Sammandrag:
Fosfor i avloppsvattenslam utgör den mest betydande fosforkällan, som just inte alls utnyttjas inom växtproduktionen. Då fosforreserverna sinar ut i framtiden bör även utnyttjandet av denna fosforkälla främjas. De största hindren för utnyttjande av slamfosfor är dess svaga löslighet samt ovissheten om huruvida slammet innehåller skadliga organiska föreningar och läkemedelsrester som hamnar i miljön och vidare i näringskedjan. I denna undersökning utreds den långsiktiga gödseleffekten hos fosfor som är bundet till avloppsvattenslam, vilket ofta omedvetet blivit utanför diskussionerna som koncentrerat sig på användningen av lättlöslig fosfor. Halterna av skadliga föreningar och läkemedelsrester i slammet och huruvida de eventuellt hamnar i miljön och tar sig vidare i näringskedjan utreds. Som en ny slambehandlingsmetod undersöks pyrolysens inverkan på slamfosforns användbarhet samt på de skadliga ämnenas biotillgänglighet och därigenom på livsmedelssäkerheten.
Målsättningar:
Det primära syftet med detta projekt är att reda ut den långsiktiga gödseleffekten hos fosfor bundet till avloppsvattenslam, vilket med tanke på näringscirkulationen och miljön är av största vikt för optimal användbarhet.
Slammet från det kommunala avloppsnätet innehåller ett flertal skadliga ämnen och ovissheten om hur de inverkar på markorganismerna och förs vidare i näringskedjan begränsar användningen av dem i växtproduktionen. I detta projekt har man valt att undersöka PAH16- och PBDE-föreningarna, akrylamid och vissa läkemedel. Projektet strävar också efter att bedöma slammets roll vid förekomsten av skadliga ämnen i livsmedel. Halterna av skadliga ämnen, bioackumulation och genotoxitet testas och utifrån dem görs även en preliminär bedömning av miljöriskerna då slam används som fosforkälla.
Ett av målen med projektet är också att reda ut hur pyrolys som slambehandlingsmetod inverkar på slamfosforns användbarhet inom växtproduktionen samt på halterna av skadliga ämnen i slammet och således på ovan nämnda miljörisker och livsmedelssäkerheten. Därtill undersöks om pyrolysen medför att polyakrylamid, som används för att torka slammet, förvandlas till akrylamid. Information om hur föreningarna beter sig före och efter vidarebehandling behövs för att bedöma om slam tryggt kan användas inom jordbruket.
Ämnesord:
avloppsvattenslam, skadliga organiska ämnen, tungmetaller, läkemedel, gödselfosfor, livsmedelssäkerhet, pyrolys
Ansvarig projektledare:
Ylivainio, Kari, specialforskare, Naturreservinstitutet Luke
Livsmedelsverkets projektansvarig:
Suominen, Kimmo, specialforskare, forskningsenheten för riskvärdering
Samarbetspartner:
Naturreservinstitutet Luke;
Finlands miljöcentral Syke;
Vattenverksföreningen;
Biovakak Oy;
Samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster HRM;
AB Stormossen Oy;
Tammerfors vatten;
Biokymppi Oy;
Envor Oy;
Turun seudun puhdistamo Oy;
Forssan vesihuoltoliikelaitos;
Borgå vatten;
Kouvolan vesi
Projektetskede:
Pågår
Startår:
2015
Avslutningsår:
2018
I finansieringen av projektet deltar:
JSM:s diarienummer 1766/312/2014