Vårviremi hos karp (Spring Viraemia of Carp, SVC) orsakas av ett virus som tillhör familjen rhabdoviridae.
Symptom
SVC är, som namnet antyder, en sjukdom som drabbar karpartade fiskar. Vanligtvis har sjuka fiskar utstående ögon och vätska i bukhålan, eventuellt små punktformade blödningar i huden och i inre organen.
Diagnos och provtagning
För diagnosställning av sjukdomen utväljs i första hand fiskar i dåligt skick och med avvikande beteende. Sjukdomen kan inte påvisas endast utgående från kliniska symptom. För virusprov tas en bit av fiskens hjärna och av mjälten och främre delen av njuren. Istället för hjärnan kan man ta en bit av hjärtat. Diagnosen ställs genom att viruset påvisas i fiskens organ eller vävnader på cellkultur och genom att bekräfta virusets genom med PCR-analys.
Spridning
Sjukdomen sprids via direkt kontakt, och genom vatten, foder eller könsceller.
Motstånd och förebyggande
Vårviremi hos karp klassificeras enligt den finska lagstiftningen om djursjukdomar som annan djursjukdom som ska bekämpas (325/2021). Av de arter som förekommer i Finland är karp, koikarp, gräskarp, ruda, sutare och id mottagliga arter för SVC ((EU) 2021/260). Om veterinären, djurens ägare eller någon annan person som genom arbete eller hobby är i kontakt med fisk med misstänkt infektion med SVC, ska hen anmäla detta till den officiella veterinären utan dröjsmål.
Det finns ingen effektiv medicin och inget vaccin mot infektionen. Goda odlingsförhållanden i fiskodlingarna lindrar sjukdomsbilden.
Uppföljning
Förekomst av vårviremi följs upp riskbaserad i fiskodlingsanläggningar med karp eller andra mörtfiskar.
Förekomst i Finland och i andra länder
Vårviremi hos karp har aldrig påträffats i Finland och hela landet är fritt från sjukdomen enligt EU-lagstiftningen (2021/260). Sjukdomen påträffas i flera europeiska länder, samt i Ryssland och i östra Europa.