Innehållet uppdateras. Frågorna har delats in enligt ämnesområde:
- Allmänt
- Smittzon och bekämpningsåtgärder
- Sjukdomens ursprung och konsekvenser
- Sjukdom och smittorisk
- Jakt och vildsvin
- Vistelse i naturen och observationer
- Hundar, evenemang och hobbyer
- Svingårdar
- Odling, foder och jordbruksverksamhet
- Begränsningar för skogsbruket
- Infrastruktursystem
Allmänt (avsnittet uppdaterades senast 11.9.2026)
Afrikansk svinpest (African swine fever, ASF) är en allvarlig blödarfebersjukdom hos svin, vildsvin och minigrisar som orsakas av ASF-viruset. Sjukdomssymtomen är feber, blodutgjutningar, förändringar i de inre organen samt hög dödlighet (upp till 100 % av de insjuknade djuren). Andra djur och människor insjuknar inte i afrikansk svinpest, men kan sprida sjukdomen. Det finns inget läkemedel eller vaccin mot afrikansk svinpest.
Sjukdomens inkubationstid är vanligtvis 3–15 dygn och sjukdomssymtomen varierar i styrka. Antalet insjuknade djur kan också variera och endast enskilda svin kan uppvisa lindriga symtom.
Akut, aggressiv form:
- plötslig död utan föregående symtom
- hög feber (40,5–42 °C), apati
- hudrodnad, blodutgjutningar på huden
- aptitlöshet, kräkningar, (blodig) diarré, förstoppning
- haltande, stela bakben, vacklande, darrningar eller kramper
- blödning från ögonen och näsborrarna
- kastning
- dödlighet upp till 100 %
- koma
- död inom 1–7 dygn.
Sjukdomsalstraren sprids genom att ett friskt djur kommer i direkt kontakt med ett sjukt djur eller dess sekret.
Svin kan också insjukna via indirekt kontakt – till exempel genom att äta matavfall som innehåller kött från ett sjukt svin eller via foder, strö, utrustning eller kläder som smittats av sjukdomsalstraren.
Vildsvin får smittan via kadaver från sjuka vildsvin eller via matavfall eller matrester. I vissa områden, främst i Afrika, sprids sjukdomen också via fästingar, men i Finland förekommer inga fästingarter som sprider denna sjukdom.
Viruset dör vid över 70 °C värme. Huruvida viruset hålls smittfarligt påverkas av bland annat temperatur, pH, fukt och mängden UV-strålning. Viruset är mycket tåligt och överlever
- flera år i fryst svinkött
- flera månader, till och med ett år, i svinköttsprodukter som inte värmebehandlats (oupphettade)
- över 6 månader i marken
- flera månader i svinkadaver och biprodukter från döda svin
- cirka 2 veckor i avföring och urin från svin och vildsvin i rumstemperatur (+20 °C), flera månader i kallare temperatur (+4 °C)
- 18 månader i blod och inälvor från svin och vildsvin (+4 °C)
Många desinfektionsmedel med dokumenterad effekt mot virus är även effektiva mot ASF-virus. Vid användning av desinfektionsmedel ska tillverkarens anvisningar följas. Det är viktigt att ytan eller utrustningen har rengjorts noggrant innan desinfektionsmedlet används.
Afrikansk svinpest kan spridas vidare till exempel via maskiner, apparater, utrustning, skor och andra föremål som förorenats av kadaver från smittade djur eller av deras utsöndringar. Det viktigaste vid rengöring av kontaminerade föremål är en noggrann mekanisk rengöring, det vill säga att all smuts och allt organiskt material avlägsnas genom sköljning och/eller borstning. På så sätt avlägsnas även största delen av eventuella ASF-virus. Därefter ska föremålet tvättas med ett lämpligt rengöringsmedel, sköljas noggrant och få torka. Slutligen kan det rena och torra föremålet desinficeras med ett lämpligt desinfektionsmedel. Vid behov sköljs desinfektionsmedlet bort efter behandlingen.
Rengörings- och desinfektionsmedel ska alltid väljas utifrån det föremål som ska rengöras. Många desinfektionsmedel med effekt mot virus är också effektiva mot ASF-virus, såsom natriumhypoklorit, glutaraldehyd, jodoforer och natriumperoxymonosulfat. Ett av de desinfektionsmedel som används allmänt är Virkon S. Läs och följ bruksanvisningen för varje preparat och var särskilt uppmärksam på rätt koncentration av brukslösningen samt tillräcklig verkningstid. Kom också ihåg att använda lämplig personlig skyddsutrustning. Anvisningar om detta finns till exempel i preparatets säkerhetsdatablad. Användaren ansvarar för att preparaten används på korrekt sätt.
Kläder som kan ha kontaminerats med ASF-virus bör tvättas i tvättmaskin vid minst 60 °C med ett program på minst två timmar (kontrollera tvättanvisningarna för plagget) och om möjligt torkas i torktumlare.
Om ett föremål inte tål tvätt med vatten eller desinfektion rekommenderas att det, efter noggrann borstning, behandlas med värme vid minst 60–70 °C under cirka 1–2 timmar (till exempel i ett torkskåp eller en bastu). Kom dock ihåg att beakta brandsäkerheten.
Om svinhållaren eller någon annan som deltar i undersökning, behandling, transport, avlivning, slakt, jakt eller observation av djuret misstänker afrikansk svinpest hos ett svin eller vildsvin, ska de utan dröjsmål anmäla misstanken till kommunal- eller statsveterinären.
Ett insjuknat svin ska om möjligt hållas avskilt från andra djur på djurhållningsplatsen. Dessutom ska man undvika att transportera djur, kadaver, foder, stallgödsel, strö eller andra material och ämnen som eventuellt sprider sjukdomen samt avfall bort från gården tills statsveterinären har beslutat om fortsatta åtgärder. Man bör undvika att utomstående personer kommer in i svinstallet och förhindra att andra husdjur och gnagare kommer i kontakt med levande svin eller svinkadaver.
Vildsvin som påträffats döda ska utan dröjsmål anmälas till den lokala kommunalveterinären eller statsveterinären. Det lönar sig att spara fyndplatsens koordinater till exempel med hjälp av en kartapplikation i smarttelefonen. Kommunalveterinären eller statsveterinären ger vid behov närmare anvisningar. Ju snabbare åtgärderna för att bekämpa sjukdomen kan inledas, desto lättare är det att utrota sjukdomen.
Dödligheten bland svin och vildsvin som insjuknat i afrikansk svinpest kan vara mycket hög. En del av de insjuknade djuren kan eventuellt återhämta sig från symtomen på afrikansk svinpest, men de förblir smittbärare och sprider sjukdomen.
Om afrikansk svinpest misstänks hos svin eller vildsvin, tar kommunalveterinären eller statsveterinären prover av insjuknade och döda djur och skickar dem för analys till Livsmedelsverkets virologiska laboratorium för djursjukdomar i Helsingfors. Alla undersökningar med anknytning till afrikansk svinpest görs vid Livsmedelsverket i Helsingfors och prover kan inte skickas till andra laboratorier.
Om ett sjukdomsfall av afrikansk svinpest bekräftas, inrättar Livsmedelsverket en restriktionszon kring den plats där sjukdomen förekommer. Syftet med zonen är att förhindra att sjukdomen sprids. Zonens storlek beror bland annat på om afrikansk svinpest har konstaterats hos tamsvin eller vildsvin i naturen. När gränserna för restriktionszonen fastställs beaktas också geografiska, administrativa, ekologiska och epidemiologiska faktorer samt möjligheterna att övervaka området. Myndigheterna strävar efter att utrota sjukdomen bland annat genom att avliva svin, förstöra kadaver av döda djur och förbjuda förflyttning av levande djur. Mer information (på finska): Rajoitukset ASF-tapauksessa
Livsmedelsverket och jord- och skogsbruksministeriet informerar Världsorganisationen för djurhälsa (WOAH), Europeiska unionens kommission samt direktörerna för veterinärmyndigheterna i alla grannstater om bekräftade fall av afrikansk svinpest som konstaterats i Finland. Informationen ges senast 24 timmar efter att det första sjukdomsfallet har bekräftats i Finland.
Information om den konstaterade sjukdomen samt om de restriktionszoner som inrättats kring platsen där sjukdomen förekommer, zonernas gränser och de begränsningar som genomförs i zonerna förmedlas med hjälp av presskonferenser och pressmeddelanden både nationellt och regionalt. Dessutom delas information bland annat på Livsmedelsverkets webbplats, i sociala medier och i det område där sjukdomen har konstaterats. Tjänsteveterinären har direkt kontakt med de svingårdar som är belägna inom restriktionszoner som inrättats på grund av afrikansk svinpest.
Mer information om restriktionszoner finns på sidan om restriktioner vid fall av ASF.
Livsmedelsverket fastställer en smittzon kring den plats där sjukdomen förekommer, om afrikansk svinpest konstateras hos vildsvin i naturen. Vid fastställandet av smittzonens storlek beaktas sjukdomens geografiska utbredning, vildsvinsstammen som lever i området, livsmiljöernas omfattning samt de viktigaste naturliga och av människan byggda hindren för vildsvinens rörlighet. Livsmedelsverket utarbetar tillsammans med en expertgrupp en handlingsplan som beskriver de åtgärder med vilka man strävar efter att utrota afrikansk svinpest. Åtgärdernas effektivitet utvärderas regelbundet och handlingsplanen ändras och kompletteras vid behov. Dessutom kan Livsmedelsverket inrätta en ytterligare restriktionszon som gränsar till den smittade zonen. I den ytterligare restriktionszonen har ingen smitta konstaterats, och den fungerar som en buffertzon runt den smittade zonen.
ASF kan spridas via vilda vildsvin. Vildsvin kan transportera smittan när de rör sig över gränserna och å andra sidan kan vildsvin smittas om de har ätit rester av matsäck som innehåller ASF-virus e.d. Ju rikligare vildsvinsstammen är, desto mer sannolikt är det att en eventuell smitta bibehålls och sprids via vilda vildsvin. Insjuknade vildsvin utsöndrar viruset i alla sina sekret och ökar mängden virus i omgivningen, vilket gör att smittan lättare kan spridas även till tamsvin. Man ska sträva efter att hålla vildsvinsstammen liten både genom effektiv jakt på vildsvin och genom att rikta jakten till vildsvin av honkön. Vildsvinen ska inte utfodras på ett sådant sätt att stammen stärks, utan foder får endast användas i små mängder i syfte att locka till sig vildsvin för jakt.
ASF kan spridas bland annat med livsmedel, matsäck eller föremål som turister har med sig. Importen av livsmedel är föremål för många begränsningar. Mer information för resenärer.
Smittzon och bekämpningsåtgärder (avsnittet uppdaterades senast 15.9.2026)
Enligt EU-lagstiftningen är det obligatoriskt att inrätta en smittzon och zonen definierar vilket område som omfattas av handelsrestriktioner. Genom att inrätta en smittzon fastställs det område till vilket åtgärderna för att utreda sjukdomens spridning och senare utrota smittan ska riktas. Zonen ska vara tillräckligt stor för att omfatta hela spridningsområdet för sjukdomen, men ändå så litet att olägenheterna för normalt liv och företagsverksamhet är så små som möjligt, och å andra sidan avgränsas på ett sådant sätt att det är möjligt att effektivt genomföra myndighetsåtgärder. Området som omfattas av zonen kan behöva ändras senare när man får mer information om situationen, eller om smittor hittas också utanför den ursprungliga smittzonen. Europeiska kommissionen bekräftar zonen snart efter att den inrättats, och kan också föreslå motiverade ändringar.
Kärnområdet inhägnas när nödvändiga utredningar har gjorts och tillstånd för inhägnande har beviljats. Inhägnande förutsätter myndighetsupphandling och utredningar både i terrängen och av olika aktörer, vilket innebär att inhägnandet i praktiken inte kan genomföras väldigt snabbt. Stängslet ska också vara så stabilt att ett starkt och grävkunnigt vildsvin inte lätt kan ta sig över, under eller igenom det.
Livsmedelsverket ordnar sökande efter och insamling av vildsvin samt provtagning i området tillsammans med viltexperter.
Enligt 29 § i lagen om djursjukdomar kan Livsmedelsverket bevilja tillstånd att avvika från de förbud och åtgärder som gäller inom en smittad zon, om avvikelsen inte medför risk för spridning av djursjukdomen. Dispenser får endast beviljas i enskilda fall och förutsätter en fallspecifik riskbedömning. Dispens beviljas på ansökan. I tillståndet fastställs de villkor som är nödvändiga för att förhindra spridning av djursjukdomen.
Anvisningar för ansökan om dispens finns på vår webbplats.
Vad får du göra i smittzonen för afrikansk svinpest?
| Får jag ... |
Ytterligare restriktionszon (buffertzon) |
Smittzonen |
Kärnområdet |
|---|---|---|---|
| Röra mig längs vägar till fots eller med fordon | Ja | Ja | Ja |
| Röra mig till fots i skogen, till exempel plocka bär eller svamp | Ja | Ja | Nej |
| Köra med motorfordon i skogen | Ja | Ja | Nej |
| Röra mig på åkrar till fots eller med fordon | Ja | Ja | Ja |
| Jaga | Ja |
Följande jakt är tillåten:
|
Nej |
| Utföra skogsarbete | Ja | Ja | Nej |
| Ordna ett evenemang i terrängen | Ja | Ja, för högst 100 personer. Vid hundevenemang ska hundarna också hållas kopplade. | Ej i terrängen |
| Rasta hunden | Ja |
|
I terrängen endast kopplade längs väg eller i inhägnade hundskogar. |
| Använda kött från vildsvin som jagats i området | Endast i jägarens privata hushåll efter att ett negativt ASF-analysresultat har erhållits. | Nej |
Nej |
Restriktionerna gäller inte myndigheternas eller den akutsjukvårdens verksamhet och inte heller reparations- och underhållsarbeten på system som är nödvändiga för att samhället ska fungera.
Konsumenter kan köpa och använda griskött och grisköttsprodukter som säljs i butiker inom zonerna på normalt sätt.
Alla tjänster kan användas som vanligt. Inom zonerna är vissa verksamheter förbjudna eller begränsade för att förhindra spridning av afrikansk svinpest. All annan verksamhet i området är fortfarande tillåten, precis som under normala förhållanden.
Sjukdomens ursprung och konsekvenser
Afrikansk svinpest har förekommit i Finlands närområden i Baltikum och Ryssland i över tio år. Smittan kan ha spridit sig till Finland till exempel när vildsvin rör sig över östgränsen eller till exempel med en matsäck som en människa har lämnat i terrängen eller något annat livsmedel som innehåller kött. Efter våren 2022 har man fått mycket knapphändig information om förekomsten av ASF på andra sidan östgränsen, vilket gör det svårt att närmare bedöma risken för spridning österifrån. Före 2022 rapporterades fall av ASF som närmast cirka 150 km från den finska gränsen på den ryska sidan.
Inom EU iakttas den gemensamma lagstiftningen om djursjukdomar, som begränsar effekterna på handeln endast till de zoner som inrättats på grund av sjukdomsförekomst. Däremot förs separata bilaterala förhandlingar om villkoren för handel med handelspartner utanför EU. Om man med ett handelspartnerland har kunnat komma överens om s.k. regionalisering, kan begränsningarna av handeln tillämpas enbart på det område där sjukdomen förekommer. Om inget regionaliseringsavtal har ingåtts är villkoret i allmänhet att hela Finland ska vara fritt från ASF. Även ett sjukdomsfall som förekommer hos vilda vildsvin i Finland orsakar då ett behov av att avtala om villkoren på nytt.
Det totala värdet av Finlands export av svinkött är flera tiotals miljoner euro per år. De ekonomiska konsekvensernas slutliga omfattning påverkas av längden på de smittorelaterade restriktionerna eller å andra sidan längden på begräsningarna i exportvillkoren. Åtminstone i början är konsekvenserna betydande.
I stängslen vid östgränsen finns öppningar som gör det möjligt för vilda djur att ta sig igenom, eftersom många djurarter rör sig naturligt mellan Finland och Ryssland. Viltöppningarna är tills vidare stängda. Det finns öppningar i stängslet även vid större vattenområden som inte har kunnat inhägnas. Vildsvin kan lätt simma rimliga sträckor, så deras förflyttning över gränsen kan inte helt förhindras.
Sjukdom och smittorisk (avsnittet uppdaterades senast 20.8.2026)
Sjukdomen smittar inte människor eller andra djur än olika svindjur.
Nej. Afrikansk svinpest smittar inte människor ens genom att äta kött från sjuka svin.
Livsmedelsverket har beviljat ett slakteri inom den smittade zonen dispens att leverera kött från grisar som hållits inom den smittade zonen för försäljning utanför zonen i områdena Imatra och Villmanstrand. Kött och köttprodukter som säljs med stöd av dispensen är märkta med ett särskilt identifieringsmärke där två parallella snedstreck har lagts till i det normala ovala identifieringsmärket. Produkter som är märkta med detta särskilda identifieringsmärke får användas endast i Finland och ska inte föras ut ur landet. I övrigt uppfyller produkterna de krav som ställs på livsmedel.
Alla svindjur kan få smittan. Sådana djur är bland annat tamsvin som människan håller, vildsvin och ungerska ullsvin samt mini- och mikrogrisar. I Finland finns det både vilda vildsvin och vildsvin som hålls av människor. På Livsmedelsverkets webbplats hittar du mer information om symtomen hos svin.
Endast svin insjuknar i afrikansk svinpest. Även andra djur kan sprida smittan mekaniskt, till exempel så att små rovdjur transporterar ben från döda vildsvin till närområdena. Viruset kan också spridas till exempel i hundens päls, om hunden exempelvis har rullat runt i resterna av döda vildsvin som den hittat i skogen. Det är dock osannolikt att sjukdomen sprids via fåglar, sorkar, möss eller flugor.
Jakt och vildsvin (avsnittet uppdaterades senast
11.9.2026)
För att förhindra att smittan sprids är det till en början viktigt att lugna ner situationen och utreda den noggrant. Om en intensiv jakt skulle inledas genast, utan noggrann planering och utan att kontrollera vildsvinens rörlighet, skulle det sannolikt leda till att smittan sprids utanför smittzonen och orsaka större skador och olägenheter för många typer av normal verksamhet.
Ja, det omfattas också. Trots jaktförbudet är fångst av små rovdjur med fällor och saxar, skyddsjakt på vitkindade gäss, vaktjakt på älg på åkrar samt jakt på skarvar och sälar tillåten i smittzonen utanför kärnområdet.
Jaktförbuden gäller inte på havsområdet eller på öar och skär i havsområdet.
Jakt på vildsvin samt sökande efter och bortskaffande av vildsvinskadaver inom den smittade zonen ordnas kontrollerat under myndighetens ledning. Planeringen pågår i samarbete med lokala experter inom viltbranschen och andra aktörer för att utreda de bästa praktiska lösningarna. Jakten samt insamlingen och leveransen av kadaver för behandling ska ordnas så att verksamheten inte orsakar risk för smittspridning.
Vildsvinskadaver samlas i läckagetäta containrar och transporteras till behandlingsanläggningen för behandling så att viruset förstörs. Vid insamling och transport ska man följa myndigheternas anvisningar om bl.a. utrustning, tvätt och desinfektion så att smittan inte sprids vidare.
Utfodring av vildsvin inom smittzonen är förbjuden, förutom sådan utfodring som organiseras eller godkänns av Livsmedelsverket. Utfodringsplatser kan dock tills vidare hållas i bruk tills Livsmedelsverket ger närmare anvisningar om utfodringen. Syftet med att begränsa utfodringen är att förhindra att vildsvinsstammen ökar genom utfodring och att ytterligare vildsvin lockas in i zonen från områden utanför den. Samtidigt syftar utfodringen till att säkerställa att vildsvinen inom smittzonen inte ger sig ut utanför området för att söka föda. Livsmedelsverket planerar utfodringen av vildsvin i samarbete med regionala viltförvaltningsexperter
Utfodring av vilda djur inom smittzonen är förbjuden. Förbudet gäller dock inte sådana utfodringssätt och utfodringsmetoder där vildsvin inte kan komma åt fodret, eller utfodring med foder som inte lockar vildsvin till utfodringsplatsen.
Åtelutfodring av vilda djur inom zonen är förbjuden.
Vistelse i naturen och observationer (avsnittet uppdaterades senast 11.9.2026)
- Inom smittzonen får man röra sig normalt i terrängen utanför kärnområdet
- Inom smittzonen är verksamhet som stör vildsvinens skydds- och viloplatser förbjuden, såsom jakt, naturvårdsbränning samt anordnande av vissa publik- och idrottsevenemang eller hundevenemang i terrängen. Maskiner som har använts inom jord- eller skogsbruk får föras ut från zonen endast efter att de har tvättats och desinficerats.
- Rörelsefriheten inom kärnområdet är mer begränsad än i övriga delar av smittzonen.
- Inom kärnområdet är det endast tillåtet att röra sig längs vägar. Det är förbjudet att färdas eller vistas i terrängen med fordon eller till fots. Till exempel är löpning, friluftsliv, cykling och annan motsvarande rekreationsverksamhet i terrängen förbjuden.
- Hundar får inom kärnområdet rastas i terrängen endast längs vägar och kopplade, eller i inhägnade hundskogar.
- Svamp- och bärplockning (även kommersiell sådan) är helt förbjuden i terrängen inom kärnområdet.
- Skogsbruksarbete och maskinell markberedning i terrängen är förbjudna inom kärnområdet.
- Det är förbjudet att anordna publik-, idrotts- och hundevenemang i terrängen inom kärnområdet.
- Nödvändiga reparations- och underhållsarbeten på infrastruktursystem, såsom reparation av elnät, är tillåtna inom kärnområdet även om de kräver att man rör sig i terrängen. Vid transport av maskiner utanför smittzonen ska man även i dessa fall säkerställa att maskinerna rengörs och desinficeras.
- Alla förbud och begränsningar som gäller inom smittzonen gäller dessutom också inom kärnområdet.
- Begränsningarna gäller inte myndigheternas verksamhet eller prehospital akutsjukvård inom området.
Om man endast rör sig längs vägarna i smittzonen behövs inga särskilda hygienåtgärder.
Om man vistas i terrängen i smittzonen är det viktigt att se till att ingen jordsubstans som kan ha förorenats av virus transporteras utanför den smittade zonen med skor, utrustning eller kläder. Smutsiga skor tvättas omsorgsfullt med så varmt vatten som möjligt och desinficeras efter tvätten innan de används utanför zonen. Även kläder som smutsats ned med jordsubstans tvättas innan de används i andra områden. Om risken för nedsmutsning av kläderna är stor kan man använda skyddskläder för engångsbruk, till exempel en skyddsoverall. Efter användningen förstörs de som blandavfall.
Rör inte ett dött vildsvin om du hittar ett sådant. Om du av misstag redan har rört vid ett dött vildsvin eller om du bara observerat ett dött vildsvin ska du kontakta den lokala kommunalveterinären för att få anvisningar. Afrikansk svinpest smittar inte människor, men människor kan mekaniskt överföra smittan så att viruset kan spridas till svin på annat håll. Kommunalveterinärernas aktuella kontaktuppgifter hittas lättast genom att söka efter kontaktuppgifterna till kommunens miljöhälsovård på internet.
De som rör sig i området bör undvika besök på svingårdar, i synnerhet om de rör sig i terrängen inom smittzonen. Om det är absolut nödvändigt att besöka en svingård är det viktigt att byta kläder och skor innan man går in i svinstallet. Mer information om att skydda djurhållningsplatser från ASF finns på vår webbplats.
Maskiner som har använts inom jord- eller skogsbruk får föras ut från smittzonen endast om de har tvättats och desinficerats.
Rör inte ett sjukt eller dött djur. Ring kommunalveterinären i området så snart som möjligt för att få prover av djuret för undersökning och för att hitta och förstöra kadaver på ett säkert sätt. Vid behov får du samtidigt anvisningar om rengöring och desinficering. Kommunalveterinärens kontaktuppgifter hittas lättast på internet genom att söka uppgifter om kommunens miljöhälsovård.
Myndigheterna och de som arbetar i terrängen inom den smittade zonen får anvisningar om nödvändiga förfaranden enligt verksamheten. Anvisningarna publiceras också på Livsmedelsverkets webbplats. Om det inte finns anvisningar som lämpar sig för din verksamhet, kontakta Livsmedelsverket (asf26(at)ruokavirasto.fi).
Anvisning på finska: Ohjeistusta viranomaisille puhdistukseen ja desinfiointiin (pdf)
I Livsmedelsverkets beslut avses med terräng obebyggd naturmiljö, såsom skogar (även ekonomiskogar), myrar och områden i naturligt tillstånd där vildsvin kan röra sig. Åkrar betraktas inte som terräng i beslutet, eftersom deras huvudsakliga användningsändamål är odling och bete. Även om vildsvin kan röra sig på åkrar omfattas åkrarna inte av begreppet terräng som avses i beslutet, vilket innebär att beslutet inte begränsar sedvanlig jordbruksverksamhet på åkrarna. Vattenområden omfattas inte heller av det terrängbegrepp som avses i beslutet.
Utanför kärnområdet får man röra sig i terrängen som vanligt och sköta bina på normalt sätt.
Inom kärnområdet får man endast röra sig längs vägar. Om man behöver ta sig till en bigård genom terrängen, alltså på annat sätt än via väg, måste man ansöka om dispens för förflyttningen. Anvisningar för hur man ansöker om dispens finns här.
Om du stöter på ett sjukt eller dött vildsvin ska du så snart som möjligt kontakta områdets kommunalveterinär. Rör inte djuret eller kadavret. Kontaktuppgifter till kommunalveterinärerna finns vanligtvis på kommunens webbplats för miljö- och hälsoskydd. Vid behov får du samtidigt ytterligare anvisningar.
Hundar, evenemang och hobbyer (avsnittet uppdaterades senast 10.9.2026)
På kärnområdet inom den smittade zonen är det förbjudet att ordna alla typer av hundevenemang i terräng. Evenemang som enbart äger rum på ett öppet fält och på gräsområdet intill fältet, till exempel en hundutställning, är tillåtna. Även hundevenemang som ordnas inomhus är tillåtna.
Utanför kärnområdet får hundprov, hundutställningar eller utbildningsevenemang för hundar ordnas i den smittade zonen i terräng, om hundarna hålls kopplade och högst hundra personer deltar i evenemanget. Andra hundprov, hundutställningar eller utbildningsevenemang för hundar får inte ordnas i terrängförhållanden inom den smittade zonen.
Om ett hundprov som genomförs i terräng ordnas utanför den smittade zonen men i dess närhet, ska arrangemangen säkerställa att hundarna inte kan ta sig in i den smittade zonen.
Vid tillåtna hundevenemang utanför terrängen krävs inga särskilda smittskyddsåtgärder. Det ska dock säkerställas att hundar inte får tillträde till terrängen inom smittzonens kärnområde. Vid tillåtna hundevenemang i terrängen ska anvisningarna för personer som rör sig i naturen om hygien- och smittskyddsåtgärder beaktas (se avsnittet Vistelse i naturen och observationer).
I kärnområdet får hundar rastas i terrängen endast längs vägar och kopplade, eller i inhägnade hundskogar.
I övriga delar av zonen är det förbjudet att hålla hundar som driver eller stöter vilt, markerar vilt genom skall eller ställer vilt lösa i terrängen, även i utbildningssituationer.
Begränsningen gäller inte havsområdet eller öar och skär som är belägna i havsområdet.
Andra hundar får utanför kärnområdet hållas okopplade i terrängen, förutsatt att de omedelbart kan kopplas.
När det gäller hundevenemang, se föregående fråga.
Begränsningarna gäller inte myndigheternas verksamhet. Exempelvis kan gränsmyndigheter eller polisen vid behov använda hundar som hjälp även inom smittzonens kärnområde.
Anordnande av publik- och idrottsevenemang i terrängen är förbjudet inom smittzonen, med undantag för evenemang som ordnas utanför kärnområdet och som har högst hundra deltagare. Med evenemang avses sådana enskilda tillställningar som medför kraftigt ljud eller att stora människomassor (t.ex. fler än 10 personer) rör sig i området och som vildsvinen inte har haft möjlighet att vänja sig vid. Ett sådant publik- eller idrottsevenemang kan till exempel vara en konsert eller en orienteringstävling. Däremot har vildsvinen vant sig vid ljuden från exempelvis en skjutbana som används regelbundet och söker sig därför inte till nya områden på grund av ljuden. Evenemang kan ordnas till exempel på idrottsplaner, allmänna gräsytor och andra motsvarande platser, om evenemanget inte förutsätter att deltagarna rör sig i terrängen..
Om du är osäker på om du kan ordna ditt evenemang, kan du skicka en fråga till Livsmedelsverkets ASF- e-postlåda (Asf26(at)ruokavirasto.fi).
Om du vill ansöka om dispens för att ordna ett evenemang finns anvisningar för hur ansökan ska göras på Livsmedelsverkets webbplats. Undantagstillstånd kan beviljas endast på ansökan i enskilda fall, om evenemanget inte medför risk för spridning av en djursjukdom. Undantagstillstånd kan inte beviljas för drevjakt eller jakt där hundar hålls lösa.
Livsmedelsverkets beslut innehåller inga begränsningar för katters rörelse inom zonerna. Särskilt i närheten av platser där döda vildsvin har påträffats bör man dock beakta möjligheten att katter kan sprida viruset, exempelvis via sin päls
Inom smittzonens kärnområde är det förbjudet att röra sig i terrängen. I kärnområdet får man endast färdas längs vägar, och detta gäller även ridning.
Inom smittzonen utanför kärnområdet är det däremot tillåtet att rida i terrängen, förutsatt att det inte handlar om ett publik- eller idrottsevenemang i terrängen som är förbjudet inom smittzonen, såsom en ridtävling i terräng. Utanför kärnområdet är det dock tillåtet att anordna publik- och idrottsevenemang i terrängen, om högst hundra personer deltar i evenemanget.
Svingårdar (avsnittet uppdaterades senast 11.9.2026)
Svinbesättningar som är belägna inom smittzonen omfattas av smittzonens restriktioner, förbud och villkor bland annat för förflyttning av svin, griskött och animaliska biprodukter. Varje svinbesättning inom smittzonen kommer att få särskilda anvisningar om dessa åtgärder. Mer information fås från den kommunala veterinären eller Livsmedelsverkets statsveterinär.
Alla svinproducenter ska se till att uppgifterna i registren är aktuella och korrekta. Enligt lagstiftningen ska svinhållning alltid anmälas till registret, även om verksamheten inte är kommersiell eller om endast en minigris hålls. Även förändringar i eller upphörande av svinhållningen ska anmälas till registret.
Aktuella registeruppgifter gör det möjligt att snabbt nå alla svinbesättningar i ett område vid ett djursjukdomsutbrott, såsom nu när afrikansk svinpest har konstaterats. Mer information om registrering av svinhållningsplatser och andra krav finns på vår webbplats.
Svingårdar som är belägna utanför den smittade zonen och den ytterligare restriktionszonen påförs inga särskilda föreskrifter. Det finns dock skäl att kontrollera smittskyddsförfarandena på varje svingård.
Odling, foder och jordbruksverksamhet
(avsnittet uppdaterades senast 4.9.2026)
Växter som producerats inom smittzonen och som eventuellt kan bli foder för svin (inkl. biprodukter) ska lagras minst 30 dygn i en temperatur över noll grader utom räckhåll för svindjur. Därefter kan de användas som foder för svin. Om det är känt att inget av skörden som bärgats i smittzonen kommer att bli svinfoder (inkl. biprodukter), tillämpas inget krav på lagring.
Vid desinfektion av transportfordon för foder kan anvisningar för bekämpning av salmonella användas, såsom anvisningarna till fraktblandare, fodertransportörer och gårdsbruksenheter om åtgärder för att förhindra spridningen av salmonella.. Dessutom ska det säkerställas att det desinfektionsmedel som används, utöver salmonella, även är verksamt mot ASF-viruset. Många desinfektionsmedel med virusavdödande effekt är verksamma mot ASF-viruset, till exempel natriumhypoklorit, glutaraldehyd, jodoforer och natriumperoxymonosulfat. Ett av de desinfektionsmedel som används allmänt är Virkon S.
För foderfabriker eller foderlager finns ingen karenstid efter lagring av foder som tagits emot från en smittad zon.
Aktörerna ska själva säkerställa att skörd som härrör från en smittad zon inte används som foder till svin utan att den först har lagrats i minst 30 dygn vid temperaturer över noll grader, utom räckhåll för svindjur, eller behandlats vid en foderanläggning med en metod som oskadliggör viruset som orsakar afrikansk svinpest.
De normala åtgärderna enligt salmonellabekämpningen avseende åtskiljande av råvaru- och foderpartier samt lokalernas renhet gäller fortsatt. Ovan nämnda krav på lagring eller behandling gäller endast foder som har levererats från den smittade zonen under den tid zonen har varit i kraft. Om det inte finns något foder från den smittade zonen i fabriken eller lagret, kan foder från fabriken eller lagret levereras på normalt sätt även som foder till svin. Om den smittade zonen utvidgas gäller samma begränsningar och krav för det utvidgade området. Biproduktfraktioner från spannmål och andra fodermedel omfattas av samma begränsningar och krav som huvudfraktionerna.
Rengöring och desinficering av arbetsutrustning - Djuren hälsa ETT rf
När det gäller avledning och behandling av tvättvatten från fordon som rör sig inom den smittade zonen kan normala rutiner tillämpas. Tvättvattnet bedöms inte medföra en sådan risk för spridning av afrikansk svinpest (ASF) att det, med hänsyn till smittspridningsrisken, inte skulle kunna ledas till avloppsnätet eller infiltreras i marken. Vid avledning och behandling av tvättvattnet ska även andra anvisningar och föreskrifter som gäller ärendet samt säkerhetsdatabladet för det använda preparatet beaktas. Infiltrering av tvättvatten i marken får inte orsaka förorening av miljön.
Förflyttning av gödsel från svindjur utanför den smittade zonen är förbjuden utan dispens. Med dispens beviljad av Livsmedelsverket får svingödsel från den smittade zonen transporteras till en biogas- eller komposteringsanläggning som är godkänd i enlighet med förordning (EG) nr 1069/2009. Anvisningar för ansökan om dispens finns här.
Biogas- och komposteringsanläggningar får ta emot växtbaserad åkerbiomassa från den smittade zonen för behandling.
Spridning av gödselprodukter och gödsel på åkermark är tillåten inom den smittade zonen. Detta gäller också användning av gödselprodukter framställda av organiska material, såsom rötrest- och kompostbaserade gödselprodukter.
Jordbruksmaskiner som har använts inom jordbruket, såsom utrustning för spridning av gödselprodukter, ska rengöras och desinficeras innan de lämnar den smittade zonen. Vid rengöringen kan exempelvis ETT:s anvisningar tillämpas. Transportfordon som enbart framförs på vägnätet kräver inga särskilda rengöringsåtgärder för att lämna området.
Begränsningar för skogsbruket (avsnittet uppdaterades senast 3.9.2026)
Nyhetsbrev till skogsägare och aktörer inom skogsbranschen 4.9.2026
På den egna gården får man fälla träd och använda maskiner, såsom motorsåg.
Skogsbruksarbeten är tillåtna utanför kärnområdet. Inom kärnområdet är skogsbruksarbeten förbjudna utan dispens. Anvisningar för ansökan om dispens finns här.
Nödvändiga reparationsarbeten för att upprätthålla samhällsviktiga tjänster, såsom elnät, får dock utföras utan särskilt tillstånd. Se avsnittet Infrastruktursystem.
Maskiner som har använts i skogsbruket ska rengöras och desinficeras innan de flyttas ut från den smittade zonen.
Rengöring och desinfektion av skogsmaskiner i terrängen ska utföras så noggrant som det är tekniskt möjligt i praktiken, med beaktande av miljöaspekterna vid användning av rengörings- och desinfektionsmedel.
Jord och smuts som samlats på maskinerna, exempelvis på däck, band eller kedjor, ska först avlägsnas mekaniskt så noggrant som möjligt. Därefter ska maskinerna, om möjligt, tvättas exempelvis med högtryckstvätt. Efter tvätten ska maskinerna desinficeras med ett desinfektionsmedel som är lämpligt för ändamålet och verksamt mot virus, i enlighet med produktens bruksanvisning och med beaktande av säkerhetsdatabladet. Det är särskilt viktigt att säkerställa rätt koncentration av brukslösningen, följa preparatets verkningstid och använda tillräcklig skyddsutrustning. Många desinfektionsmedel med virusavdödande effekt är verksamma mot ASF-viruset, till exempel natriumhypoklorit, glutaraldehyd, jodoforer och natriumperoxymonosulfat. Ett av de desinfektionsmedel som används allmänt är Virkon S. Vissa desinfektionsmedel kan vara korrosiva för metallytor, och vid behov bör desinfektionsmedlet därför sköljas bort efter att verkningstiden har gått ut.
För mer grundlig rengöring och desinfektion ska maskinerna transporteras till en lämplig tvättplats eller till maskinentreprenörens egen servicepunkt, som också kan vara belägen utanför den smittade zonen. Särskilt om tvätt med vatten inte är möjlig i terrängen, till exempel inom ett grundvattenområde eller i omedelbar närhet av vattendrag, är det viktigt att maskinen rengörs och desinficeras grundligt vid en tvättplats innan den flyttas till nya arbetsplatser utanför den smittade zonen. Exempelvis kan ETT:s anvisningar för rengöring och tvätt av arbetsmaskiner tillämpas.
Transportfordon för skogsmaskiner som endast används på vägnätet kräver inga särskilda rengöringsåtgärder för att lämna området. Om fordonet däremot även används i terrängen och förorenas av jordmaterial, ska jordmaterialet avlägsnas innan området lämnas.
Jordmaterial från den smittade zonen kan via förarnas skor föras in på golvet i maskinernas och transportfordonens hytter. Därför är det viktigt att även genomföra mekanisk rengöring av skorna och hyttens golvutrymme samt vid behov tvätt och desinfektion innan den smittade zonen lämnas.
Infrastruktursystem (avsnittet uppdaterades senast 3.9.2026)
Med kritiska infrastruktursystem avses system, nätverk och fysiska strukturer som är nödvändiga för att samhället ska fungera normalt och vars allvarliga störning eller förstörelse skulle äventyra människors hälsa, säkerhet, ekonomin eller samhällets funktionsförmåga. Till dessa räknas exempelvis transportnätet (såsom landsvägar, gator, broar, järnvägar och leder för lätt trafik), system och distributionsnät för vatten- och energiförsörjning samt informations- och kommunikationsnät.
Reparations- och underhållsarbeten som gäller kritiska infrastruktursystem är tillåtna inom hela zonen, även om arbetet kräver markarbeten, såsom grävning, eller avverkning av träd. I dessa ingår även anslutningsarbeten till elnätet som omfattas av anslutningsskyldigheten enligt elmarknadslagen. När arbete avslutas och den smittade zonen lämnas ska dock nödvändiga hygienåtgärder vidtas för att säkerställa att jord eller annat material som eventuellt är kontaminerat med ASF-virus inte sprids till andra områden via arbetsmaskiner eller annan utrustning. Vid rengöring av maskiner kan antingen anvisningarna för skogsbruksmaskiner (se avsnittet Begränsningar för skogsbruket) eller ETT:s anvisningar för tvätt av arbetsmaskiner tillämpas.
Med underhållsarbete avses till exempel sådana nödvändiga åtgärder som utförs för att underhålla befintliga system i syfte att förebygga fel och driftstörningar.
Övriga arbeten som gäller infrastruktur är förbjudna inom den smittade zonens kärnområde utan dispens, om de kräver maskinell markbearbetning eller vistelse i terrängen. Anvisningar för ansökan om dispens finns här.
Bredvid vägnätet på vägrenen (högst 20 m från väg) är det tillåtet att sanera infrastruktur och bygga ny infrastruktur, även om det skulle kräva markberedning såsom grävning och avlägsnande av trädbestånd. När man lämnar den smittade zonen ska man dock ombesörja hygienåtgärder som syftar till att säkerställa att marksubstans eller annat motsvarande material som eventuellt förorenats med ASF-virus inte sprids till andra områden med arbetsmaskiner eller annan utrustning. Vid rengöring av maskiner kan man tillämpa antingen anvisningarna för skogsbruksmaskiner eller ETT:s anvisning om rengöring av arbetsmaskiner .
Byggnads- och saneringsarbeten som utförs längre in i terrängen utanför vägnätet inom den smittade zonen kräver dispens. På vår webbplats hittar du anvisningar om att ansöka om dispens.