Campylobakterios

Campylobakterios är en smittsam sjukdom som orsakas av bakterier av släktet Campylobacter. Campylobakterier förekommer synnerligen allmänt hos både djur och människor i hela världen. Ett tjugotal campylobakterarter är kända, men endast en del av dem orsakar sjukdom hos människor. Campylobakterier förekommer ofta i sjö- och åvatten samt i annat ytvatten. Vattnet kontamineras såväl av vilda djur som genom mänsklig verksamhet. Campylobakterier kan hålla sig vid liv i kyligt vatten i flera veckor och till och med månader.

Campylobakterios hos människor

Av de campylobakterier som orsakar tarmsymtom hos människor är Campylobacter jejuni den viktigaste, men även bland annat C. coliC. lari och C. fetus kan orsaka liknande symtom. Bland campylobakterarterna är C. jejuni och C. coli de vanligaste sjukdomsalstrarna i Finland.

Smittan fås vanligtvis via livsmedel eller vatten. Människan kan få smittan även genom direkt beröring med djur. Användningen av opastöriserad mjölk har orsakat sjukdomsfall även i Finland. Faktorer som lett till livsmedelsburen campylobaktersmitta har varit kontaminerade råvaror, korskontamination, otillräcklig upphettning och arbetstagare som burit på infektionen.

På 2000-talet har varje år över 3000 – över 4000 campylobakteriosfall anmälts till registret över smittsamma sjukdomar (incidens 61–78 insjuknade /100 000 invånare). De flesta fallen anmäls i juli-augusti. Incidensen har varit störst bland unga vuxna. Uppgifter om föregående utlandsresa har insamlats till registret över smittsamma sjukdomar sedan 2004, men informationen är inte heltäckande. Största delen av smittfallen har uppenbarligen sitt ursprung utomlands, sommartid är ändå andelen inhemska smittfall betydande.

Varje år har det anmälts 1–2 matförgiftningsepidemier som orsakats av campylobakterier.

Figur: Anmälda campylobakteriosfall i befolkningen 2000–2017 (pdf)

Campylobakterier i livsmedel

Campylobakter har påträffats i fjäderfäkött, opastöriserad mjölk och råa grönsaker och bär. I Finland har kontaminerat dricksvatten orsakat flertalet omfattande epidemier.

Campylobakterier förstörs lätt vid upphettning. I samband med matlagning kan bakterien dock sprida sig från rått, oftast broilerkött via till exempel matlagningsverktygen till annan mat eller andra ingredienser som inte upphettas, till exempel sallader.

Fast campylobakterier förekommer tämligen allmänt i till exempel nötkreaturs och svins tarmsystem, dör de snabbt när kropparnas yta torkar i samband med slakten och de hittas vanligtvis inte i köttet. Campylobakter förökar sig inte utanför tarmsystemet, men det är möjligt för den att behålla sin livskraft i fjäderfäkött under skadat skinn eller i fjäderspolar där den är skyddad mot uttorkning och syrets inverkan. Rikligast med campylobakterier har konstaterats i slaktkroppar av fjäderfä under sensommaren och förhösten. Mängden campylobakterier i broilerkött är dock i allmänhet liten.

Figur: Utredning om förekomsten av campylobakter i finländska slaktbroilerkroppar 2008 (pdf)

Campylobakter kan hamna i mjölk i samband med mjölkningen till följd av avföringskontamination, men pastörisering förstör den effektivt. Färska grönsaker och bär kan kontamineras av campylobakterier via vilda djur eller kontaminerat bevattningsvatten. C. jejuni har påvisats hålla sig levande på jordgubbars yta tillräckligt länge för att orsaka sjukdomsrisk.

Av risklivsmedlen har man i Finland undersökt särskilt fjäderfäkött, eftersom campylobakterier har förekommit i det. I andra risklivsmedel har mindre mängder av campylobakterier konstaterats i Finland.

Tabell: Förekomsten av campylobakter i vissa livsmedel som undersökts i Finland (pdf)

Campylobakterier hos djur

Produktionsdjur 

Campylobakterier är vanliga i fåglars och däggdjurs tarmsystem. C. jejuni och C. coli är de mest betydande av djurens campylobakterier som orsakar sjukdom hos människor. Hos fjäderfä och nötkreatur är den vanligast förekommande arten C. jejunimedan C. Coli är vanligast hos svin. Campylobakterier som orsakar sjukdom hos människor orsakar i allmänhet inte sjukdom hos djur.

En separat kartläggning av patogener visade att 2003 bar i genomsnitt 31 % av slaktnöten på campylobakter. C. jejuni isolerades hos 20 % av de undersökta nötkreaturen. I en färsk undersökning kunde campylobakterier inte påvisas i prov från mjölkgårdarnas mjölktankar. År 2004 konstaterades C.coli i 56 % av de undersökta avföringsproven från svin som tagits i slakterier.

Fjäderfä anses allmänt vara den viktigaste reservoaren för C. jejuni, som orsakar sjukdom hos människan. Bakterien kommer in i broilerhallen från omgivningen. Förhållandena i broilrarnas tarmsystem är optimala för att campylobakter ska föröka sig. I stora broilerflockar sprider sig bakterien effektivt från en fågel till en annan och i slakteriet kontamineras kropparna lätt. Förekomsten av campylobakter hos finländskt fjäderfä har följts systematiskt sedan 2004 som ett led i slakteriernas egenkontroll. Programmet förutsätter att campylobakterier undersöks i varje slaktparti från början av juni till slutet av oktober och randomiserad provtagning enligt en separat plan från november till maj. Inom ramen för programmet har campylobakter konstaterats hos i medeltal 6,5 % av de broilrar som slaktades under tiden juni-oktober.

Förekomsten hos broilerslaktpartierna har varit som högst i juli-augusti, i medeltal 10,5 %. Hos partier som undersökts i november-december och januari-maj har campylobakter konstaterats sällan. Under uppföljningen har det inte skett någon förändring på årsnivå i förekomsten av campylobakterier.

Figur: Uppföljningsresultat beträffande förekomsten av campylobakter hos broilrar sedan 2004 (pdf)

Hos fjäderfä har man oftast isolerat C. jejuni (i medeltal 92,1 % av de stammar som isolerats per år) och i mindre grad C. coli (i medeltal 7,2 % av de stammar som isolerats per år). Även andra campylobakterarter har konstaterats slumpmässigt.

Figur: Campylobakterarter som konstaterats vid uppföljningen av förekomsten av campylobakter hos slaktbroilrar sedan 2004 (pdf)

Andra djur 

I pälsdjursfarmer konstateras C. jejuni ofta i samband med diarré hos unga djur. Hos hundar och katter har konstaterats enstaka fall och epidemier av campylobakterios .

Campylobakteriernas betydelse i Finland

Campylobakterier har sedan 1998 var den vanligaste orsaken till tarminfektioner hos människan i Finland. Största delen av smittfallen har sannolikt sitt ursprung utomlands. Det har uppskattats att av den campylobaktersmitta som fås i hemlandet sommartid hänför sig nästan vart tredje fall till broilrar och vart femte direkt eller indirekt till nötkreatur. Ungefär hälften av den campylobaktersmitta som fåtts i hemlandet har dock sannolikt andra källor.

Hos finländska produktionsdjur är campylobakterier vanliga, men de förekommer ändå i mindre omfattning än i de flesta andra länder. Andelen broilerslaktpartier som är kontaminerade av campylobakter är som störst på sensommaren, men även då är den mycket liten. Smittvägarna mellan djur och människor eller deras gemensamma smittvägar är inte tillräckligt bra kända, för att campylobaktersmitta ska kunna bekämpas effektivt.

Figur: Anmälda campylobakteriosfall per månad i befolkningen, samt månadsvisa undersökningsresultat beträffande förekomsten av campylobakter hos slaktbroilrar (pdf)