Växtbaserade alternativ till mjölk och kött erbjuder konsumenterna näringsmässiga och miljömässiga fördelar, men deras säkerhetsprofil skiljer sig från animaliska livsmedel. Enligt en översiktsartikel från Livsmedelsverket och VTT bör särskild uppmärksamhet fästas vid mögelgifter, vissa metaller samt sporbildande bakterier i dessa produkter.
Översiktsartikeln, som publicerats i tidskriften Food Science & Nutrition, sammanfattar forskningsresultat om kemiska och mikrobiologiska faror samt näringsmässiga egenskaper hos växtbaserade mjölk- och köttalternativ. Artikeln bygger på internationella studier, och mer detaljerad information om växtbaserade alternativ till mjölkprodukter på den finländska marknaden kommer att presenteras vid slutseminariet för projektet VEGETURVA den 17 september.
– Riskprofilen för växtbaserade produkter skiljer sig från den för mjölk och kött. De kan innehålla vissa kemiska faror som sällan förekommer i animaliska produkter, men samtidigt förekommer färre sjukdomsalstrande mikroorganismer som är förknippade med animaliska råvaror, säger forskningsprofessor Johanna Suomi vid Livsmedelsverket.
Mer information behövs om nya mögelgifter
Enligt forskningsöversikten kan växtbaserade drycker och köttsubstitut innehålla olika mögelgifter, det vill säga mykotoxiner. Flera studier har särskilt påvisat så kallade nya eller framväxande mykotoxiner, såsom enniatiner och ämnen som produceras av mögelsvampar inom släktet Alternaria.
Dessa ämnen övervakas eller regleras för närvarande inte lika omfattande som de mest välkända mykotoxinerna, och kunskapen om deras hälsoeffekter är fortfarande begränsad.
– När användningen av växtbaserade produkter ökar kan även exponeringen för vissa nya mykotoxiner öka. Därför är det viktigt att fortsätta studera deras förekomst och eventuella hälsoeffekter, konstaterar Suomi.
Råvarorna påverkar riskprofilen
Säkerheten hos växtbaserade produkter beror i hög grad på vilka råvaror som används. Oorganiskt arsenik har påträffats i risbaserade drycker, vilket har lett till att EU fastställt gränsvärden för dessa produkter. Enligt översikten finns det också anledning att i framtiden uppmärksamma arsenikhalterna i vissa nötbaserade drycker.
Dessutom påvisades förhöjda halter av aluminium, nickel, bly och kadmium i vissa produkter. Forskarna betonar dock att den tillgängliga informationen fortfarande bygger på ett relativt begränsat underlag.
I växtbaserade köttalternativ kan även ämnen som bildas under tillverkningen, till exempel akrylamid, ge upphov till oro. Det behövs mer forskning om förekomsten av sådana ämnen i produkterna. Forskningsgruppens senare projekt, PROTETURVA, kommer att ge ytterligare information om produkter på den finländska marknaden.
Mikrobiologiska risker skiljer sig från dem i animaliska produkter
De flesta växtbaserade drycker på marknaden värmebehandlas effektivt, vilket innebär att skadliga mikroorganismer endast sällan förekommer i dem. Den bakterie som oftast påvisades i studierna var Bacillus cereus, vars sporer tål upphettning.
När det gäller växtbaserade köttalternativ är den mikrobiologiska riskprofilen mer komplex. Studier har identifierat bland annat bakterier inom grupperna Listeria monocytogenes, Salmonella och Clostridium. Riskerna är särskilt kopplade till råvaror, tillverkningsprocesser, lagring och möjlig efterkontaminering.
Både fördelar och utmaningar ur näringssynpunkt
Växtbaserade alternativ innehåller ofta kostfiber och är fria från laktos och kolesterol. De kan också innehålla mindre mättat fett än motsvarande animaliska produkter.
Samtidigt varierar proteinets mängd och kvalitet mellan olika produkter, och intaget av vissa vitaminer och mineraler kan bli otillräckligt utan berikning. Särskilt för barn är det viktigt att säkerställa ett tillräckligt intag av kalcium, vitamin D, vitamin B12 och jod.
Mer forskning behövs
Enligt översikten är de växtbaserade produkter som finns på marknaden i huvudsak säkra. I takt med att användningen ökar behövs dock mer forskning, övervakning och riskbedömningar. Särskilt arbetet med att kartlägga nya mykotoxiner, processkontaminanter och mikrobiologiska risker i växtbaserade produkter bör fortsätta.
Studien genomfördes i samarbete mellan Livsmedelsverket och VTT som en del av projektet VEGETURVA, finansierat av jord- och skogsbruksministeriet. Projektets slutseminarium, där en riskbedömning baserad på produkter som säljs i Finland publiceras, ordnas den 17 september från klockan 12. Anmälan till seminariet kan göras via den här länken.
Mer information:
Forskningsprofessor Johanna Suomi, tfn 029 520 5034 (kemiska livsmedelsfaror)
Forskare Petra Pasonen, tfn 0295 204 007 (mikrobiologiska livsmedelsfaror)
E-post: fornamn.efternamn@ruokavirasto.fi
Publikation: