Blogg: Heltäckande information om spannmålsskörden genom samarbete

5. mars 2021

Jordbrukare – vet du varför du på sommaren fick en begäran om prov på spannmål från Livsmedelsverket? Frågade Naturresursinstitutet (Luke) dig om skördens volym? Varför samlas dessa uppgifter in? Undrar du varför vi frågar just dig?

Under historiens gång har det ansetts viktigt att samla information om spannmålsskörden på grund av livsmedelstryggheten, eftersom dessa uppgifter anger om det finns tillräckligt med mat för människorna och foder för djuren. Naturresursinstitutets skördestatistik och Livsmedelsverkets kvalitetsuppföljning för spannmål bildar tillsammans en helhetsbedömning till exempel om havreskördens kvalitet. Varje jordbrukare som lämnat sina uppgifter och ett spannmålsprov deltar i att ta fram värdefull information om finskt spannmål.

Spannmålsstatistiken ger en helhetsbild av skördens volym och andelen användbar spannmål i skörden. Väderleksförhållanden under tillväxtperioden påverkar både skördens volym och kvalitet. Till exempel varierar förekomsten av Fusarium-svampar som producerar mykotoxinet deoxynivalenol (DON) mycket från år till år och dessutom varierar svamparnas förmåga att producera mykotoxiner årligen. På grund av variationerna mellan skördeår är det viktigt att få täckande och opartisk information om varje skördeår. Årlig uppföljning möjliggör att förändringar upptäcks, vilket framhävs då konsekvenserna av klimatförändringar bedöms. Uppföljningen av skörden och kvaliteten på spannmål tar fram ett material som även på internationell nivå är exceptionell och används mångsidigt i forskning.

Det finns en efterfrågan på havre såväl i Finland såsom på andra håll i världen. Havre är den enda finska spannmålen vars produktion är betydande på EU-nivå. Användningen av havre i livsmedel ökar och havre är efterfrågat runtom i världen. Även om tillväxtperioden 2020 inte möjliggjorde en spannmålsskörd med god volym, klarade sig havren bäst av sädesslagen. Havre överträffade förväntningarna på kvalitet i synnerhet tack vare låga DON-mykotoxinhalter. Skörde- och kvalitetsuppgifter används av alla som hör till spannmålskedjan. Som odlare av havre får du viktig information om spannmålskvaliteten från vår statistik – per skörd, region eller till och med sort. 

Ett representativt urval av hela landet – lagom med gårdar 

Det var inte på måfå som du valdes med i enkäterna. Finlands 46 000 gårdar grupperades enligt geografiskt läge i 16 områden. Därefter delades gårdarna i varje område i sju olika grupper enligt produktionsinriktning – till exempel i gårdar med spannmålsodling eller mjölkproduktion. Dessutom gjordes en tredje indelning i gårdar av olika storlekar. Efter allt detta valde våra statistiker slumpmässigt ut representanter för gårdar bland varje delgrupp på cirka 650 gårdar till enkäten – din gård är en av dem. Du representerar i genomsnitt sju gårdar i skördeenkäten. Av denna grupp valdes ännu ett nytt urval för kvalitetsuppföljning med beaktande av sädesslag och den geografiska fördelningen. Ditt spannmålsprov representerar alltså spannmålsskörden för cirka 20 jordbrukare som odlar spannmål. Din gård har alltså valts ut noggrant! 

Var finns information? Statistiken berättar  

Eurostat är hela EU:s statistikmyndighet, till vilken alla EU-länder skickar statistik med identiskt innehåll om odling av jordbruksgrödor. Vad gäller Finland insamlas största delen av uppgifterna från skördeenkäten. Du kan enkelt svara på enkäten med ett onlineformulär under oktober. Under de senaste åren har vi fått dussin anställda vid Naturresursinstitutet som bor på olika håll i Finland att intervjua de jordbrukare som inte själv hunnit eller har kunnat lämna uppgifter på webben.  

Vi behöver spannmålsprover från dig i och med att skörden tröskas. På hösten är informationsbehovet stort. Vi tänker på dig och spänner oss inför hurdan kvaliteten på sommarens skörd är! Det vet man ju inte innan spannmålen är i låren. 

I spannmålsproverna undersöks faktorer kring spannmålens användbarhet, såsom hektolitervikt, fuktighet, proteinhalt, falltal och DON-mykotoxinhalt. Provets kvalitet fastställer vilket användningsändamål som är lämpligt för skörden, livsmedel eller foder, och påverkar därmed priset som betalas på spannmålen. Du får resultaten för ditt prov för egen användning. Vi sammanställer statistiken och medelvärden så att de är tillgängliga för alla. I statistiken kan du jämföra din egen produktion och hur du lyckats med genomsnittet för hela landet eller ett visst område eller med uppgifterna för ett visst sädesslag. I mars publicerar vi den slutliga skördestatistiken för tillväxtperioden 2020.

Tack för ditt deltagande! 

Skördeenkäten har redan gjorts i hundra år och kvalitetsuppföljningen för spannmål i 55 år. Snart bereder vi redan urvalsundersökningen för 2021. Vi rekommenderar att du deltar om du omfattas av urvalet! 

Ta del av uppgifter om spannmål på Livsmedelverkets och Naturresursinstitutets webbplatser:

Spannmålskvalitet och -säkerhet (Livsmedelsverket)

Öppna data, spannmålsskördens kvalitet (Livsmedelsverket)

Skördestatistik (Naturresursinstitutet)

Skördestatistik i Naturresursinstitutets statistikdatabas

Livsmedelsverket skickar ett svarskuvert för spannmålsprov där portot är färdigt betalt. Den uppfattning som Spannmålsbranschens samarbetsgrupp har om användningen av havreskörden hösten 2020.
Livsmedelsverket skickar ett svarskuvert för spannmålsprov där portot är färdigt betalt. Med begäran om prov skickas en enkät för bakgrundsuppgifter om provet och en plastpåse för provet som rymmer 2 liter. Provet ska levereras i plastpåsen för att det inte ska torka under transporten och den fukthalt som mäts i laboratoriet ska vara pålitlig. Den uppfattning som Spannmålsbranschens samarbetsgrupp har om användningen av havreskörden hösten 2020. I exporten av havre ingår havre för livsmedel och foder. Användningen för foder och mat beskriver användningen vid gårdar och inom industrin. Dessutom kommer en del livsmedel och foder ut på marknaden i andra länder. 

 

Anne Mäittälä Elina Sieviläinen Anneli Partala

Anne Mäittälä

forskare, Livsmedelsverket, sektionen för växtskadegörare och spannmål

Elina Sieviläinen

sektionschef, Livsmedelsverket, sektionen för växtskadegörare och spannmål

Anneli Partala

överaktuarie, Naturresursinstitutet

Den här bloggtexten är en del av programmet för Temaåret för forskningsbaserad kunskap.