Spannmålskvalitet och säkerhet

Aktuellt om spannmålenskvalitet 2022

Spannmålsskörden 2022 var av god kvalitet. Hektolitervikterna är höga och skördenivåerna steg från förra året.

Livsmedelsverkets växtanalytik och Naturresursinstitutet offentliggjorde den viktigaste informationen om den inhemska spannmålens odlingsarealer, spannmålsskörden och skördens kvalitet. Analysresultaten av kvalitets- och säkerhetsuppföljningen av spannmålsskörden offentliggjordes redan under hösten på Livsmedelsverkets webbplats Öppen information och resultaten har nu kombinerats i form av Naturresursinstitutets slutliga skördestatistik. Den regionala informationen har presenterats för året 2022, informationen om mediankvaliteten för åren 2005 – 2022 och informationen om den ekologiska spannmålen för åren 2013 – 2022. 

Tabell (excel 23.2.2023)

Brödsädens kvalitet var god

Av höstens vårveteskörd på 723 miljoner kilo har 402 miljoner kilo, dvs. 56 procent, och av höstveteskörden på 130 miljoner kilo har 18 miljoner kilo, dvs. 14 procent, av hög kvalitet och uppfyllde således de grundläggande kvalitetsmålen för brödvete.  Som grundläggande mål för kvaliteten använde statistiken en hektolitervikt på 78 kilo, en proteinhalt på 12,5 procent och ett falltal på 180 sekunder. I allmänhet är proteinet för lågt om det nämnda kvalitetsmålet inte uppfylls. Vete som stannat under de i statistiken använda kvalitetsmålen används också som brödvete. Om proteinhalten sänks till 11,0 procent uppfyller 90 procent av vårveteskörden och 53 procent av höstveteskörden det nämnda kravet. 

Den genomsnittliga hektolitervikten för vårvete var 82,3 kilo och för höstvete 81,0 kilo. Föregående gång som vårvetet översteg den genomsnittliga hektolitervikten på 82 kilo var år 2006. Falltalen var också höga, och i 95 procent av de undersökta veteproverna är falltalen över 220. Den genomsnittliga proteinhalten för höstvete var 11,7 procent och för vårvete 13,0 procent. Proteinhalten i vete sjönk jämfört med föregående år. I vårveteproverna ligger DON (deoxynivalenol) -mykotoxinhalten mätt med snabbmetoden under det gränsvärde som i EU-lagstiftningen fastställts för livsmedelsvete (1250 mikrogram per kilo) med undantag för ett enskilt prov.

Det genomsnittliga falltalet för råg var 218 sekunder och hektolitervikten 77,6 kilo. Av rågskörden på 65 miljoner kilo har 93 procent en hektolitervikt på över 71 kilo och ett falltal över 120.

Havreskörden var god  

Havrens genomsnittliga hektolitervikt 55,2 kilo var cirka två kilo högre än fjolårets ytterst låga hektolitervikt. Hektolitervikten motsvarar nu långtidsmedelvärdet. För havrens del var också storleken på kärnorna bättre än år 2021. Mängden små kärnor var i de analyserade proven i genomsnitt 6,5 procent. Den genomsnittliga proteinhalten i havren var 12,5 procent.

Av havreskörden har 90 procent, dvs. 1 080 miljoner kilo, en hektolitervikt på minst 52 kilo, vilket är två gånger mer än 2021. Det allmänna kravet för livsmedelshavrens hektolitervikt på 58 kilo uppfylldes av cirka 20 procent av skörden, dvs. 240 miljoner kilo. Av havreskörden har en hälft en hektolitervikt på minst 54 kilo andelen små kärnor är högst 7 procent. Hos havren var skördeprognosens median för de analyserade proven 3 900 kilo per hektar, då motsvarande prognos året innan var 2 500 kilo per hektar. 

Mätt med snabbmetoden överskrider cirka två procent av de analyserade proven det gränsvärde för DON som i EU-lagstiftningen fastställts för livsmedelshavre (1 750 mikrogram/kilo). I DON-halterna har ändå konstaterats en liten ökning allt eftersom tröskningarna framskrider och även regionala variationer förekommer. De högsta genomsnittliga DON-halterna har mätts i Norra Österbotten, Österbotten, Södra och Norra Savolax samt Norra Karelen.

Kornets proteinhalt låg

Cirka 79 procent av foderkornskörden, dvs. 945 miljoner kilo har en hektolitervikt på minst 64 kilo. Den genomsnittliga hektolitervikten är 65,7 kilo. Även hos kornet har hektolitervikten stigit med över två kilo från år 2021 och var cirka ett kilo högre än långtidsmedelvärdet. Hos foderkornet var den genomsnittliga proteinhalten 12,2 procent och stärkelseprocenten 59,7 procent. Hos kornet var storleken på kärnorna större än år 2021.

Hos maltkornet vaar den genomsnittliga proteinhalten 11,4 procent och sorteringsgraden 92,3 procent. Av maltkornskörden uppfyller 57 procent, dvs. cirka 144 miljoner kilo de krav som maltindustrin ställer på proteinhalten (9-11,5 %) och sorteringsgraden (85 %). I Livsmedelsverkets kvalitetsuppföljning bestäms inte maltkornets grobarhet.

Bakgrund

Uppgifter om spannmålskvaliteten och skörden fås genom att sammanställa uppgifter om uppföljning av kvaliteten och säkerheten hos spannmålsskörden vid Livsmedelsverkets växtanalys och de skördeuppgifter som Naturresursinstitutet samlat in. Uppföljningen av kvaliteten och säkerheten är en sampelundersökning där en begäran om prov sänts till cirka 1500 odlare. Samplet representerar hela Finland och lantgårdar av olika storlek. Av tabellen framgår också uppgifter om den ekologiska spannmålens genomsnittliga kvalitet. Kvalitetsmålen är i statistiken årligen standardiserade och de har härletts ur de genomsnittliga målen för den grundläggande kvaliteten.

Mer information:

Information om spannmålsskördens mängd på Lukes webbplats: Skördestatistik https://stat.luke.fi/sv/skordestatistik

Mer information om spannmålens kvalitet på Livsmedelsverkets webbplats Öppen information https://avointieto.ruokavirasto.fi/#/kasvi/viljasadon-laatu

Livsmedelsverkets undersökningar om växter: https://www.ruokavirasto.fi/sv/laboratorietjanster/undersokningar-om-vaxter/

23.2.2023

 

Öppen information

Informationen om spannmålens kvalitet uppdateras varje natt i Livsmedelsverkets Öppen information (på finska). I Öppen information publicerades en uppdatering med mer täckande information än tidigare för bl.a. de små kärnornas och DON-mögeltoxinresultatens del med olika bestämningsmetoder. Provbesök sidorna under Öppen information för mera information.

Kvalitets- och säkerhetsuppföljningen är en sampelundersökning, där en begäran om provtagning i juli sändes till cirka 1500 odlare som i ansökan om stöd angett åkerskiften för spannmål, bondböna, ärter eller oljeväxter. I samplet är hela Finland och gårdar av olika storlek representerade.

 

Bakgrundsinformation

Livsmedelsverket har sänt en begäran om sädesprover till 1500 odlare för kvalitetsuppföljning av spannmålsskörden. För varje spannmålsslag undersöks de viktigaste faktorerna som påverkar brukskvaliteten och säkerheten såsom hektolitervikt, fukthalt, protein, stärkelse, falltal och mögeltoxiner.

Resultaten för spannmålens kvalitet publiceras också på Livsmedelsverkets webbplats i analysportalen Öppen information. Information om spannmålskvalitet finns tillgänglig efter sädeslag, region och spannmålssort. Till analysportalen (på finska)

 

--------------------------------------------------------

Kontaktpersoner

Sidan har senast uppdaterats 15.3.2023