Spannmålskvalitet och säkerhet

Aktuellt om spannmålenskvalitet 2022

Spannmålsskörden 2022 är av god kvalitet. Hektolitervikterna är höga och skördenivåerna steg från förra året. Uppgifterna om spannmålsskördens kvalitet och kvantitet för år 2022 är i detta skede fortfarande förhandsuppgifter.

Tabell (excel 24.11.2022)

Brödsädens kvalitet var god

Av höstens vårveteskörd på 715 miljoner kilo har 430 miljoner kilo, dvs. 60 procent, och av höstveteskörden på 125 miljoner kilo har 21 miljoner kilo, dvs. 17 procent, en hektolitervikt på minst 78 kilo och ett falltal på 180 och en proteinhalt som är 12,5 procent. Om proteinhalten sänks till 11,0 procent uppfyller 90 procent av vårveteskörden och 50 procent av höstveteskörden det nämnda kravet. I allmänhet är proteinet för lågt om det nämnda kvalitetsmålet inte uppfylls.

Den genomsnittliga hektolitervikten för vårvete är 82,3 kilo och för höstvete 81,0 kilo. Föregående gång som vårvetet översteg den genomsnittliga hektolitervikten på 82 kilo var år 2006. Falltalen är också höga, och i 96 procent av de undersökta veteproverna är falltalen över 220. Den genomsnittliga proteinhalten för höstvete är 11,7 procent och för vårvete 12,9 procent. Proteinhalten i vete sjönk jämfört med föregående år. I vårveteproverna ligger DON (deoxynivalenol) -mykotoxinhalten mätt med snabbmetoden under det gränsvärde som i EU-lagstiftningen fastställts för livsmedelsvete (1 250 mikrogram per kilo) med undantag för ett enskilt prov.

Det genomsnittliga falltalet för råg är 218 sekunder och hektolitervikten 77,6 kilo. Av rågskörden på 64 miljoner kilo har 90 procent en hektolitervikt på över 71 kilo och ett falltal över 120.

Havreskörden var god  

Havrens genomsnittliga hektolitervikt 55,3 kilo är cirka två kilo högre än fjolårets ytterst låga hektolitervikt. Hektolitervikten motsvarar nu långtidsmedelvärdet. För havrens del var också storleken på kärnorna bättre än år 2021. Mängden små kärnor är i de analyserade proven i genomsnitt 6,4 procent. Den genomsnittliga proteinhalten i havren är 12,5 procent.

Av havreskörden har 90 procent, dvs. 1 195 miljoner kilo, en hektolitervikt på minst 52 kilo, vilket är två gånger mer än 2021. Det allmänna kravet för livsmedelshavrens hektolitervikt på 58 kilo uppfylldes av cirka 20 procent av skörden, dvs. 237 miljoner kilo. Av havreskörden har en hälft en hektolitervikt på minst 54 kilo andelen små kärnor är högst 7 procent. Hos havren är skördeprognosens median för de analyserade proven 3 900 kilo per hektar, då motsvarande prognos året innan var 2 500 kilo per hektar. 

Mätt med snabbmetoden överskrider cirka två procent av de analyserade proven det gränsvärde för DON som i EU-lagstiftningen fastställts för livsmedelshavre (1 750 mikrogram/kilo). I DON-halterna har ändå konstaterats en liten ökning allt eftersom tröskningarna framskrider och även regionala variationer förekommer. De högsta genomsnittliga DON-halterna har mätts i Norra Österbotten, Österbotten, Södra och Norra Savolax samt Norra Karelen.

Kornets proteinhalt låg

Cirka 78 procent av foderkornskörden, dvs. 925 miljoner kilo har en hektolitervikt på minst 64 kilo. Den genomsnittliga hektolitervikten är 65,6 kilo. Även hos kornet har hektolitervikten stigit med över två kilo från år 2021 och är cirka ett kilo högre än långtidsmedelvärdet. Hos foderkornet är den genomsnittliga proteinhalten 12,1 procent och stärkelseprocenten 59,8 procent. Hos kornet är storleken på kärnorna större än år 2021.

Hos maltkornet är den genomsnittliga proteinhalten 11,3 procent och sorteringsgraden 92,4 procent. Av maltkornskörden uppfyller 69 procent, dvs. cirka 171 miljoner kilo de krav som maltindustrin ställer på proteinhalten och sorteringsgraden. I Livsmedelsverkets kvalitetsuppföljning bestäms inte maltkornets grobarhet.

Bakgrund

Uppgifter om spannmålskvaliteten och skörden fås genom att sammanställa uppgifter om uppföljning av kvaliteten och säkerheten hos spannmålsskörden vid Livsmedelsverkets växtanalys och de skördeuppgifter som Naturresursinstitutet (Luke) samlat in.

Uppgifter om storleken på spannmålsskörden finns på Lukes webbplats.

På Livsmedelsverkets webbplats Öppen information finns uppdaterade uppgifter om kvaliteten på spannmål (linkki). Uppföljningen av kvaliteten och säkerheten är en sampelundersökning där en begäran om prov sänts till cirka 1 500 odlare. Samplet representerar hela Finland och lantgårdar av olika storlek.

Spannmålen är god till sin kvalitet. Hektolitervikterna är höga och skördenivåerna steg i jämförelse med året innan. Uppgifterna om spannmålsskördens kvalitet år 2022 är i detta stadium ännu preliminära. Genomsnittsuppgifterna bygger på cirka 900 analyserade prov. 

24.11.2022

 

Brödsädens kvalitet god

Cirka 60 procent av vårveteproven som hittills analyserats har en proteinhalt på minst 12,5 procent, ett falltal på minst 180 sekunder och en hektolitervikt på minst 78 kilo. Om proteinhalten av kvalitetsmålen sänks till 11,5 procent, uppfyller hela 80 procent av vårveteproven kriterierna. Vårvetets genomsnittliga hektolitervikt är 82,6 kilo och höstvetets 81,9 kilo. Förra gången som vårvetets genomsnittliga hektolitervikt översteg 82 kilo var år 2006. Falltalen är också höga, hos 97 procent av de analyserade veteproven är falltalet över 220. Höstvetets genomsnittliga proteinhalt är 11,5 procent och vårvetets 12,7 procent. I de analyserade vårveteproven ligger DON (deoxynivalenol) -mykotoxinhalten mätt med snabbmetoden under det gränsvärde som i EU-lagstiftningen fastställts för livsmedelsvete (1250 mikrogram per kilo) med undantag för ett enskilt prov.

Cirka 90 procent av de analyserade proven av råg har falltal på över 120 och en hektolitervikt på över 71 kilo. Rågens genomsnittliga falltal är 213 sekunder och hektolitervikten 76,8 kilo.

Havreskörden var god

Havrens genomsnittliga hektolitervikt 55,3 kilo är cirka två kilo högre än fjolårets ytterst låga hektolitervikt. Hektolitervikten motsvarar nu långtidsmedelvärdet. För havrens del var också storleken på kärnorna bättre än år 2021. Mängden små kärnor är i de analyserade proven i genomsnitt 6,4 procent. Hos havren är skördeprognosens median för de analyserade proven 3 800 kilo per hektar, då motsvarande prognos året innan var 2 500 kilo per hektar.  

DON-mögeltoxinhalterna i de analyserade proven har hållits låga: cirka två procent av proven överskrider det gränsvärde för DON som i EU-lagstiftningen fastställts för livsmedelshavre (1750 mikrogram/kilo).

I DON-halterna har ändå konstaterats en liten ökning allt eftersom tröskningarna framskrider. Fler prov från olika områden och senare tröskningar krävs för att en noggrannare bild av läget ska kunna bildas.

Kornets proteinhalt låg

Cirka 75 procent av de analyserade proven av foderkorn har en hektolitervikt på minst 64 kilo. Den genomsnittliga hektolitervikten är 66,2 kilo. Även hos kornet verkar hektolitervikten i detta stadium ha stigit med över två kilo från året 2021 och hektolitervikten är cirka ett kilo högre än långtidsmedelvärdet. Hos foderkornet är den genomsnittliga proteinhalten 12,0 procent och stärkelseprocenten 59,8 procent. Hos kornet är storleken på kärnorna större än år 2021. 

Hos maltkornet är den genomsnittliga proteinhalten lägre och storleken på kärnorna utgående från sorteringen större än år 2021. I detta stadium är den genomsnittliga proteinhalten i de analyserade proven 11,4 procent och sorteringsgraden 92,8 procent. Maltkornets kvalitet verkar i detta stadium god, men hittills har endast få prov avsedda för maltbruk analyserats.

Öppen information

Ta nu i höst öppen information om spannmålen för uppföljning (länk) På Livsmedelsverkets webbplats Öppen information uppdateras dagligen aktuell information om spannmålens kvalitet.

Kvalitets- och säkerhetsuppföljningen är en sampelundersökning, där en begäran om provtagning i juli sändes till cirka 1500 odlare som i ansökan om stöd angett åkerskiften för spannmål, bondböna, ärter eller oljeväxter. I samplet är hela Finland och gårdar av olika storlek representerade.

21.10.2022

 

I publikationen Viljaseula 2021 har sammanförts central information om den inhemska spannmålsskördens kvalitet och säkerhet. Informationen bygger på den uppföljning som Livsmedelsverkets laboratorium för växtanalytik gör.

I publikationen Viljaseula 2021 ingår central information om den inhemska spannmålsskördens kvalitet och säkerhet. Informationen bygger på den uppföljning som Livsmedelsverkets enhet för växtanalytik gör.  I fråga om skörden år 2021 har informationen om spannmålens kvalitet presenterats regionvis enligt NTM-centralernas verksamhetsområden och skilt för olika sorter. Region- och sortspecifik information har presenterats till den del som antalet prov har varit tillräckligt. Om ekologisk spannmål har också presenterats kvalitetsinformation för sådana sädesslag, som inkluderade minst 20 prov av ekologisk spannmål. Informationen har presenterats i form av korta texter om olika sädesslag och med hjälp av tabeller, grafer och kartor. I publikationen presenteras också odlarnas skördeprognoser för alla sädesslag.

Spannmålsskördens kvalitet och säkerhet har följts upp allt sedan år 1966. Uppföljningen är en sampelundersökning. Informationen bygger på de gårdar som valts med i samplet och resultaten representerar således gårdar av olika storlek, olika produktionsinriktningar och olika produktionssätt – odlingar i praktiken på olika håll i landet. Materialet består av spannmålsprov som odlarna sänt in, bakgrundsuppgifter om proven och resultat av Livsmedelsverkets analyser. Proven representerar såväl den spannmål som saluhålls på spannmålsmarknaden som den spannmål som säljs gårdar emellan och den spannmål som används på den egna gården. Uppföljningen ger en tillförlitlig bild av den inhemska spannmålsskördens kvalitet. En fördel med den långvariga uppföljningen är att den underlättar jämförelser mellan olika år.

Den inhemska spannmålsproduktionen utgör en oumbärlig del av vår försörjningsberedskap. Finland är världens nordligaste jordbruksland och det medför sina egna klimatologiska utmaningar. Hos oss varierar växtperioderna och klimatet förändras likaså. Av den orsaken är det viktigt att producera uppdaterad och tillförlitlig information för hela livsmedelskedjan om spannmålsskördens kvalitet, mängd och säkerhet. Som stöd för en ökad odling och konsumtion av olje- och proteinrika växter krävs information om skörden av bondböna och oljeväxter. Allt sedan år 2018 har bondböna, rybs och raps också tagits med i kvalitetsuppföljningen.

Viljaseula 2021 (PDF) 17.3.2022

 

Livsmedelsverket och Naturresursinstitutet offentliggjorde den slutliga statistiken över spannmålsskördens kvalitet och mängd år 2021

Av den slutliga statistiken framgår svårigheterna under växtperioden 2021 av såväl spannmålsskördens kvalitet som dess mängd. Till följd av torkan under växtperioden 2021 blev skörden särskilt för vårsädens del mindre och kärnorna små och lätta. DON-mykotoxinhalterna var till all lycka låga hos såväl vetet som havren.

Livsmedelsverkets växtanalytik och Naturresursinstitutet offentliggjorde den viktigaste informationen om den inhemska spannmålens odlingsarealer, spannmålsskörden och skördens kvalitet. Den regionala informationen har presenterats för året 2021, informationen om mediankvaliteten för åren 2005 – 2021 och informationen om den ekologiska spannmålen för åren 2013 – 2021. Analysresultaten av kvalitets- och säkerhetsuppföljningen av spannmålsskörden offentliggjordes redan under hösten på Livsmedelsverkets webbplats Öppen information och resultaten har nu kombinerats i form av Naturresursinstitutets slutliga skördestatistik.

Brödsädens kvalitet var hög

År 2021 uppgick veteskörden till sammanlagt 677,7 miljoner kilo, en av de mista under det årtiondet. Av den skörden var 42 procent av vårvetet (147 miljoner kilo) och 22 procent av höstvetet (58 miljoner kilo) av hög kvalitet och uppfyllde således de grundläggande kvalitetsmålen för brödvete. Som grundläggande mål för kvaliteten använde statistiken en hektolitervikt på 78 kilo, en proteinhalt på 12,5 procent och ett falltal på 180 sekunder. Hos vårvete sänktes kvaliteten år 2021 på samma sätt som hos annan vårsäd av att hektolitervikten var låg och också av att falltalet sjönk för de sista tröskningarnas del. Hos höstvetet var proteinhalten lägre än kvalitetsmålet.

Kvalitetsmålen varierar såväl enligt skördeåret som enligt användarens behov så vete som stannat under de i statistiken använda kvalitetsmålen används också som brödvete. Vetets kvalitet bedömdes också med en lägre proteinhalt på 11 procent (falltalet 180, hektolitervikten 78 kilo) varvid målen uppfylldes hos vårvetet för 55 procent och hos höstvetet för 63 procent av skörden (sammanlagt 395 miljoner kilo).

Vårvetets genomsnittliga hektolitervikt var 78,9 kilo och höstvetets 80,1 kilo. De analyserade provens genomsnittliga proteinhalt var 13,7 procent hos vårvetet och 11,5 procent hos höstvetet. Höstvetets genomsnittliga falltal var 403 och vårvetets 242 sekunder. Falltalen stannade under 180 sekunder i inemot en tredjedel av de analyserade vårveteproven.

För olika sädesslag har i EU-lagstiftningen fastställts gränsvärden för mykotoxinet DON (deoxynivalenol) som svampar av släktet Fusarium bildar. Gränsvärdet som i EU-lagstiftningen fastställts för livsmedelsvete är 1250 mikrogram/kilo och det överskreds endast i 3 procent av de analyserade vårveteproven.

Rågskörden uppgick till 66,8 miljoner kilo. Av rågskörden hade 94 procent en hektolitervikt på över 71 kilo och ett falltal på över 120. Rågens genomsnittliga falltal är 251 sekunder och hektolitervikten 77,2 kilo.

Storleken på havrens kärnor led av den torra växtperioden

Havrens genomsnittliga hektolitervikt 53,0 kilo var över två kilo lägre än år 2020. Den genomsnittliga halten små kärnor hos havren var den högsta under en tio år lång uppföljningsperiod. Mängden små korn var hos havren 10,8 procent, då motsvarande tal året innan var 7,0 procent. Av havreskörden på 790 miljoner kilo uppfyllde 71 procent dvs. 558 miljoner kilo målet för hektolitervikten, något som med mängden mätt är inemot hälften mindre än år 2020. På samma vis som för vetet användes i statistiken standardiserade kvalitetsmål som varierar allt enligt användaren. En fjärdedel av havreskörden var till exempel god, om målen som användes var en hektolitervikt på minst 54 kilo och andelen små kärnor fick vara högst 7 procent.

Gränsvärdet för mykotoxinet DOM i havre som används som livsmedel är 1750 mikrogram/kilo.  DON-mykotoxinhalterna i de analyserade havreproven var låga och inte ett enda av de analyserade proven överskred denna gräns.

Kornets hektolitervikt var låg

Under växtperioden 2021 var kornets hektolitervikt låg liksom också hos annan vårsäd under förra året (medelvärdet 63,1 kilo). Av foderkornskörden på 870 miljoner kilo hade 62 procent dvs. 544 miljoner kilo en hektolitervikt på minst 64 kilo. Hos kornet var storleken på kärnorna mindre än år 2020. Foderkornets genomsnittliga proteinhalt var 13,0 procent och av kornskörden erhölls således numeriskt sammanlagt 11,3 miljarder kilo protein.

Maltkornets genomsnittliga proteinhalt är 12,9 och sorteringsgraden 89,0 procent. Av de krav som maltindustrin ställer på maltkorn uppfyllde 18 procent dvs. cirka 29 miljoner kilo av maltkornskörden i den slutliga statistiken kraven på proteinhalten (<11,5 procent) och sorteringsgraden (>85 procent). Kvaliteten försämras av att proteinhalten är för hög för användning som malt. Resultatet är något bättre än i den tidigare presenterade prognosen över skördestatistiken och också för maltkornets del besluter användaren vilken kvalitet som kan användas. I Livsmedelsverkets kvalitetsuppföljning bestäms inte maltkornets grobarhet.

Bakgrund

I den nu offentliggjorda skördestatistiken har Naturresursinstitutets skördestatistik kombinerats med resultaten av Livsmedelsverkets växtanalytiks uppföljning av spannmålsskördens kvalitet. Utöver skördens mängd kan man se vilken del av skörden som var god. Resultaten av analysen av spannmålens kvalitet har redan under hösten offentliggjorts på Livsmedelsverkets webbplats Öppen information. Öppen information offentliggjorde resultaten dagligen allt efter som analyser blev färdiga.

Uppföljningen av kvaliteten är en sampelundersökning, där en begäran om prov sänts till 1500 odlare. Samplet representerar hela landet och lantgårdar av olika storlek. Odlingsarealerna och skördens mängd och kvalitet har sammanförts i tabellen intill. Informationen för året 2021 har också presenterats regionvis. Av tabellen framgår också uppgifter om den ekologiska spannmålens genomsnittliga kvalitet. Kvaliteten bedömdes så, att kvalitetsmålen för olika sädesslag har beaktats (såsom hektolitervikten, proteinhalten och för brödsädens del falltalet). Kvalitetsmålen är i statistiken årligen standardiserade och de har härletts ur de genomsnittliga målen för den grundläggande kvaliteten. I praktiken kan kvalitetsmålen variera såväl för olika skördeår som enligt användarnas behov.

Mer information:

Mer information om spannmålens kvalitet till exempel för olika sorter på Livsmedelsverkets webbplats Öppen information https://avointieto.ruokavirasto.fi/#/kasvi/viljasadon-laatu

Livsmedelsverkets undersökningar om växter: https://www.ruokavirasto.fi/sv/laboratorietjanster/undersokningar-om-vaxter/

Information om spannmålsskördens mängd på Lukes webbplats: Skördestatistik https://stat.luke.fi/sv/skordestatistik

17.2.2022

Bakgrundsinformation

Livsmedelsverket har sänt en begäran om sädesprover till 1500 odlare för kvalitetsuppföljning av spannmålsskörden. För varje spannmålsslag undersöks de viktigaste faktorerna som påverkar brukskvaliteten och säkerheten såsom hektolitervikt, fukthalt, protein, stärkelse, falltal och mögeltoxiner.

Resultaten för spannmålens kvalitet publiceras också på Livsmedelsverkets webbplats i analysportalen Öppen information. Information om spannmålskvalitet finns tillgänglig efter sädeslag, region och spannmålssort. Till analysportalen (på finska)

Öppen information

Informationen om spannmålens kvalitet uppdateras varje natt i Livsmedelsverkets Öppen information (på finska). I Öppen information publicerades 6.10.2020 en uppdatering med mer täckande information än tidigare för bl.a. de små kärnornas och DON-mögeltoxinresultatens del med olika bestämningsmetoder. Provbesök sidorna under Öppen information för mera information.

Kvalitets- och säkerhetsuppföljningen är en sampelundersökning där en begäran om prov i juli sändes till cirka 1500 odlare som i ansökan om stöd anmält åkerskiften för spannmål, bondböna eller oljeväxter. Samplet representerar hela Finland och olika stora gårdar.

24.11.2020

--------------------------------------------------------

Kontaktpersoner

  • enhetschef Elina Sieviläinen, telefon 040 848 6094, elina.sievilainen@ruokavirasto.fi
Sidan har senast uppdaterats 24.11.2022