Den kemiska och mikrobiologiska säkerheten hos växtbaserade drycker och veganska dessertprodukter har undersökts inom Livsmedelsverkets projekt Vegeturva under åren 2023–2026. Utifrån resultaten av projektets riskbedömning har Livsmedelsverket utarbetat följande anvisningar för säker användning av växtbaserade drycker och fermenterade växtbaserade mellanmålsprodukter. Vid utarbetandet av anvisningarna har hänsyn tagits till produkternas näringsmässiga kvalitet, särskilt fiberhalten, samt till halterna av tungmetaller och eventuell förekomst av mögeltoxiner. Enligt kostrekommendationerna för barnfamiljer är växtbaserade drycker lämpliga att dricka från cirka ett års ålder. Därför har anvisningarna för säker användning utarbetats från ett års ålder och uppåt.
Anvisningar för säker användning av växtbaserade drycker och fermenterade växtbaserade mellanmålsprodukter
| Produkt | Hela befolkningen | Barn i lekåldern (1–6 år) | De begränsande faktorerna |
| Havredrycker och fermenterade växtbaserade mellanmålsprodukter | Högst 6 dl per dygn | Innehåll av kadmium och nickel | |
| Sojadrycker och fermenterade växtbaserade mellanmålsprodukter | Högst 3 dl per dygn | Innehåll av kadmium och nickel | |
| Mandeldrycker | Endast för sporadisk konsumtion, inte till exempel som måltidsdryck | Förekomst av aflatoxiner samt lägre näringsmässig kvalitet. | |
| Risdrycker |
Endast för sporadisk konsumtion, inte till exempel som måltidsdryck |
Oorganiskt arsenik samt lägre näringsmässig kvalitet. |
Havre- och sojadrycker samt fermenterade växtbaserade mellanmålsprodukter lämpar sig för regelbunden konsumtion även för barn i lekåldern
Utifrån resultaten av riskbedömningen kan man konstatera att havre- och sojadrycker samt fermenterade växtbaserade mellanmålsprodukter lämpar sig för regelbunden daglig konsumtion även för barn i lekåldern (1–6 år). För barn i lekåldern rekommenderas högst 6 dl havredryck och havrebaserade mellanmålsprodukter per dygn samt högst 3 dl sojadryck och sojabaserade mellanmålsprodukter per dygn. Om barnet dagligen konsumerar både havre- och sojadrycker eller motsvarande mellanmålsprodukter är de rekommenderade mängderna proportionellt mindre, till exempel cirka 3 dl havredryck och 1,5 dl sojadryck. Mängderna avser ett genomsnitt för regelbunden daglig konsumtion. Enstaka konsumtionstillfällen med större mängder medför ingen risk när det gäller kemiska faror i livsmedel.
Mängderna för säker användning av havre- eller sojadrycker och fermenterade växtbaserade mellanmålsprodukter har i riskbedömningen beräknats som ett tillägg till andra livsmedel tillverkade av havre eller soja. Därför finns det inget behov av att begränsa intaget av till exempel havregrynsgröt, havrebröd, sojakross eller tofu, utan dessa kan användas som vanligt i barnets kost. Havre- och sojaprodukter är goda källor till fibrer, protein samt många vitaminer och mineraler.
Mandeldrycker rekommenderas för barn i lekåldern endast för tillfällig konsumtion
För barn i lekåldern (1–6 år) rekommenderas mandeldryck endast för tillfällig konsumtion, det vill säga inte till exempel som måltidsdryck.
De faktorer som begränsar användningen är förekomsten av aflatoxiner (mögelgifter) samt produktens näringsmässiga kvalitet. I internationella studier har aflatoxiner ofta påvisats i mandeldrycker, även om halterna har varit låga. Dessutom innehåller mandeldryck mindre fiber än typiska havre- och sojadrycker.
Risdrycker rekommenderas för hela befolkningen endast för tillfällig konsumtion
Risdrycker rekommenderas för hela befolkningen endast för tillfällig konsumtion, det vill säga inte till exempel som måltidsdryck. Särskilt i områden med höga arsenikhalter i dricksvattnet (borrbrunnsvatten i arsenikområden) bör risdrycker om möjligt undvikas helt.
Motiveringen till rekommendationen är innehållet av oorganisk arsenik i risdrycker samt deras lägre näringsmässiga kvalitet jämfört med andra växtbaserade drycker. Halten av oorganisk arsenik i risdrycker är låg, men den dos som ökar cancerrisken är mycket liten. Dessutom innehåller risdryck ingen fiber alls, vilket försämrar dess näringsmässiga kvalitet.
Barns specialkost och användningen av ersättande produkter planeras individuellt inom nutritionsbehandlingen och hälso- och sjukvårdens rådgivning. Om kosten är mycket begränsad, exempelvis på grund av omfattande allergier hos barnet, och en hög konsumtion av risdryck och andra risprodukter är nödvändig, är det viktigt att samtidigt försöka undvika andra källor till oorganisk arsenik, särskilt borrbrunnsvatten från arsenikområden. Det har konstaterats att användning av borrbrunnsvatten från arsenikområden på individnivå leder till betydligt större exponering än hög konsumtion av risdrycker.
Kunskapen om råg- och nötbaserade drycker är fortfarande begränsad
För närvarande finns endast begränsad information om råg-, kokos-, cashew- och hasselnötsdrycker, vilket innebär att det inte är möjligt att ge särskilda anvisningar för säker användning. Den begränsade information som finns tillgänglig tyder på att det inte finns behov av särskilda begränsningar för rågdrycker och att liknande rekommendationer som för mandeldryck skulle kunna tillämpas för nötbaserade drycker. Bedömningen kan dock komma att ändras när ny information blir tillgänglig.