År 2024 rapporterades 58 livsmedelsburna epidemier i Finland, med totalt 993 insjuknade personer. Två vattenburna epidemier rapporterades, och i dem insjuknade sammanlagt 108 personer. Antalet epidemier var något högre än året innan (45 epidemier), men antalet insjuknade var lägre (1 671 insjuknade år 2023). Både antalet rapporterade epidemier och antalet insjuknade varierar typiskt avsevärt mellan olika år.
Under året rapporterades två stora matförgiftningsepidemier, i vilka antalet insjuknade översteg 100. Medelstora epidemier, med 11–100 insjuknade, rapporterades 23 (38 %), och små epidemier med 2–10 insjuknade 33 (55 %).
I den ena stora epidemin konstaterades 127 fall av hepatit E runt om i landet. Utredningen visade att sannolik smittkälla var torkade korvprodukter (såsom medvurst). I prover från både insjuknade personer och korvar påvisades flera olika genotyper av hepatit E-virus (HEV 3f, 3c och 3e. Den andra stora epidemin orsakades av ett urdjur av släktet Cryptosporidium, och 160 personer insjuknade. Fallen var kopplade till flera måltidstillfällen där maten hade tillretts av samma cateringföretag. Någon exakt livsmedelsburen smittkälla kunde inte identifieras.
Norovirus var, liksom under tidigare år, den vanligaste identifierade orsaken till livsmedelsburna epidemier. Norovirus orsakade sammanlagt 25 epidemier med totalt 379 insjuknade. Den vanligaste smittkällan i norovirusepidemierna var ostron (10 epidemier, 92 insjuknade). Ostron får sin näring genom att filtrera stora mängder vatten. Samtidigt kan potentiella patogener (sjukdomsalstrare) från vattnet ansamlas i dem.
I ungefär en tredjedel (19) av alla epidemier kunde smittämnet inte identifieras. Salmonella orsakade tre epidemier, kampylobakterier, Yersinia enterocolitica, så kallade toxinproducerande bakterier (bakterietoxiner och Clostridium perfringens) samt Cryptosporidium orsakade var och en två epidemier. STEC identifierades som smittämne i en epidemi. Dessutom rapporterades tre listeriaepidemier, där fallen hade konstaterats längre tillbaka (en epidemi) eller under mer än ett år.
I 36 epidemier (60 %) fanns flera möjliga livsmedel eller så hade måltiden intagits från en buffé, vilket gjorde att det enskilda livsmedlet som orsakat epidemin inte kunde fastställas. Ostron var det vanligaste identifierade smittförande livsmedlet (10 epidemier).
Den vanligaste platsen för epidemierna var, liksom tidigare år, restaurang, café, bar eller hotell (31 epidemier, 52 %). Därefter följde epidemier där platsen var någon annan (7 epidemier), där flera platser i Finland var involverade (6 epidemier), eller där platsen var skola eller daghem (5 epidemier).
Den faktor som ledde till epidemin kunde ofta inte identifieras (17 epidemier, 28 %). De vanligaste bidragande faktorerna var förorenad råvara (11 epidemier) och en infekterad livsmedelsarbetare (6 epidemier).