Ofta frågat om afrikansk svinpest

Afrikansk svinpest (African swine fever, ASF) är en allvarlig blödarfebersjukdom hos svin, vildsvin och minigrisar som orsakas av ASF-viruset. Sjukdomssymtomen är feber, blodutgjutningar, förändringar i de inre organen samt hög dödlighet (upp till 100 % av de insjuknade djuren). Andra djur och människor insjuknar inte i afrikansk svinpest, men kan sprida sjukdomen. Det finns inget läkemedel eller vaccin mot afrikansk svinpest. I Finland har afrikansk svinpest aldrig konstaterats.

Sjukdomens inkubationstid är vanligtvis 3–15 dygn och sjukdomssymtomen varierar i styrka. För närvarande är svinpesten som sprids i de baltiska länderna, Polen och bland annat i Ryssland en akut form som kännetecknas av att svinen dör snabbt utan att några symtom observeras. Å andra sidan kan antalet insjuknade djur variera och endast enskilda svin kan uppvisa lindriga symtom.

Akut, aggressiv form:

• plötslig död utan föregående symtom
• hög feber (40,5–42 °C), apati
• hudrodnad, blodutgjutningar på huden
• aptitlöshet, kräkningar, (blodig) diarré, förstoppning
• haltande, stela bakben, vacklande, darrningar eller kramper
• blödning från ögonen och näsborrarna
• kastning
• dödlighet upp till 100 %
• koma
• död inom 1–7 dygn.

Sjukdomsalstraren sprids genom att ett friskt djur kommer i direkt kontakt med ett sjukt djur eller dess sekret.

Svin kan också insjukna via indirekt kontakt – till exempel genom att äta matavfall som innehåller kött från ett sjukt svin eller via foder, strö, utrustning eller kläder som smittats av sjukdomsalstraren.

Vildsvin får smittan via kadaver från sjuka vildsvin eller via matavfall eller matrester. I vissa områden, främst i Afrika, sprids sjukdomen också via fästingar, men i Finland förekommer inga fästingarter som sprider denna sjukdom.

Viruset dör vid över 70 °C värme. Huruvida viruset hålls smittfarligt påverkas av bland annat temperatur, pH, fukt och mängden UV-strålning. Viruset är mycket tåligt och överlever

• flera år i fryst svinkött
• flera månader, till och med ett år, i svinköttsprodukter som inte värmebehandlats (oupphettade)
• över 6 månader i marken
• flera månader i svinkadaver och biprodukter från döda svin
• cirka 2 veckor i avföring och urin från svin och vildsvin i rumstemperatur (+20 °C), flera månader i kallare temperatur (+4 °C)
• 18 månader i blod och inälvor från svin och vildsvin (+4 °C)

Om svinhållaren eller någon annan som deltar i undersökning, behandling, transport, avlivning, slakt, jakt eller observation av djuret misstänker afrikansk svinpest hos ett svin eller vildsvin, ska de utan dröjsmål anmäla misstanken till kommunal- eller statsveterinären.

Ett insjuknat svin ska om möjligt hållas avskilt från andra djur på djurhållningsplatsen. Dessutom ska man undvika att transportera djur, kadaver, foder, stallgödsel, strö eller andra material och ämnen som eventuellt sprider sjukdomen samt avfall bort från gården tills statsveterinären har beslutat om fortsatta åtgärder. Man bör undvika att utomstående personer kommer in i svinstallet och förhindra att andra husdjur och gnagare kommer i kontakt med levande svin eller svinkadaver.

Vildsvin som påträffats döda ska utan dröjsmål anmälas till den lokala kommunalveterinären eller statsveterinären. Det lönar sig att spara fyndplatsens koordinater till exempel med hjälp av en kartapplikation i smarttelefonen. Kommunalveterinären eller länsveterinären ger vid behov närmare anvisningar. Ju snabbare åtgärderna för att bekämpa sjukdomen kan inledas, desto lättare är det att utrota sjukdomen.

Dödligheten bland svin och vildsvin som insjuknat i afrikansk svinpest kan vara mycket hög. En del av de insjuknade djuren kan eventuellt återhämta sig från symtomen på afrikansk svinpest, men de förblir smittbärare och sprider sjukdomen.

Om afrikansk svinpest misstänks hos svin eller vildsvin, tar kommunalveterinären eller statsveterinären prover av insjuknade och döda djur och skickar dem för analys till Livsmedelsverkets virologiska laboratorium för djursjukdomar i Helsingfors. Alla undersökningar med anknytning till afrikansk svinpest görs vid Livsmedelsverket i Helsingfors och prover kan inte skickas till andra laboratorier.

Jord- och skogsbruksministeriet informerar Världsorganisationen för djurhälsa (WOAH), Europeiska unionens kommission samt direktörerna för veterinärmyndigheterna i alla grannstater om bekräftade fall av afrikansk svinpest som konstaterats i Finland. Informationen ges senast 24 timmar efter att det första sjukdomsfallet har bekräftats i Finland.

Information om den konstaterade sjukdomen samt om de restriktionszoner som inrättats kring platsen där sjukdomen förekommer, zonernas gränser och de begränsningar som genomförs i zonerna förmedlas med hjälp av presskonferenser och pressmeddelanden både nationellt och regionalt. Dessutom delas information bland annat på Livsmedelsverkets webbplats, i sociala medier och i det område där sjukdomen har konstaterats. Tjänsteveterinären har direkt kontakt med de svingårdar som är belägna inom restriktionszoner som inrättats på grund av afrikansk svinpest.

Mer information om restriktionszoner finns på sidan om restriktioner vid fall av ASF.

Risken för att afrikansk svinpest sprids till vårt land i takt med att vildsvinen förflyttar sig är ständigt stor. Jagade, friska vildsvin kan tills vidare hanteras i samma utrymmen som annat vilt som fällts, men om sjukdomen skulle nå Finland förändras situationen. Då skulle anvisningen vara att jagade vildsvin ska hållas åtskilda från andra vilt och deras kött. I områden där smitta förekommer skulle jakten behöva begränsas så att smittan inte sprids till nya områden på grund av att vildsvinen förflyttar sig som en följd av jakt.

Om vilt som inte kontrollerats levereras till försäljning som hela (oflådda) kroppar eller styckat kött av vilt levereras till försäljning, är rekommendationen att vilt av olika arter och deras kött hanteras vid olika tidpunkter och att arbetsredskap och ytor i arbetslokalerna ska tvättas emellan. Försäljning av kött och slaktkroppar till butiker eller restauranger är tillåten endast när det gäller hjortdjur, harar och fåglar. Om okontrollerat vildsvinskött säljs (tillåtet endast direkt till privatpersoner), ska vildsvinet före försäljningen genomgå en trikinundersökning. Mer information om hygienisk hantering av vildsvinskroppar: Hantering av vildsvin som fällts.

Om man har fällt ett vildsvin som misstänks vara sjukt är det viktigt att hålla vildsvinet avskilt från annat vilt och anmäla misstanken till kommunalveterinären. Om man hittar ett självdött vildsvin ska djuret inte hanteras eller flyttas överhuvudtaget, utan dess placering (koordinater) ska meddelas till kommunalveterinären. Kommunalveterinären ger anvisningar om rätt tillvägagångssätt.

ASF kan spridas till Finland via vilda vildsvin. Vildsvin kan transportera smittan till Finland när de rör sig över gränserna och å andra sidan kan vildsvin smittas om de har ätit rester av matsäck som innehåller ASF-virus e.d. Ju rikligare vildsvinsstammen är i Finland, desto mer sannolikt är det att en eventuell smitta bibehålls och sprids via vilda vildsvin. Insjuknade vildsvin utsöndrar viruset i alla sina sekret och ökar mängden virus i omgivningen, vilket gör att smittan lättare kan spridas även till tamsvin. Man ska sträva efter att hålla vildsvinsstammen liten både genom effektiv jakt på vildsvin och genom att rikta jakten till vildsvin av honkön.  Vildsvinen ska inte utfodras på ett sådant sätt att stammen stärks, utan foder får endast användas i små mängder i syfte att locka till sig vildsvin för jakt.

ASF kan spridas till Finland bland annat med livsmedel, matsäck eller föremål som turister har med sig. Importen av livsmedel är föremål för många begränsningar. Mer information för resenärer.

För att ett eventuellt ASF-fall ska kunna konstateras så snabbt som möjligt och bekämpningsåtgärder kunna inledas är det viktigt att sjukdomen upptäcks innan den har spridit sig i stor utsträckning. Livsmedelsverket ber alla som rör sig i naturen att anmäla om de upptäcker ett sjukt eller dött vildsvin. Om sjukdomen konstateras i vilda vildsvin i Finland inrättas en smittzon runt den plats där sjukdomen förekommer. För att förhindra smittspridning kan man med hjälp av smittzonen till och med begränsa möjligheterna att röra sig i skogen.

Afrikansk svinpest har förekommit i Finlands närområden i Baltikum och Ryssland i över tio år. Smittan kan ha spridit sig till Finland till exempel när vildsvin rör sig över östgränsen eller till exempel med en matsäck som en människa har lämnat i terrängen eller något annat livsmedel som innehåller kött. Efter våren 2022 har man fått mycket knapphändig information om förekomsten av ASF på andra sidan östgränsen, vilket gör det svårt att närmare bedöma risken för spridning österifrån. Före 2022 rapporterades fall av ASF som närmast cirka 150 km från den finska gränsen på den ryska sidan.

Inom EU iakttas den gemensamma lagstiftningen om djursjukdomar, som begränsar effekterna på handeln endast till de zoner som inrättats på grund av sjukdomsförekomst. Däremot förs separata bilaterala förhandlingar om villkoren för handel med handelspartner utanför EU.  Om man med ett handelspartnerland har kunnat komma överens om s.k. regionalisering, kan begränsningarna av handeln tillämpas enbart på det område där sjukdomen förekommer. Om inget regionaliseringsavtal har ingåtts är villkoret i allmänhet att hela Finland ska vara fritt från ASF. Även ett sjukdomsfall som förekommer hos vilda vildsvin i Finland orsakar då ett behov av att avtala om villkoren på nytt.

Det totala värdet av Finlands export av svinkött är flera tiotals miljoner euro per år. De ekonomiska konsekvensernas slutliga omfattning påverkas av längden på de smittorelaterade restriktionerna eller å andra sidan längden på begräsningarna i exportvillkoren. Åtminstone i början är konsekvenserna betydande.

I stängslen vid östgränsen finns öppningar som gör det möjligt för vilda djur att ta sig igenom, eftersom många djurarter rör sig naturligt mellan Finland och Ryssland. Viltöppningarna är tills vidare stängda. Det finns öppningar i stängslet även vid större vattenområden som inte har kunnat inhägnas. Vildsvin kan lätt simma rimliga sträckor, så deras förflyttning över gränsen kan inte helt förhindras.

Sjukdomen smittar inte människor eller andra djur än olika svindjur.

Nej. Afrikansk svinpest smittar inte människor ens genom att äta kött från sjuka svin.

Alla svindjur kan få smittan. Sådana djur är bland annat tamsvin som människan håller, vildsvin och ungerska ullsvin samt mini- och mikrogrisar. I Finland finns det både vilda vildsvin och vildsvin som hålls av människor. På Livsmedelsverkets webbplats hittar du mer information om symtomen hos svin.

Endast svin insjuknar i afrikansk svinpest. Även andra djur kan sprida smittan mekaniskt, till exempel så att små rovdjur transporterar ben från döda vildsvin till närområdena. Viruset kan också spridas till exempel i hundens päls, om hunden exempelvis har rullat runt i resterna av döda vildsvin som den hittat i skogen. Det är dock osannolikt att sjukdomen sprids via fåglar, sorkar, möss eller flugor.

Avsikten är att lugna ner situationen i området så att vildsvinen inte flyr utanför smittzonen och eventuellt sprider smittan till nya områden. När man får mer information om smittläget och kan kontrollera vildsvinens rörelser inleds jakten under Livsmedelsverkets ledning på det sätt som har planerats tillsammans med viltvårdsexperter.

För att förhindra att smittan sprids är det till en början viktigt att lugna ner situationen och utreda den noggrant. Om en intensiv jakt skulle inledas genast, utan noggrann planering och utan att kontrollera vildsvinens rörlighet, skulle det sannolikt leda till att smittan sprids utanför smittzonen och orsaka större skador och olägenheter för många typer av normal verksamhet.

Ja. Tyvärr kan också jakt på andra djurarter skrämma bort vildsvinen från sina vilo- och skyddsområden så att de förflyttar sig till nya platser. Det är i detta skede mycket viktigt att undvika att vildsvin lämnar området.

Jakt på vildsvin samt sökande efter och förstöring av vildsvinskadaver ordnas kontrollerat under myndighetens ledning. Planeringen pågår i samarbete med lokala experter inom viltbranschen och andra aktörer för att utreda de bästa praktiska lösningarna. Jakten samt insamlingen och leveransen av kadaver för behandling ska ordnas så att verksamheten inte orsakar risk för smittspridning.

Vildsvinskadaver samlas i läckagetäta containrar och transporteras till behandlingsanläggningen för behandling så att viruset förstörs. Vid insamling och transport ska man följa myndigheternas anvisningar om bl.a. utrustning, tvätt och desinfektion så att smittan inte sprids vidare.

• Det är tillåtet att röra sig som vanligt längs vägarna, men när man rastar huden ska den hållas kopplad. Utanför kärnområdet inom smittzonen får man också njuta av allemansrätten på normalt sätt, men det är förbjudet att rasta hunden på annat sätt än längs vägarna och kopplad. Eftersom hundar som rör sig i terrängen kan driva vildsvin bort från området är det viktigt att hundarna inte alls vistas i terrängen. Hunden kan också vistas utomhus på den egna gården om man kan vara tillräckligt säker på att hunden inte rymmer ut i terrängen.
• I smittzonen har verksamhet som orsakar höga ljud och störningar på vildsvinens skyddsplatser förbjudits, såsom jakt, åtskilliga skogsvårdsåtgärder och offentliga tillställningar. I smittzonen är det också förbjudet att gå med hundar i terrängen, röra sig med motorfordon i terrängen och ge spannmål och andra växter som samlats in från området till svin.
• Nödvändiga underhållsarbeten, såsom reparationer av elnät, är dock tillåtna. Kontakta i sådana fall Livsmedelsverket för att säkerställa att verksamheten är tillåten utan undantagstillstånd och ta reda på vilka försiktighetsåtgärder som ska iakttas. Jordbruks- och skogsbruksmaskiner får föras ut ur smittzonen endast om de har tvättats och desinficerats.
• Rörligheten inom kärnområdet har begränsats mer än inom den övriga smittzonen.

• I kärnområdet är endast nödvändig vistelse tillåten. Svampplockning, bärplockning, löpning, friluftsliv, cykling och annan motsvarande rekreationsverksamhet eller kommersiell verksamhet är förbjuden i kärnområdet på andra ställen än längs vägar. Även i kärnområdet får hundar rastas utanför den egna gården endast längs vägar och kopplade. På den egna gården kan hunden också vara lös, förutsatt att hunden hålls på gården och inte rymmer utanför den.
• Nödvändiga underhållsarbeten, såsom reparation av elnät, är tillåtna också i kärnområdet, även om det skulle förutsätta att man rör sig i terrängen med hjälp av en maskin. Också i sådana fall ska man se till att maskinerna rengörs och desinficeras när de flyttas utanför smittzonen.
• Alla förbud och begränsningar i smittzonen gäller dessutom också i kärnområdet.

Om man endast rör sig längs vägarna i smittzonen behövs inga särskilda hygienåtgärder. 

Om man vistas i terrängen är det viktigt att se till att ingen jordsubstans som kan ha förorenats av virus transporteras utanför området med skor, utrustning eller kläder. Smutsiga skor tvättas omsorgsfullt med så varmt vatten som möjligt och desinficeras efter tvätten innan de används utanför zonen. Även kläder som smutsats ned med jordsubstans tvättas innan de används i andra områden. Om risken för nedsmutsning av kläderna är stor kan man använda skyddskläder för engångsbruk, till exempel en skyddsoverall. Efter användningen förstörs de som blandavfall.

Rör inte ett dött vildsvin om du hittar ett sådant. Om du av misstag redan har rört vid ett dött vildsvin eller om du bara observerat ett dött vildsvin ska du kontakta den lokala kommunalveterinären för att få anvisningar. Afrikansk svinpest smittar inte människor, men människor kan mekaniskt överföra smittan så att viruset kan spridas till svin på annat håll. Kommunalveterinärernas aktuella kontaktuppgifter hittas lättast genom att söka efter kontaktuppgifterna till kommunens miljöhälsovård på internet.

De som rör sig i området bör undvika besök på svingårdar, i synnerhet om de rör sig i terrängen inom smittzonen. Om det är absolut nödvändigt att besöka en svingård är det viktigt att byta kläder och skor innan man går in i svinstallet. Mer information om att skydda djurhållningsplatser från ASF finns på vår webbplats.

Jordbruks- och skogsbruksmaskiner får föras ut ur smittzonen endast om de har tvättats och desinficerats. 

Rör inte ett sjukt eller dött djur. Ring kommunalveterinären i området så snart som möjligt för att få prover av djuret för undersökning och för att hitta och förstöra kadaver på ett säkert sätt. Vid behov får du samtidigt anvisningar om rengöring och desinficering. Kommunalveterinärens kontaktuppgifter hittas lättast på internet genom att söka uppgifter om kommunens miljöhälsovård.

Myndigheterna och de som arbetar i terrängen får anvisningar om nödvändiga förfaranden enligt verksamheten. Anvisningarna publiceras också på Livsmedelsverkets webbplats. Om det inte finns anvisningar som lämpar sig för din verksamhet, kontakta Livsmedelsverket till exempel via registratorskontoret (kirjaamo(at)ruokavirasto.fi). Din fråga vidarebefordras till rätt instans vid ämbetsverket.

Terräng kan innebära lite olika saker i olika sammanhang. I Livsmedelsverkets beslut avses med terräng obebyggd naturmiljö, såsom skogar (även ekonomiskogar), myrar och områden i naturligt tillstånd där vildsvin kan röra sig. Åkrar betraktas inte som terräng i beslutet, eftersom deras huvudsakliga användningsändamål är odling och bete. Även om vildsvin kan röra sig på åkrar omfattas åkrarna inte av begreppet terräng som avses i beslutet, vilket innebär att beslutet inte begränsar sedvanlig jordbruksverksamhet på åkrarna.

Hundprov, utställningar eller utbildningsevenemang får inte ordnas i terrängen inom smittzonen. Ett evenemang som endast äger rum på ett öppet fält och på gräsmattan intill fältet, till exempel en hundutställning, är tillåtet. Även hundevenemang inomhus är tillåtna. Om ett hundprov som genomförs i terrängen ordnas utanför smittzonen men i dess närområde, ska man i samband med arrangemangen förhindra att hundarna förflyttar sig till smittzonens område.

Vid tillåtna hundevenemang behövs inga särskilda smittskyddsåtgärder. Hundar ska hindras från att komma ut i terrängen inom smittzonen.

Hundar får inte hållas lösa inom smittzonen. Det är inte tillåtet att ha hundar i terrängen ens kopplade. Detta påverkar användningen av hundar i smittzonen. Begränsningarna gäller inte myndigheternas verksamhet, så till exempel gränsmyndigheterna eller polisen kan vid behov använda hundar som hjälp även i smittzonen och kärnområdet.

Om du är osäker på om du kan ordna ditt evenemang eller om du vill ansöka om undantagstillstånd för att ordna evenemanget, kan du skicka en fråga eller ansökan om detta till Livsmedelsverkets registratorskontor (kirjaamo(at)ruokavirasto.fi). Undantagstillstånd kan beviljas endast på ansökan i enskilda fall, om evenemanget inte medför risk för spridning av en djursjukdom. Undantagstillstånd kan inte beviljas för drevjakt eller jakt där hundar hålls lösa.

Svingårdar inom smittzonen omfattas av de restriktioner, förbud och villkor för förflyttning av bland annat svin, svinkött och biprodukter som gäller i smittzonen. Varje svingård i zonen får separata anvisningar om detta. Mer information fås av kommunalveterinären eller Livsmedelsverkets statsveterinär.

Svingårdar utanför smittzonen bör återigen kontrollera smittskyddsförfarandena vid den egna gården och att alla som besöker djurhållningsplatsen förstår anvisningarna och följer dem utan undantag. Anvisningar om att skydda svingårdar mot smitta finns på vår webbplats.

Alla svinhållare ska också se till att registeruppgifterna är uppdaterade och korrekta. Enligt lagstiftningen ska svinhållning alltid anmälas till registret även om verksamheten inte är kommersiell eller om svinhållningen omfattar endast en minigris. Mer information om registrering av svinhållningsplatser och andra krav finns på vår webbplats. 

Svingårdar som är belägna utanför smittzonen påförs inga särskilda föreskrifter, om det inte är meningen att svinen ska flyttas till smittzonen eller från smittzonen till ett svinstall utanför smittzonen. Sådan förflyttning av svin är förbjuden och möjlig endast på vissa villkor. Det finns dock skäl att kontrollera smittskyddsförfarandena på varje svingård.

Enligt Livsmedelsverkets djurregister finns det sju svingårdar i zonen. Enligt lagstiftningen ska svinhållning alltid anmälas till registret även om verksamheten inte är kommersiell eller om svinhållningen omfattar endast en minigris. Även ändringar i eller upphörande av svinhållningen ska anmälas till registret. Aktuell registerinformation gör det möjligt att snabbt nå svingårdar i varje område i en djursjukdomssituation, såsom nu när afrikansk svinpest konstaterades.

Foder, strö och stimulans kan föras in som normalt till svingårdarna, förutsatt att de inte har samlats in från smittzonens område. Foder, strö eller växtbaserad stimulans får inte heller transporteras bort från smittzonen för att användas av svin.

Jordbruks- och skogsbruksmaskiner får föras ut ur smittzonen endast om de har tvättats och desinficerats. I övrigt kan verksamheten på gårdarna fortsätta som vanligt, förutsatt att förbud och villkor iakttas när det gäller förflyttning av svin, deras könsceller och embryon, svinkött och köttprodukter från svin samt biprodukter från svin.

Det är tillåtet att bärga spannmål, hö, annat foder och andra åkerprodukter på åkrarna. Endast användningen av dem för svin är förbjuden.

Det är också tillåtet att sprida spillning eller andra gödselmedel på åkrar, bearbeta åkrar och utföra andra åkerarbeten. Rengöring och desinficering av jordbruksmaskiner ska ombesörjas om maskinerna flyttas från zonen till en plats utanför den.

Skörd från smittzonen får inte användas som foder till svin förrän den har lagrats oåtkomligt för svin i minst 30 dygn vid en temperatur över 0 °C.

Halm som samlats in inom området får inte användas till svin, till exempel som strö eller sysselsättningsmaterial, förrän den har lagrats oåtkomligt för svin i minst 90 dygn vid en temperatur över 0 °C.

 Om man vill flytta jordbruksmaskiner från zonen till en plats utanför zonen ska man se till att de tvättas och desinficeras enligt anvisningarna så att de inte orsakar risk för smittspridning.

Ja, så länge den inte hamnar hos svin utan lagring. Skörd från smittzonen får inte användas som foder till svin förrän den har lagrats oåtkomligt för svin i minst 30 dygn vid en temperatur över 0 °C.

Om transport från smittzonen till en plats utanför den sker med ett fordon som använts i jordbruksarbete (på en åker), ska transportmedlet tvättas och desinficeras innan transporten..

Växter som producerats inom smittzonen och som eventuellt kan bli foder för svin (inkl. biprodukter) ska lagras minst 30 dygn i en temperatur över noll grader utom räckhåll för svindjur. Därefter kan de användas som foder för svin. Om villkoret uppfylls för skörden från 2025 kan den användas som foder för svin. Om det är känt att inget av skörden som bärgats i smittzonen kommer att bli svinfoder (inkl. biprodukter), tillämpas inget krav på lagring.

Växter som producerats inom smittzonen och som eventuellt kan bli foder för svin (inkl. biprodukter) ska lagras minst 30 dygn i en temperatur över noll grader utom räckhåll för svindjur. Därefter kan de användas som foder för svin. Om det är känt att inget av skörden som bärgats i smittzonen kommer att bli svinfoder (inkl. biprodukter), tillämpas inget krav på lagring.

Man kommer långt i desinficeringen av transportfordon för foder genom att följa anvisningarna för bekämpning av salmonella, såsom anvisningarna till fraktblandare, fodertransportörer och gårdsbruksenheter om åtgärder för att förhindra spridningen av salmonella. Dessutom ska man säkerställa att det desinfektionsmedel som används har effekt inte bara på salmonella, utan även på ASF-virus. 

Foderfabriker eller foderlager omfattas inte av någon karens efter användning av foder som tagits emot från en smittzon. Aktörerna ska själva se till att skörd som härstammar från en smittzon inte blir foder för svin utan att den först har lagrats i minst 30 dagar vid en temperatur på över noll grader utom räckhåll för svindjur. Normala åtgärder enligt salmonellabekämpningen gäller i fråga om åtskiljande av råvaru- och foderpartier samt renligheten på gårdarna. Det ovan nämnda lagringskravet gäller endast foder som levererats från smittzonen under den tid smittzonen är i kraft. Om inget foder som härstammar från smittzonen finns vid en fabrik eller i ett lager, kan foder levereras från fabriken eller lagret på normalt sätt även som svinfoder. Om smittzonen utvidgas gäller samma begränsningar och krav för det större området. För sidofraktioner av spannmål och annat foder gäller samma begränsningar och krav som för huvudfraktioner.  

Utfodring av vildsvin är förbjuden i smittzonen på annat sätt än enligt Livsmedelsverkets närmare anvisningar. Utfodringsplatserna kan dock till en början upprätthållas tills Livsmedelsverket ger närmare anvisningar om utfodringen. Syftet med att begränsa utfodringen är att inte locka fler vildsvin till zonen utifrån, men å andra sidan också att de vildsvin som redan finns i området inte ska söka föda utanför området. Utfodringen av vildsvin planeras i samarbete med viltexperterna i området.

Vildsvinen äter också på utfodringsplatser som ursprungligen är avsedda för andra djur, om de har tillträde till dem och den mat som serveras är lämplig och lockande för vildsvinen. Därför beaktas också utfodringen av annat vilt när man utreder utfodringen av vildsvin som helhet, och det kan också ske ändringar i utfodringen av andra djur. 

Skogsvårdsåtgärder är förbjudna i smittzonen. Detta gäller trädfällning, kapning, kvistning, gallring, stapling, gödsling, plantering eller andra åtgärder inom skogsvården. Det är dock tillåtet att hämta och transportera redan fällda stockar, stammar e.d. som staplats invid vägen. Syftet med förbuden är att undvika sådan verksamhet som skulle fördriva vildsvinen från deras skydds- och viloplatser så att de förflyttar sig till andra områden.

På den egna gården får man fälla träd och använda maskiner, såsom motorsåg.

Reparationsåtgärder på en elledning och andra nödvändiga reparations- och underhållsarbeten inom basservicen är tillåtna, även om det skulle förutsätta att en maskin används i terrängen. I sådana fall ska man dock se till att fordonet som använts i terrängen rengörs och desinficeras i enlighet med myndighetens anvisningar.

Alla skogsvårdsarbeten, inklusive skogsplanteringar, är förbjudna inom smittzonen. Om förbudet verkar orsaka oskälig olägenhet, kan man i enskilda fall av grundad anledning ansöka om dispens från beslutet. Ansökan om dispens kan då skickas till Livsmedelsverkets registratorskontor (kirjaamo(at)ruokavirasto.fi). Dispens kan beviljas endast om undantaget inte medför risk för spridning av en djursjukdom. Livsmedelsverket bedömer ansökningarna från fall till fall.

Då bedöms situationen med beaktande av å ena sidan smittbekämpningsåtgärderna och å andra sidan konsekvenserna av skogsskadan. Nödvändiga reparationer av basservice, såsom elnätet, kan även då utföras utan särskilt tillstånd.

Vid rengöring av skogsmaskiner innan de flyttas utanför smittzonen för skogsarbete är det viktigt att så bra som möjligt säkerställa att jordmaterial som eventuellt förorenats med ASF-virus inte överförs till nya områden.

Rengöring och desinficering av skogsmaskiner i terrängen görs så väl som det är tekniskt möjligt i praktiken, med beaktande även av miljöaspekterna vid användning av tvätt- och desinfektionsmedel. Jord och smuts som samlats i maskinerna, t.ex. i däck och band, borstas först bort mekaniskt så bra som det går. Därefter tvättas maskinerna i mån av möjlighet till exempel med högtryckstvätt. Efter tvätten desinficeras maskinen med ett lämpligt desinfektionsmedel som är effektivt mot virus i enlighet med bruksanvisningarna och med beaktande av säkerhetsdatabladet. Det är särskilt viktigt att kontrollera att brukslösningen har rätt styrka, iaktta preparatets verkningstid och ombesörja tillräckligt skydd. Vissa desinfektionsmedel kan vara frätande på metallytor, dvs. vid behov lönar det sig att skölja bort desinfektionsmedlet efter verkningstiden.

För grundligare tvätt och desinficering transporteras maskinerna till en lämplig tvättplats eller till maskinföretagarens egen servicepunkt, som kan vara belägen även utanför smittzonen. I synnerhet om det inte är möjligt att tvätta arbetsmaskinen med vatten i terrängen (till exempel på ett grundvattenområde eller i omedelbar närhet av vattendrag), är det viktigt att utföra en grundlig rengöring och desinficering av maskinen på tvättplatsen innan maskinen flyttas till nya arbetsplatser i andra områden. Exempelvis ETT:s anvisningar för rengöring och desinficering av arbetsutrustning kan tillämpas. I fråga om fordon för flytt av skogsmaskiner, vilka endast rör sig på vägnätet, krävs inga särskilda rengöringsåtgärder när de lämnar området. Om fordonet emellertid rör sig i terräng där det smutsas ned med marksubstans, ska det rengöras ordentligt innan det lämnar området. Marksubstans från smittzonen kan fastna på maskin- och transportbilsförarnas skor och överföras till manöverhyttens golv. Därför är mekanisk rengöring samt vid behov tvätt och desinficering också av skorna och manöverhyttens golv viktigt innan man lämnar området.

I zonens kärnområde är all annan vistelse i terrängen än längs vägar förbjuden. I smittzonen utanför kärnområdet är sådana arbetsskeden i anslutning till skogsvård tillåtna där man endast rör sig till fots i skogen och verksamheten inte omfattar markberedning eller användning av maskiner. Sådana är till exempel planerings-, kartläggnings- och rådgivningsarbeten inom skogsvården.

Enligt EU-lagstiftningen är det obligatoriskt att inrätta en smittzon och zonen definierar vilket område som omfattas av handelsrestriktioner. Genom att inrätta en smittzon fastställs det område till vilket åtgärderna för att utreda sjukdomens spridning och senare utrota smittan ska riktas. Zonen ska vara tillräckligt stor för att omfatta hela spridningsområdet för sjukdomen, men ändå så litet att olägenheterna för normalt liv och företagsverksamhet är så små som möjligt, och å andra sidan avgränsas på ett sådant sätt att det är möjligt att effektivt genomföra myndighetsåtgärder. Området som omfattas av zonen kan behöva ändras senare när man får mer information om situationen, eller om smittor hittas också utanför den ursprungliga smittzonen. Europeiska kommissionen bekräftar zonen snart efter att den inrättats, och kan också föreslå motiverade ändringar.

Kärnområdet inhägnas när nödvändiga utredningar har gjorts och tillstånd för inhägnande har beviljats. Inhägnande förutsätter också myndighetsupphandling och utredningar både i terrängen och av olika aktörer, vilket innebär att inhägnandet i praktiken inte kan genomföras väldigt snabbt. Stängslet ska också vara så stabilt att ett starkt och grävkunnigt vildsvin inte lätt kan ta sig över, under eller igenom det.

Livsmedelsverket ordnar sökande efter och insamling av vildsvin samt provtagning i området tillsammans med viltexperter.

Med kritiska infrastruktursystem avses system, nätverk och fysiska strukturer som är oumbärliga för samhällets normala funktion. En allvarlig störning i eller förstörelse av dessa system skulle äventyra människors hälsa, säkerhet, ekonomi eller samhällets funktionsförmåga. Till dessa räknas till exempel trafiknätet (såsom landsvägar, gator, broar, järnvägar och gång- och cykelleder), system och distributionsnät i anslutning till vatten- och energiförsörjning samt data- och kommunikationsnät. Reparationer och underhåll av dessa system är tillåtna i hela området, till exempel markbearbetning såsom grävning och avlägsnande av trädbestånd. När man lämnar zonen ska man dock ombesörja hygienåtgärder som syftar till att säkerställa att marksubstans eller annat motsvarande material som eventuellt förorenats med ASF-virus inte sprids till andra områden med arbetsmaskiner eller annan utrustning. Vid rengöring av maskiner kan man tillämpa antingen anvisningarna för skogsbruksmaskiner eller ETT:s anvisning om rengöring av arbetsmaskiner 

Med underhållsarbete avses till exempel verksamhet genom vilken befintliga system underhålls för att förebygga fel och skador. 

Bredvid vägnätet på vägrenen är det tillåtet att sanera infrastruktur och bygga ny infrastruktur, även om det skulle kräva markberedning såsom grävning och avlägsnande av trädbestånd. När man lämnar zonen ska man dock ombesörja hygienåtgärder som syftar till att säkerställa att marksubstans eller annat motsvarande material som eventuellt förorenats med ASF-virus inte sprids till andra områden med arbetsmaskiner eller annan utrustning. Vid rengöring av maskiner kan man tillämpa antingen anvisningarna för skogsbruksmaskiner eller ETT:s anvisning om rengöring av arbetsmaskiner .

Byggnads- och saneringsarbeten som utförs längre in i terrängen utanför vägnätet kräver dispens. På vår webbplats hittar du anvisningar om att ansöka om dispens.