Aprikoskärnor (Prunus armeniaca) (även kända som ”Bitter apricot kernels” eller ”Bitter apricot seeds” eftersom de smakar bittert) innehåller den cyanogena glykosiden amygdalin. Amygdalin bryts ned under matsmältningen och bildar då mycket giftigt cyanid.
Symtom på cyanidförgiftning kan uppträda omedelbart efter måltiden och innefatta rastlöshet, yrsel, illamående, kräkningar och en känsla av svaghet. Vid misstanke om förgiftning bör man alltid kontakta läkare.
Särskilt barn är känsliga för de hälsorisker som cyanid medför, och aprikoskärnor rekommenderas därför inte alls för barn. På grund av amygdalininnehållet bör inte heller vuxna konsumera mer än 3 små bittra aprikoskärnor per dag (sammanlagt 0,37 g) [1].
I vissa länder har mycket allvarliga förgiftningsfall rapporterats till följd av konsumtion av stora mängder bittra aprikoskärnor. Även i Finland har enstaka förgiftningsfall konstaterats. Det finns ingen information om de långsiktiga effekterna av amygdalin.
I sin riskbedömning från 2016 [1] fastställde EFSA en akut referensdos (ARfD*) för cyanid på 20 µg/kg kroppsvikt och beräknade, utifrån typiska halter av amygdalin i aprikoskärnor, att:
- en vuxen överskrider ARfD genom att äta mer än cirka 3 små råa aprikoskärnor vid ett och samma tillfälle,
- ett småbarn kan överskrida ARfD redan genom att äta ungefär en halv liten kärna,
- mindre än en halv stor kärna kan i vissa fall redan överskrida ARfD.
* ARfD-värdet (Acute Reference Dose), det vill säga akut referensdos, är en uppskattning av den mängd av ett ämne i livsmedel som en människa kan konsumera under en kort tidsperiod (under en måltid eller ett dygn) utan märkbar hälsorisk.
Halten av amygdalin i aprikoskärnor varierar. Lagstiftningen om främmande ämnen i livsmedel (EU) 2023/915 fastställer inga gränsvärden för mängden amygdalin i aprikoskärnor. Däremot har lagstiftningen om främmande ämnen fastställt ett gränsvärde på 20 mg/kg för cyanväte samt cyanväte bundet till cyanogena glykosider i aprikoskärnor.
Livsmedelsföretagare som släpper ut obehandlade hela, malda, krossade, delade eller hackade aprikoskärnor på marknaden för slutkonsumenter ska på begäran av den behöriga myndigheten kunna tillhandahålla bevis för att den marknadsförda produkten uppfyller gränsvärdet.
Marknadsföring
På vissa webbplatser, i sociala medier och på bloggar påstås amygdalin ha medicinska effekter och till exempel verka mot cancerceller. Någon medicinsk effekt av ämnet har dock aldrig kunnat påvisas i vetenskapliga studier. Det benämns också felaktigt som vitamin B17 eller laetril. Näringsvetenskapen erkänner inte amygdalin som ett vitamin, det vill säga ett ämne som är nödvändigt för kroppen och som måste tillföras via kosten.
Om konsumenter följer rekommendationer på webbplatser som promoverar konsumtion av aprikoskärnor kan deras exponering för cyanid överskrida det ARfD-värde som fastställts för vuxna. Sådana överskridanden leder sannolikt till cyanidförgiftning hos vissa individer, vilket framgår av rapporterade förgiftningsfall hos människor.
Enligt 6 § i livsmedelslagen (297/2021) får vilseledande information inte ges om livsmedel. Det är inte heller tillåtet att tillskriva livsmedel egenskaper som innebär att de förebygger, behandlar eller botar sjukdomar hos människor eller att hänvisa till sådana egenskaper, om inte annat föreskrivs i lagstiftningen. Därför får man inte framföra påståenden om att aprikoskärnor förebygger, behandlar eller botar cancer. Aprikoskärnor får inte heller marknadsföras som vitamin B17, eftersom något sådant vitamin inte existerar.
Om du upptäcker medicinska eller vilseledande marknadsföringspåståenden bör du anmäla detta till livsmedelstillsynsmyndigheten i din kommun. Kontaktuppgifter hittar du här.
Andra livsmedel
Cyanogena glykosider förekommer även i vissa andra livsmedel, såsom bittermandelkärnor, linfrön och kassava. För dessa livsmedel ser dock den normala användningen annorlunda ut och/eller så finns särskilda anvisningar för hantering eller användning. När anvisningarna följs är dessa livsmedel säkra att använda och medför ingen risk med avseende på cyanid.
I vanliga (”söta”) aprikos- eller mandelkärnor är halterna av cyanogena föreningar betydligt lägre än i deras bittra varianter.
Livsmedelsföretagare ska beakta cyanogena föreningar i sin egenkontroll när deras verksamhet innebär risker kopplade till sådana ämnen. Industriellt tillverkad marsipan och liknande produkter samt bittermandelaromer är därför säkra att använda enligt givna anvisningar.
[1] EFSA:s riskbedömning av aprikoskärnor:
https://efsa.onlinelibrary.wiley.com/doi/10.2903/j.efsa.2016.4424
EFSA:s information om riskbedömningen:
https://efsa.onlinelibrary.wiley.com/doi/10.2903/j.efsa.2016.4424?__cf_chl_tk=YWSdO.XvvvYX18.wlmxM4e..pUC0QZaOOo0urdRBGrs-1785310665-1.0.1.1-VdR5t0mOSkQuB2LZxdlwNy4aA.TqE6rIMQDBRZwOiAs