Det gjordes 6089 djurskyddsinspektioner baserat på misstanke. Dvs. antalet inspektioner överskred återigen gränsen för 6 000 inspektionsbesök efter en liten svacka i fjol. När man tittar på varje djurart ökade särskilt antalet inspektioner som riktade sig till hästdjur, höns samt får och getter. Den gemensamma faktorn för dessa djurarter är att de i allt högre grad hålls i annat syfte än för näringsverksamhet.
Cirka vart tionde inspektionsbesök ledde till brådskande åtgärder
Antalet djurskyddsinspektioner som grundar sig på misstanke har ökat från drygt 3000 till cirka 6000 besök sedan 2010. År 2022 rapporterades sammanlagt 6 089 djurskyddsinspektionsbesök som grundade sig på misstanke, vilket är 261 fler än året innan. En knapp fjärdedel av besöken var inspektioner vid ett tidigare inspekterat objekt i syfte att säkerställa att de givna föreskrifterna har iakttagits.
Andelen inspektionsbesök, av alla inspektionsbesök, som lett till olika myndighetsåtgärder har minskat något under motsvarande tidsperiod. Under tidigare år ledde nästan varannan inspektion till någon myndighetsåtgärd av olika grad och av olika prioritetsklass, men under de senaste åren har mindre än 40 % av alla besök varit sådana fall. År 2022 vidtogs myndighetsåtgärder av olika grad vid 36 % av alla besök. Eventuella lindrigare missförhållanden i fråga om djurskydd som observerats under andra besök har man försökt åtgärda med hjälp av rådgivning.
Vid sammanlagt 1669 inspektionsbesök år 2022 (27 % av alla besök) upptäcktes missförhållanden som ledde till att djurens ägare eller innehavare antingen gavs ett föreläggande att avhjälpa bristerna inom utsatt tid eller ett förbud mot att fortsätta förfarandet som strider mot djurskyddsbestämmelserna. Syftet med dessa åtgärder är att höja djurhållningen till den miniminivå som lagen förutsätter. I 539 fall meddelades förbud eller förelägganden i samband med en uppföljande inspektion. I dessa fall hade förbuden eller föreskrifterna som getts vid den tidigare inspektionen inte iakttagits eller nya brister hade upptäckts vid den nya inspektionen.
Vid 537 inspektionsbesök (9 % av alla besök) upptäcktes allvarliga försummelser som ledde till att myndigheterna vidtog brådskande åtgärder för att trygga djurens välbefinnande. I fall som kräver omedelbara åtgärder flyttas små djur oftast för vård någon annanstans, medan det för större djur eller djurantal ordnas mat och vatten som första hjälp samt att en vårdare är på plats. Om det inte är möjligt eller ändamålsenligt att ordna skötseln av djuren kan de också säljas eller avlivas. I 117 fall fattades beslut om brådskande åtgärder i samband med ett uppföljande besök, dvs. objektets djurskyddssituation hade förvärrats trots föreskrifter eller förbud som meddelats efter det tidigare inspektionsbesöket.
När myndighetsåtgärder behövs måste de dock allt oftare vidtas omedelbart. År 2010 var 14 procent av de genomförda myndighetsåtgärderna brådskande, medan andelen var 24 procent år 2022. På motsvarande sätt har andelen förbud och bestämmelser av alla vidtagna åtgärder under samma tidsperiod minskat från 86 procent till 76 procent. Det ökade antalet brådskande fall torde i huvudsak bero på ökade inspektioner av sällskapsdjur, som slutar med brådskande åtgärder oftare än för produktionsdjur.
Cirka 60 procent av inspektionerna och 80 procent av de brådskande åtgärderna gäller hållning av sällskapsdjur
Över 5 000 inspektioner riktades mot sällskapsdjur. Över 3 000 inspektioner av produktionsdjur rapporterades. I fråga om resultaten som rapporterats per djurart bör man beakta att antalet enskilda inspektionsbesök inte är lika stort. Om det finns flera olika djurarter i objektet som ska inspekteras, rapporteras besöket för alla dessa djurarter och antalet multipliceras när resultaten granskas enligt djurart.
Liksom tidigare år gällde den klart största andelen av inspektionerna hundar (cirka 3 000 inspektioner) och katter (cirka 1 500). Av produktionsdjuren inspekterades mest objekt med nötkreatur, som nu var knappt 800. I rapporteringen har hästar beräknats höra till produktionsdjur och deras hållning granskades cirka 700 gånger under året, vilket är över 100 fler inspektioner än året innan. Djurhållningsförhållandena för fjäderfä eller andra fåglar granskades cirka 750 gånger, av vilka 400 gällde höns. Det fanns nästan 400 objekt med får, cirka 160 objekt med getter och 70 objekt med svin. Även dessa djurarter har i rapporteringen klassificerats som produktionsdjur, oberoende av om de hållits i produktionssyfte eller som sällskapsdjur. Kaniner fanns vid 260 inspektionsobjekt. Antalet kontroller av sällskapsdjur ökade också för gnagare (140 kontroller) och kräldjur (75). Utöver de ovan nämnda har djurarten på djurhållningsplatsen inte rapporterats i 120 fall. Största delen av dessa är enskilda sällskapsdjur, men till denna grupp hör också mer sällsynta inspektionsobjekt, såsom cirkusar, djurparker och permanenta eller ambulerande djurutställningar.
Liksom tidigare år riktades den klart största delen av det totala antalet brådskande åtgärder mot sällskapsdjur. Brådskande åtgärder behövdes i fem procent av produktionsdjursinspektionerna, medan man var tvungen att vidta brådskande åtgärder i 11 % av inspektionerna av dessa djurarter vid objekt för sällskapsdjur. Med undantag av yrkesmässig verksamhet är sällskapsdjurshållningen inte föremål för regelbunden tillsyn, vilket kan leda till att situationerna blir allvarliga innan myndigheterna får kännedom om dem.
I förhållande till antalet inspektioner vidtogs andra än brådskande åtgärder något oftare på produktionsdjursgårdar än på sällskapsdjursobjekt. 38 % av de inspektioner som gjordes på produktionsdjursobjekt ledde till att den person som ansvarar för skötseln av djuret meddelades förbud eller föreläggande om förbättring av djurhållningsförhållandena. Förbud eller bestämmelser gavs vid 26 % av inspektionerna på sällskapsdjursobjekt. Antalet förbud och bestämmelser var dock större i fråga om sällskapsdjur än i fråga om produktionsdjur, på grund av det större antalet inspektioner av sällskapsdjursobjekt.