I lagstiftningen om djurens välfärd finns krav på förvaringsplats, skötsel och hantering av alla djur. Dessa ska följas också när det gäller kräftor. Kräftot ska behandlas väl och med respekt. Kräftor får inte tillfogas onödig smärta eller onödigt lidande och djurets välfärd får inte äventyras i onödan.
Den gällande lagstiftningen innehåller inga specifika bestämmelser om hållning av kräftor avsedda att användas som livsmedel. De allmänna bestämmelserna i djurvälfärdlagen om skötsel av djur och deras hållningsplatser gäller emellertid även kräftor avsedda att användas som livsmedel.
Avlivning av kräftor stadgas med lagen om fiske (379/2015 ändring 695/2023). En kräfta ska avlivas med en metod som gör att den dör så snabbt och smärtfritt som möjligt. Kräftor behöver inte avlivas omedelbart efter det att de tagits som fångst, om förhållandena försvårar avlivningen, eller om fångsten förvaras i en sump eller någon annan motsvarande anordning eller något annat motsvarande utrymme som lämpar sig för förvaring av kräftor. Avlivningsskyldigheten gäller inte stora fångstmängder som fås på en gång.
När kräftor avlivas genom kokning läggs varje krabba snabbt en och en i kokande vatten. Det bör finnas tillräckligt med vatten för att vattnet ska hållas kokande under hela den tid som kräftorna läggs i och kokas. För att undvika onödigt lidande bör kräftorna inte läggas i för snabbt i kastrullen eller i så stor mängd att vattentemperaturen sjunker under kokpunkten.
Kraven i lagen om djurtransporter beträffande djurtransporter, transportmedel samt lastning och lossning gäller i tillämpliga delar också transport av kräftor och andra ryggradslösa djur. Kräftor får transporteras endast i sådant transportmedel och under sådana transportförhållanden att transporten inte orsakar dem onödig smärta, plåga eller lidande. Dessutom ska kräftorna skyddas under transporten så att de inte skadas eller insjuknar.