Spannmåls kvalitet och säkerhet

Aktuellt om spannmålens kvalitet

Aktuellt om spannmålens kvalitet 2019 

Informationen om kvaliteten på spannmålsskörden år 2019 är i detta stadium ännu förhandsinformation. Genomsnittsinformationen bygger på cirka 400 analyserade prov.

Vetets och rågens hektolitervikter höga

Vetets och rågens hektolitervikter är höga. Vårvetets genomsnittliga hektolitervikt är 82,2 kg, höstvetets 82,9 kg och rågens 79,0 kg. Senaste gången som vårvetets genomsnittliga hektolitervikt översteg 82 kg var år 2006 och för höstvetets del år 1992.

Kring 60 procent av vårveteproven som analyserats fram till utgången av september hade en hektolitervikt på minst 78 kg, ett falltal på 180 sekunder och en proteinhalt på 12,5 procent. Om vidstående kvalitetsmål inte uppnås, har proteinhalten i provet oftast stannat under 12,5 procent. Den genomsnittliga proteinhalten i de analyserade vårveteproven är 13,6 procent och falltalet 241 sekunder. I de analyserade proven ligger DON (deoxynivalenol) -mykotoxinhalten mätt med snabbmetoden under gränsvärdet som i EU-lagstiftningen fastställts för livsmedelsvete.

Rågens genomsnittliga falltal är 184 sekunder. I inemot 80 procent av de analyserade proven överstiger falltalet 120. Rågens genomsnittliga hektolitervikt 79,0 är den högsta under en 30 år lång uppföljningsperiod.

Endast små mängder mykotoxiner i havren

DON-mykotoxinhalterna är låga hos havren. Cirka en procent av proven som hittills undersökts överskrider mätt med snabbmetoden DON-gränsvärdet 1750 mikrogram/kg, det gränsvärde som i EU-lagstiftningen fastställts för livsmedelshavre.

Havrens genomsnittliga hektolitervikt 56,6 kg är fyra kg högre än år 2018. Av de analyserade proven har 75 procent en hektolitervikt på minst 55 kg, då motsvarande tal förra året var 24 procent. Mängden små kärnor är också mindre än förra året. Den genomsnittliga proteinhalten i havren är 12,8 procent. 

Malt- och foderkornets kärnor stora

Kring 80 procent av de undersökta foderkornproven har en hektolitervikt på minst 64 kg. Foderkornets genomsnittliga proteinhalt 11,5 procent är cirka en procent lägre än förra året.

Storleken på kornets kärnor är stor. Alla de maltkornsprov som hittills analyserats uppfyller kvalitetsmålet för den sorteringsgrad som maltindustrin använder. Foderkornet har i genomsnitt endast 1,0 procent små kärnor och det är den lägsta halten under en 20 år lång uppföljningsperiod.

Informationen om kvaliteten uppdateras dagligen i Livsmedelsverkets analysportal

Till analysportalen (på finska)

imagehlosi.png

Havrekärnor analyseras fotograferade via ett förstoringsglas.

Livsmedelsverket har sänt en begäran om sädesprover till 1500 odlare för kvalitetsuppföljning av spannmålsskörden. Vi hoppas att odlarna sänder prover så snart som möjligt efter att skördebearbeten har kommit i gång. För varje spannmålsslag undersöks de viktigaste faktorerna som påverkar brukskvaliteten och säkerheten såsom hektolitervikt, fukthalt, protein, stärkelse, falltal och mögeltoxiner.

Resultaten för spannmålens kvalitet publiceras också på Livsmedelsverkets webbplats i analysportalen Öppen information. Information om spannmålskvalitet finns tillgänglig efter sädeslag, region och spannmålssort. Informationen uppdateras varje natt.

 

Viljaseula  ger information om 2018 spannmålsskördens kvalitet

Informationen om spannmålsskördens kvalitet år 2018 sammanfattas i publikationen Viljaseula 2018, som innehåller data om skördens kvalitet över de senaste tio åren. Resultaten presenterar data från praktiska odlingar på gårdsnivå.

Resultaten för spannmålens kvalitet är baserade på Livsmedelsverkets uppföljning av kvaliteten och säkerheten hos spannmålsskörden. Viljaseula innehåller genomsnittsdata om spannmålens kvalitet per sädesslag under flera år. För år 2018 presenteras information per region och sort. Materialet består av prover som sänts direkt från gårdarna, bakgrundsfakta om proverna och resultaten av Livsmedelsverkets analyser. Spannmålens kvalitet har följts upp sedan år 1966.

Resultaten för spannmålens kvalitet publiceras också på Livsmedelsverkets webbplats i analysportalen Öppen information. Analysportalen innehåller information om olika spannmålssorters kvalitet och skördeuppskattningar. Resultaten kan antingen betraktas per enskilda år eller per medelvärden över flera år. Fluktuationerna mellan olika år illustreras med diagram. Informationen kan studeras med hjälp av kartor: på så sätt kan man se informationen om spannmålens kvalitet i hela Finland samtidigt.

 

Proteinhalterna hos den inhemska spannmålen år 2018 var höga, men skörden liten

Vetets kvalitet var utmärkt efter den torra och varma växtperioden, men skörden liten. Kvaliteten led mest hos havre på grund av låg hektolitervikt. Livsmedelsverket och Naturresursinstitutet (Luke) har publicerat de slutliga skördestatistikerna över spannmålsskördens kvalitet och mängd år 2018.

Torkan under växtperioden 2018 ledde till små skördar för alla spannmål. Korn är vår vanligaste spannmålsväxt och kornskörden år 2018 var 1,3 miljarder kilo, vilket är 8 procent mindre än föregående år. Foderkorn utgör 80 procent av kornskörden. Foderkornets proteinhalt var högre än tidigare år, i medeltal 12,4 procent. På grund av den höga proteinhalten var kornets proteinmängd 130 miljoner kilo, vilket trots den mindre skörden var cirka 7 miljoner mer än år 2017. Kvalitetsmålet för foderkorn är allmänt minst 64 kilo hektolitervikt, vilket uppnåddes hos cirka 60 procent av skörden. Genomsnittlig foderkornskörden var 3 290 kilo per hektar.

Cirka 20 procent av kornskörden är maltkorn (285 miljoner kilo). Målet för maltkorn är en proteinhalt på 9 - 11,5 procent och stor kornstorlek (resultatet av sorteringen minst 85 procent vid 2,5 mm sållning). Skörden av maltkorn som uppfyller kvalitetsmålen var över 100 kilo mindre än föregående år, eftersom maltkornsskörden var nästan 40 miljoner kg mindre och dessutom uppfyllde endast cirka 40 procent kvalitetskriterierna (118 miljoner kilo) för maltkorn på grund av låg kornstorlek och hög proteinhalt. Grobarhet och förekomst av mögel i maltkorn analyserades inte.

Havren led mest av torkan

Havreskörden var 818 miljoner kilo, och mindre än under tidigare år. År 2018 var hektarskörden för havre (2 830 kilo) hela 25 procent mindre än föregående år. Havren led mer av torkan än andra spannmål och den genomsnittliga hektolitervikten, 52,6 kilo, var den lägsta på över 25 år. Som kvalitetsmål för foderhavre användes minimikravet 52 kilo, vilket uppfylldes i cirka 60 procent av skörden (cirka 525 miljoner kilog). Som kvalitetsmål för livsmedelshavre användes minimikravet 58 kilog, vilket endast uppfylldes i två procent av skörden. Halterna av mykotoxinet DON (deoxynivalenol) var låga år 2018 och mätt med snabbmetoden överskreds gränsvärdet för livsmedelshavre enligt EU-lagstiftningen endast i två procent av proverna.

Kvaliteten på brödsäd var mycket god, men skörden liten

Kvaliteten på veteskörden var mycket god eftersom proteinhalten var mycket hög, falltalet bra och hektolitervikten var tillräckligt hög. Den genomsnittliga proteinhalten på 15,6 är mycket hög. Veteskörden var under 500 miljoner kilo, vilket är ungefär en tredjedel mindre än de senaste åren. Eftersom vetets kvalitet var mycket god, var 86 procent av skörden lämplig som brödvete och nästan 425 miljoner kg av skörden var av god kvalitet. Vårvetets andel av skörden och vetearealen var 95 procent och höstvetets andel var fem procent. Genomsnittlig veteskörden år 2018 var endast 2 780 kilo/hektar. Mätt med snabbmetoden är halten av mykotoxinet Don (deoxynivalenol) under gränsvärdet för vete som används som livsmedel enligt EU-lagstiftningen i 97 procent av vårveteproverna.

Rågskörden var 42 miljoner kilo år 2018, vilket var över hälft mindre än föregående år. I likhet med vetet var kvaliteten på rågen god, och cirka 80 procent av rågproverna uppfyllde kvalitetsmålen för falltal och hektolitervikt (falltalet minst 120 och hektolitervikten minst 71 kilo).

Bakgrund till uppgifterna

Uppgifterna är baserade på uppföljningen av kvaliteten och säkerheten hos spannmålsskörden som utfördes av Luke (Naturresursinstitutet) och Livsmedelsverket. Dessa statistiker är nu slutliga, förhandsuppgifterna publicerades i november 2018. Tabellen kombinerar Lukes statistik över spannmålsskördens mängder med Livsmedelsverkets uppgifter om kvalitetsuppföljningen av spannmålsskörden år 2018.

Bakgrund till undersökningen

Hur påverkades spannmålens kvalitet till följd av den varma och torra sommaren? Och hur påverkas den av en våt och kall sommar? I vilken del av Finland är inverkan störst? 

Spanmålens kvalitet intresserar i synnerhet jordbrukare och företag som använder spannmål samt livsmedels- och foderindustrin. Kvaliteten på skörden påverkar kraftigt jordbrukarens ekonomi och spannmålens användbarhet som foder eller livsmedel. Materialet utnyttjas när man följer med spannmålens kvalitet och säkerhet, vid informationssökning, EU-rapportering och forskning.

Spannmålsproverna representerar både spannmål som säljs på spannmålsmarknaden till livsmedels- och foderindustrin och spannmål som säljs mellan gårdarna eller spannmål som blir kvar på gården för eget bruk. 

Kontaktpersoner

  • sektionschef Elina Sieviläinen, telefon 040 848 6094, elina.sievilainen@ruokavirasto.fi