Mikrobiologisk kvalitet på färskfoder för sällskapsdjur och förekomst av antibiotikaresistenta bakterier

Intresset för utfodring av sällskapsdjur med färskfoder har ökat. Ägare till sällskapsdjur ser färskt kött till hundar och katter som naturlig föda och hälsopåståenden kopplas också till färskfoder. Eftersom färskfoder inte behandlas för att minska mängden mikrober kan mikroberna spridas från färskfodret även till människor genom dålig hanteringshygien eller med sällskapsdjurens avföring.

Enheten för mikrobiologi vid Livsmedelssäkerhetsverket Evira, nuvarande Livsmedelsverket, genomförde 2018 ett projekt där man undersökte förekomsten av eventuella sjukdomsalstrande och antibiotikaresistenta mikrober i färskfoderprodukter för sällskapsdjur.

I projektet utförde man lagstadgade myndighetsundersökningar av enterobakterier och salmonellabakterier och undersökte förekomsten av shigatoxinproducerande Escherichia coli -bakterier (STEC) samt värmetåliga campylobacter. Dessutom kartlade man förekomsten av resistenta bakterier (MRSA samt ESBL-, AmpC-β-laktamasenzym- eller karbapenemasproducerande E. coli -bakterier).

Proverna togs 13.3. - 26.10.2018. Provtagningen riktades mot fryst färskfoder för sällskapsdjur med rått kött eller animaliska biprodukter, som brosk och inre organ, som huvudingrediens. Alla tillverkare av proven meddelade på sina webbsidor eller på produktförpackningen att de använder inhemska råvaror, men atlantlaxen i regnbågslax-atlantlaxprodukten var mer troligen norsk.

37 prov från tolv olika produktnamn eller tillverkare undersöktes i projektet. De animaliska huvudråvarorna i produkterna var nöt, svin, kyckling, nöt-svin, kalkon, häst, lamm, kyckling-svin-nöt och atlant-regnbågslax.

Mikrobiologiska risker för människor i färskfodrens huvudråvaror

I flera av huvudråvarutyperna konstaterades såväl sjukdomsalstrande som multiresistenta bakterier. När det gäller produkternas allmänna hygieniska kvalitet fanns det baserat på överskridandet av gränsvärdet för enterobakterier enligt EU-lagstiftningen att anmärka på i tio prov (27 %).

MRSA-bakterier konstaterades i 15 prov (41 %). Jämfört med färskt svinkött avsett för människoföda konstaterades klart mycket mer MRSA-bakterier i färskfoder för sällskapsdjur. Resultaten indikerar att MRSA-bakterier skulle kunna hamna i färskfoderprodukter till följd av efter- eller korskontaminering. De konstaterade överskridandena av antalet enterobakterier som användes som hygienkriterium skulle också kunna stöda antagandet om efter- eller korskontaminering.

STEC-bakteriens serotyper, som eventuellt orsakar sjukdom hos människor, är relativt vanliga i färskfoder för sällskapsdjur. STEC-bakterier isolerades i tio prov (27 %), och sju prov (19 %) indikerade förekomst av serotyperna O26, O103, O111, O145 eller O157, som är kända som patogena. Flest STEC-bakterier isolerades i nötköttsprodukter, som är kända källor. Genom en analys av STEC-bakterierna konstaterades dessutom enteropatogena E. coli-bakterier (EPEC) i två prov. EPEC-bakterier undersöktes inte systematiskt i projektet.

ESBL- eller AmpC-β-laktamasenzymproducerande E. coli -bakterier konstaterades i sex prov (16 %). Dessa konstaterades mest i produkter som innehöll fjäderfän. Upptäckten är i linje med resultaten från uppföljningsprogrammen, där fjäderfän konstaterats vara den vanligaste källan.

Campylobacter coli-bakterier isolerades i ett prov (3 %).

Effekten av det nationella salmonellaövervakningsprogrammet och Finlands specialgarantier för salmonella syns också i proven i detta projekt, då salmonella inte konstaterades i en enda av produkterna. Karbapenemasproducerande E. coli -bakterier konstaterades inte heller i proven.

Antal fynd/totalt antal undersökta prov

Antal fynd per huvudråvara och undersökningsobjekt

Viktigt att undersöka antibiotikaresistens

Antibiotikaresistens är ett fenomen där bakterien blir motståndskraftig, det vill säga resistent, mot antibiotika. Multiresistenta bakterier är motståndskraftiga mot flera antibiotika som används vid behandling. Resistens ökar inte bakteriens sjukdomsalstringsförmåga, men behandlingen av en infektion som orsakas av en resistent bakterie försvåras. Resistenta bakterier och resistensfaktorer kan på olika sätt överföras mellan djur, människor och miljön.

MRSA, dvs. meticillinresistenta Staphylococcus aureus -stammar, är resistenta mot antibiotika i betalaktamgruppen, som penicillin. De kan hålla sig vid liv i omgivningen även under långa perioder. MRSA-bakterier förekommer allmänt hos såväl finska som utlandsuppfödda svin.

ESBL-enzymer och ESBL-liknande AmpC-enzymer är enzymer som produceras av bakterier som förekommer i tarmar och slemhinnor. De bryter ner flera antibiotika i betalaktamgruppen och dessa enzymproducerande bakterier är dessutom ofta resistenta mot många andra viktiga antibiotika. ESBL- och AmpC-enzymproducerande E. coli -bakterier konstateras i relativt stor mängd hos kycklingar och kycklingkött i Finland, men bara lite hos svin och nötkreatur eller kött från dem.

Karbapenemasenzymer bryter ner karbapenemer, som är bredspektriga antibiotika som påverkar flera bakterier. Karbapenemer är ett av de sista alternativen vid behandling av infektioner hos människor som orsakats av multiresistenta bakterier. Karbapenemer får inte användas på djur i Finland.

Tarmbakterier vanliga sjukdomsalstrare hos människor

Enterobakteriernas halt används som hygieniskt kvalitetskriterium för färskfoder. Enterobakterierna lever i människors och djurs tarmar, avloppsvatten, marken och naturvatten och en del av dem är sjukdomsalstrande och orsakar till exempel mag- och urinvägssjukdomar.

Enteropatogena E. coli -bakterier (EPEC) är en grupp E. coli -bakterier vars sjukdomsalstrande förmåga inte är lika klar som den hos bakterierna i EHEC-gruppen.

Shigatoxinproducerande E. coli -bakterier är en grupp E. coli -bakterier som orsakar sjukdomar hos människor och som ofta förekommer i tarmarna hos nötkreatur och andra idisslare. Den sjukdomsalstrande förmågan varierar inom STEC-gruppen; den främsta undergruppen EHEC (enterohemorragisk E. coli) orsakar blodig diarré, kramper i buken och hos en del insjuknade allvarlig funktionsstörning i njurarna (HUS). De viktigaste STEC/EHEC-serotyperna när de gäller människosmittor är O157, O26, O103, O111 och O145.

Värmetåliga campylobacter som lever allmänt i djurens tarmar (Campylobacter jejuni, C. coli och C. lari) är den vanligaste bakteriegruppen som orsakar tarminflammationer hos människor. Campylobacter är känsliga för frysning, klarar inte syre i den halt som finns i luften och förökar sig inte utanför tarmarna, men kan hålla sig vid liv i omgivningen i svala och syrefattiga förhållanden.

Salmonella tillhör tarmbakterier som kan föröka sig i såväl syrehaltiga som syrelösa förhållanden. Alla salmonellaserotyper kan orsaka sjukdom hos människor. Salmonella tål frysning och kan också föröka sig utanför tarmarna, till exempel i färskfoder som förvaras ofruset. Salmonella Typhi och Salmonella Paratyphi orsakar allvarliga allmäninfektioner, som tyfoidfeber och paratyfoidfeber. Andra salmonellabakterier orsakar febrig diarré, salmonellos. En del av de insjuknade utvecklar ledinflammation som en följd av bakterieinfektionen.

Så här minskar du smittorisken

Eftersom mikrobiologiska risker även för människor konstaterades i flera produkter med olika huvudråvarutyp är det viktigt att konsumenten fäster uppmärksamhet på hanteringen av färskfodret i köket för att undvika korskontaminering. Redskap som används för att utfodra sällskapsdjur ska förvaras separat från redskap som används för livsmedel. Barn ska förhindras från att komma åt sällskapsdjurets matskål och matskålarna ska tvättas noggrant med varmt vatten och tvättmedel efter användning.

Mer information:

  • specialforskare Satu Hakola satu.hakola@ruokavirasto.fi +358 40 524 1974, forskning
  • överinspektör Hanna Laatio hanna.laatio@ruokavirasto.fi +358 40 065 6265, tillsyn över inhemsk tillverkning av färskfoder
  • överinspektör Anna-Kaisa Airaksinen anna-kaisa.airaksinen@ruokavirasto.fi +358 40 827 9623, marknadsövervakning av foder