackumuleras av minimimängden (5, 10 eller 15 m³/ha) av det ämne som jordbrukaren använder inte överskrider de tillåtna nivåerna för gödsling med kväve och fosfor på skiftet (kg/ha/år). Granskningen görs i avsnittet om gödslingsövervakning i Stödtillämpningen. För gårdar som övervakas i fråga om villkorligheten görs en gödslingsövervakning av villkorligheten och samtidigt granskas gödslingsnivåerna för främjandet av cirkulär ekonomi. Övriga gårdar ska övervakas enligt samma principer som vid s.k. vanlig gödslingsövervakning, men endast de skiften övervakas för vilka jordbrukaren har ansökt om ersättning med höstanmälan. I avsnittet om gödslingsövervakning syns gårdens alla skiften, men gödslingsövervakningen görs endast för de åtgärdsskiften som finns i höstanmälan.

För att få ersättning för åtgärden ska jordbrukaren sprida åtminstone följande mängder:

• Mängden ämnen som sprids med utrustning som placerar eller myllar in ska vara minst 15 kubikmeter per hektar.
• För organiskt material med en torrsubstanshalt på minst 20 procent ska spridningsmängden vara minst 10 kubikmeter per hektar.
• Ämnen som innehåller en hög näringshalt och vars fosforhalt är minst 3 kilogram per kubikmeter, ska ha en spridningsmängd på minst 5 kubikmeter per hektar.

I gödslingsövervakningen ska bl.a. följande saker beaktas i Stödtillämpningen:

• I punkten Lägg till gödselmedel ska man välja den minsta spridningsmängden för främjande av cirkulär ekonomi, om jordbrukaren har ansökt om ersättning för åtgärden på basis av det valda ämnet (t.ex. torrgödsel, spridningsmängd 10 m³/ha).
• I punkten Lägg till gödslingshändelse ska man kryssa för punkten För skiftet har ansökts om ersättning för främjande av cirkulär ekonomi, om ämnet i fråga används vid näringsberäkningen för minimimängden som ska spridas.
• I tabellen Genomförd gödsling läggs till punkten Överskridning med den minsta spridningsmängden för cirkulär ekonomi (kg/ha/år). I punkten anges hur mycket minimikravet överskrids.
• I avsnittet om gödslingsövervakning kommer nya anmärkningar om att det högsta tillåtna fosfor- eller kvävevärdet för främjandet av cirkulär ekonomi (5, 10 eller 15 m³/ha) överskrids.
• Av basskiftets olika åtgärdsskiften bildas gödslingsskiften vid gödslingsövervakningen.

De nya funktioner som presenterats ovan läggs till i Stödtillämpningen i samband med uppdateringen i februari 2024. Senare utarbetas närmare anvisningar om hur gödslingsövervakningen ska utföras på gårdar som valt att främja cirkulär ekonomi. Anvisningarna läggs till i Pikantti under följande punkt: https://pikantti.ruokavirasto.fi/display/MTSOV/8.1.2+Lannoitusvalvonta (ekstranet, begränsad åtkomst)

Exempel på näringsberäkning för främjande av cirkulär ekonomi:

Jordbrukaren har spridit flytgödsel från nötkreatur med en spridningsanordning och ansöker om ersättning för främjande av cirkulär ekonomi för åtgärden. Den utspridda mängden är 25 m³/ha. I avsnittet om gödslingsövervakning registreras 25 m³/ha som spridd mängd.  Vid gödslingsövervakningen tillkommer en anmärkning, om näringshalterna i kväve eller fosfor överskrids med spridningsmängden 15 m³/ha, som i fråga om flytgödsel är den mängd som berättigar till ersättning för åtgärden. Granskningen görs med beaktande av till exempel gödselns näringshalter, markbördighetsklass, justering på basis av skördenivån och fosforutjämning.

Anvisningar för granskning av övervakningsfråga 56 finns i punkt 2.2. Övriga krav på miniminivån för cirkulär ekonomi är krav på villkorlighet och anvisningar om granskning av dem finns i punkt 5 i denna anvisning eller i anvisningen om åkerövervakning.

Stödvillkor

Av stödvillkoren för åtgärden kontrolleras villkoren i tabell 6. Villkoren i tabellen granskas för åtgärdsskiftena.

Tabell 6. Stödvillkor som ska granskas för främjande av cirkulär ekonomi.

49. Materialet som har spridits uppfyller villkoren

Inom åtgärden Främjande av cirkulär ekonomi är godkända flytande material (spridningsmängd minst 15 m³/ha) flytgödsel, urin, vätskefraktion som separerats ur flytgödsel och dessutom nationella typbeteckningar på gödselfabrikat:

• 1B1 8 Organisk gödselmedelslösning av animaliskt ursprung
• 1B2 4 Organisk gödselmedelslösning
• 1B3 2 Tångextrakt
• 1B3 4 Humuspreparat eller humusextrakt
• 1B3 5 Vattenlösning eller oljeemulsion med alkohol
• 1B3 6 Växtextrakt
• 1B3 7 Aminosyrapreparat
• 1B4 1 Melassextrakt
• 1B4 2 Vinass och vinassextrakt
• 1B4 3 Cellsaft från potatis
• 1B4 4 Rejektvatten
• 3A2 6 Syrabehandlat och stabiliserat reningsverksslam
• 3A2 7 Förmultningsrest till jordförbättring
• 3A5 1 Kalkstabiliserat reningsverksslam
• 3A5 2 Rötrest
• 3A5 3 Förmultnat reningsverksslam
• 3A5 7 Kemiskt oxiderat reningsverksslam

Godkända ämnen (spridningsmängd minst 10 m³/ha), vars torrsubstanshalt kan vara över 20 procent, är torrgödsel, torrfraktion som separerats ur stallgödsel och dessutom nationella typbeteckningar på gödselfabrikat:

• 1B1 Organiska gödselmedel av animaliskt ursprung
• 1B2 Organiska gödselmedel av icke animaliskt ursprung
• 1C1 1 Organiskt mineralgödselmedel av animaliskt ursprung
• 3A1 Jordförbättringstorv
• 3A2 Organiska jordförbättringsmedel
• 3A5 Biprodukter som används som sådana som jordförbättringsmedel
• 5A1 Torv
• 5A2 1 Gödslad och/eller kalkad lösjord
• 5A2 2 Kompostjord
• 5A2 3 Jord från rotfrukter
• 5A2 7 Tekniskt bearbetad lösjord

Ämnen med hög näringshalt (spridningsmängd minst 5 m³/ha) kan vara både flytande och fasta, men fosforhalten ska vara minst 3 kg/m³. Jordbrukaren har i samband med höstanmälan lämnat in en analys av ämnenas näringshalt. 

Ett ämne som skaffats utanför gården granskas med hjälp av överlåtelseavtal (469L), betalningskvitto, fraktsedel eller annat motsvarande, av vilket framgår anskaffningen av ämnet och dess mängd. Om jordbrukaren har använt ett ämne som kommer från den egna gården, kontrolleras ämnet i de skiftesvisa anteckningarna. Det är också bra att kontrollera gårdens djuruppgifter i Stödtillämpningen. Man bör komma ihåg att kontrollera torrsubstanshalten i ämnet, om jordbrukaren har uppgett ett ämne vars torrsubstanshalt överstiger 20 procent.

Jordbrukarens dokument ska innehålla näringshalterna. Utan dem kan man inte utföra gödslingsövervakning för villkorligheten eller göra gödselberäkningar för minimimängden. Om uppgifterna är bristfälliga ska man be jordbrukaren om mer information. För ämnen som skaffats utanför gården ska det finnas en varudeklaration som jordbrukaren i allmänhet får i samband med leveransen. 

Vid dokumentkontrollen granskas att samma ämne ingår i de skiftesvisa anteckningarna och i jordbrukarens höstanmälan.

153. Spridningsmängden är minst 5 m3/ha om året
154. Spridningsmängden är minst 10 m3/ha om året
155. Spridningsmängden är minst 15 m3/ha om året

I de skiftesvisa anteckningarna kontrolleras att spridningsmängden för ämnet på alla skiften för vilka man ansökt om ersättning för åtgärden är minst 5, 10 eller 15 m³/ha. Mängden i anteckningarna jämförs med mängden i höstanmälan, men det bör beaktas att åtgärdsskiftet inte nödvändigtvis är lika stort som jordbruksskiftet. Mängden i anteckningarna ska vid behov ställas i relation till åtgärdsskiftets areal. Vid dokumentkontrollen granskas också spridningen av material på samma skiften både i de skiftesvisa anteckningarna och i jordbrukarens höstanmälan.

Man måste beakta att jordbrukaren kan ha spridit en del av flytgödseln genom placering och en del som ytspridning eller att han/hon i höstanmälan inte har anmält hela den mängd som spridits genom placering. Av den orsaken kan spridningsmängderna i de skiftesvisa anteckningarna och i höstanmälan avvika från varandra. Den mängd som spridits enligt höstanmälan får inte vara större än mängden i de skiftesvisa anteckningarna. Jordbrukaren ska höras om det i fråga om mängderna finns sådana oklarheter som inte går att utreda med hjälp av anteckningar och höstanmälan.

Från anteckningarna räknar man ihop den mängd som spridits och resultatet jämförs med gårdens tillgängliga mängd och den mängd som jordbrukaren uppgett. Den tillgängliga mängden beräknas utifrån djurens genomsnittliga mängd eller från överlåtelsehandlingarna etc. Om mängden i anteckningarna och/eller höstanmälan är avsevärt större än den tillgängliga mängden, måste jordbrukaren höras om saken och vid behov påföljder fastställas.

156. Utrustningen för placering av flytgödsel är förenlig med villkoren

Flytgödseln och motsvarande ämnen ska placeras i åkern med en anordning som skär ett snitt på ytan och tappar ut eller sprutar flytgödsel i snittet. Dessutom kan myllningsutrustning som är kopplad till den enhet som sprider ämnena användas.

Vid åkerövervakningen var övervakningsfråga 5 ett villkor som skulle granskas på basskiftesnivå. Utrustningen för spridning av flytgödsel är förenlig med villkoren. Samma fråga gäller vid dokumentkontrollen för gårdar som uppgav att de hade spridit flytande ämnen (15 m³/ha). Frågan kommer till åtgärdsskiftena. Villkoret kan kontrolleras till exempel på den faktura som entreprenören skickat till jordbrukaren eller genom att använda de uppgifter som samlats in vid åkerövervakningen. Vid dokumentkontrollen ska det utredas om den anordning som jordbrukaren använder överensstämmer med villkoren på alla åtgärdsskiften och vid behov ska försummelsen registreras på åtgärdsskiftena. Även om en försummelse har registrerats för övervakningsfrågan vid åkerövervakningen, beaktas denna registrering inte i beräkningen när påföljden fastställs. Det är möjligt att jordbrukaren efter åkerövervakningen har spridit slam med en annan anordning eller använt sig av en entreprenör. Då kan en försummelse som registrerats i åkerövervakningen vara obefogad.

162. Åtgärden främjande av cirkulär ekonomi har iakttagits på en areal som uppfyller villkoren

I övervakningsfråga 162 är det möjligt att registrera en godkänd areal, om det konstateras att jordbrukaren inte har iakttagit stödvillkoren på hela det åtgärdsskifte som hen har uppgett. Utifrån anteckningarna kan man till exempel konstatera att en tillräcklig mängd av ämnet inte har spridits ut på hela åtgärdsskiftet eller att ämnet inte uppfyller villkoren. I Viputjänsten har man uteslutit områden för vilka åtgärdsskiften inte kan ritas (t.ex. skyddsremsor). De behöver alltså inte beaktas i tillsynen och i den godkända arealen.

2.3.4 Skyddszoner

I skyddszonerna finns det inga minimikrav som ska kontrolleras vid dokumentkontroll vintertid. 

Stödvillkor

Av stödvillkoren för åtgärden kontrolleras villkoren i tabell 7.

Tabell 7. Stödvillkor som ska kontrolleras för skyddszoner

13.31. På skyddszon har det använts växtskyddsmedel endast vid bekämpning av flyghavre och svåra ogräs som sprids med vinden

Behandling med växtskyddsmedel är endast möjlig vid bekämpning av flyghavre eller svåra ogräs med vindspridning. Flyghavre eller mjölktistel, gråbo, åkertistel och andra motsvarande svåra ogräs som sprids med vinden ska i första hand bekämpas mekaniskt, men får bekämpas kemiskt i enlighet med växtskyddsmedlets användningsbegränsningar.

I dokumentkontrollen vintertid kontrolleras att jordbrukaren inte har använt växtskyddsmedel i skyddszonen. Om hen har använt växtskyddsmedel, ska det i anteckningarna finnas en grund för detta. Användningen av växtskyddsmedel har också kontrollerats i åkerövervakningen och påföljderna har kunnat ges redan då.

13.36. Växtligheten på skyddszonen har bevarats från och med anläggningsåret

I dokumentkontrollen vintertid kontrolleras i de skiftesspecifika anteckningarna att skyddszonen inte har ändrats efter inrättandet. Om skyddszonen har ändrats måste det finnas en grund för ändringen. Ändringen har också granskats i åkerövervakningen och påföljderna har kunnat ges redan då.

13.37. Förbudet mot att gödsla efter sådd på en skyddszon har iakttagits

En skyddszon får endast gödslas i samband med att nytt växtbestånd anläggs. Genom gödsling säkerställer man att växtligheten snabbt börjar växa. I dokumentkontrollen vintertid kontrolleras i de skiftesspecifika anteckningarna att skyddszonen inte har gödslats efter inrättandet. För de gårdar som övervakas inom villkorligheten kontrolleras i gödslingsövervakningen att anläggningsgödslingen av skyddszonen inte överskridit de tillåtna gödslingsnivåerna. Ett överskridande medför en påföljd för villkorligheten. Vid behov kan man göra gödslingsövervakning av enskilda skiften, om gården inte är föremål för övervakning av villkorligheten och det finns en misstanke om att gödslingsnivåerna överskrids. 

2.3.5 Vallar på torvåkrar

På vallar på torvåkrar finns det inga minimikrav som ska kontrolleras vid dokumentkontroll vintertid. 

Stödvillkor

Av stödvillkoren för åtgärden kontrolleras villkoren i tabell 8.

Tabell 8. Stödvillkor som ska granskas för vallar på torvåkrar

13.39. Den mångåriga vallväxtligheten har bevarats på torvåkern från och med året då växligheten grundades

I dokumentkontrollen vintertid kontrolleras i de skiftesspecifika anteckningarna att vallväxtligheten på torvåkrarna inte har ändrats efter inrättandet. Om vallen har ändrats måste det finnas en grund för ändringen som nämns i anvisningen för åkerövervakningen/förbindelsevillkoren. Ändringen har också granskats i åkerövervakningen och påföljderna har kunnat ges redan då.

13.41 Det har inte använts växtskyddsmedel på torvåkern

Vallar på torvåkrar får inte behandlas med växtskyddsmedel. Ogräs får alltså inte sprutas på vall eller så får växtligheten inte avslutas med glyfosat före sådd av ny vall med direktsådd. Vid dokumentkontrollen kontrolleras att anteckningarna inte innehåller några anteckningar om användningen av växtskyddsmedel. Användningen av växtskyddsmedel har också kontrollerats i åkerövervakningen och påföljderna har kunnat ges redan då.

2.3.6 Hantering av avrinningsvatten

Jordbrukaren ska i höstanmälan som åtgärdsskifte ange den areal där någon behandlingsmetod för hantering av avrinningsvatten genomförts: reglerbar dränering, underbevattning eller återanvändning av avrinningsvatten. Som åtgärdsskifte kan man välja hela basskiftet eller rita ett separat åtgärdsskifte på kartan. Åtgärdsskiften kan anmälas endast för de basskiften för vilka jordbrukaren har ansökt om stöd för åtgärden vid ansökan om åkerstöd. Olika behandlingsmetoder kan anmälas som åtgärdsskiften för samma basskifte, men de kan inte överlappa varandra.

Höstanmälan i Vipu ”tvingar” inte jordbrukaren att anmäla en åtgärd för ett sådant basskifte, som jordbrukaren anmälde för åtgärden vid ansökan om åkerstöd. Det är möjligt att jordbrukaren inte anmäler en åtgärd för ett basskifte där man vid åkerövervakningen konstaterade en försummelse i behandlingsmetoderna. Då beaktas denna areal inte i beräkningen av åtgärdens arealfel.

Krav på miniminivå för en åtgärd

Kraven på miniminivån för åtgärden Hantering av avrinningsvatten har granskats redan i samband med inspektion på platsen.

Stödvillkor

Vid åkerövervakningen kontrollerades att reglerbar dränering, återanvändning av avrinningsvatten eller underbevattning har genomförts i enlighet med villkoren. Observationerna sparades på basskiftesnivå. Resultatet av åkerövervakningen ska vid behov ändras, om det på basis av höstanmälan konstateras att åtgärden på en del av basskiftets areal har genomförts i enlighet med villkoren.

Vid dokumentkontroll vintertid granskas de villkor för åtgärden som presenterats i tabell 9.

Tabell 9. Stödvillkor som ska kontrolleras för åtgärden Hantering av avrinningsvatten.

157. Inställning, skötsel och serviceåtgärder vid reglerad dränering har bokförts
158. Inställning, skötsel och serviceåtgärder för återvinning av avrinningsvatten eller underbevattning har bokförts

En jordbrukare som valt åtgärden ska föra journal över utförda reglerings-, skötsel- och underhållsåtgärder. Stödvillkoren granskas för de åtgärdsskiften som jordbrukaren uppgett i de skiftesvisa anteckningarna eller i en separat dagbok. Det bör beaktas att ett åtgärdsskifte kan finnas på ett eller flera jordbruksskiften, men endast på ett basskifte.

Regleringsåtgärder vid reglerbar dränering är t.ex. att öppna luckorna på våren och stänga dem på hösten. Vid återanvändning av avrinningsvatten och underbevattning krävs åtminstone åtgärder för reglerbar dränering, dvs. reglering av dämningshöjden. En uppgift om dessa åtgärder bör finnas i anteckningarna eller dagboken. Utöver dem kan olika underhållsåtgärder ha vidtagits. Vid återvinning av avrinningsvatten eller underbevattning behöver bevattningen inte utföras varje år, eftersom behovet av bevattning beror på väderförhållandena.

Av jordbrukaren ska vid behov begäras tilläggsuppgifter, om det inte finns någon notering om utförda åtgärder i anteckningarna. Åtgärden förkastas om inga åtgärder har vidtagits.

2.3.7 Alternativt växtskydd för trädgårdsväxter

Krav på miniminivå för en åtgärd

I fråga om åtgärden Alternativt växtskydd för trädgårdsväxter kontrolleras i dokumentkontrollen vintertid att kraven på miniminivå i tabell 10 iakttas.

Tabell 10. Krav på miniminivå för alternativt växtskydd för trädgårdsväxter.

Anvisningar för granskning av övervakningsfråga 58 finns under punkten gårdsspecifika åtgärder och övervakningsfråga 72 i avsnittet om villkorlighet i denna anvisning.

Stödvillkor

Vid dokumentkontroll vintertid granskas de villkor för åtgärden som presenterats i tabell 11.

Tabell 11. Stödvillkor som ska kontrolleras för åtgärden Alternativt växtskydd för trädgårdsväxter.

22. Kemiska bekämpningsmedel har inte använts vid ogräsbekämpning, om täckningsåtgärden har valts

Vid användning av täckningsmetoder får växtskyddsmedel inte användas för bekämpning av ogräs. Inom täckta områden kan man dock bekämpa skadedjur eller växtsjukdomar kemiskt. Vid övervakningen kontrolleras med hjälp av de skiftesspecifika anteckningarna att ogräsen inte har bekämpats kemiskt.

23. Motiveringen till användningen av kemiskt växt-skyddsmedel finns i gårdens förhandsplan och observationer som berättigar till användning av den har gjorts

Om någon annan åtgärd än täckningsåtgärd har valts på gården och kemiskt växtskydd har använts, ska det utredas om grunderna för användningen finns i förhandsplanen. Kemiskt växtskydd kan användas endast om de alternativa växtskyddsmetoderna på basis av observationen inte var tillräckliga för bekämpning av skadedjur eller ogräs. Den alternativa bekämpningen måste vara primär bekämpningsmetod för växtskadegöraren och den kemiska bekämpningen sekundär. I de skiftesspecifika anteckningarna ska det finnas anteckningar om uppföljningen, t.ex. uppföljningsmetoden och tidpunkten för uppföljningen.

59. Det har gjorts anteckningar om kontroll och bekämpning av växtlighet eller växtskadegörare

Jordbrukaren ska göra skiftesvisa anteckningar om kontroll och bekämpning av växtlighet eller växtskadegörare. I denna övervakningsfråga finns samma krav som i övervakningsfråga 23 och i övervakningsfrågorna 58 och 60 (bokföring över användningen av växtskyddsmedel och iakttagande av de allmänna principerna för integrerad bekämpning). Om det inte har gjorts anteckningar om användningen av växtskyddsmedel eller kontrollen, är det fråga om en försummelse.

3 Ersättningen för ekologisk produktion

Krav på ersättningens miniminivå

Av kraven för ersättningens miniminivå granskas kraven i tabell 12 vid dokumentkontrollen vintertid.

Tabell 12. Krav för miniminivå för ersättning för ekologisk produktion.

Anvisningar för övervakning av övervakningsfrågorna 56, 57, 58 och 60 finns i punkt 2.2. Övriga krav är krav för villkorligheten och anvisningar för dessa finns i punkten villkorlighet antingen i anvisningen om åkerövervakning eller i denna anvisning. Man bör komma ihåg att utvidga övervakningen till att även gälla villkorligheten, om en försummelse konstateras i ett villkorlighetskrav. 

Övervakningsfråga 81.16 innehåller följande krav i anslutning till kväve:

• Mängden totalkväve i stallgödsel från produktionsdjur och organiska gödselfabrikat som sprids årligen är högst 170 kg/ha
• Maximal mängd lösligt kväve för olika växter och jordarter
• Fördelning av lösligt kväve i minst två partier med minst två veckor mellan spridningarna, om gödslingsmängden överstiger 150 kg/ha/år.
• Mängden lösligt kväve på hösten högst 35 kg/ha

Dessa krav granskas i gödslingsövervakningen och en eventuell påföljd registreras i övervakningsfråga 81.17. Anmärkningen kan sparas om överskridningen eller överskridningarna inte är betydande till sin omfattning och allvarlighet.  

Tidigare fastställdes i dokumentkontrollen vintertid och i den separata korskontrollövervakningen vilka följder de avvikelser som konstaterats vid produktionsgranskningen medför för ersättningen för ekologisk produktion. I fortsättningen överförs denna uppgift till NTM-centralernas förbindelsehandläggare. Ekoersättningen innehåller inte längre några stödvillkor som ska granskas i dokumentkontrollen.

4 Påföljer av miljöersättning och ekologisk produktion

Närmare information om påföljderna finns i anvisningen om åkerövervakning. Nedan har man ur anvisningen om åkerövervakning plockat de punkter som särskilt gäller dokumentkontroll.

4.1 Påföljder av krav på miniminivå

Samma påföljdsregler tillämpas på försummelser som konstaterats i miljöersättningen och i kraven på miniminivå för ekologisk produktion. De krav på miniminivån som gäller hela gården i samband med dokumentkontrollen har sammanställts i tabell 13. I tabellen anges den påföljd som följer av att minimikravet inte uppfylls.

Tabell 13. Påföljder orsakade av gårdsspecifika krav på miniminivå.

Påföljdsprocenten bygger på inspektörens egen bedömning, som görs på basis av omfattning, allvarlighetsgrad och varaktighet. I tabellen anges med fet stil den påföljdsprocent, som i regel bör ges för en konstaterad överträdelse. I övervakningsfråga 81.16 ges i regel ingen påföljdsprocent, eftersom det är fråga om ett villkor i anslutning till kvävegödsling och påföljdsprocenten kan påverkas av flera olika överskridningar. I Stödtillämpningen används endast de påföljdsprocenter som anges i tabellen. En anmärkning kan användas om försummelsen är liten. En ringa försummelse påverkar inte uppnåendet av målen för åtgärden.

Övriga krav på miniminivå är skiftesspecifika i fråga om miljöersättning och ekologisk produktion och de försummelser som konstaterats i dem registreras i Stödtillämpningen antingen per åtgärds-, jordbruks- eller basskifte. På försummelser av det skiftesspecifika kravet tillämpas avdrag och påföljder i anslutning till arealfel, som beskrivs i kapitel 20 i anvisningen om åkerövervakning. Om en mindre försummelse konstateras när det gäller iakttagandet av kravet på en skiftesspecifik miniminivå, kan sökanden ges en anmärkning. Arealfelen beräknas enligt växtartsgrupp. En påföljd som bestäms genom ett arealfel kan inte ändras.

4.2 Påföljder av stödvillkor för en gårdsspecifik åtgärd inom miljöersättningen

En gårdsspecifik åtgärd innehåller allmänna krav som gäller alla gårdsbruksenheter och 7 valfria åtgärder. Av de allmänna kraven granskas de skiftesspecifika anteckningarna och markkarteringarna vid dokumentkontrollen vintertid.

Av de skiftesvisa anteckningarna sparas för varje jordbruksskifte en uppgift om huruvida anteckningarna är i ordning eller inte. Påföljdsprocenten fås genom att räkna ihop den areal på vilken stödvillkoret inte har iakttagits. Den erhållna arealen delas med den areal som stödvillkoret gäller.

På detta sätt erhålls den relativa procentandel med vilken avdraget för ersättningen för den gårdsspecifika åtgärden fastställs.

Påföljdsprocenten för markkarteringar fastställs på samma sätt som påföljdsprocenten för anteckningar med den skillnaden att basskiftets areal används vid beräkningen av påföljden. Dessutom är det för basskiftet möjligt att i Stödtillämpningen registrera den areal för vilken markkarteringen har utförts. I punkten antecknas arealen om det inte finns någon markkartering enligt villkoren för hela basskiftet eller om kravet på markkartering inte gäller hela basskiftet, t.ex. kan en del av skiftets areal bestå av naturvårdsvall. Härvid sparas den areal som kravet på markkartering gäller.

Påföljdsprocenten för anteckningar och markkarteringar bestäms enligt tabell 14.

Tabell 14. Påföljdsprocenten för skiftesspecifika anteckningar och markkarteringar.

Påföljdsprocenten visas i gårdens stödberäkning. Påföljdsprocenten kan ändras i de gårdsspecifika observationerna genom att lägga till en övervakningsfråga i anslutning till villkoret och spara önskad påföljdsprocent i villkoret. Det bör observeras att påföljdsprocenten utifrån bedömningen kan sänkas eller höjas endast till följande lägre eller högre avdragsprocentsats. De avdragsprocentsatser som tillämpas vid försummelse av skiftesvisa anteckningar och markkarteringar fastställs separat och räknas samman.

4.3 Påföljder av skiftesspecifika åtgärder

Vid dokumentkontrollen är alla stödvillkor i fråga om skiftesspecifika åtgärder sådana att på försummelserna tillämpas avdrag och påföljder som hänför sig till arealfel och som beskrivs i kapitel 20 i anvisningen om åkerövervakning. Arealfelen beräknas enligt växtartsgrupp. En påföljd som bestäms genom ett arealfel kan inte ändras.

Om villkoret för åtgärden har följts på en del av skiftets areal bildas vid övervakningen ett övervakningens jordbruksskifte av den areal där villkoret inte har följts. På jordbruksskiftet som är föremål för övervakning registreras stödvillkorsbristen och arealen beaktas vid beräkningen av arealfelet. 

4.4 Upprepning och återkrav

Närmare anvisningar om upprepning ingår i anvisningen om åkerövervakning 2023.

Det är fråga om upprepning om försummelsen av samma stödvillkor eller krav på miniminivå upprepas under tre kalenderår. När det gäller dokumentkontroll vintertid bedöms upprepningen för brister i stödvillkor som hör samman med markkarteringar och skiftesvisa anteckningar. I dokumentkontrollen ska man alltså utreda om det tidigare under 2021 eller 2022 har förekommit brister i markkarteringarna eller anteckningarna.

Vid dokumentkontroll vintertid finns det år 2023 inte återkrav som övervakningen har gjort till tidigare år.

4.5 Påföljder om jordbrukaren inte lämnar in dokument

För de gårdar som trots begäran inte skickar in några dokument registreras Brister/försummelse i alla övervakningsfrågor som rör gården. Ett undantag är sådana villkor som det går att ta ställning till på basis av gårdsbesöket, t.ex. om jordbrukaren har visat upp markkarteringarna redan under gårdsbesöket.

Om jordbrukaren inte lämnar in dokumenten, leder det till följande påföljder:

• För de skiftesspecifika övervakningsfrågorna, där påföljden fastställs utifrån arealen, får gården antingen ett arealfel eller en maximal påföljd på 50 procent för markkarteringarna och de skiftesspecifika anteckningarna. Arealfel orsakar nästan utan undantag en påföljd som överförs.
• I övervakningsfråga 81.17 om gödselanalys, växtskyddsexamen och användning av kvävegödsel registreras den maximala påföljden, om man inte utifrån åkerövervakningen vet att dessa villkor inte gäller gården.

5 Dokumentikontroll av villkorligheten

I dokumentkontrollen vintertid granskas kraven på villkorlighet i anslutning till bokföring, gödsling (kväve- och fosforgödsling) och användning av växtskyddsmedel för alla gårdar som omfattas av Livsmedelsverkets åkerurval för övervakning av villkorligheten 2023.  Vid dokumentkontrollen kontrolleras alla skiften.

5.1 Övervakning av villkorligheten och övervakningsresultat

Gårdarna som ingick i åkerurvalet för övervakning av villkorligheten 2023 finns i nya Stödtillämpningen i körningarna 7533 och 7535. Övervakningen av alla gårdar på dessa körningar måste påbörjas och kontrolldatumet finnas på 2023 års sida. Startdatum för övervakningen anses vara det datum då brevet med begäran om dokument postades, vilket antecknas som övervakningsdatum i tillämpningen.

Om det på en gård som finns i körning 7532 eller 7534 för miljöersättning upptäcks försummelser av villkorligheten, utvidgas övervakningen till övervakning av villkorligheten i den berörda övervakningskörningen.

Efter övervakningen skickas övervakningsresultatet från dokumentkontrollen till jordbrukaren på det sätt som beskrivs i punkt 1.3.

5.2 Allmänt om gödslingstillsyn

Gödslingsövervakningen av villkorligheten görs på gårdens alla skiften. Om gården inte har använt gödselmedel under övervakningsåret, behöver gödslingsövervakning inte göras och markkarteringar eller andra resultat av jordanalysen behöver inte sparas i Stödtillämpningen. I Pikantti finns en separat anvisning om gödslingstillsyn i Stödtillämpningen.

Om gården har använt stallgödsel som gödselmedel utförs övervakningen på basis av antingen tabellvärden eller stallgödselanalys i överensstämmelse med vilket värde jordbrukaren har använt för att genomföra gödslingen. Om det vid gödslingen har använts stallgödselblandningar eller gödsel från sådana djur som saknar tabellvärden, utförs övervakningen på basis av värdena i stallgödselanalysen.

Gödslingsgränserna gäller inte odling i kruka eller kärl och man behöver inte övervaka iakttagandet av gödslingsgränserna i villkorligheten på en areal där växterna har odlats i kruka eller kärl.

Markkarteringar vid gödslingsövervakning av villkorligheten

Gödslingsövervakningen grundar sig på markkarteringar eller, i fråga om kväve, på en analys av jordartskategorin. Om det inte finns någon markkartering av skiftet, används vid gödslingsövervakningen bördighetsklass 6 för fosfor. Om det inte finns uppgifter om jordarten på skiftet (markkartering eller jordartsanalys) och skiftet har gödslats, används värdena för organisk jord i fråga om kväve. Om det inte finns någon analys av jordarten, ges för detta en påföljd för krav 3.4 för villkorligheten, även om gödslingsövervakningen kan göras med hjälp av tabellvärden. Analysen ska göras före den första gödslingen och den krävs också för skiften som inte berättigar till ersättning.

Utgångspunkten är att en markkartering som är högst 10 år gammal godkänns i gödslingsövervakningen av villkorligheten. Gödslingen ska dock grunda sig på det senaste analysresultatet, om det för skiftet finns flera jordprover som har tagits vid olika tidpunkter.  Om markkarteringen på ett heltäckande sätt representerar ett gödslat basskifte (till exempel är hela skiftet av samma jordart), räcker det att en analys har gjorts av basskiftet. För skiften på 0,5 ha eller mindre krävs ingen analys, utan jordbrukaren har kunnat använda analysen av det intilliggande skiftet eller tabellvärdena (bördighetsklass 6 och organisk mark) som grund för gödslingen. Om en analys har gjorts på ett litet skifte används detta i gödslingsövervakningen.

Om fler än en analys har gjorts på ett skifte och deras resultat varierar, har jordbrukaren kunnat dela upp arealen i olika gödslingsskiften eller använda medeltalet eller det viktade medeltalet av kväve-/fosforgödslingsnivåerna. Vid övervakningen används medeltalet av gödslingsnivåerna, om ingen annan metod framgår av jordbrukarens papper. Medeltalet kan användas även om bördighetsklassen för något jordprov är så hög att det inte alls går att fosforgödsla odlingsväxten.

Stallgödsel

Gårdens djurantal och andra uppgifter om gödslingen registreras i samband med dokumentkontrollen på fliken Näringsämnen som står till gårdens förfogande i Stödtillämpningen. På fliken finns en uträkning av den mängd stallgödsel som gårdens djur producerar. Uträkningen har gjorts med användning av antalet djur vid övervakningstillfället och den genomsnittliga mängd stallgödsel som ett djur ger upphov till och med beaktande av ett eventuellt produktionsuppehåll samt den tid djuren gått på bete.

Näringsämnena i stallgödsel beräknas med hjälp av gårdens genomsnittliga djurantal, eftersom gårdens djurantal kan variera avsevärt. Det genomsnittliga antalet djur i registren beräknas till exempel genom att man adderar djurantalet den första dagen i varje månad eller kvartal och dividerar resultatet med antalet månader eller kvartal.

De genomsnittliga antalen djur som inte finns i registren fås som en rapport våren 2024, när jordbrukarna har anmält uppgifterna via Vipu. Av den anledningen lönar det sig att utföra gödslingsövervakning på dessa gårdar först våren 2024. I rapportform fås också det genomsnittliga antalet registerdjur.

Den stallgödselmängd som gårdens djur producerar kan räknas ut också genom att använda ett annat djurantal än det anmälda. Det genomsnittliga djurantalet kan man själv räkna ut från registren eller också använda de uppgifter som samlats in på gårdsbesöket, om gårdens djurantal är ungefär konstant, t.ex. på mjölkgårdar. Ett annat djurantal än det som jordbrukaren anmält ska användas t.ex. när stallgödsel har samlats i lager redan på 2022 års sida och djurantalet då var avsevärt större eller mindre än det genomsnittliga djurantalet 2023.

Näringsämnena i stallgödseln räknas med i gödselmängderna enligt gödselslag antingen enligt tabellvärdena i nitratförordningen eller utifrån resultaten av gödselanalysen. Stallgödselanalysen får inte vara äldre än fem år. Vid gödslingsövervakningen godkänns inte att jordbrukaren till exempel har använt analysvärden för kväve och tabellvärden för fosfor. Vartdera värdet måste komma från antingen analysen eller tabellvärdena.

Om det inte finns några tabellvärden för stallgödseln och ingen stallgödselanalys har gjorts, används vid gödslingsövervakningen tabellvärden för närmaste motsvarande stallgödsel. Avsaknaden av en gödselanalys medför dock en påföljd för villkorligheten.

Tillgänglig kvävemängd

När gårdens årliga tillgängliga kvävemängd räknas ut jämför man den kvävemängd som enligt de skiftesvisa anteckningarna har spridits på skiftena med den kvävemängd som det vid övervakning har konstaterats att gården förfogar över. Den tillgängliga kvävemängden på gården fås genom att addera inköpen av gödselmedel och föregående års lager samt kvävemängden i stallgödsel minus kvävemängden i de gödselmedel som blivit kvar i lager och som sålts från gården.

Om mängden använt och disponibelt kväve avviker avsevärt (> 30 %), ska jordbrukaren höras och orsakerna till skillnaden utredas. Om jordbrukaren inte kan ge motiveringar till skillnaderna måste man överväga om jordbrukaren uppsåtligen har gett vilseledande information och huruvida man kan lita på resultaten av gödslingsövervakningen.

5.3 Krav som ska kontrolleras

Vid dokumentkontrollen av villkorligheten granskas kraven i tabell 15.

Tabell 15. Tvärvillkorskrav som ska granskas vid dokumentkontrollen vintertid.

^a Om det på grund av exceptionella väderförhållanden har varit omöjligt att sprida stallgödsel under perioden 1.4–31.10, kan man sprida stallgödsel fram till 30.11.

^b Organiskt gödselfabrikat beaktas när mer än 10 % av dess volym utgörs av stallgödsel.

^c Gödslingsgränserna för lösligt kväve anges enligt växtart och jordart (mineraljordar och organogena jordar). Gödslingsgränserna är de samma i hela landet. I de maximala mängderna lösligt kväve ingår lösligt kväve i oorganiska och organiska gödselmedel samt i stallgödsel.

^d Alla organiska gödselmedel ingår

5.3.1 Kraven i ramdirektivet för vatten

2.4 Vid fosforgödslingen har kraven i 3–8 § och 13 § i förordning 64/2023 iakttagits

När det gäller fosforgödsling ska det kontrolleras att de maximinivåer för totalfosforgödsling som anges i bilaga 1 till SRf 64/2023 har iakttagits med beaktande av fosforutjämning och justering enligt skördenivå. Vid övervakningen beaktas fosforn i gödselmedlet om den har angetts i varudeklarationen för gödselfabrikatet och där sprids mer än ett kilogram fosfor per hektar om året.

Gödselmedlets totalfosfor beaktas i regel i sin helhet. Undantag från detta är:

• av totalfosforn i köttbenmjöl, behandlat sedimenteringsslam och slam från slutna tankar samt slam från reningsverk beaktas 60 procent
• av den totala fosforn i aska och biokol beaktas 40 procent
• av fosforn i pälsdjursgödseln beaktas 60 procent (fram till slutet av 2027).

Om gödselfabrikatet innehåller flera ämnen, beräknas användbarheten av totalfosforn i gödselfabrikatet utifrån beståndsdelarnas massaförhållanden och användbarhet. Om det i varudeklarationen inte finns uppgifter om beståndsandelens massaförhållande, beaktas fosforanvändbarheten i produkten i sin helhet. Fosforn i gips (CaSO4 · 2H2O) eller strukturkalk behöver inte beaktas i gödslingsövervakningen. Med strukturkalk avses ett gödselfabrikat som består av kalkningsmedel och som innehåller minst 15 % reaktiv kalk i bränd (CaO) eller släckt (Ca(OH)₂) form.

För fosforns vidkommande är det möjligt att tillämpa stallgödselundantag, om enbart gödsel från husdjur används vid fosforgödslingen. Gödselundantaget kan endast användas för spannmål, oljeväxter, baljväxter, ett- och fleråriga fodervallar och fodermajs. På gödselundantaget kan fosforutjämning tillämpas, men inte justering enligt skördenivån.

I gödslingsövervakningen 2023 behöver man inte beakta fosforgödslingen som gavs hösten 2022 eller fosforn som har blivit kvar på skiftet på grund av att skörden inte blev bärgad 2022.

För att främja återvinningen av fosfor kan fosfor spridas på ett skifte även om man inte alls får använda fosfor för växten i bördighetsklasserna 6 och 7. Då ska fosforn härstamma från fosforavskiljning ur stallgödsel eller rötrester och förhållandet mellan kväve och fosfor i fraktionen som uppkommit vid avskiljningen ur stallgödseln eller rötresterna ska vara minst 10, dvs. det ska finnas minst 10 gånger så mycket kväve som fosfor. Om ovan nämnda undantag har utnyttjats kan fosforutjämning inte användas på skiftena i fråga. För att främja återvinningen av fosfor har man lagt till fosforavskiljningsfraktion som ett eget gödselslag. För gödselarterna i fråga har man fastställt standardvärden för näringshalterna, men de kan ändras.

Fosforutjämning

Jordbrukaren har kunnat inleda en ny fosforutjämningsperiod 2023, även om den gamla utjämningsperioden varit på hälft. Om jordbrukaren har inlett en ny fosforutjämning behöver fosforgödslingen som gjorts före 2023 inte beaktas.

Om jordbrukaren har förlängt fosforutjämningsperioden som inletts före 2023, övervakas fosforutjämningen för alla skiften där fosforutjämningen har upphört 2023. Vid fosforutjämningen får en utjämningsperiod på högst fem år användas och den ska göras separat för varje jordbruksskifte. Om placeringen av jordbruksskiftena på ett basskifte har ändrats under utjämningsperioden, följs fosforutjämningen på basskiftesnivå. Fosforutjämning får inte användas på ett skifte där det inte är tillåtet att använda fosforgödsel. Om fosforutjämning har påbörjats på ett skifte där det inte är tillåtet att använda fosforgödsel, övervakas fosforutjämningen på skiftet från startåret till övervakningsåret, fastän utjämningen ännu inte har avslutats. Om jordbrukaren inte har lämnat in dokument för alla fosforutjämningsår måste de begäras separat.

Jordbrukaren behöver inte beakta tidigare fosforutjämning på skiftet om jordbrukaren får nya åkerskiften i sin besittning. Om det inte går att jämna ut fosformängderna på skiftet på grund av nya markkarteringsresultat, anses de tillåtna fosformängderna inte ha överskridits.

Justering enligt skördenivån

Justering enligt skördenivån kan användas om den skördenivå som uppnåtts på jordbruksskiftet under de föregående 5 åren överstiger 5 000 kg för spannmål eller 2 250 kg för oljeväxter per hektar och år. Då kan högst 3 kg P/ha/år läggas till den tillåtna fosforgödslingsmängden. Om skördenivån för spannmål överstiger 6 000 kg eller för oljeväxter 2 750 kg per hektar och år, kan högst 6 kg P/ha/år läggas till den tillåtna fosforgödslingsmängden. Skördenivån på skiftet ska ha justerats under ett av de fem föregående skördeåren. Den skiftesspecifika skördenivån har kunnat bestämmas genom att fördela totalskörden av den berörda grödan mellan de skiften där grödan har odlats eller genom att på annat sätt påvisa att skördenivån har uppnåtts på skiftet i fråga. Om skörden som berättigar till justering på basis av skördenivån har erhållits med en oljeväxt, kan justeringen på basis av skördenivån användas för spannmål och vice versa. Justering enligt skördenivå kan användas steglöst. Justering enligt skördenivån kan inte användas i bördighetsklass 7.

Vid gödslingsövervakningen ska man med hjälp av anteckningar eller motsvarande utreda att jordbrukaren de facto har uppnått den högre skördenivån.  I regel litar man på noteringarna i de skiftesvisa anteckningarna vid granskningen av justering enligt skördenivån. För dokumentkontrollen ska jordbrukaren lämna in skifteskortet för det år av de föregående fem åren, då han eller hon uppnått en skördenivå som berättigar till justering enligt skördenivån. Med anteckningarnas hjälp ska man kontrollera om det till exempel med den gödslingsmängd som använts, växtskyddsåtgärderna och/eller markens bördighet är möjligt att få en skörd som berättigar till justering enligt skördenivån. Om det finns skäl att misstänka att det inte har varit möjligt att uppnå skördenivån, begärs en separat utredning av saken av jordbrukaren.

Om det förekommer överskridningar i fosforgödslingen syns överskridningen på skiftet: Gödslingsuppgifter/Gödslingsskiften/Tabell över genomförd gödsling och överskridning på gårdsnivå syns: Tabell över behandling av gödslingsövervakning/näringsöverskridningar

2.5 Användningen av gödselmedel som innehåller fosfor har bokförts

Det kontrolleras att fosforgödslingen har bokförts och att bokföringen innehåller följande uppgifter:

• slag och mängder av gödsel och gödselfabrikat som spridits på skiftet
• gödslingsdagar
• mängden totalfosfor som spridits på skiftet
• tidpunkten då fosforutjämningen inleds
• skördenivåerna, om justering enligt skördenivån utnyttjas

5.3.2 Kraven i nitratdirektivet

Krav 3.4 Användningen av gödselmedel har bokförts i enlighet med förordning 1250/2014 13 §

Vid övervakningen kontrolleras att gödselmedlen har använts i enlighet med kraven i nitratförordningen.

3.5 Gården har en ikraftvarande gödselanalys

Gödselanalysen ska utföras vart femte år och den ska göras för varje gödselslag som uppkommer på gården och/eller används som gödselmedel direkt på åkern mer än 25 m³ per år. Om olika gödselslag lagras som en blandning ska det finnas en analys av blandningen. I stallgödselanalysen ska det lösliga kvävet, totalkvävet och totalfosforn i gödseln vara fastställda.

3.6 Användningen av gödselmedel har bokförts i enlighet med förordning 1250/2014 13 §

Det kontrolleras att kvävegödslingen har bokförts och att bokföringen innehåller följande uppgifter:

• slag och mängder av gödsel och gödselfabrikat som spridits på skiftet
• gödslingsdagar
• mängden totalkväve och lösligt kväve som spridits på skiftet
• Skördenivåerna

5.3.2 Kraven i växtskyddsmedelsförordningen

Användningen av växtskyddsmedel kontrolleras i journalen över användning av växtskyddsmedel 2023. Om det inte har förts journal över växtskyddsmedel år 2023, tar man reda på om det saknas journal bara för det aktuella året eller för flera år. Dessutom kontrollerar man att växtskyddsmedlets användningstidpunkter och mängder samt användningsområde har förts in i journalen.

6.1 På gården har man använt endast i Finland godkända växt-skyddsmedel

1. Kontrollera i växtskyddsmedelsregistret att preparatet är godkänt. Information om nya godkända preparat finns också på Tukes webbplats (tukes.fi)
2. om preparatet inte hittas, kontrolleras i växtskyddsmedelsregistret om preparatet är avfört
3. om preparatet inte hittas, kontrollera i växtskyddsmedelsregistret eller på Tukes webbplats (uppdateringen av listan på webbplatsen har upphört i maj 2022) om preparatet har bytt namn,
4. om preparatet inte hittas, kontrollera i växtskyddsmedelsregistret om preparatet har haft ett giltigt undantagslov
5. Om det inte hittas, kan det vara frågan om ett tillstånd för försöksverksamhet. Be att få det skriftliga tillståndet för försöksverksamhet till påseende av jordbrukaren.

6.2. Vid användningen av växtskyddsmedlen har följts de bindande förpackningspåskrifterna för växtskyddsmedlet

1. Kontrollera om användningsobjektet finns angivet på försäljningsförpackningen i växtskyddsmedelsregistret
2. Om användningsobjektet inte hittas, kontrollera i växtskyddsmedelsregistret om användningsobjektet har tagits bort efter användningstidpunkten
3. och om en övergångsperiod har beviljats för användningen
4. Om det borttagna användningsobjektet inte hittas, kontrollera i växtskyddsmedelsregistret om det har funnits ett giltigt undantagslov för användningsobjektet
5. Om ett undantagslov inte hittas, kan det vara frågan om ett tillstånd för försöksverksamhet. Be att få det skriftliga tillståndet för försöksverksamhet till påseende av jordbrukaren
6. I bokföringen från övervakningsåret kontrolleras om växtskyddsmedlet har använts vid en tillåten tidpunkt
7. I bokföringen från övervakningsåret kontrolleras om mängden växtskyddsmedel som använts och antalet användningsgånger har varit förenliga med märkningen på försäljningshöljet och om karenstiderna har iakttagits
8. Kontroll av att växtskyddsmedlets grundvattenbegränsning har följts:
9. Kontrollera om det finns grundvattenskiften på gården
10. Om det finns, kontrollera om de växtskyddsmedel som använts på skiftena är tillåtna för användning på grundvattenområden.

Om det upptäcks att man på gården använder ett preparat som inte rekommenderas för användning på grundvattenområden (användning inte förbjuden), antecknar man ingen försummelse för underlåtelsen att följa rekommendationerna, utan ger rådet att gården bör använda preparat som lämpar sig bättre för grundvattenområden.

5.3.4 Kraven i bekämpningsmedelsdirektivet

7.3 Personen som sprider växtskyddsmedel har examen

Växtskyddsmedel får endast spridas på gården av en person som har avlagt examen inom området för växtskyddsmedel om växtskyddsmedlet används i yrket. Växtskyddsmedelsexamen är giltig i fem år från det att examen avlades. Examensanordnarna är godkända av Säkerhets- och kemikalieverket. 

Vid övervakningen kontrolleras att den jordbrukare eller entreprenör som spridit växtskyddsmedel på gårdens skiften har en gällande skriftlig examen inom området för växtskyddsmedel.

Växtskyddsexamen ska ha avlagts före den första växtskyddsbesprutningen för växtperioden. Om gården har anlitat en entreprenör för att sprida växtskyddsmedel ska denna ha en gällande examen. Entreprenörens examensbetyg ska granskas vid övervakningen.

Vid övervakningen ska man beakta att jordbrukaren inte behöver ha en gällande växtskyddsexamen, om det inte används växtskyddsmedel på gården. Examen krävs inte, om enbart flytande bladgödselmedel har spridits på gården.

Om kravet redan har övervakats under sommarens övervakning behöver det inte övervakas vid dokumentkontrollen. I kravet registreras ”gäller inte övervakningsobjektet” och i tilläggsuppgifterna antecknas att kravet har övervakats i sommarens övervakning.

5.4 Påföljder av villkorlighet

Den huvudsakliga påföljden för villkorligheten är 3 procent. När försummelsen bedöms ska man beakta dess omfattning, allvar och kontinuitet. Dessutom ska man bedöma uppsåtligheten och upprepningen samt huruvida försummelsen är bestående, dvs. om samma försummelse har funnits på gården redan 2021 eller 2022. Mer information om bedömningen av dessa finns i Anvisningen för åkerövervakning 2023.

Överskridningar av gödslingsgränserna för fosfor och kväve

Bedömning av försummelsens allvar:

• Mängden totalkväve som årligen sprids med stallgödsel från produktionsdjur och organiska gödselfabrikat innehållande stallgödsel är högst 170 kg/ha (Tabell 16)
• Den årliga maximala mängden lösligt kväve (kg/ha) överskrids inte (Tabell 16)
• Mängden lösligt kväve som från början av september sprids med stallgödsel från produktionsdjur och organiska gödselfabrikat är högst 35 kg/ha (Tabell 16)
• Vid fosforgödsling har kraven i 3–8 § och 13 § i förordning 64/2023 iakttagits

Tabell 16. Bedömning av hur allvarlig försummelsen av villkorligheten är.

Dessutom ska försummelsens omfattning och kontinuitet bedömas. När försummelsen bedöms ska man också bedöma om försummelsen är uppsåtlig.

• Förbudet mot att sprida gödselmedel på snötäckt, frusen eller vattenmättad mark har följts
• Flytgödsel, urin och flytande organiska gödselfabrikat har spridits endast genom placering, om lutningen för skiftet eller en del av det är över 15 procent
• Stallgödsel och organiska gödselfabrikat har inte spridits på åkern 1.11–31.3
• Om den maximala mängden lösligt kväve överstiger 150 kg/ha om året har mängden lösligt kväve delats upp på minst två omgångar och tiden mellan spridningarna är minst två veckor
• Genomsnittlig skördenivå, odlingszon, växtföljd, växelbruk och jordart har beaktats vid gödslingen

Allvaret bedöms i regel vara 3 %. På försummelsens allvar inverkar till exempel hur stor mängd gödselmedel som har spridits och på hur stor areal eller hur allvarligt de ovan nämnda tidsgränserna har överträtts. När omfattningen bedöms måste man fundera till exempel på om gödselmedlen i och med avrinningen kan ha verkningar också utanför gården.

Om jordbrukaren inte har lämnat in en högst 10 år gammal markkartering av de gödslade skiftena, ska hen ha lämnat in någon annan utredning av jordarten. Om jordbrukaren inte har lämnat in någon markkartering eller utredning av jordarten, ska gården påföras en påföljd för villkorligheten. Om jordbrukaren ändå har lämnat in en gödslingsbokföring och gödslingsövervakningen har kunnat genomföras även för kvävets del med hjälp av standardvärden, kan försummelsen anses vara ringa. Påföljden påförs via krav 3.4 (Gödselmedel har använts i enlighet med 10 och 11 § i förordning 1250/2014).

• Gården har en gällande stallgödselanalys

Om stallgödselanalys saknas eller om den har blivit föråldrad för mer än ett år sedan bedöms allvaret som regel till 3 %.  Mängden stallgödsel som uppkommer/används inverkar ändå på bedömningen. Om mängden är betydande kan försummelsen anses vara allvarligare än normalt och allvarlighetsgraden kan då vara 5 % eller 10 %. Om analysen är högst ett år för gammal kan allvaret bedömas till 1 %. Om analysen har blivit föråldrad för mindre än ett år sedan, och ingen stallgödsel har spridits under denna tid, kan försummelsen anses vara ringa.

Bokföring av gödsling

• Användningen av gödselmedel som innehåller fosfor har bokförts
• Det har förts journal över användningen av gödselmedel i enlighet med 13 § i förordning 1250/2014

Om gården för bok över användningen av gödselmedel, men den är bristfällig, bedöms försummelsens allvar vara 1–3 procent. Om bokföringen saknas helt eller om jordbrukaren inte lämnar in någon bokföring över användningen av gödselmedel för dokumentkontroll, bedöms allvaret i regel vara 5 procent. Bedömningen påverkas till exempel av hur stor areal som berörs av bristen på journalföring. Om bokföringen lämnas in för sent, kan påföljd även meddelas för detta. Den huvudsakliga påföljden är då 3 procent, men påföljden kan sänkas med 1 procent eller anses vara ringa om tidsfristen för inlämnande av dokument överskrids i liten utsträckning (till exempel under två veckor).

Kraven i författningarna om växtskyddsmedel

• Endast växtskyddsmedel som är godkända i Finland har använts på gården

Hur allvarlig en försummelse är påverkas av när växtskyddsmedlet har avförts från växtskyddsmedelsregistret eller om det någonsin har varit ett godkänt preparat i Finland.

Dessutom ska försummelsens omfattning och kontinuitet bedömas. När försummelsen bedöms ska man också bedöma om försummelsen är uppsåtlig. Uppsåt kan komma på frågan till exempel om jordbrukaren med avsikt har använt ett växtskyddsmedel som aldrig har godkänts för användning i Finland.

Om försummelsens allvarlighet, omfattning och kontinuitet är ringa och försummelsen inte medför omedelbar fara för folkhälsan eller djurens hälsa, kan försummelsen anses vara ringa. Till exempel om någon har använt ett växtskyddsmedel som avfördes från växtskyddsmedelsregistret under år 2023, och det område på vilket preparatet användes är litet, kan försummelsen bedömas vara obetydlig.

• Växtskyddsmedlets bindande förpackningspåskrifter har följts vid användningen av växtskyddsmedel

Dessutom ska försummelsens omfattning och kontinuitet bedömas. När försummelsen bedöms ska man också bedöma om försummelsen är uppsåtlig. Uppsåt kan komma på frågan till exempel om jordbrukaren med avsikt har använt ett växtskyddsmedel i strid med förpackningspåskrifterna. (t.ex. för att påskynda spannmålens mognad genom att bespruta med glyfosat).

Om försummelsens allvarlighet, omfattning och kontinuitet är ringa och försummelsen inte medför omedelbar fara för folkhälsan eller djurens hälsa, kan försummelsen anses vara ringa. Till exempel om ett växtskyddsmedel har använts på en växt från vars användningsobjekt ämnet i fråga har slopats under 2023, och den areal på vilken ämnet har använts är litet, kan försummelsen bedömas vara ringa.

Om man på ett grundvattenskifte har använt ett växtskyddsmedel vars användning inte är tillåten i området i fråga, är påföljden i regel 3 procent. Vid bedömningen ska försummelsens omfattning, allvar och varaktighet beaktas.

Kraven i bekämpningsmedelsdirektivet

• 3 Den person som sprider växtskyddsmedel har examen

Den vanligaste stödminskningen vid fall av försummelse är 3 procent. Vid bedömningen ska försummelsens omfattning, allvarlighetsgrad och kontinuitet beaktas.

6 Utvidgad tillsyn

Om det vid dokumentkontrollen upptäcks försummelse av något annat krav för stöd, stödvillkor eller villkorlighet än de som nämns i denna anvisning och förseelsen inte har upptäckts vid en tidigare övervakning 2023, ska övervakningen utvidgas till att gälla stödet eller kravet i fråga. Om man till exempel vid dokumentkontrollen upptäcker att naturvårds- eller gröngödslingsvallen i ekosystemstödet har gödslats, ska övervakningen utvidgas till att omfatta ekosystemstödet.