Under 2022 utförde närings-, trafik- och miljöcentralerna (NTM-centralerna) och Statens ämbetsverk på Åland urvalskontroller av djur på 685 gårdar, där sammanlagt 903 djurhållningsplatser kontrollerades. Av kontrollerna gällde 58 procent nötkreatur, 38 procent får- och getdjur och 4 procent svindjur. Av alla urvalskontroller var cirka 70 procent kontroller i anslutning till övervakningen av tvärvillkoren för jordbruksstödsystemet. 75–80 procent av de objekt som årligen väljs ut för övervakning väljs riskbaserat.
Det observerades brister i kraven för identifieringen och registreringen av djur vid 80 procent av de kontrollerade gårdarna och vid 66 procent av de kontrollerade djurhållningsplatserna. Resultatet är något bättre än år 2021 då brister konstaterades vid 74 procent av djurhållningsplatserna. I fråga om förekomsten av brister finns det ändå stora skillnader mellan djurarterna. I 30 procent av de kontrollerade djurhållningsplatserna konstaterades allvarliga brister som äventyrade djurens identifierbarhet och/eller spårbarhet. Antalet allvarliga brister var dock mindre än året innan (42 procent).
Flest brister konstaterades på nötkreatursgårdar, under tidigare år förekom mest brister på får- och getgårdar. På 73 procent (379/520) av alla kontrollerade djurhållningsplatser för nötkreatur observerades missförhållanden av olika grad i identifieringen och registreringen av djur. Andelen kontrollerade djurhållningsplatser med allvarliga upptäckta brister var 28 procent, medan motsvarande siffra var 40 procent året innan. År 2022 var antalet lindriga brister däremot större på de kontrollerade djurhållningsplatserna (45 procent 2022 och 35 procent 2021).
Får- och getgårdar kontrollerades betydligt mer än året innan. Brister i kraven för identifiering och registrering av djur observerades vid 62 procent av de övervakade djurhållningsplatserna, dvs. klart färre än året innan (79 procent). Andelen brister som klassificerades som allvarliga enligt bedömningsskalan var också betydligt lägre, de observerades vid totalt 34 procent av de övervakade djurhållningsplatserna, medan motsvarande siffra föregående år var 51 procent. Brister som klassificeras som allvarliga är klart vanligare bland aktörer som har får eller getter som sällskapsdjur och hobbydjur.
Vid övervakningen av svindjur konstaterades brister i identifieringen och registreringen av djur vid 18 procent av de kontrollerade djurhållningsplatserna. Året innan var motsvarande andel 35 procent. De brister som observerades vid kontrollerna av svingårdar klassificerades i regel som lindriga. Även identifieringen och registreringen av hästdjur kontrollerades i samband med den övriga övervakningen av hästdjur, såsom vid kontrollbesök i anslutning till djurskyddsövervakningen.
Ett förbud mot förflyttning av djur kan utfärdas för den tid det tar att avhjälpa de brister som har konstaterats vid kontrollen. Syftet med förbudet är att förhindra att ett djur vars identifierbarhet och/eller spårbarhet inte kan verifieras kommer ut i livsmedelskedjan. NTM-centralerna och Statens Ämbetsverk på Åland utfärdade utifrån observationer vid kontroll 35 förbud att förflytta djur. I 25 fall var den huvudsakliga orsaken till förbudet omärkta djur, dvs. djur som inte hade ett enda officiellt identifieringsmärke. Regionförvaltningsverken utfärdade för sin del 19 förbud mot förflyttning. Största delen berodde på brister i djurregistret för enskilda djur. I kommunerna utfärdades två förbud mot förflyttning.
Man säkerställer i efterhand att de observerade bristerna har åtgärdats. 16 procent av urvalskontrollerna ledde till eftergranskningar. Vid tidpunkten för kontrollen var 10 eftergranskningar ännu ogjorda, men vid kontrollerna observerades att 80 procent av aktörerna hade åtgärdat bristerna. Övervakningen är alltså effektiv.
Försummelser i anslutning till tvärvillkoren för jordbruksstödsystemet orsakade sedvanliga sanktioner på 1–5 procent på 20 procent av de kontrollerade nötkreatursgårdarna, 29 procent av får- och getgårdarna och fyra procent av svingårdarna. Dessutom upptäcktes upprepade försummelser vid 1,6 procent av alla gårdar som omfattades av urvalsförfarandet. Det är fråga om upprepning då samma försummelse upprepas på gården inom tre kalenderår. Försummelserna konstaterades vara avsiktliga vid en procent av de kontrollerade nötkreatursgårdarna.
Via utvidgningskontroller, dvs. kontroller som görs på gårdar på grund av andra observationer, konstaterades dessutom försummelser gällande tvärvillkoren på totalt 64 gårdar. För 65 procent av dem utfärdades sanktionspåföljder på 1–5 procent. Vid de utvidgade kontrollerna konstaterades försummelserna vara upprepade på 19 procent av gårdarna och avsiktliga på sex procent av gårdarna.
Mer information:
Specialexperter Laura Havukainen; laura.havukainen@ruokavirasto.fi och Anne Ojala; anne.ojala@ruokavirasto.fi
Läs mer: Eläinten tunnistamisen ja rekisteröinnin valvonta 2022 (pdf)