Brucellos är en sjukdom som orsakas av bakterier tillhörande släktet Brucella. Till Brucella-släktet hör flera arter som orsakar sjukdom hos djur och människor, vilka har en eller två huvudsakliga värddjurarter och flertalet andra tillfälliga värdarter. Av Brucella-släktets bakterier orsakar B. abortus en sjukdom hos nötkreatur som är känd under namnet kastningssjuka. Brucellos hos får och getter orsakas av B. melitensis medan B. suis orsakar brucellos hos svin och B. canis hos hundar. Andra bakterier tillhörande släktet Brucella har liten zoonotisk betydelse eller så råder det inte fullständig säkerhet beträffande den.
Brucellos hos människor
Bakterier tillhörande släktet Brucella kan orsaka infektionssjukdom hos människor. Man kan smittas direkt vid beröring med husdjur eller vilda djur, eller via förorenade livsmedel, till exempel opastöriserad mjölk. Människan kan smittas av bakterierna särskilt när man hanterar smittade djurs döda foster.
I Finland har man inte konstaterat ett enda endemiskt brucellosfall på flera år. På 2000-talet har man dock konstaterat 0–2 Brucella melitensis–infektioner av utländskt ursprung per år.
Brucella i livsmedel
Brucella-bakterier kan utsöndras i mjölk, om det mjölkade djuret bär på bakterien. Brucella-bakterierna förstörs effektivt i samband med att mjölken pastöriseras. Brusella förekommer inte hos finländska mjölkbesättningar.
Brucellasmitta hos djur är kronisk. I allmänhet bär djuren på smittan hela livet. Oftast upptäcker man inte de allmänna symtomen. Brucellabakterier infekterar i första hand könsorganen och orsakar fosterdöd och infertilitetsproblem. Bakterier utsöndras i riklig mängd med kastade foster, efterbörd och livmoderssekret. Också mjölk är en betydande smittkälla för djur.
I Finland började man bekämpa kastningssjuka redan på 1920-talet. Brucella abortus-smitta har senast konstaterats hos en finländsk nötbesättning 1960. B. suis- och B. melitensis-smitta har aldrig konstaterats i Finland. B. canis isolerades första gången i Finland 2008, hos en hund som förts in till Finland från utlandet.
Uppföljningen av brucellasmitta på 2000-talet har i huvudsak baserat sig på sållning av antikroppar hos produktionsdjur, undersökningar i anslutning till seminverksamhet med nötkreatur och svin samt utredningar av kliniska sjukdomsmisstankar.
Uppföljningen av Brucella abortus baserade sig från 1990 till 2007 på sållning av tankmjölk från mjölkbesättningar så att de besättningar som skulle undersökas valdes ut slumpvis varje år. Uppföljningen av nötkreatur av köttras till 2007 har riktats mot dikobesättningar och blodprover för uppföljningen har insamlats av djur som sänts till slakt. Urvalsundersökningarna av nötkreatur upphörde 2008, varefter brucellauppföljningen riktades mot fall där nötkreatur kastat.
För uppföljningen av Brusella suis insamlades blodprover av suggor, köttsvin och galtar från 1994 till 2007 i samband med slakten. Från 2007 har uppföljningen riktats mot svinstall som producerar förnyelsedjur. Uppföljningen omfattar dessutom blodprover som tagits på ursprungsgårdarna av svin som levererats till seminstationer, samt hälsokontrollprover som tas en gång om året av seminstationernas svin.
Uppföljningen av Brucella melitensis hos får och getter baserar sig på ett årligt urval av blodprover som insamlats inom ramen för maedi-visna-övervakningsprogrammet. När det gäller getter omfattar urvalet alla och när det gäller får en del av proverna enligt övervakningsprogrammet. Uppföljningen har genomförts sedan 1994.
Uppföljningsresultaten visar att bakterier av släktet Brucella som orsakar sjukdom hos människor inte förekommer hos produktionsdjur i Finland.
Figur: Brucellaundersökningar av mjölkbesättningar, köttnöt, svin, får och getter från och med 2000 (pdf)
Betydelsen av Brusella i Finland
Bakterier av släktet Brusella som orsakar sjukdom hos människor förekommer inte hos produktionsdjur i Finland. Genom Europeiska kommissionens beslut har Finland officiellt friförklarats från kastningssjuka hos nötkreatur (B. abortus), samt får och getter (B. melitensis).