År 2011 klassificerades på basen av epidemiutredningarna sammanlagt 52 livsmedels- eller vattenburna epidemier i Livsmedelssäkerhetsverket Eviras matförgiftningsregister. Majoriteten av epidemierna, 45 stycken (87 %), var livsmedelsburna. Sju vattenbura epidemier rapporterades. Ungefär 1 057 personer rapporterades ha insjuknat via livsmedel och totalt ungefär 95 via dricksvatten. Antalet matförgiftningsepidemier år 2011 var cirka 18 % högre än 2010.
Liksom tidigare år var den vanligaste identifierade matförgiftningsmikroben norovirus. Viruset orsakade 17 (38 %) livsmedelsburna epidemier och fyra vattenburna epidemier. Alstraren förblev okänd i 16 (36 %) livsmedelsburna och två vattenburna epidemier. En vattenepidemi orsakades av vatten kontaminerat med campylobacter. Vattenburna epidemier inträffade under sommarsäsongen (april-augusti), medan livsmedelsburna epidemier inträffade under hela året.
Vegetabilier och vegetabilieprodukter var de vanligaste rapporterade överförarna av epidemier (10 epidemier; 22 %) och den näst vanligaste var kött och köttprodukter (4 epidemier; 9 %). Det överförande livsmedlet förblev okänt eller flera livsmedel misstänktes vara överförare i upp till 58 % av epidemierna (26 stycken).
Majoriteten av matförgiftningsepidemierna var sedvanliga beträffande överförande livsmedel, råvaror och patogener. Förgiftning av botulinumtoxin från mandelfyllda oliver på burk drabbade tre personer, varav en dog av botulism. Clostridium botulinum typ B och dess neurotoxin påträffades i oliver med PCR- och musmetoden. Flera av samma olivkonserver som återkallades testades för botulinumtoxin, men bara oliverna hemma hos de drabbade personerna var positiva för botulinumtoxin. Några av olivkonserverna läckte och deras innehåll var tydligt skämda. En artikel om fallet publicerades i Eurosurveillance (Eurosurveillance Rapid Communication, Volume 16, Issue 49, 08 december 2011: "Two cases of food-borne botulism in Finland caused by conserved olives, October 2011”)
På en arbetsplats utvecklade 64 % av dem som åt lunch symptom på matförgiftning (diarré, buksmärtor) 9–18 timmar efter måltiden. Baserat på resultaten av en analytisk epidemiologisk studie var det överförande livsmedlet fårpastrami. Clostridium perfringens -bakterier (cpe +) påträffades i mikrobiologiska analyser av pastramin och patienternas avföringsprover.
Barn i ett daghem fick kopparförgiftning av saft som hade hettats upp i en vattenkokare. I analyserna hittades 4,7 mg/kg koppar i saften som hade hettats upp kokaren. Gränsvärdet för koppar i dricksvatten är 2,0 mg/l.
Användning av kontaminerad råvara var tydligt kopplad till uppkomsten av totalt 6 (10 %) epidemier. Av de rapporterade bristerna och felen var 23 % relaterade till temperaturer. En alltför lång förvaringstid av livsmedlen bidrog till uppkomsten av 16 % av epidemierna. Infekterad kökspersonal som deltog i matlagning och bristfällig handhygien var orsaken till 16 % av de livsmedelsburna epidemierna. I alla dessa 16 % var den orsakande patogenen norovirus.
Platserna där matförgiftningsepidemierna skedde rapporterades oftast vara en restaurang, ett café eller hotell (25 epidemier, 56 %), därpå följande ett hem (8 epidemier, 18 %) och mindre ofta en personalrestaurang eller arbetsplats (4 epidemier, 9 %), skola eller daghem (2 epidemier, 4 %). eller annan plats (till exempel evenemang; 5 epidemier, 11 %).