Spannmåls kvalitet och säkerhet

Aktuellt om spannmålens kvalitet

Viljaseula 2018 ger information om spannmålsskördens kvalitet

Informationen om spannmålsskördens kvalitet år 2018 sammanfattas i publikationen Viljaseula 2018, som innehåller data om skördens kvalitet över de senaste tio åren. Resultaten presenterar data från praktiska odlingar på gårdsnivå.

Resultaten för spannmålens kvalitet är baserade på Livsmedelsverkets uppföljning av kvaliteten och säkerheten hos spannmålsskörden. Viljaseula innehåller genomsnittsdata om spannmålens kvalitet per sädesslag under flera år. För år 2018 presenteras information per region och sort. Materialet består av prover som sänts direkt från gårdarna, bakgrundsfakta om proverna och resultaten av Livsmedelsverkets analyser. Spannmålens kvalitet har följts upp sedan år 1966.

Resultaten för spannmålens kvalitet publiceras också på Livsmedelsverkets webbplats i analysportalen Öppen information. Analysportalen innehåller information om olika spannmålssorters kvalitet och skördeuppskattningar. Resultaten kan antingen betraktas per enskilda år eller per medelvärden över flera år. Fluktuationerna mellan olika år illustreras med diagram. Informationen kan studeras med hjälp av kartor: på så sätt kan man se informationen om spannmålens kvalitet i hela Finland samtidigt.

Till analysportalen (på finska)

Proteinhalterna hos den inhemska spannmålen år 2018 var höga, men skörden liten

Vetets kvalitet var utmärkt efter den torra och varma växtperioden, men skörden liten. Kvaliteten led mest hos havre på grund av låg hektolitervikt. Livsmedelsverket och Naturresursinstitutet (Luke) har publicerat de slutliga skördestatistikerna över spannmålsskördens kvalitet och mängd år 2018.

Torkan under växtperioden 2018 ledde till små skördar för alla spannmål. Korn är vår vanligaste spannmålsväxt och kornskörden år 2018 var 1,3 miljarder kilo, vilket är 8 procent mindre än föregående år. Foderkorn utgör 80 procent av kornskörden. Foderkornets proteinhalt var högre än tidigare år, i medeltal 12,4 procent. På grund av den höga proteinhalten var kornets proteinmängd 130 miljoner kilo, vilket trots den mindre skörden var cirka 7 miljoner mer än år 2017. Kvalitetsmålet för foderkorn är allmänt minst 64 kilo hektolitervikt, vilket uppnåddes hos cirka 60 procent av skörden. Genomsnittlig foderkornskörden var 3 290 kilo per hektar.

Cirka 20 procent av kornskörden är maltkorn (285 miljoner kilo). Målet för maltkorn är en proteinhalt på 9 - 11,5 procent och stor kornstorlek (resultatet av sorteringen minst 85 procent vid 2,5 mm sållning). Skörden av maltkorn som uppfyller kvalitetsmålen var över 100 kilo mindre än föregående år, eftersom maltkornsskörden var nästan 40 miljoner kg mindre och dessutom uppfyllde endast cirka 40 procent kvalitetskriterierna (118 miljoner kilo) för maltkorn på grund av låg kornstorlek och hög proteinhalt. Grobarhet och förekomst av mögel i maltkorn analyserades inte.

Havren led mest av torkan

Havreskörden var 818 miljoner kilo, och mindre än under tidigare år. År 2018 var hektarskörden för havre (2 830 kilo) hela 25 procent mindre än föregående år. Havren led mer av torkan än andra spannmål och den genomsnittliga hektolitervikten, 52,6 kilo, var den lägsta på över 25 år. Som kvalitetsmål för foderhavre användes minimikravet 52 kilo, vilket uppfylldes i cirka 60 procent av skörden (cirka 525 miljoner kilog). Som kvalitetsmål för livsmedelshavre användes minimikravet 58 kilog, vilket endast uppfylldes i två procent av skörden. Halterna av mykotoxinet DON (deoxynivalenol) var låga år 2018 och mätt med snabbmetoden överskreds gränsvärdet för livsmedelshavre enligt EU-lagstiftningen endast i två procent av proverna.

Kvaliteten på brödsäd var mycket god, men skörden liten

Kvaliteten på veteskörden var mycket god eftersom proteinhalten var mycket hög, falltalet bra och hektolitervikten var tillräckligt hög. Den genomsnittliga proteinhalten på 15,6 är mycket hög. Veteskörden var under 500 miljoner kilo, vilket är ungefär en tredjedel mindre än de senaste åren. Eftersom vetets kvalitet var mycket god, var 86 procent av skörden lämplig som brödvete och nästan 425 miljoner kg av skörden var av god kvalitet. Vårvetets andel av skörden och vetearealen var 95 procent och höstvetets andel var fem procent. Genomsnittlig veteskörden år 2018 var endast 2 780 kilo/hektar. Mätt med snabbmetoden är halten av mykotoxinet Don (deoxynivalenol) under gränsvärdet för vete som används som livsmedel enligt EU-lagstiftningen i 97 procent av vårveteproverna.

Rågskörden var 42 miljoner kilo år 2018, vilket var över hälft mindre än föregående år. I likhet med vetet var kvaliteten på rågen god, och cirka 80 procent av rågproverna uppfyllde kvalitetsmålen för falltal och hektolitervikt (falltalet minst 120 och hektolitervikten minst 71 kilo).

Bakgrund till uppgifterna

Uppgifterna är baserade på uppföljningen av kvaliteten och säkerheten hos spannmålsskörden som utfördes av Luke (Naturresursinstitutet) och Livsmedelsverket. Dessa statistiker är nu slutliga, förhandsuppgifterna publicerades i november 2018. Tabellen kombinerar Lukes statistik över spannmålsskördens mängder med Livsmedelsverkets uppgifter om kvalitetsuppföljningen av spannmålsskörden år 2018.

Bakgrund till undersökningen

Hur påverkades spannmålens kvalitet till följd av den varma och torra sommaren? Och hur påverkas den av en våt och kall sommar? I vilken del av Finland är inverkan störst? 

Spanmålens kvalitet intresserar i synnerhet jordbrukare och företag som använder spannmål samt livsmedels- och foderindustrin. Kvaliteten på skörden påverkar kraftigt jordbrukarens ekonomi och spannmålens användbarhet som foder eller livsmedel. Materialet utnyttjas när man följer med spannmålens kvalitet och säkerhet, vid informationssökning, EU-rapportering och forskning.

Spannmålsproverna representerar både spannmål som säljs på spannmålsmarknaden till livsmedels- och foderindustrin och spannmål som säljs mellan gårdarna eller spannmål som blir kvar på gården för eget bruk. 

Kontaktpersoner

  • sektionschef Elina Sieviläinen, telefon 040 848 6094, elina.sievilainen@ruokavirasto.fi