2. Förgröningstöd 2022

Att beakta

• 11.4.2022: På grund av kriget i Ukraina trädor som utgör ekologisk fokusareal (EFA) i förgröningsstödet får tas i produktion år 2022. Närmare anvisningar har publicerad i webbadressen lismedelvserket.fi/krisstod.

2.1 Allmänt

Förgröningsstödet är ett EU-helfinansierat direktstöd som är frikopplat från produktionen. Syftet med det är att stödja jordbruksmetoder med gynnsam inverkan på klimatet och miljön. De här metoderna (nedan förgröningsstödets krav) är

• diversifiering av grödor
• bevarande av permanent gräsmark
• krav på arealer med ekologiskt fokus (ekologisk fokusareal)

Kraven för din gård påverkas av gårdens läge, storlek och grödor och eventuell ekoproduktion.  Om du ansöker om grundstöd gäller förgröningsstödets krav alla stödberättigande hektar på din gård. Små gårdar samt gårdar som i huvudsak bedriver vallproduktion får befrielse från diversifiering av grödor och ekologisk fokusareal.Om din gård är en ekogård har du automatiskt rätt till förgröningsstöd utan att du behöver följa förgröningsstödets krav på gårdens ekoproduktionsareal.

Gårdens läge

Gårdens läge i stödregion AB eller C bestäms på basis av driftscentrumets läge när det gäller förgröningsstödet. Om driftscentrum saknas, avgörs gårdens läge enligt i vilkendera regionen merparten av gårdens åkrar ligger. Din gårds läge bestämmer vilka stödvillkor du måste följa på din gårds hela jordbruksareal. Stödet betalas ändå till olika belopp för olika stödregioner på grundval av var skiftena är belägna.

Åkerareal, permanenta gräsmarker och permanenta grödor är jordbruksmark

I samband med förgröningsstödets krav granskas utnyttjandet av gårdens jordbruksmark och åkerareal. Till jordbruksmark hänförs åkerareal, permanenta grödor samt permanent gräsmark.

• Åkerarealen är sådan mark som odlas för växtproduktion (grödor högst 5-åriga gräsväxter och andra vallfoderväxter) samt träda. I förteckningen över grödor (Tabell 2) kan du kontrollera vilka grödor, gräsmarker och trädesmarker anses växa på åkerareal.
• Permanent gräsmark är mark som utnyttjas till att odla gräs eller andra vallfoderväxter naturligt (självsådd) eller genom odling (insådd) och som inte har ingått i växtföljden på gården under fem år eller mer. Permanent gräsmark betraktas inte som en gröda. Andra arter, t.ex. buskar och/eller träd, som kan betas får ingå, i permanent gräsmark under förutsättning att den övervägande andelen utgörs av gräs och andra vallfoderväxter. Arealen permanenta gräsmarker utgörs av gårdens vallar som är äldre än 5 år. Se i tabell 3. ”När ett skiftes areal ändras till permanent gräsmark” och tabell 4. ” Vilka g räs- och vallfoderväxter som räknas in vid granskningen av om skiftet ändras till permanent gräsmark”.
• Permanenta grödor är grödor som inte ingår i växtföljden och som odlas i fem år eller mer och ger upprepade skördar. Sådana grödor är t.ex. fruktträd, bärbuskar, prydnadsväxter, plantskolor för de ovan nämnda grödorna samt skottskog med kort omloppstid. Se en närmare förteckning över permanenta grödor i tabell 1.

Utöver jordbruksmarken kan gården ha annan areal som inte berättigar till stöd. Se vilka områden som ingår i annan areal i Ansökningsguidens växtförteckning (4. Anmälan om växter).

Stödberättigande areal inom förgröningsstödet

Stödberättigande areal inom förgröningsstödet är all jordbruksmark på gården, bortsett från Tillfälligt icke odlad areal och åker när dessa finns på åker eller naturbete. De räknas ändå in i åkerarealen, tillfälligt icke odlad areal på naturbete räknas ingå i arealen med permanent gräsmark. Det minsta stödberättigande jordbruksskifte för vilket förgröningsstöd kan betalas är 0,05 hektar. Skiften som är mindre än 0,05 hektar beaktas emellertid när man fastställer den areal där förgröningskraven ska iakttas och förgröningsstödets villkor uppfyllas.

Stödnivå

Stödregioner är AB-regionen och C-regionen. I AB-regionen är stödnivån 74 €/ha och i C-regionen cirka 64 €/ha. Förgröningsstöd betalas för gårdens stödberättigande jordbruksmark, högst för en areal som motsvarar stödrätterna i jordbrukarens besittning. Förgröningsstöd betalas också till gårdar som befriats från förgröningsstödets krav. I ansökningsguidens avsnitt om miljöersättning kan du kontrollera hur förgröningsstödets krav inverkar på betalningen av miljöersättning.

Ekogårdar

Du har automatiskt rätt till förgröningsstöd utan att iaktta förgröningsstödets krav på den del av gården som är i ekoproduktion eller där omläggning till ekoproduktion pågår. Du måste ha ett av Livsmedelsverket beviljat intyg över att du hör till ekokontrollen och uppfyller ekokraven. Om du inleder ekoproduktion ska du under det första året för stödansökan anmäla dig till Livsmedelsverkets ekokontrollregister senast 30.4. Den första produktionskontrollen ska utföras senast 15.6 anslutningsåret. Rätten till befrielse från förgröningsstödets krav börjar från och med perioden för omläggning till ekoproduktion.

Din gård kan befrias från förgröningsstödets krav på basis av ekoproduktion, också när du inte ansöker om ersättning för ekologisk produktion.

Det är frivilligt att använda sig av den ovan nämnda rättigheten. Du kan med ett kryss i stödansökan meddela om du inte vill använda dig av den här rättigheten. Uppfyll då på normalt sätt förgröningsstödets krav på hela gårdens jordbruksmark. Rättigheten kan inte väljas separat för till exempel ett av förgröningsstödets krav, utan den gäller alla tre kraven.

Om din gård inte helt och hållet odlas ekologiskt gäller förgröningsstödets krav den del av din gård som inte omfattas av ekoproduktionen. Då beaktas jordbruksmarken i ekoproduktion inte när det gäller uppfyllandet av kraven, t.ex. när antalet grödor räknas. Om du inte vill använda din rätt till befrielse från förgröningsstödets krav fastän det bedrivs ekologisk produktion på din gård, räknas gårdens krav ut på basis av hela gårdens jordbruksmark, den ekologiska arealen medräknad.

Exempel 1:

En gård (C-regionen) driver två separata delar av en gård, varav den ena odlas ekologiskt och den andra konventionellt. På den del av gården som odlas ekologiskt har man 18 ha vete, 4 ha råg och 4 ha vall. På den konventionellt odlade delen av gården odlas 12 hektar sockerbeta. Om gården använder sig av ekoundantaget omfattas den ändå av kravet på två grödor, eftersom arealen för konventionell odling är större än 10 ha. Endast sockerbeta räknas som gröda för gården och kravet på diversifiering av grödor uppfylls inte. Om gården inte använder sig av ekoundantaget omfattas den fortfarande av kravet på två grödor, men som grödor räknas vete, råg, vall och sockerbeta och kravet på diversifiering av grödor uppfylls.

2.2 Diversifiering av grödor

Syftet med diversifiering av grödor är att göra produktionen mångsidigare och ta hänsyn till miljön vid odlingen, framför allt förbättra markkvaliteten.  Diversifieringen av grödor förpliktar dig att odla det antal grödor som krävs beroende på gårdens läge, åkerarealens storlek eller grödorna som odlas. Du befrias från diversifieringen av grödor om din gård i huvudsak är i vall, träda och/eller i odling med baljväxter eller om din gårds åkerareal är mindre än 10 hektar.

Med gröda avses

• en odling av något av de olika släkten som definieras i den botaniska indelningen av grödor.
• en odling av någon av arterna när det gäller korsblommiga växter (Brassicaceae), potatisväxter (Solanaceae) och gurkväxter (Cucurbitaceae).
• mark i träda.
• gräsväxter eller andra vallfoderväxter, nedan vallar.

Övervintrande grödor och vårgrödor betraktas som olika grödor, även om de är av samma släkte. Speltvete (Triticum spelta) betraktas som en annan gröda än andra odlingsväxter av samma släkte. I tabell 2 kan du kontrollera vilka grödor och blandade grödor som räknas som olika grödor.

Kravet på diversifiering av grödor uppfylls, om det erforderliga antalet grödor (två eller tre) som listas i förteckningen över grödor (Tabell 2) odlas på gårdens åkerareal.

Tabell 2. I samband med diversifiering av grödor betraktas följande växter och blandade växtbestånd enligt den botaniska indelningen av grödor som en gröda:

Kravet på diversifiering av grödor i AB-regionen

Om din gård har 10–30 ha åkerareal, ska du odla minst två olika grödor och huvudgrödan får uppta högst 75 % av åkerarealen. Huvudgrödan är den gröda som upptar den största procentuella andelen.

Om din gård har över 30 ha åkerareal, ska du odla minst tre olika grödor. Huvudgrödan får uppta högst 75 % av åkerarealen, och de två största grödorna får sammantaget uppta högst 95 % av åkerarealen. De två största grödorna är de grödor som upptar den procentuellt sett största respektive näststörsta arealen.

Kravet på diversifiering av grödor gäller inte dig om

• mer än 75 % av din gårds åkerareal består av vall, träda, är i odling med baljväxter eller är föremål för en kombination av dessa användningsområden. Baljväxter är ärter, bönor, lupiner (inte sandlupin eller blomsterlupin), sojabönor, vicker, sötväppling, lusern, klöver, getruta och linser.
• mer än 75 % av din gårds stödberättigande jordbruksmark består av permanent gräsmark, vall eller är föremål för en kombination av dessa användningsområden.
• mer än 50 % av din gårds åkerareal är sådan areal som du inte anmälde i din stödansökan från det föregående året och all åkerareal på din gård odlas med en annan gröda jämfört med det föregående kalenderåret.

I Livsmedelsverket.fi kan du repetera hur förgröningsstödets krav inverkar på betalningen av miljöersättning.

När man kontrollerar om gården ska befrias från kravet på diversifiering av grödor, beaktas baljväxt- och vallundantagen till först och efter det granskas gårdens åkerareal.

Bild 1. Anger villkoren för diversifiering av grödor på gårdarna i AB-regionen.

Kravet på diversifiering av grödor i C-regionen

Om din gård har över 10 ha åkerareal, ska du odla minst två olika grödor. Huvudgrödan får uppta högst 75 % av åkerarealen utom om huvudgrödan är vall, träda eller en baljväxt.

Kravet på diversifiering av grödor gäller inte dig om

• mer än 75 % av din gårds åkerareal består av vall, träda, är i odling med baljväxter eller är föremål för en kombination av dessa användningsområden. Baljväxter är ärter, bönor, lupiner (inte sandlupin eller blomsterlupin), sojabönor, vicker, sötväppling, lusern, klöver, getruta och linser.
• mer än 75 % av din gårds stödberättigande jordbruksmark består av permanent gräsmark, vall eller är föremål för en kombination av dessa användningsområden.
• mer än 50 % av din gårds åkerareal är sådan areal som du inte anmälde i din stödansökan från det föregående året och all åkerareal på din gård odlas med en annan gröda jämfört med det föregående kalenderåret.

I Livsmedelsverket.fi kan du repetera hur förgröningsstödets krav inverkar på betalningen av miljöersättning.

När man kontrollerar om gården ska befrias från kravet på diversifiering av grödor, beaktas baljväxt- och vallundantagen till först och efter det granskas gårdens åkerareal.

Bild 2. Diversifiering av grödor i C-regionen

Beräkning av andelen olika grödor på gården

Tidpunkten för beräkning av andelen grödor är 30.6 – 31.8. Under den här tiden ska grödorna kunna räknas. Se till att det finns minst de två eller tre grödor som kraven stipulerar på din gård under denna period och att de behövliga procentandelarna för grödorna uppfylls. Om du befrias från kravet på diversifiering av grödor, till exempel på basis av din gårds vallareal, ska du se till att vallarealen under den här perioden är så stor som befrielsen förutsätter. Varje hektar som ingår i åkerarealen beaktas bara en gång om året när andelen grödor beräknas. Om du odlar två olika grödor efter varandra på samma areal under samma växtperiod kan de inte räknas som två olika grödor. Närmare information om påföljderna av underlåtelse att följa förgröningsstödets krav på diversifiering av grödor ges i anvisningen om åkerövervakning av jordbrukarstöd.

När det gäller växtbestånd där det odlas en huvudgröda och en bottengröda räknas arealen utgående från huvudgrödan. Om du på ett jordbruksskifte t.ex. sår havre som skyddssäd och flerårig vall under den, räknas arealen som havre.

Ett blandat växtbestånd betraktas som en enda gröda. Blandade växtbestånd som räknas som enskilda grödor är blandningar av oljeväxter och spannmål, blandningar av proteingrödor och spannmål eller blandningar av oljeväxter och proteingrödor, blandade växtbestånd av spannmål, blandade växtbestånd av proteingrödor, blandade växtbestånd av oljeväxter, blandade växtbestånd av växter i färdig gräsmatta, blandade växtbestånd för honungsproduktion, blandade växtbestånd av saneringsgrödor, blandade växtbestånd av viltväxter på mångfaldsåker, blandade växtbestånd av landskapsväxter på mångfaldsåker och blandade växtbestånd av ängsväxter på mångfaldsåker samt blandade växtbestånd där mer än 50 % av utsädet är frön av en kvävefixerande växt som motsvarar kraven för arealer med ekologiskt fokus.

Om du på ett och samma jordbruksskifte odlar flera växter i skilda rader, ska du räkna ut varje grödas procentandel av skiftets totala areal. En växt betraktas som en gröda om dess areal upptar minst 25 % av den totala arealen. Rita in grödornas arealer som jordbruksskiften och anmäl de grödor som upptar över 25 % av arealen.

Exempel 2:

En gård odlar växelvis rader med morot 1,2 ha, lök 1 ha och palsternacka 0,8 ha på ett 3 hektar stort skifte. Morotens andel 40 %, lökens 33 % och palsternackans 27 %. Alla överstiger gränsen om 25 % och alla räknas som grödor, dvs. det finns 3 grödor på arealen. Som arealer för grödorna på gården räknas 3 ha / 3 grödor = 1 ha; morot 1 ha, lök 1 ha och palsternacka 1 ha. Skiftet delas in i tre jordbruksskiften om 1 ha.

Ytterligare information om grödor och anmälan av dem

I förgröningsstödets förteckning över grödor ingår några grupper såsom Övriga foderväxter, Frökryddor och medicinalväxter (inte kummin, senap), Prydnadsväxter under 5 år och Snittgrönt och barrväxter till snitt, under 5 år för grödor där det inte finns någon särskild namngiven gröda. Dessa grupper kan du använda för att anmäla bara sådana grödor som saknar egen benämning i växtförteckningen. Varje grupp räknas bara som en gröda på din gård. Om du anmäler sådana arealer ska du i de ytterligare uppgifterna i stödansökan meddela vilka grödor du de facto odlar på dessa arealer, så att vi kan komplettera växtförteckningen till nästa års samlade stödansökan.

Med växtkoden Blandade grödor (kvävefixerande växter över 50 %) får du anmäla sådana blandade växtbestånd av kvävefixerande grödor och andra växter där mer än 50 procent av utsädesblandningens vikt utgörs av kvävefixerande grödor som godkänns för arealer med ekologiskt fokus. Sådana kvävefixerande grödor är matärt, foderärt, bondböna, sojaböna, vicker, sötväppling, lusern, klöver, trädgårdsärt, buskböna, sötlupin, inte sandlupin eller blomsterlupin. Dessutom kan du med växtkoden Blandade grödor (klöver över 50 % + vallgräs) anmäla vallblandningar där mer än 50 procent av utsädesblandningens vikt utgörs av klöverfrö.

Med växtkoden Små arealer intill varandra kan du som en enda gröda anmäla sådana växtbestånd där de olika växtarterna ligger intill varandra och varje enskild växtart upptar mindre än 0,05 ha. Dessutom kan du med växtkoden Övriga grönsaker anmäla små grönsaksarealer som är mindre än 0,05 ha och som ligger intill varandra. Om du anmäler sådana arealer ska du i de ytterligare uppgifterna i stödansökan meddela vilka grödor du de facto odlar på dessa arealer. Små arealer intill varandra och Övriga grönsaker räknas som en gröda när det gäller kravet på diversifiering.

Märk att några grödor eller användningsformer som uppges i stödansökan inte räknas som grödor, när man bedömer om kravet på diversifiering av grödor uppfylls. Sådana är växtkoderna Trädgårdsland, Växthusareal, Avtalsareal för specialstöd, åker, Tran-, gås- och svanåker och Landskapselement.  Uppge här bara sådana arealer för vilka du inte hittar någon annan lämplig benämning i växtförteckningen Se närmare anvisningar om dessa benämningar i Ansökningsguidens Anmälan om växter.

Exempel på anmälan av kombinationer av spannmål och vall.

• Du kan under benämningen Havre uppge havre som såtts som skyddssäd, om det under den växer ettårig eller flerårig vall och en fröskörd tas av havren.
• Med växtkoden Grönfodersäd (havre) kan du uppge havre som bärgas som grön också när det har såtts flerårig vall under den.
• Om du sår en blandning med spannmål och ettårig vall ska du uppge den antingen med växtkoden Ettårig torrhö-, ensilage- och färskfodervall eller Ettårig betesvall.

2.3 Permanent gräsmark

Bevarandet av permanent gräsmark har som mål att beakta miljön vid odlingen, och framför allt att säkerställa kolbindningen. Bevarandet av permanent gräsmark granskas på landsnivå. Den permanenta gräsmarkens andel av hela jordbruksmarken får inte minska med mer än fem procent jämfört med den referensandel som fastställdes år 2015. Om minskningen är större än så måste ett så kallat förfarande med återställande tas i bruk. Naturaområdenas permanenta gräsmarker får inte tas i bruk för annat ändamål, utan den måste bevaras som gräsmark.

När det gäller bevarandet av permanent gräsmark delas vallskiftena in i vallar som ingår i växtföljden och permanenta gräsmarker.  Ett vallskifte som ingår i växtföljden ändras till permanent gräsmark det sjätte året då du fortfarande anmäler det med någon gräs- eller vallfoderväxt. Förnyandet av vallen på skiftet så att det till exempel emellanåt plöjs upp och på nytt besås med ny vallväxtlighet avbryter inte räknandet av vallåren.

Be­teck­ning­en per­ma­nent gräs­mark är års­spe­ci­fik be­ro­en­de på den grö­da som od­las på skif­tet re­spek­ti­ve år. Be­teck­ning­en per­ma­nent gräs­mark in­ne­bär inte att man ock­så i fort­sätt­ning­en mås­te odla vall på det be­rör­da skif­tet. I en­lig­het med din od­lings­plan kan du odla ock­så and­ra grö­dor på ett skif­te som fått be­teck­ning­en per­ma­nent gräs­mark och då slo­pas den be­teck­ning­en. En­bart om det skul­le bli tvung­et att ta i bruk för­fa­ran­det med åter­stäl­lan­de i Fin­land kun­de du för­plik­ti­gas att del­vis åter­stäl­la en are­al med per­ma­nent gräs­mark som du ta­git i an­nan an­vänd­ning el­ler nå­gon an­nan are­al till per­ma­nent gräs­mark. Dess­utom kun­de det in­fö­ras be­gräns­ning­ar för att ta are­a­ler med per­ma­nent gräs­mark i an­nat od­lings­bruk.

Upp­komst och uppföljning av permanenta gräsmarker

I Vi­put­jäns­ten finns en kart­ni­vå där du fö­re stö­dan­sö­kan kan kon­trol­le­ra om ett skif­te in­ne­fat­tar per­ma­nent gräs­mark el­ler fjärde eller fem­te årets vall. I upp­gif­ter­na om jord­bruks­skif­tet syns are­a­len per­ma­nent gräs­mark som bil­das om du an­mä­ler gräs- och vall­fo­der­väx­ter en­ligt ta­bell 3 för ett skif­te som re­dan bli­vit per­ma­nent gräs­mark el­ler ett skif­te som va­rit 5 år i vall. De här are­a­ler­na be­ak­tas au­to­ma­tiskt vid gransk­ning­en av för­grö­nings­stö­dets krav i Vi­pur­åd­gi­va­ren. Om du föl­jan­de år an­mä­ler skif­tet som nå­got an­nat än vall, slo­pas egen­ska­pen per­ma­nent gräs­mark au­to­ma­tiskt från skif­tet. I ta­bell 6 in­går ex­em­pel på si­tu­a­tio­ner då skif­tets are­al änd­ras till per­ma­nent gräs­mark.

Tabell 3. Gräs- och vallfoderväxter som samlar år för permanent gräsmark

* Med koderna anmäls utsädesvallblandningar. Blandningarna samlar år för permanent gräsmark, medan de med en växtart nollställer åren.

** Genom att använda koden får arealen genast beteckningen permanent gräsmark

*** Anmäld som EFA-areal fryser samlandet av vallår

Grö­dor som fry­ser sam­lan­det av val­l­år

En del grö­dor är så­da­na som fry­ser sam­lan­det av år för per­ma­nent gräs­mark. Frys­ning in­ne­bär att sam­lan­det av val­l­år stan­nar upp. Åren för per­ma­nent gräs­mark noll­ställs el­ler ökar allt­så inte, utan de fry­ses.

Grön­göds­lings­val­lar, skydds­zon­val­lar, fler­åri­ga mil­jö­val­lar och val­lar på na­tur­vårds­åker en­ligt mil­jö­er­sätt­ning­en fry­ser sam­lan­det av år för per­ma­nent gräs­mark. Mil­jö­er­sätt­nings­åt­gär­der som fry­ser sam­lan­det av år kan du inte an­mä­la för ett om­rå­de som re­dan har änd­rats till per­ma­nent gräs­mark.

Noll­ställ­ning av sam­lan­det av val­l­år

Om du an­mä­ler skif­tet som nå­got an­nat än vall, slo­pas be­teck­ning­en per­ma­nent gräs­mark. Ock­så val­lar för ut­sä­des­pro­duk­tion som od­las som rena växt­be­stånd (inte bland­ning­ar) noll­stäl­ler åren för per­ma­nent gräs­mark.

Ut­sä­desval­lar som od­las som rena växt­be­stånd an­mäls med växt­ko­der­na:

• Ett­årig ut­sä­desvall, en växt­art
• Fler­årig ut­sä­desvall, en växt­art
• Frö av eng­elskt raj­gräs, kon­trol­le­rad pro­duk­tion
• Frö av ita­li­enskt (wes­terw.) raj­gräs, kon­tr. prod.
• Frö av rör­sving­el, kon­trol­le­rad pro­duk­tion,
• Frö av ti­mo­tej, kon­trol­le­rad pro­duk­tion
• Frö av ängs­sving­el, kon­trol­le­rad pro­duk­tion.

Exempel på frysning:

Om man på ett skifte där det odlats vall de 4 föregående åren (2018 – 2021) uppger 2 år i rad en gröda som fryser vallåren (åren 2022 och 2023) får skiftet inte beteckningen permanent gräsmark. Om skiftet efter grödorna som fryser vallåren uppges som vall, ändras skiftet till permanent gräsmark år 2025 (6:e vallåret).

Ex­em­pel på noll­ställ­ning:

Om man på ett bas­skif­te som va­rit vall de 5 fö­re­gå­en­de åren upp­ger två jord­bruks­skif­ten var­av det ena är vall och det and­ra hav­re, änd­ras jord­bruks­skif­tet som upp­getts med vall till per­ma­nent gräsmark, men val­l­åren för det jord­bruks­skif­te som upp­getts med hav­re noll­ställs. I ta­bell 4 finns fler exem­pel på när ett skif­te kan änd­ras till per­ma­nent gräs­mark.

Tabell 4. Exempel på situationer när ett skiftes areal ändras till permanent gräsmark

Naturagräsmarker

Permanenta gräsmarker i Naturaområdet kallades från och med 2015 för känsliga permanenta gräsmarker, dvs. Naturagräsmarker.  Naturagräsmarker får varken plöjas eller ställas om till annan användning. De permanenta gräsmarkerna i Naturaområden fastställs på basskiftesnivå. Ett basskifte anses i sin helhet vara permanent gräsmark i ett Naturaområde, om en del av skiftet ligger i ett Naturaområde. Du får förnya Naturagräsmark bara av särskilda skäl, om förnyandet inte inbegriper plöjning. Anmäl förnyandet och det sätt på vilket den planeras ske skriftligen till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet innan förnyandet påbörjas.

Den permanenta gräsmarkens andel av jordbruksmarken beräknas årligen

Arealen permanent gräsmark följs upp på riksnivå. Den permanenta gräsmarkens andel av jordbruksmarken beräknas årligen på basis av de arealer som anmälts av dem som ansöker om stöd. Om det konstateras att andelen permanent gräsmark nationellt har minskat med mer än 5 % jämfört med referensarealen som räknats ut år 2015, tas ett s.k. förfarande för återställande i bruk.

Förfarande för att återställa permanent gräsmark

Återställande av permanent gräsmark innebär att du kan bli tvungen att ställa om en del av den areal med permanent gräsmark som du tagit i annan användning eller annan areal av motsvarande storlek till gräsmark i fem års tid eller anmäla redan befintlig gräsmark som gräsmark i fem års tid. De områden du återställt fastställs till permanenta gräsmarker från och med datumet för återställande. Dessutom ska det antas regler om att ytterligare permanent gräsmark inte får ställas om. Skyldigheten att återställa permanent gräsmark kan åläggas jordbrukare som under de två föregående åren har innehaft permanent betesmark eller permanent gräsmark som har tagits i annan användning.

De sökande underrättas om den gårdsspecifika skyldigheten att återställa permanent gräsmark och om reglerna för återställandet senast 31.12 det år när andelen permanent gräsmark minskar med mer än 5 %. Den permanenta gräsmarken måste återställas eller annan areal av motsvarande storlek måste anmälas till gräsmark senast 30.6 det följande året. De återställda och nyanlagda permanenta gräsmarkerna betraktas som permanenta gräsmarker från det datum de har återställts eller anlagts. Arealen ska bestå av vall de fem åren från dagen för återställande räknat.  Om arealen redan tidigare utgjorde vall, ska den bevaras i så många år att tidsgränsen fem år nås.

Förfarande för återställande av Naturagräsmarker

Naturagräsmarker får inte tas i annan användning. Om du ändå har ställt om eller plöjt upp Naturagräsmark, minskas ditt stöd och du åläggs att återställa Naturagräsmarken senast 30.6 det följande året. Arealen anses vara Naturagräsmark från och med det datum då den återställdes till gräsmark.

2.4 Ekologisk fokusareal (Efa-areal)

Målet för arealerna med ekologiskt fokus är att bevara och öka den biologiska mångfalden. Kravet på arealer med ekologiskt fokus gäller jordbrukare med gårdar i landskapen Nyland, Egentliga Finland och Åland. Det övriga Finland befrias från den ekologiska fokusarealen på grund av skogtäckt mark.

Skyldigheten att ha areal med ekologiskt fokus beräknas utgående från gårdens hela åkerareal, även om en del av din gårds åkerareal skulle finnas i det område som omfattas av undantaget på grund av skogtäckt mark. I åkerarealen som berörs av Efa –skyldigheten ingår också sådana skyddade landskapselement på din gård som är förenliga med tvärvillkoren och arealer med skottskog med kort omloppstid. Du kan anmäla areal med ekologiskt fokus inom gårdens hela område, också på ett skifte som omfattas av undantaget på grund av skogtäckt mark.

Om din gård ligger i ett område som är befriat från kravet på grund av skogtäckt mark kan du inte anmäla ekologisk fokusareal. Om du konstlat ändrar gårdens läge så att din gård befrias från kravet på ekologisk fokusareal, kan det tolkas som kringgående av stödvillkor.

Vid granskningen av om gården befrias från kravet på ekologisk fokusareal, beaktas vallundantagen till först och efter det granskas gårdens åkerareal.

Kravet på att ha ekologisk fokusareal gäller inte dig om

• mer än 75 % av din gårds åkerareal består av vall, träda, är i odling med baljväxter eller är föremål för en kombination av dessa användningsområden, Baljväxterna är ärt, böna, lupin (inte sandlupin eller blomsterlupin), vicker, sojaböna, sötväppling, lusern och klöver.
• mer än 75 % av din gårds stödberättigande jordbruksmark består av permanent gräsmark, vall eller är föremål för en kombination av dessa användningsområden.

I Livsmedelsverket.fi kan du repetera hur förgröningsstödets krav inverkar på betalningen av miljöersättning.

Bild 2.3 Villkoren för ekologisk produktion

Anmälan av ekologisk fokusareal

Som ekologisk fokusareal kan du uppge mark i träda, arealer med kvävefixerande grödor, skyddade landskapselement som är förenliga med tvärvillkoren och arealer med skottskog med kort omloppstid. Anteckna i stödansökan de jordbruksskiften som du uppger som ekologisk fokusareal. Du får anmäla respektive areal som areal med ekologiskt fokus en enda gång per år. Till exempel ett landskapselement enligt tvärvillkoren som ligger på efa-träda får du inte uppge, eftersom det redan ingår i skiftets areal.

Fullgörandet av den ekologiska fokusarealen beräknas genom att du multiplicerar jordbruksskiftets areal med den ekologiska fokusarealens viktkoefficient. 

Tabell 5: Ekologiska fokusarealens viktkoefficient

Endast skiften som du har uppgett som ekologisk fokusareal beaktas, även om det finns andra områden som duger som ekologisk fokusareal på gården. Om du märker att din gårds ekologiska fokusareal inte räcker till kan du efter avslutad stödansökan inte anvisa andra ekologiska fokusarealer för att ersätta den areal som fattas. Därför ska du uppge tillräckligt med ekologisk fokusareal med beaktande av viktkoefficienterna. Om det vid kontroll på plats emellertid konstateras att det inte finns så mycket godtagbar ekologisk fokusareal att den motsvarar din anmälda areal, kan den ekologiska fokusareal som fattas kompenseras med annan areal upp till den mängd som du anmält. För sådan areal förutsätts att du har anmält arealen med en växtkod som godkänns för ekologisk fokusareal och att arealen uppfyller kraven på ekologisk fokusareal. Kompensationen kan göras upp till den ekologiska fokusareal du anmält. Närmare information om påföljderna av underlåtelse att följa förgröningsstödets krav på ekologisk fokusareal ges i anvisningen om åkerövervakning av jordbrukarstöd.

Kravet på god jordbrukarsed som ingår i tvärvillkorsbestämmelserna gäller också alla ekologiska arealer.

Trädesarealer (efa-träda)

Efa-trädan ska vara åkerareal dvs. som efa-träda kan du inte uppge grönträda (vall och äng) för ett område som har ändrats till permanent gräsmark. Om du år 2020 uppger fem år gammal grönträda (vall och äng) som ekologisk fokusareal bevaras den som åkerareal, och påförs inte egenskapen permanent gräsmark. Till den ekologiska fokusarealen godkänns inte vallar på naturvårdsåker, som betalas miljöersättning.

Träda som anmäls som ekologisk fokusareal ska bevaras 1.1 – 15.8. Under den tiden får ingen jordbruksproduktion bedrivas på området, dvs. skörd får inte bärgas och inga djur får gå på bete där. Slåtter utan att du bärgar eller utnyttjar skörden betraktas inte som jordbruksverksamhet.  Du kan använda efa-träda som betesmark eller bärga skörd från den efter 15.8. Om du sår vallgrödor eller höstsådda grödor på efa-träda får du bryta upp och bearbeta efa-trädan tidigast 16.8. Från och med 2018 har man inte fått använda växtskyddsmedel på efa-träda under perioden 1.1 – 15.8. Det är också förbjudet att använda betningsmedel. Förbudet mot att använda växtskyddsmedel gäller också kemisk bekämpning av flyghavre och andra främmande arter.

Som efa-träda kan du uppge grönträdasom besåtts med frön till ett- eller fleråriga vilt-, landskaps-, honung-, ängs- eller gräsväxter eller med utsädesblandningar av dessa växter, stubbträda eller i undantagsfall svartträda. En grönträda får inte ha såtts enbart med utsäde av spannmål, oljeväxter  eller proteingrödor eller med utsädesblandningar av dessa växter. Ett undantag i fråga om proteingrödorna utgörs av klöver och sötväppling som är tillåtna växter på träda, antingen som enskilda arter eller i blandningar. Efa-träda omfattas också av tvärvillkorens verksamhetskrav för icke odlad åker som sköts. Dem kan du kontrollera i Tvärvillkorsguidenpå adressen livsmedelsverket.fi/jordbrukarguider → Tvärvillkor.

För att säkra och stärka biodiversiteten godkänns som ekologisk fokusareal från och med 2019 också växtbestånd som är rika på honung och pollen. Du kan uppge ett sådant växtbestånd med växtkoden grönträda (honungväxter).

Som träda besådd med honungväxter godkänns

• rena växtbestånd av honungsfacelia, sötväppling eller klöver.
• blandade växtbestånd av honungsfacelia och/eller sötväppling och/eller klöver.

För trädor med honungväxter gäller samma förbud mot att bedriva jordbruksproduktion, villkor för bevarande av växtbeståndet och användning av växtskyddsmedel som för andra efa-trädor. Bikupor får ändå placeras ut på en trädesareal med honungväxter.

Som ekologisk fokusareal har en träda med honungväxter viktkoefficienten 1,5. En träda med honungväxter nollställer beräkningen av vallår.

Kvävefixerande grödor

Som kvävefixerande grödor godkänns ärt, böna, lupin (inte sandlupin eller blomsterlupin), vicker, sojaböna, sötväppling, lusern och klöver samt blandningar av dessa som odlas på gårdens åkerareal. Som ekologisk fokusareal godkänns blandade växtbestånd där mer än 50 procent av utsädesblandningens vikt består av frön av en kvävefixerande gröda. Av vikten av utsädesblandningar av ett- och fleråriga växter ska de mångåriga kvävefixerade grödornas andel överstiga 50 procent. Du kan anmäla sådana växtbestånd med växtkoderna Blandning med ärt/bondböna/sötlupin över 50 % + spannmål, Blandade grödor (kvävefixerande växter över 50 %) och Blandade grödor (klöver över 50 % + vallgräs). Ekologisk fokusareal ska ligga på åkerareal, vilket innebär att du inte kan anmäla Blandade grödor (klöver över 50 % + vallgräs) för en areal som har omvandlats till permanent gräsmark. Om du som ekologisk fokusareal anmäler ett blandat växtbestånd med kvävefixerande växter ska du per skifte anteckna de fröarter du använt och deras andelar av utsädesblandningens vikt.

Du kan odla en kvävefixerande gröda som uppfyller kravet på ekologisk fokusareal på din gårds alla åkerskiften. Den kvävefixerande grödan ska finnas på åkerskiftet 30.6 - 31.8.  Om du bärgar den kvävefixerande grödan före den ovan nämnda periodens slut, får du bearbeta åkerskiftet först från och med 1.9. Det är förbjudet att använda växtskyddsmedel på kvävefixerande grödor på ekologisk fokusareal från sådd fram till 31.8. Det är också förbjudet att använda betningsmedel. Om skörden bärgas senare än 31.8 får växtskyddsmedel användas först efter det att skörden har bärgats.  Om en kvävefixerande gröda har såtts under ett tidigare år börjar förbudet mot att använda växtskyddsmedel 1.1. Förbudet mot användning av växtskyddsmedel gäller också kemisk bekämpning av flyghavre och andra främmande arter.  Det rekommenderas att ett växtbestånd med kvävefixerande grödor bearbetas antingen sent på hösten eller först följande vår. Om du sår höstsådda grödor på området får du avvikande från datumet ovan bearbeta och så skiftet tidigast 15.7. Ett växtbestånd med kvävefixerande grödor kan vara ettårigt eller flerårigt. Växtligheten får bärgas, men det är ingen tvungen sak.

Arealer med skottskog med kort omloppstid

Som arealer med skottskog med kort omloppstid godkänns arealer med asp och vide som anlagts på jordbruksmark. Hybridasp och poppel är inte ursprungsarter och därför kan de inte godkännas som efa-areal. Arealer med skottskog får inte gödslas med mineralgödsel. Av växtskyddsmedlen får du bara använda sådana som är avsedda för bekämpning av ogräs det år växtbeståndet anläggs, och tidigast 1.9 det år då växtbeståndet avslutas.

Landskapselement som är förenliga med tvärvillkoren

Sådana landskapselement som är förenliga med tvärvillkoren är skyddade träd, trädgrupper och naturminnesmärken. Det finns ett förhållandevis litet antal av dem i Finland. De kan också vara belägna i omedelbar närhet av åkerareal. Landskapselementen får vara högst 0,20 hektar stora. Som efa-areal kan du anmäla ett landskapselement enligt tvärvillkoren som är registrerat och fogat till basskiftets areal. Mer information om registreringen av landskapselement får du i tvärvillkorsguiden, avsnitt 3.5 eller på blankett 442. Du kan inte välja samma areal som två olika efa-arealer.

Gå till följande 3. Stöd till unga jordbrukare 2022