Laxfiskarnas alfavirus SAV

(sleeping disease SD, pancreas disease PD)

SAV (salmonid alfavirus) är ett togavirus tillhörande RNA-virus av vilka man har hittat sex olika subtyper (SAV 1-6). Alla subtyper orsakar pankreassjuka (PD) hos lax, men bara SAV-2 och SAV-3 har visat sig orsaka sjukdom hos regnbåge. SAV-2 orsakar SD-sjukan (sleeping disease) hos regnbåge.

Symptom

Symptomen omfattar plötslig minskning i aptiten och onormal, nedsatt simhastighet samt onormalt mörk färg. Regnbåge som insjuknat i SD kan se ut som som de skulle sova på bottnet av bassängen eller kassen.  SAV virus orsakar pankreasnekros och svår muskel- och hjärtinflammation. Innehållet i mag-tarmkanalen består vanligen av gulaktigt slem. Punktformiga blödningar kan ses i bukspottsvävnaden som är belägen mellan blindsäckarna. SD kan hos regnbåge förorsaka upp till cirka 20 % dödlighet, medan PD kan döda upp till hälften av insjuknade atlantlaxar. Den akuta fasen följs vanligen av en kronisk fas då dödligheten är låg men långvarig, samt tillväxten försämrad.  Förluster är inte relaterade till en viss ålder. Akuta utbrott inträffar oftast då vattentemperaturen ligger kring 8–15 °C, och kroniska utbrott under 8 °C. Samtliga åldersgrupper är mottagliga för smittan.

Diagnos och provtagning

För sjukdomsdiagnostik väljs fisk som är försvagad och beter sig onormalt. Diagnosen kan inte göras enbart på basen av de kliniska symptomen. För virusprov tas ett stycke hjärna, mjälte och kranial njure. I stället för hjärna kan man även ta en bit av hjärtat. Diagnosen ställs genom att påvisa virus från organ eller vävnader av fisk i cellodling vilket säkerställs genom att påvisa det virala genomet med hjälp av RT-PCR.

Spridning

Viruset kan spridas genom överföring av fisk, vatten samt via mänsklig aktivitet. Spridningsmekanismerna undersöks fortfarande aktivt, och i synnerhet vattenströmmar och havslöss har nyligen fått mycket uppmärksamhet som vektorer.

Motstånd och förebyggande

Laxfiskarnas alfavirusinfektioner klassificeras enligt den finska lagstiftningen som en djursjukdom som ska bekämpas (JSMf 325/2021). Lax, öring och regnboge är mottagliga arter för SAV ((EU) 2021/260). Om veterinären, djurets ägare eller någon annan person som genom arbete eller hobby är i kontakt med djur med misstänkt infektion med SAV, ska hen anmäla detta till den officiella veterinären utan dröjsmål.

Sjukdomen kan inte behandlas. Att undvika smitta är således det enda sättet att förhindra förluster på grund av sjukdomen. Tidig upptäckt av smittan är mycket viktigt för att smittspridning kan förhindras.

Uppföljning

Förekomst av SAV-virus uppföljs riskbaserat vid fiskodlingsanläggningar i insjöområdet.

Moderfiskarna ska undersökas för SAV då rom och mjölke från laxfiskar flyttas från havsområden eller havsfiskars vandringsområden till inlandet (JSMf 324/2021). Om vild fisk eller deras könsceller tas in i djurhållningsplatsen till exempel för att inrätta nya moderstammar, rekommenderas alltid att de fiskar eller moderfiskar från vilka könscellerna härstammar undersökas med avseende på virussjukdomar, inklusive SAV.

Förekomst i Finland och på andra håll

Laxfiskarnas alfavirus har ännu inte hittats i Finland. SAV förekommer allmänt i södra och mellersta Norge, Irland och Skottland.

Sidan har senast uppdaterats 24.1.2024