Användningen av antibiotika till djur i Finland fortsatte att minska under 2025 och nådde den lägsta nivån sedan uppföljningen inleddes, framgår av Livsmedelsverkets, Fimeas och Helsingfors universitets färska gemensamma FINRES-Vet 2025-rapport. Försäljningen av antibiotikatabletter avsedda för sällskapsdjur minskade också ytterligare. Sammantaget var antibiotikaresistensläget hos produktionsdjur och i livsmedel fortsatt gott i Finland.
I fråga om zoonotiska bakterier, salmonella och campylobakter, som isolerats från finländska produktionsdjur, konstaterades inga betydande förändringar i resistensläget jämfört med tidigare år. Salmonella förekommer i liten utsträckning hos produktionsdjur och bakterierna har huvudsakligen varit känsliga för alla undersökta antibiotika.
Hos Campylobacter jejuni-bakterier som isolerats från slaktkycklingar fortsatte ciprofloxacinresistensen att öka, en trend som inleddes 2022. År 2025 uppgick resistensen till 12 procent. Även tetracyklinresistensen ökade och uppgick till cirka 10 procent år 2025. Andelen C. jejuni-stammar från slaktkycklingar som är resistenta mot dessa antibiotika har uppvisat betydande variationer redan under 2010-talet. Hos Campylobacter coli-bakterier från svin har däremot resistensen mot ciprofloxacin minskat sedan 2021. År 2025 var cirka en fjärdedel av de undersökta bakteriestammarna resistenta mot ciprofloxacin.
Varierande resistens hos bakterier som orsakar sjukdomar hos djur
Resistensläget varierade när det gäller sjukdomsframkallande bakterier hos produktionsdjur. Resistensläget hos E. coli-bakterier som orsakar avvänjningsdiarré hos smågrisar är fortfarande oroande, eftersom resistens är vanligt förekommande mot flera antibiotikagrupper. Det rådande läget understryker vikten av att förebygga infektioner och behovet av att hålla antibiotikabehandlingarna på en så låg nivå som möjligt. Vid behandling ska endast sådana antibiotika användas som har konstaterats vara effektiva utifrån en resistensbestämning av sjukdomsalstraren. Däremot var bakterier som orsakar luftvägsinfektioner hos nötkreatur fortfarande huvudsakligen känsliga för alla undersökta antibiotika. Den största resistensen konstaterades hos bakterien Pasteurella multocida, främst mot oxytetracyklin. Andelen Escherichia coli-bakterier som var resistenta mot ampicillin och som isolerats från fall av kolibacillos hos slaktkycklingar minskade från drygt 30 procent till 17 procent år 2025.
Inga betydande förändringar konstaterades i resistensläget hos bakterier som isolerats från sällskapsdjur. Andelen ESBL-bakterier som isolerats från infektionsprover från hundar har dock ökat sedan 2022, även om nivån fortfarande är låg. År 2025 konstaterades ESBL-bakterier i 3,1 procent av de undersökta proverna.
Fortfarande liten förekomst av bakterier som producerar betalaktamaser med utvidgat spektrum
E. coli-bakterier som producerar betalaktamaser med utvidgat spektrum (ESBL/AmpC) förekommer endast i liten utsträckning hos finländska produktionsdjur och i kött från dessa djur. Förekomsten av dessa bakterier hos slaktsvin förblev låg och uppgick till cirka 3 procent. Det var en lägre andel än under de två föregående uppföljningsåren, 2021 och 2023. År 2025 påvisades inga ESBL/AmpC-bakterier alls i svin- eller nötkött i detaljhandeln. Precis som under tidigare år påvisades inte heller några karbapenemasproducerande bakterier hos produktionsdjur eller i kött från dessa djur.
Även resistensläget hos indikatorbakterien E. coli från svin förblev gott. Indikatorbakterier avspeglar hur användningen av antibiotika påverkar bakteriernas resistens. Andelen helt känsliga E. coli-stammar var 74 procent, vilket innebär en ökning efter nedgången år 2023. Samtidigt minskade andelen bakteriestammar som var resistenta mot ett eller två antibiotika.
Resultaten från uppföljningen visar att Finlands långsiktiga arbete för att främja en ansvarsfull användning av antibiotika fortsätter att ge resultat. Samtidigt betonas vikten av att förebygga infektioner och behovet av att fortsätta använda antibiotika återhållsamt och med gott omdöme.
Läs mer i FINRES-Vet 2025-rapporten (på engelska)
Läs mer om antibiotikaresistenssituationen i Europa och Finland (Zoonoscentrets nyhet 28.10.2026) (på finska)
Läs mer om resultaten av resistensuppföljningen på Zoonoscentrets webbplats
Mer information om förekomsten av MRSA-bakterier i slaktsvin (publicerad 6.3.2026)
Läs mer om Bakteerien mikrobilääkeresistenssi Suomessa - Finres 2025 (THL) (på finska)
Mer information om resistensresultaten:
Suvi Nykäsenoja, ledande forskare
e-post enligt principen fornamn.efternamn@ruokavirasto.fi
Mer information om förbrukningen av antibiotika:
Katariina Kivilahti-Mäntylä, veterinär
e-post enligt principen fornamn.efternamn@ruokavirasto.fi