Spannmåls kvalitet och säkerhet

Livsmedelsverket publicerar tillgängliga forskningsuppgifter om spannmålens kvalitet i analysportalen

I Livsmedelsverkets färska analysportal finns tillgängliga forskningsuppgifter om spannmålens kvalitet. Uppgifterna är aktuella, eftersom de uppdateras automatiskt från laboratoriesystemet varje natt. Kvalitetsresultat från kvalitetsuppföljningen för spannmål har publicerats på internet redan i många år, men den nya tjänsten för fram uppgifterna snabbare och åskådligare. Det finns diagram där man kan se variationen mellan olika år

Analysportalen innehåller också information om olika spannmålssorters kvalitet och uppskattad skörd. Man kan se resultaten antingen för enstaka år eller som medeltal för flera år.

Uppgifterna kan granskas med hjälp av kartor: med ett enda ögonkast överblickar du kvalitetsuppgifter för spannmål i hela Finland. Användaren kan själv välja för vilket år, sädesslag och vilken sort man vill se resultaten.

Till analysportalen (på finska)
 

Aktuellt om spannmålens kvalitet

Hög proteinhalt i vetet

Vårvetets genomsnittliga proteinhalt 15,6 procent är hög. Förra gången som vårvetets genomsnittliga proteinhalt låg över 15 procent var 1992. Av de undersökta proverna hade 97 procent en proteinhalt på minst 12,5 procent, medan hälften av proverna uppfyllde det här villkoret året innan.

Av höstens vårveteskörd på 471 miljoner kilo hade 397 miljoner kilo eller 84 procent en hektolitervikt på minst 78 kilo, ett falltal på 180 sekunder och en proteinhalt på minst 12,5 procent. Om det här kvalitetsmålet inte uppfylls beror det vanligen på att provets hektolitervikt är under 78 kilo. De undersökta vårveteprovernas genomsnittliga hektolitervikt är 80,3 kilo och falltalet 337 sekunder. Halten av DON-mögeltoxiner (deoxynivalenol) ligger vid mätning med en snabbmetod under gränsvärdet för livsmedelsvete i EU-lagstiftningen i 97 procent av proverna.

Rågens genomsnittliga falltal 231 är högt, men hektolitervikten på 76,3 kilo är lägre än de tre senaste åren. Av rågskörden på 41 miljoner kilo hade 89 procent en hektolitervikt över 71 kilo och ett falltal över 120.

Litet mögeltoxiner i havren

Den torra växtperioden försämrade speciellt havrens kvalitet, för havrens genomsnittliga hektolitervikt på 52,5 kilo är cirka fyra kilo mindre än genomsnittet under de fem senaste åren. Mängden små korn är också större än under de senaste åren. Av havreskörden översteg 65 procent eller 536 miljoner kilo kvalitetsuppföljningens krav på 52 kilos hektolitervikt, vilket är den minsta mängden under uppföljningsperioden på 14 år.

Mängden DON-mögeltoxiner är betydligt mindre än under de två föregående åren. Av de hittills undersökta proverna överskrider två procent vid en snabbanalys gränsvärdet för DON, som är 1750 µg/kg och utgör gränsvärde för livsmedelshavre i EU-lagstiftningen. Havrens genomsnittliga proteinhalt 13,9 procent är över två procent högre än året innan.

Låg stärkelsehalt i kornet

65 procent av foderkornskörden hade en hektolitervikt på minst 64 kilo. Det förekom vissa regionala variationer. Foderkornets genomsnittliga proteinhalt är 12,4 procent, vilket är mer än en procent högre än medeltalet för de fem senaste åren. Den genomsnittliga stärkelsehalten, 60,2 procent, är däremot lägre.

Maltkornets genomsnittliga proteinhalt är 11,9 procent och sorteringsresultatet 87,7 procent. Av maltkornsskörden uppfyller 34 procent eller cirka 97 miljoner kilo maltindustrins kvalitetskrav beträffande proteinhalt och sortering. Kvaliteten försämras av hög proteinhalt. I Livsmedelsverkets kvalitetsuppföljning bestäms inte grobarheten.

Bakgrund till undersökningen

Hur påverkades spannmålens kvalitet till följd av den varma och torra sommaren? Och hur påverkas den av en våt och kall sommar? I vilken del av Finland är inverkan störst? Livsmedelsverket publicerar forskningsuppgifter som deras laboratorium har tagit fram och som är tillgängliga för alla i sin analysportal.

Spannmålens kvalitet intresserar i synnerhet jordbrukare och företag som använder spannmål samt livsmedels- och foderindustrin. Kvaliteten på skörden påverkar kraftigt jordbrukarens ekonomi och spannmålens användbarhet som foder eller livsmedel. Materialet utnyttjas när man följer med spannmålens kvalitet och säkerhet, vid informationssökning, EU-rapportering och forskning.

Kvalitetsresultaten för spannmål baserar sig på Livsmedelsverkets kvalitets- och säkerhetsuppföljning av spannmålsskörden. Uppföljningen har gjorts sedan 1966. Materialet består av prover som skickats från gårdarna, bakgrundsinformation om proverna och Livsmedeksverkets analysresultat. Resultaten representerar information på gårdsnivå om odlingar i praktiken.

Spannmålsproverna representerar både spannmål som säljs på spannmålsmarknaden till livsmedels- och foderindustrin och spannmål som säljs mellan gårdarna eller spannmål som blir kvar på gården för eget bruk. 

De gårdar som omfattas av uppföljningen valdes genom en urvalsmetod från Naturresursinstitutets register över jordbruks- och trädgårdsföretag (cirka 50 000 gårdar). År 2018 omfattade kvalitetsuppföljningen av spannmålsskörden cirka 1 500 jordbruksföretag. Prover togs emot fram till slutet av oktober.

Kvalitetsresultaten för spannmålen år 2018 uppdateras kontinuerligt, eftersom analyseringen av proverna ännu pågår. De slutliga resultaten publiceras i februari 2019.

Resultat som gäller enskilda jordbrukare framkommer inte, eftersom uppgifterna som publiceras är medelvärden och medianer.

Kontaktpersoner