Vibrioner

Vibrionerna är allmänna bakterier som lever i salta vatten och som allmänt förekommer i skaldjur och fisk. De växer i såväl syrehaltiga som syrefria förhållanden. En del av vibrionerna kan orsaka en livsmedelsburen sjukdom hos människan. Bland de bäst kända sjukdomsalstrarna kan nämnas Vibrio cholerae och Vibrio parahaemolyticus.

Vibrio cholerae

Vibrio cholerae -bakterierna är vanliga i salta vatten, eftersom de förekommer i skaldjur och fisk. De påträffas också i söta vatten. Koleravibrionerna av arten V. cholerae kan orsaka kraftig vattnig diarré, det vill säga kolera, hos människan. Koleran är mycket sällsynt i Finland . V. cholerae tål inte en sur miljö och växer inte i en temperatur under +10 grader celsius. Den förökar sig ändå snabbt i varma vatten och därför förekommer kolerafall mest under sensommaren då temperaturerna i vattendragen är höga. Bakterien förintas i en temperatur över +60 grader celsius.

Smittvägar 

Som förmedlare av kolera tjänar vanligen skaldjur som lever i vatten som kontaminerats med avloppsvatten eller livsmedel som sköljts med kontaminerat vatten. Typiska risklivsmedel är ostron och musslor som fångats i utloppsområden för avloppsvatten. Kontaminerat dricksvatten tjänar i allmänhet som förmedlare av kolera endast i sådana fall, då de hygieniska förhållandena är dåliga. Övriga livsmedel kan kontamineras via korskontamination eller av en arbetstagare som bär på smittan på grund av bristfällig hygien.

Inkubationstid 

Inkubationstiden varierar allt från sex timmar till fem dygn.

Symptom 

Kolerasymptomen orsakas av det toxin, koleratoxinet, som bakterien producerar. Kolera förekommer endast hos människan. Toxinet gör slemhinnan i tarmen genomsläpplig och då avsöndrar vävnaderna rikliga mängder vatten i tarmen. Det leder till en mycket kraftig diarré. Utan behandling avlider patienten snabbt av vätskeförlust. Smittan kan också ge endast lindriga symptom eller inga symptom alls.

Epidemier 

I januari 1998 konstaterades i Finland för första gången på inemot hundra år ett kolerafall, där smittan erhållits i Finland. Smittkällan visade sig vara hjärtmusslor som smugglats in från Thailand. Annars har det i Finland sporadiskt förekommit endast några få enstaka fall som hänfört sig till resor utomlands.

Förebyggande åtgärder

  • Vattnet som grönsaker bevattnas och sköljs med skall vara rent.
  • God handhygien.
  • God arbetshygien så att korskontamination förhindras.
  •  Skaldjur bör upphettas tillräckligt innan de intas

Vibrio parahaemolyticus

Vibrio parahaemolyticus är den viktigaste livsmedelsburna vibrionarten som orsakar matförgiftningar. Den förekommer i fiskar och kräftdjur som fångats i havsvatten. Bakterien behöver salt för att växa. Östersjön är för kall och saltfattig för att vibrionerna skall kunna leva i den.

Smittvägar 

Bakterierna hamnar i fiskeriprodukter från vattnet. Om produkter förvaras för varmt, antingen före eller efter tillredningen, får V. parahaemolyticus möjlighet att snabbt föröka sig i dem. Människan kan smittas efter att ha intagit råa eller otillräckligt upphettade fiskeriprodukter. Andra livsmedel kan kontamineras då de kommer i kontakt med fiskeriprodukter eller via händerna på en person som hanterar produkterna.

Inkubationstid 

Inkubationstiden varierar allt från några timmar till fyra dygn.

Symptom 

Typiska symptom är diarré, magknip, illamående, kräkningar, feber och huvudvärk. Symptomen varar i allt från några timmar till flera dagar, i genomsnitt i tre dagar. Till skillnad från kolerasmittan går sjukdomen som bakterien V. parahaemolyticus orsakar i allmänhet över av sig självt.

Epidemier 

I Finland har inte inrapporterats några epidemier orsakade av bakterien V. parahaemolyticus.

Förebyggande åtgärder

  • Omsorgsfull handhygien.
  •  Förhindrande av korskontamination.
  • Fiskeriprodukter skall upphettas omsorgsfullt innan de serveras. Tillredning i +60 grader celsius i 15 minuters tid förintar bakterien.
  • Fiskeriprodukter skall förvaras kallt såväl före som efter tillredningen.
Sidan har senast uppdaterats 24.10.2018