Spannmåls kvalitet och säkerhet

Aktuellt om spannmålens kvalitet

Spannmålen från skördeperioden 2019 är god till kvaliteten. Hektolitervikterna är höga och andelen små kärnor är liten hos alla sädesslag. DON-mykotoxinhalterna är låga hos havren och vårvetet.

Livsmedelverket och Luke publicerades preliminera uppgifter om spannmålsskördens kvalitet och mängd för år 2019. Ser tabellen här.

Vetets och rågens hektolitervikter höga

Vetets och rågens hektolitervikter är höga, höstvetets och rågens genomsnittliga hektolitervikter är de högsta under en 30 år lång uppföljningsperiod. Vårvetets genomsnittliga hektolitervikt är 81,7 kg, höstvetets 82,9 kg och rågens 78,6 kg.

Vetets genomsnittliga proteinhalt sjönk med två procentenheter från året innan. Vårvetets genomsnittliga proteinhalt är 13,5 procent och höstvetets 11,6 procent.

Av vårveteproven har 54 procent en hektolitervikt på minst 78 kg, ett falltal på 180 sekunder och en proteinhalt på 12,5 procent. Om vidstående kvalitetsmål inte uppnås, har proteinhalten i provet oftast stannat under 12,5 procent eller så är falltalet under 180 sekunder. Cirka en tredjedel av de undersökta proven har en proteinhalt under 12,5 procent. Vårvetets falltal sjönk allt efter som skördeveckorna gick, det genomsnittliga falltalet i proven som skördades i augusti är 263. DON (deoxynivalenol) -mykotoxinhalten mätt med snabbmetoden ligger under gränsvärdet som i EU-lagstiftningen fastställts för livsmedelsvete i 99 procent av proven.

imageq2kla.png

Figur 1. Vårveteprover med en hektolitervikt på minst 78 kilo, falltal minst 180 och protein halt minst 12,5 procent och skördenivå åren 2011 - 2019.

Av höstveteproven har 27 procent en hektolitervikt på minst 78 kg, ett falltal på 180 sekunder och en proteinhalt på 12,5 procent. Endast en tredjedel av proven hade en proteinhalt på minst 12,5 procent.

Av rågproven hade 81 procent en hektolitervikt på minst 71 kg och ett falltal över 120.

Endast små mängder mykotoxiner i havren

Havrens genomsnittliga hektolitervikt 56,5 kg är inemot fyra kg högre än år 2018. Av havreproven överskred 90 procent minimikravet på hektolitervikten i kvalitetsuppföljningen som är 52 kg. Det allmänna kravet på hektolitervikten hos livsmedelshavre 58 kg uppfyllde 37 procent av proven då motsvarande tal år 2018 var 4 procent. Andelen små kärnor är också mindre än förra året. Havrens genomsnittliga proteinhalt är 12,8 procent. 

DON-mykotoxinhalterna är låga hos havren. Cirka två procent av proven som undersökts överskrider mätt med snabbmetoden DON-gränsvärdet 1750 mikrogram/kg, det gränsvärde som i EU-lagstiftningen fastställts för livsmedelshavre.

image88x1.png

Figur 2. Havreprover med en hektolitervikt på minst 52 kg (foderkvalitet) eller minst 58 kg (livsmedelkvalitet) åren 2007 - 2019.

Malt- och foderkornets kärnor stora

Cirka 70 procent av de undersökta foderkornproven har en hektolitervikt på minst 64 kg. Foderkornets genomsnittliga proteinhalt är 11,7 procent.

Storleken på kornets kärnor är stor. Foderkornet har i genomsnitt 1,6 procent små kärnor och det är den lägsta delen under en 20 år lång uppföljningsperiod. Av maltkornproven uppfyller 99 procent kvalitetsmålet för den sorteringsgrad som maltindustrin använder.

Av kvalitetsmålen som maltindustrin använder uppfyller cirka hälften av maltkornproverna kraven på proteinhalt och sorteringsgrad. Kvaliteten försämras av en hög proteinhalt. I Livsmedelsverkets kvalitetsuppföljning bestäms inte grobarheten.

Informationen om kvaliteten uppdateras dagligen i Livsmedelsverkets analysportal.

Till analysportalen (på finska)

Informationen är baserad på uppgifter om spannmålsskörden och dess kvalitet sammanställda av Luke (Naturresursinstitutet) och Livsmedelssäkerhetsverket Evira. Tabellen sammanför uppgifterna från Lukes statistik över spannmålsskördens mängd och uppgifterna om Eviras kvalitetsuppföljning av spannmålsskörden 2016.

Spannmålsskördens kvalitet och mängdt (excel)

21.11.2019

Tabellen sammanför preliminärä uppgifterna från Livsmedelsverkets kvalitetsuppföljning av spannmålsskörden och Lukes (Naturresursinstitutet) spannmålsskördens mängd. 

Mera information om spannmålsskördens mängd ger Luke.

imagehlosi.png

Figur 3. Havrekärnor analyseras fotograferade via ett förstoringsglas.

Livsmedelsverket har sänt en begäran om sädesprover till 1500 odlare för kvalitetsuppföljning av spannmålsskörden. För varje spannmålsslag undersöks de viktigaste faktorerna som påverkar brukskvaliteten och säkerheten såsom hektolitervikt, fukthalt, protein, stärkelse, falltal och mögeltoxiner.

Resultaten för spannmålens kvalitet publiceras också på Livsmedelsverkets webbplats i analysportalen Öppen information. Information om spannmålskvalitet finns tillgänglig efter sädeslag, region och spannmålssort.

 

Kontaktpersoner

  • sektionschef Elina Sieviläinen, telefon 040 848 6094, elina.sievilainen@ruokavirasto.fi