Sammandrag: Miljöersättning

Publiceringsdatum: 17. februari 2023

Villkoren i förbindelsen för miljöersättningen 2023 publiceras under våren 2023 på denna sida. Nedan finns en preliminär sammanfattning av förbindelsevillkoren och ändringarna i jämförelse med tidigare villkor. Observera att uppgifterna kompletteras när de slutliga förbindelsevillkoren publiceras.


  • 5-årig förbindelse
  • Förbindelseperioden och förbindelseåret börjar 1.5, förbindelserna kan förlängas efter 5 år.
  • Sökanden ska
    • vara aktiv jordbrukare
    • ha fyllt 18 år
    • följa villkorlighetskraven.

Areal:

  • Sökanden ska ha minst fem hektar ersättningsberättigande skiften i sin besittning (för trädgårdsväxter minst en hektar).
  • Förbindelse ingås om hela den ersättningsberättigande arealen.
  • Sökandens miljöförbindelseareal är samma som den ersättningsberättigande areale
  • Arealen kan ändras mellan förbindelseåren.
  • De tidigare årens förbindelseareal har ingen betydelse för arealen.

Åtgärderna i miljöförbindelsen

Allmänna gårdsspecifika kravet

Alla jordbrukare måste följa.

1. Markkartering

  • Prov för markkartering ska omfatta minst ett prov per basskifte.
    • Om basskiftet är större än fem hektar ska ett prov tas per varje påbörjat femtal hektar.
    •  För basskiften som är 0,5 hektar eller mindre behöver ingen markkartering göras.
  • Markkartering ska utföras när det har gått fem år sedan den föregående analysen
    • Jordbrukaren ska ha tillgång till resultaten av de nya markkarteringarna före följande gödslingsomgång.
    • En aktiv jordbrukare som ingår en miljöförbindelse och som inte tidigare har ingått någon förbindelse inom miljöersättningssystemet ska ha markkarteringar som uppfyller villkoren före utgången av det första förbindelseåre.
  • Det ska finnas ett giltigt prov för basskiften som kan gödslas
    •  
      Till exempel växter som skördas och mångfaldsväxter.

2. Skiftesspecifika anteckningar

  • Jordbrukaren ska i de skiftesspecifika anteckningarna om alla ersättningsberättigande skiften föra in
    grundläggande uppgifter om åkerskiftet och uppgifter om de årliga odlingsåtgärderna.
  • I de skiftesspecifika anteckningarna förs in
    • sådda växter
    • växtföljd
    • gödsling
    • kalkning
    • bearbetning
    • bevattning
    • dikning
    • konstaterade sjukdomar och skadegörare
    • använda växtskyddsmedel och växtskyddsmetoder
    • andra motsvarande åtgärder som vidtas på skiftet och som hänför sig till odling och annan markanvändning.

3. Klimat- och miljöplan

  • Jordbrukaren ska utarbeta en gårdsspecifik miljöklimatplan under det andra eller tredje förbindelseåret
    • Den som ingår förbindelse 2023 ska utarbeta planen under tiden 1.5.2024–30.4.2026.
  • I planen kartläggs gårdsbruksenhetens miljöutmaningar och utvecklingsmöjligheter i anslutning till
    vattenskyddet inom jordbruket, förbättrandet av markens bördighet, begränsningen av
    klimatförändringen, anpassningen till klimatförändringen, luftvården, energin och bevarandet och
    främjandet av jordbruksnaturens mångfald.
  • Avsikten är att Livsmedelsverket gör uppmallar för planen som jordbrukarna kan använda sig av.

B. Gårdsspecifika valbara åtgärder

Jordbrukaren ska årligen välja två av följande valbara åtgärder:
  1. Klimat- och miljöutbildning
  2. Fleråriga mångfaldsremsor
  3. Uppföljning av marken
  4. Organiska näringsämnen
  5. Näringsväxter för pollinatörer
  6. Metoder för precisionsodling
  7. Applikationer för uppföljning och identifiering av växtskadegörare och växtsjukdomar
Jordbrukaren kan byta valfria åtgärder varje år med undantag av åtgärden ”fleråriga
mångfaldsremsor”. Åtgärden ”Fleråriga mångfaldsremsor” kan bytas till en annan åtgärd, om jordbrukaren inte längre innehar skiften som är förenliga med villkoren för åtgärden.

1. Miljö- och klimatutbildning

En person som deltar i verksamheten på gården ska under förbindelseperioden årligen delta i en av följande utbildningar:
  1. kolbindning i åkermark och markens bördighet
  2. minskning av växthusgasutsläppen och anpassning till klimatförändringen på gårdsbruksenheten
  3. främjande av jordbruksnaturens mångfald
  4. vattenskyddet på gårdsbruksenheten
  5. metoder för integrerad bekämpning.

2. Fleråriga mångfaldsremsor

  • Jordbrukaren ska anlägga en mångfaldsremsa på två basskiften som är minst 0,5 hektar stora.
    • I Vipu visas de skiften på vilka man kan uppge mångfaldsremsa.
  • En mångfaldsremsa är
    • I medeltal tre meter brett vallbestånd
    • Ska anläggas genom sådd av fleråriga vall- eller ängsfröblandningar på alla kanter av ett basskifte på minst 0,5 hektar som används för odling av en ettårig produktionsväxt.
    • Ska hållas öppen
  •  Mångfaldsremsan
    • får inte gödslas och växtskyddsmedel får inte användas på den.
    • får inte anläggas på ett skifte som omfattas av kravet på buffertremsor eller som har anmälts med mångfaldsväxter enligt miljösystemet.
  • Ska bevaras på samma skifte så länge det odlas en ettårig gröda på skiftet
    • Om det ovan nämnda inte uppfylls följande år ska mångfaldsremsan genomföras på ett annat skifte som duger för åtgärden.
    • Om det inte längre finns två skiften som duger för åtgärden kan man välja en annan valbar åtgärd.

3. Uppföljning av marken

Jordbrukaren ska under förbindelseperioden på två basskiften som är minst 0,5 hektar stora låta utföra antingen:
  1. En omfattande jordanalys som inkluderar
      • analys av mängden totalt kol
      • analys av mängden organiskt material
      • samt en undersökning som beskriver markens bördighet eller näringstillstånd. (Undersökningen kan gälla markens mikrobiologiska aktivitet, katjonbyteskapacitet, vattenhållningskapacitet, lagrade näringsämnen, reservnäringsämnen eller spårämnen.).
    • Provtagningen görs på samma sätt som vid markkartering.
  2. Analys av åkermarkens kvalitetsfaktorer med en markskanner som
      • i realtid med hjälp av sensorer och i kombination med geografisk information mäter egenskaper i marken som påverkar växternas tillväxt och
      • som producerar visuell information om variationen inom skiftet.
    • Resultaten av skanningsanalysen kalibreras med hjälp av jordprover för det skifte som undersöks.
Det kan tas fler än två prover per gång (till exempel 10 prover räcker för fem år). Analys måste ta senast 30.11. förbindelseåret . Analys kan tas först efter att förbindelseperioden har börjat

4. Organiska näringsämnen

Jordbrukaren kan välja åtgärden om minst ett av följande villkor uppfylls
  1. Gården har en gödselseparator som gör det möjligt att separera fraktioner ur naturgödseln (minst 25 m3)
  2. Gården använder en metod för sedimentering av slam som utnyttjar tyngdkraften för att
    • skilja åt torrsubstans från vätskefraktionen (minst 25 m3) det mer flytande slammet flyttas till följande cistern för att effektivisera sedimenteringen och vid behov vidare till lagringsbassänger.
  3. Naturgödsel som uppkommit i gårdens jordbruksverksamhet behandlas i en biogasanläggning (minst 25 m3).
  4. Minst 25 m3 naturgödsel som uppkommit i gårdens jordbruksverksamhet överlåts till gårdsbruksenheter som själv producerar högst 25 m3 naturgödsel eller inte alls.
  5. Gården levererar minst 25 m3 vallväxtlighet till en biogasanläggning.
    • Som genomförande av åtgärden betraktas också om jordbrukaren har en biogasanläggning där vall kan matas in eller är delägare i en sådan anläggning.

5. Näringsväxter för pollinatörer

  • På gården ska det under växtperioden på minst två olika basskiften i skördeproduktionssyfte odlas en- eller fleråriga produktionsväxter som tillhandahåller näring för pollinatörer.
  • Jordbrukaren ska genomföra åtgärden på hela basskiftet.
  • Ett basskifte där åtgärden genomförs ska omfatta minst 0,5 hektar.
  • Produktionsväxter som godkänns till åtgärden är: oljeväxter, bovete, kummin, koriander, senap, pumpor, frilandsgurka, sparris, bönor, bondböna, ärter, oljehampa, vejde, jordgubbe, hallon, fruktträd eller bärbuskar

6. Metoder för precisionsodling

Jordbrukaren kan välja åtgärden om jordbrukaren eller entreprenören använder sig av någon av följande metoder:

  1. automatik som baserar sig på platsspecifik avbildning (utskrift) och som gör platsanpassad placering och spridning av produktionsinsatser möjlig,
    • Den platsspecifika avbildningen kan utföras med hjälp av satellit, flygbild, realtidssensor, kamera eller zonkartläggning av åkern
  2. en växtskyddsspruta eller gödselspridare med automatisk sektionskontroll som baserar sig på geografisk information och som gör det möjligt att förhindra överlappande spridning av växtskyddsmedel eller gödselmedel i växtbeståndet (vid behov ska anlitandet av en entreprenör påvisas)
  3. en harv som utnyttjar optik vid mekanisk bekämpning av ogräs (vid behov ska anlitandet av en
    entreprenör påvisas)
  4. på geografisk information baserad mätning (utskrift) av skördenivån för skördetröskor och självgående exakthacka
  5. en traktor, arbetsmaskin eller en självgående växtskyddsspruta som minst är utrustad med
    körautomatik som väljer och behåller körlinjen utan förare (entreprenören går inte)

7. Applikationer för uppföljning och identifiering av växtskadegörare och  växtsjukdomar

  • Jordbrukaren kan välja åtgärden, om han eller hon har tillgång till en interaktiv applikation som fungerar med en dator eller mobil enhet för identifiering av ogräs, växtsjukdomar eller växtskadegörare och för uppföljning av situationen för växtsjukdomar och växtskadegörare under växtperioden.
  • Applikationen kan vara en bred applikation eller en applikation som stöder beslutsfattandet om växtskydd för enskilda produktionsväxter.
  • Jordbrukaren ska visa att applikationen används.

C. Skiftesspecifika åtgärder

En jordbrukare som har ingått en miljöförbindelse kan välja följande skiftesspecifika åtgärder för en ersättningsberättigande areal:

  1. markförbättrande grödor och saneringsgrödor
  2. fånggrödor
  3. främjande av cirkulär ekonomi,
  4. skyddszoner
  5. torvåkrar med vall
  6. hantering av avrinningsvatten
  7. reglerbar dränering
    • underbevattning eller återanvändning av dräneringsvatten
    • alternativa växtskyddsmetoder för trädgårdsväxter
  8. fågelåkrar

Jordbrukaren får årligen byta en åtgärd som han eller hon har anmält för ett skifte.

  • Undantag: Jordbrukaren kan inte byta åtgärder pä skiften (skyddszon, torvåkrar med vall, hantering av avrinningsvatten).
    • Arealen kan tas ur jordbruksanvändning eller ur jordbrukarens besittning utan påföljder.
    • Om arealen förblir i jordbrukarens besittning, men jordbrukaren inte längre anmäler fleråriga åtgärder för arealen, återkrävs de utbetalda ersättningarna.
    • Jordbrukaren kan frånträda åtgärderna efter den femåriga förbindelseperioden.

1. Markförbättrande grödor och saneringsgrödor 

  • Jordbrukaren ska odla markförbättrande grödor eller saneringsgrödor på skiften  som föregående år har odlats med ettåriga produktionsväxter (kan genomföras på  ett enskilt skifte).
    • Markförbättrande grödor är oljerättika, bearbetningsrättika, lusern, luddvicker, fodervicker, vitsenap, sötväppling, cikoria, honungsfacelia, solros, växtbestånd av kummin under det första året eller blandningar av dessa.
    • Saneringsgrödor är oljerättika, bearbetningsrättika, vitsenap, tagetes eller blandningar av dessa. Som bearbetningsrättika betraktas också bearbetningsrädisa.
  • Markförbättrande grödor får inte odlas som bottengröda till den gröda vars skörd bärgas.
  • Markförbättrande grödor och saneringsgrödor får gödslas.
  • Den markförbättrande grödan eller saneringsgrödan ska sås på våren och den får vändas in i jorden två månader efter sådd.
  • Växtbeståndet får slås eller krossas under växtperioden och det får användas.
  • Vipu visar den areal som berättigar till betalning.
  • Ersättning för åtgärden kan betalas för högst 20 % av den ersättningsberättigade arealen.

2. Fånggrödor

  • Jordbrukaren ska odla fånggrödor som bottengröda till en ettårig produktionsväxt eller efter dess skörd (kan genomföras på ett enskilt skifte).
  • Fånggrödan kan vara
    • italienskt rajgräs eller ett annat vallgräs, klöver eller en annan vallbaljväxt.
    • en blandning av flera växtarter av vars vikt högst tio procent av fröblandningen kan innehålla också andra blommande ettåriga växter.
  • För ettåriga trädgårdsväxter och tidig potatis kan fånggrödan också vara honungsfacelia, oljerättika eller bearbetningsrättika.
  • Växtbeståndet av fånggrödor får inte enbart bestå av kvävefixerande växter.
  • Sådd
    • Jordbrukaren kan så fånggrödan
      • som bottengröda till odlingsväxten i samband med sådden eller senast på spannmålens broddstadium.
      • efter att odlingsväxten skördats eller före skörden.
      • senast 15.8.
    • Jordbrukaren får så spannmål som fånggröda bara på skiften där det samma år har odlats tidig potatis eller tidiga grönsaker.
    • Fånggrödor som sås efter det att odlingsväxten har skördats får inte gödslas. Gödslingen av en
      bottengröda ska ske i enlighet med odlingsväxten.
  • Avslutande:
    • Växtligheten får avslutas med växtskyddsmedel tidigast 15.9.
    • Växtligheten får bearbetas tidigast 1.10.
      • Det är tillåtet att avsluta och bearbeta skiftet tidigare, om det på skiftet sås en höstsådd gröda vars skörd bärgas.
      • Tillväxttiden för fånggrödor ska vara minst sex veckor.
  • Ersättning för åtgärden kan betalas för högst 30 % av den ersättningsberättigande arealen.
  • Krav på växtföjd:
    • Om jordbrukaren väljer åtgärden ska han eller hon iaktta kravet på växtföljd enligt villkorligheten redan år 2023.
    • På 33 procent av de skiften som år 2022 har anmälts med en ettårig odlingsväxt ska det odlas en annan växt år 2023.
    • All åkerareal som år 2022 var i odling med ettåriga grödor beaktas. Beräkningen påverkas inte av om besittningen av skiftet överförs.
    • Vipu meddelar om kravet på växtföljd uppfylls.

3. Främjande av cirkulär ekonomi

Jordbrukaren ska antingen

  1. på åkerskiftet sprida
    • flytgödsel
    • urin
    • vätskefraktion som separerats från flytgödsel
    • eller flytande organisk gödsel
      med utrustning som placerar eller myllar in
  2. eller till åkerskiftet tillföra organiskt material med en torrsubstanshalt på minst 20 procent.

Flytgödsel som sprids genom placering och motsvarande ämnen kan härstamma från den aktiva jordbrukarens egen gårdsbruksenhet eller någon annanstans ifrån.

  • Miljöersättning beviljas inte för fast gödsel som sprids som organiskt ämne, om den kommer från en gårdsbruksenhet som innehas av den aktiva jordbrukare som ansöker om ersättningen.
  • Minimimängder:
    • Spridningsmängden för ämnen som sprids med utrustning som placerar eller myllar in ska vara minst 15 kubikmeter per hektar.
    • Spridningsmängden för organiskt material med en torrsubstanshalt på minst 20 procent ska vara minst 10 kubikmeter per hektar.
    • Spridningsmängden för ämnen med hög näringshalt vars fosforhalt är minst 3 kilogram per kubikmeter ska vara minst 5 kubikmeter per hektar.
  • Ersättning för åtgärden kan betalas för högst 80 % av den ersättningsberättigande
    arealen.
  • Om jordbrukaren väljer åtgärden ”Främjande av cirkulär ekonomi” ska han eller hon göra höstanmälan.

4. Skyddszoner

  • Jordbrukaren ska anmäla skyddszonen för en ersättningsberättigande areal och beså den med ett  flerårigt vallbestånd.
    • Skyddszonen ska anläggas det första eller andra förbindelseåret och den får ha anlagts redan tidigare.
    • Arealerna som berättigar till ersättning syns som ett separat kartlager i Vipu.
  • Skyddszonen ska finnas i ett
    • grundvattenområde
    • Naturaområde
  • Om de ovan nämnda områdena finns på ett basskifte kan hela basskiftet vara skyddszon.
  • Skyddszonen kan också ligga invid ett vattendrag eller kantområde vit en våtmark
    • Om en del av ett basskifte ligger på högst 10 meters avstånd från vattendraget eller kantområde vid en våtmark
    • Den del av basskiftet som ligger på 50 meters avstånd för vattendraget eller kantområde vid en våtmark kan vara skyddszon (få ersättning för skyddszon)
  • Skiftet ska skötas under hela förbindelseperioden.
  • Växtligheten ska
    • förnyas i vissa fall och kan bearbeta vid behov
    • bärgas senast 31.8.

5. Torvåkrar med vall

  • På ett basskifte som helt består av torvmark ska jordbrukaren anlägga och underhålla produktionsvall som täcks av ett flerårigt vallbestånd.
  •  
  • Växtbeståndet ska anläggas under det första eller andra förbindelseåret, och det kan ha anlagts redan tidigare.
  • Växtbeståndet ska bevaras på skiftet från anläggningsåret till utgången av förbindelseperioden..
  • Jordbrukaren kan själv med markanalys påvisa att skiftet är torvmark.
  • Vallen får förnyas under förbindelseperioden endast utan bearbetning
  • Växtbeståndet får gödslas
  • Växtskyddsmedel får inte användas på skiftet
  • Åtgärder av kortvarig art som förbättrar markstrukturen och vattenhushållningen får utföras på torvåkrar med vall, men vallen måste sås om genast efter åtgärden.
  • Växtligheten ska bärgas senast 31.8.

6. Hantering av avrinningsvatten

  • Jordbrukaren kan välja åtgärden om det på skiftet finns
    • eglerbar dränering
    • Underbevattning eller ett system för återanvändning av dräneringsvatten
  • Skiftet ska ligga på sur sulfatjord eller vara av jordarten torv
    • Torvmarker ska konstateras utifrån en markkartering
    • Sur sulfatjord ska konstateras utifrån en jordanalys som utförts i ett laboratorium
  • Jordbrukaren kan välja åtgärden också för ett skifte där åtgärden ”Hantering av avrinningsvatten” har genomförts under den nuvarande perioden.
  • Utöver ansökan på våren ska också en höstanmälan göras

7. Alternativa växtskyddsmetoder för trädgårdsväxter

Jordbrukaren kan välja en av följande bekämpningsmetoder för ett jordbruksskifte:

  1. användning av mikrobiologiska växtskyddsmedel som sprids mekaniskt för bekämpning av växtsjukdomar eller skadegörare.
  2. organisk eller biologiskt nedbrytbar täckning under växtperioden för ettåriga växter.
  3. insektsnät.
  4. användning av mikrobiologiska växtskyddsmedel som sprids med pollinerande insekter för bekämpning av växtsjukdomar.
  5. användning av makroorganismpreparat vid bekämpning av växtskadegörare.
  6. organisk eller biologiskt nedbrytbar täckning eller gräs som klipps under växtperioden för fleråriga växter (kan väljas för ett ekoskifte).

Arealen för genomförande av åtgärden får variera från år till år beroende på odlingssituationen.

  • Jordbrukaren ska i början av växtperioden (senast 31.5.) utarbeta en preliminär plan för alternativt växtskydd för varje skifte och växt.
  • Vid användning av alternativa växtskyddsmetoder för trädgårdsväxter som baserar sig på mikrobiologiska preparat eller användning av makroorganismer ska de preparat eller bekämpningsorganismer som överensstämmer med metoden anskaffas varje förbindelseår.

8. Fågelåkrar 

  • Jordbrukaren kan välja åtgärden för skiften som utifrån geografisk information har identifierats som viktiga rast- och matplatser vid flyttningstider för vilda tranor, gäss eller svanar.
    • De ersättningsberättigande arealerna kommer att synas i Vipu i februari.
  • Jordbrukaren ska enligt normal odlingssed odla produktionsväxter som gynnar fåglarna med
    målet att få ett växtbestånd som ger normal skörd.
  • Jordbrukaren ska anmäla de skiften i odlingen där tranor, gäss eller svanar får äta utan att bli störda
    • Jordbrukaren kan som fågelåkrar få ersättning högst 50 procent av den ersättningsberättigande arealen
    • Ett område kan bestå av ett eller flera till varandra angränsande bas- eller jordbruksskiften för samma ersättningsmottagare.
  • Det anmälda området ska omfatta minst 10 hektar, området som får ersättning kan vara mindre.
  • Odlingsåtgärderna på skiftet ska tidsmässigt förläggas och genomföras så att fåglarna inte störs.
    • Fåglarna får inte på förhand hindras från att komma in på skiftet och det är inte tillåtet att avsiktligt störa dem.
    • Det är tillåtet att bärga marknadsduglig skörd på skiftet.
  • Jordbrukaren ska dokumentera att växtbeståndet på skiftet används som viloplats för stora fågelflockar och för fåglars omfattande födoanskaffning.
  • På skiftet eller en del av skiftet ska det kunna observeras uppenbara kvalitativa eller kvantitativa skador på produktionsväxten.
  • Utöver ansökan på våren ska också en höstanmälan göras.

Ersättningarna för åtgärder i miljöförbindelsen

Tabell 1. Gårdsspecifika åtgärder

Gårdsspecifika åtgärder,
Allmänna krav och valbara åtgärder
Ersättning
euroa/ hektar
Åkergrödor 45
Trädgårdsväxter och kummin 113

Miljöersättning för en gårdsspecifik åtgärd  betalas inte för

  • trädgårdsland
  • träda
  • arealer med energiväxter med vedstam,
  • arealer med sådan hampa som inte berättigar till grundläggande inkomststöd
  • skyddszon
  • gröngödslingsvall, vall på naturvårdsåker eller mångfaldsåker i samband med miljösystemet

Tabell 2.Skiftesspecifika åtgärder

Skiftesspecifika åtgärder Ersättning
euroa/ hektar
Markförbättrande grödor och saneringsgrödor 190
Fånggrödor
97
Främjande av cirkulär ekonomi
37
Skyddszoner
350
Torvåkrar med vall
100

Hantering av avrinningsvatten: reglerbar dränering

77

Hantering av avrinningsvatten: underbevattning eller återanvändning av dräneringsvatten

214
Alternativa växtskyddsmetoder för trädgårdsväxter
500
Fågelåkrar 600

Överföring av miljöförbindelsen

  • Förbindelsen kan överföras
    • Mottagaren av förbindelsen kan fortsätta med förbindelsen eller en del av den, men det är inget krav.
    • Om mottagaren inte fortsätter med förbindelsen eller en del av den → förbindelsen eller en del av den förfaller. → Den föregående innehavaren av förbindelsen får inget återkrav

Att frånträda miljöförbindelsen/ förfall av  förbindelse

  • Om den ersättningsberättigande arealen minskar under minimiarealen → inget återkrav.
  • Vid force majeure → inget återkrav.
  • Om förbindelsetiden fortsätter efter 5 år och jordbrukaren inte förlänger förbindelsen → inget
    återkrav.
  • Om man låter bli att genomföra förbindelsen utan någon av de ovan nämnda skälen → återkrav.