Anvisning om slakteriövervakning 2021

Det här är en gammal version Se den nyaste versionen Versionshistoria Skriv ut
Publiceringsdatum: 27. april 2021

1 Allmänt om slakteriövervakningar

Livsmedelsverket meddelar här anvisningar om tillvägagångssätten för de slakteriövervakningar som ska utföras vid nötdjurs-, får- och getslakterier där det under år 2020 har slaktats djur som berättigar till nationellt slaktstöd för nötkreatur[1], EU:s bidrag för slaktlamm och slaktkillingar[2] samt bidrag för nötkreatur.[3]

Numren på de stödtyper för djurstöd som hör samman med övervakningen är:

  • 1334 Bidrag för slaktlamm och slaktkillingar
  • 1301 Bidrag för nötkreatur
  • 1610 Nordligt husdjursstöd

Vid slakteriövervakningen iakttas kommissionens förordningar (EU) nr 640/2014 och (EU) nr 809/2014 samt statsrådets förordning 502/2015 om övervakning av djurbidrag som helt finansieras av Europeiska unionen när det gäller EU:s får- och getbidrag (slaktlamm och slaktkillingar) och EU:s bidrag för nötkreatur. Vid övervakningen av nordligt slaktstöd för nötkreatur iakttas statsrådets förordning 106/2020 om övervakning av nationella stöd för växtproduktion och husdjursskötsel för 2020. Vid övervakningarna av bidrag och nationellt stöd iakttas dessutom verkställighetslagen 192/2013.

Kontrollerna utförs av inspektörer vid närings-, trafik- och miljöcentralerna samt Statens ämbetsverk på Åland (nedan NTM-centralen). Den person som utför övervakningen ska på begäran visa upp ett tjänstekort eller en annan handling som styrker inspektionsrätten för kontrollobjektets representant.[4]

1.1 Urval

Urvalen inför slakteriövervakningarna av EU-finansierade slaktbidrag utförs som slumpmässigt urval och riskbaserat viktat urval.[5] Urvalet av nordligt slaktstöd för nötkreatur utförs som slumpmässigt urval och viktat urval.[6] Vid urvalen viktas sådana slakterier som inte har varit föremål för övervakning under de senaste fyra åren.

En slakteriövervakning av EU:s bidrag för slaktlamm och slaktkillingar som utförs på plats ska omfatta minst 10 % av de slakterier som har anmält sig till bidragssystemet och slaktat bidragsberättigande lamm eller killingar under år 2020. År 2020 var slakterierna 34 till antalet. Slakteriövervakningen ska dessutom omfatta minst 5 % av de bidragsberättigande lammen och killingarna som slaktats i slakterier som anmält sig till stödsystemet.[7]

Slakteriövervakningarna av EU:s bidrag för nötkreatur ska utföras vid minst 10 % av de slakterier som har anmält sig till bidragssystemet och slaktat bidragsberättigande kvigor under 2020. År 2020 var slakterierna 19 stycken. Slakteriövervakningen ska omfatta minst 5 % av de bidragsberättigande kvigorna som slaktats i slakterier som anmält sig till stödsystemet.[8] 

Till slakteriövervakningen av nordligt slaktstöd för nötkreatur väljs ut minst 5 % av de slakterier som godkänts av Livsmedelsverkets linje för livsmedelskedjan eller de renslakterier som godkänts av regionförvaltningsverket och som har slaktat stödberättigande djur under år 2020.[9]  Det fanns 19 stycken sådana slakterier år 2020.

1.2 Utvidgad övervakning

Övervakningen ska utvidgas till att gälla alla djurbaserade stöd som sökanden sökt, om det i samband med annan övervakning upptäcks eller på annat sätt kommer till NTM-centralens kännedom att stödvillkor har försummats.[10] En utvidgning av övervakningen ska alltid föras in i övervakningsprotokollet. Inspektören registrerar sökanden på NTM-centralens egen övervakningskörning för stödtypen 2021 och på den lagras övervakningsobservationerna. I tilläggsuppgifterna i stödtillämpningen registreras vilken stödövervakning som legat till grund för att utvidga övervakningen också till det berörda stödet.  Slakteriets besiktningsveterinär eller regionförvaltningsverkets länsveterinär ska också alltid underrättas om brister som observerats under kontrollen.

1.3 Stödvillkor

1.3.1 Förutsättningar för beviljande av bidrag för slaktlamm och slaktkillingar

Slaktbidrag för slaktlamm och slaktkillingar kan beviljas för ett lamm eller en killing som har märkts och registrerats i enlighet med förordningen om får- och getregistret och lagen om ett system för identifiering av djur.[11]

På basis av uppgifterna i får- och getregistret kan en sökande beviljas bidrag för ett slaktlamm vars slaktkropp vid köttbesiktningen har konstaterats vara tjänlig som människoföda och som har en slaktvikt på minst 18 kilogram.[12] För en slaktkilling kan bidrag beviljas på basis av antalet slakter som anmälts till djurregistret, om killingens slaktkropp vid köttbesiktningen har konstaterats vara tjänlig som människoföda och slaktvikten är minst 10 kilogram.[13] Bidrag betalas inte för en slaktkropp som i sin helhet kasserats vid slakten. Om slaktkroppen har kasserats på grund av ett fel som slakteriet har begått vid slakten kan bidrag beviljas för slaktkroppen. Djuret beviljas inte bidrag om det dör under transporten eller i slakteriets djurstall.[14]

1.3.2 Förutsättningar för beviljande av EU:s bidrag för nötkreatur i fråga om slaktade kvigor

EU:s bidrag för nötkreatur kan beviljas i stödregion AB, bortsett från AB-regionens yttre skärgård, för en slaktad kviga som har märkts och registrerats i enlighet med förordningen om nötdjursregistret och lagen om ett system för identifiering av djur.[15] På basis av uppgifterna i nötdjursregistret kan en sökande beviljas bidrag för en slaktad kviga vars slaktkropp vid köttbesiktningen har konstaterats vara tjänlig som människoföda [16] och vars slaktvikt är minst 170 kilogram.[17] Bidrag betalas inte för en slaktkropp som helt kasserats i samband med slakten. Om slaktkroppen, på grund av att slakteriet har begått ett fel vid slakten, har kasserats så att producenten har betalats en slaktdjurslikvid för djuret, är kroppen bidragsberättigad. Om ett djur dör under transporten eller i slakteriets ladugård, är djuret inte bidragsberättigat.[18]

1.3.3 Förutsättningar för beviljande av nordligt slaktstöd för nötkreatur

Nordligt slaktstöd för nötkreatur kan beviljas för ett nötkreatur som är registrerat på gårdens lägenhetssignum i nötdjursregistret i enlighet med systemet för identifiering och registrering av nötkreatur.[19] 

På basis av de slaktuppgifter som anmälts till nötdjursregistret kan en sökande beviljas stöd för ett nötkreatur vars slaktkropp vid köttbesiktningen har konstaterats vara tjänlig som människoföda. En kvigas slaktvikt ska vara minst 170 kg (i stödregion C) och slaktvikten för en tjur eller en stut (i stödregion C3 eller C4) minst 220 kg.[20]

Stöd betalas inte för en slaktkropp som helt kasserats i samband med slakten. En delvis kasserad slaktkropp kan betalas stöd om slaktkroppens totalvikt, inbegripet dess kasserade del, är minst 170 kg (kviga) eller 220 kg (tjur eller stut). Om slaktkroppen, på grund av att slakteriet har begått ett fel vid slakten, har kasserats så att producenten har betalats en slaktdjurslikvid för djuret, är kroppen stödberättigad. Om ett djur dör under transporten eller i slakteriets ladugård, är djuret inte stödberättigat.[21]

2 Utförande av slakteriöverkvakningen

2.1 Att förbereda övervakningsbesöket

Vid slakteriövervakningen används Livsmedelsverkets senast fastställda övervakningsprotokoll. Över varje kontroll som utförs på plats ska det upprättas ett övervakningsprotokoll på basis av vilket de utförda kontrollerna kan granskas i detalj i efterhand.[22] Övervakningsprotokollet fylls huvudsakligen i vid slakteriet.

Punkt 2.1 kan fyllas i redan före kontrollbesöket och punkt 4.1 register- och vägningsuppgifter granskas senare efter kontrollbesöket, om det vid kontrolltillfället finns djur som inväntar slakt på slaktlinjen. Till övervakningsprotokollet fogas för vart och ett slakteri en övervakningslista där de djurspecifika kontrollkoderna och bokföringsobservationerna antecknas.

Före kontrollbesöket på slakteriet ska inspektören:

Kontrollen förhandsanmäls till slakteriet högst 48 timmar innan kontrollen genomförs.[23] När inspektören avtalar om övervakningsbesöket är det bra att tala om för slakteriets representant att vägningsprotokollen från år 2020 granskas vid kontrollen. Dessutom är det skäl att säkerställa att slakteriets representant hinner vara på plats hela tiden. Om flera personer från slakteriets sida deltar i kontrollen måste inspektören ta reda på vem som är den egentliga representanten.

Vid slakteriövervakningen kontrollerar man tillförlitligheten hos de slaktuppgifter som slakterierna meddelar till myndigheterna samt utreder slakteriernas rutiner. Genom övervakningen säkerställs att samtliga slakter har anmälts till får- och getregistret eller nötdjursregistret på behörigt sätt, och att anmälningarna är riktiga samt i enlighet med lagarna.

Den som genomför kontrollen ska bära lämplig skyddsutrustning. Vid slakteriövervakningen ska man beakta slakteriets hygienkrav samt myndigheternas rekommendationer i anslutning till coronapandemin om bl.a. användningen av ansiktsmask.

Kontrollen bör efter intervjudelen och kontrollen av bokföringen på kontoret fortsätta i slakteriet från den renare delen mot den orenare delen. Kontrollen avslutas under ledning av slakteriets representant via slaktlinjen mot djuren som inväntar slakt.

2.2 Kontrollens förlopp samt ifyllande av protokollet

Som inledning på slakteriövervakningen klargörs kontrollens syfte och de omständigheter som ska kontrolleras för slakteriets representant på slakteriets kontor eller i motsvarande rum. På basis av intervjun och granskningen av bokföringen fyller man i protokollet i punkterna 1 Utgångsinformation, 2 Anmälan av slaktuppgifter och övervakning av bokföringen över slaktdjur och 3 Slakteriets rutiner vid identifiering av slaktdjuren. Efter det besöks slaktlinjen och till sist djurhållningsplatsen för djuren som inväntar slakt, även om det inte finns djur där.

Om slakteriets representant under kontrollen inte kan visa upp de nödvändiga handlingarna för inspektören måste övervakningen avbrytas och en tidsfrist för inlämnandet av handlingarna meddelas. Tidsfristen antecknas i övervakningsprotokollet. Slakteriets representant är skyldig att bistå vid kontrollen.

Kontrollresultatet, bristerna som konstaterats vid kontrollen och underskrifterna antecknas på den sista sidan i övervakningsprotokollet först när slakteriövervakningen avslutas eller senare när protokollet är färdigt. Därefter genomgås de olika punkterna i övervakningsprotokollet och hur man fyller i dem.

Punkt 1. Utgångsinformation

I utgångsinformationen på protokollet antecknas följande:

  • slakteriets namn och slakterisignum (från övervakningslistan)
  • slakteriets telefonnummer och eventuell e-postadress
  • slakteriets utdelningsadress samt postnummer och postanstalt
  • inspektörens/inspektörernas namn
  • den egentliga representanten för slakteriet och eventuella andra representanter vid övervakningen
  • tidpunkten för anmälan om övervakningsbesöket och namnet på den representant för slakteriet som tog emot anmälan
  • orsaken till överskridningen, i det fall att anmälningstiden om 48 timmar överskrids[24] och
  • tidpunkten för övervakningen

Punkt 2. Anmälan av slaktuppgifter och övervakning av bokföringen över slaktdjur

Punkt 2.1 Anmälan av slaktuppgifter

Med hjälp av dröjsmålsdagarna på övervakningslistan kontrolleras om slakteriet har gjort anmälningar till nötdjursregistret om de nötkreatur slakteriet tagit emot, överlåtit (förmedlat) och slaktat och motsvarande anmälningar till får- och getregistret om lamm och killingar inom sju (7) dygn från händelsen.

Dröjsmålsdagarnas riktighet behöver slakteriet inte kontrollera. I protokollet sätts ett kryss antingen i punkten ”Ja” eller ”Nej”. Om anmälningstiden överskrids för t.o.m. ett enda djur sätter inspektören ett kryss i punkten ”Nej” och skriver in ytterligare information (bl.a. djurets EU-signum och orsaken till att anmälningstiden överskridits) i punkten ”Brister/ytterligare utredningar”.

I registret kontrolleras dessutom för några djur, att de anmälda uppgifterna innehåller minst slaktdatum, djurets EU-signum, avhämtningsdatum och slaktvikt. Eventuella brister skrivs in i den punkt som reserverats för detta.

Punkt 2.2. Övervakning av bokföringen över slaktdjur

De uppgifter från får- och getregistret eller nötdjursregistret som finns på övervakningslistan jämförs med det vägningsprotokoll som slakteriet för. På övervakningslistan skrivs ut Anmälarens kod, Slaktnummer, Slaktvikt/slaktkroppens vikt, Slaktvikt/kasserad, Avhämtningsdatum (uppsamlingsdatum), Slaktdatum, Lägenhetssignum (stödsökande) Djurens födelsetid, Dröjsmålsdagar och EU-signum. Den sista kolumnen har plats för bokföringens kontrollkod.

Särskilt avseende ska fästas vid att de slaktvikter som anmälts till registret motsvarar uppgifterna i slakteriets bokföring, eftersom rätten till bidrag och stöd för djuret bestäms på basis av slaktvikten. Slakteriet ska anmäla slaktvikterna med varmviktsavdrag (2 %) dvs. som kallvikt till registret. Slaktvikten (slaktkroppens varma vikt) efterfrågas inte på blanketten, och den behöver inte anmälas till registret, så därför behöver man vid kontrollen inte försäkra sig om att varmviktsavdraget är korrekt beräknat. Slaktvikten ska uppges med en decimals noggrannhet med användning av normala matematiska avrundningsregler. Till exempel ett lamm som väger 18,25 kg anmäls således som 18,3 kg och 17,79 kg anmäls som 17,8 kg. Ett lamm som väger 17,974 kg anmäls för sin del som 18,0 kg. Nötslakteriernas praxis är att slaktvikten avrundas nedåt till närmaste halvkilo, vilket kan betraktas som en godtagbar metod.

En slaktkropp kan kasseras i sin helhet, och då antecknas 0,0 kg som slaktvikt, eller också kan bara en del av slaktkroppen kasseras. När de kasserade delarnas vikt dras av från slaktvikten får man den redovisade vikten som ligger till grund för det pris som slakteriet betalar till producenten. Den redovisade vikten är alltid lika stor eller mindre än slaktvikten. Det är inte obligatoriskt att anmäla den redovisade vikten till fårregistret, och man behöver inte fästa avseende vid den vid kontrollen.

Uppgifter om transportmedlet behöver inte anmälas, om djuren har förts med djurhållarens transportmedel. Inte heller slaktnumret är en obligatorisk uppgift i slaktanmälan, och därför blir det ingen anmärkning om det saknas. Slaktnumret är det hanteringsnummer som slakteriet ger slaktkroppen. På Livsmedelsverkets webbplats finns en snabbguide till får- och getslakterier och förmedlare om uppgörandet av anmälan. I den ingår anvisningar om bl.a. anmälan av slaktvikt i samband med att slaktanmälan görs upp. [25]

Om det på övervakningslistan finns djur som slakteriet har slaktat i ett mobilt slakteri, men som djurförmedlaren har anmält till registret (bl.a. företag i köttbranschen), kontrolleras också de här djurens slaktvikter. Ta reda på vilka vikter slakteriet har uppgett till förmedlaren och om uppgifterna motsvarar de uppgifter som är införda i registret och på övervakningslistan. En uppgift om den som låtit slakta djuret finns på övervakningslistan. Om det handlar om mobil slakt och den som låtit slakta djuren har gjort anmälningarna, är fårregistrets uppgift om den som låtit slakta djuren (ägarkategori, signum och namn) någon annan än slakteriet.

För varje djur på övervakningslistan antecknas en kontrollkod på följande sätt: 

Kontrollkod

Grund

1

Godkänt, uppgifterna stämmer överens

2

Lindriga brister, uppmaning att avhjälpa dessa

3

Uppgifter saknas/är felaktiga eller ett djur på övervakningslistan finns inte i vägningsprotokollet

Om uppgifterna på övervakningslistan och i slakteriets vägningsprotokoll stämmer överens ges djuret koden 1. Om till exempel avhämtningsdatumet eller slaktdatumet inte är samma i vägningsprotokollet och på övervakningslistan ges djuret koden 2. Om alla uppgifter om djuret inte finns i vägningsprotokollet eller om uppgifterna är oriktiga, t.ex. fel lägenhetssignum eller fel slaktvikt, ges koden 3.

När alla djur på övervakningslistan är genomgångna räknas kontrollkoderna från övervakningslistan och resultatet förs in i protokollet i tabellen i punkt 2.2 Sammanfattning av kontrollkoderna för djuren på övervakningslistan.

I övervakningsprotokollet eller på en separat bilaga antecknas för vart och ett djur en utredning av de observerade bristerna, om kontrollkoden är någon annan än 1. Om det konstateras lindriga brister i uppgifterna om djuren (dvs. kod 2), antecknas som övervakningsresultat i punkt 7 ”Lindriga brister, uppmaning att avhjälpa dessa”. Om koden som ges är 3, går inspektören till väga enligt instruktionerna i punkt 5. Om det vid övervakningen konstateras att stödvillkoren inte uppfylls för något bestämt djur, underkänns djuret vid övervakningen.[26]

Punkt 3. Slakteriets rutiner vid identifiering av slaktdjuren

Genom att intervjua slakteriets representant utreds rutinerna i anslutning till identifieringen av djuren. Likaså utreds förfarandet med djur utan öronmärke samt hur öronmärkena förstörs.

Punkt 3.1 I vilket skede avläses slaktdjurens öronmärken

Anteckna tidpunkten för avläsning av EU-signumen i enlighet med alternativen i protokollet. Alternativen är vid lastningen på gården, när lasten lossas vid slakteriet, före slakt, vid vägning, efter slakt och i något annat skede.

I samband med slakt bör djurets EU-signum kontrolleras också i örat för att säkerställa att det inte är olika signum på papperet och i örat.

Punkt 3.2. På vilket sätt registreras slaktdjurens öronmärken

Anteckna sättet att registrera EU-signumen i enlighet med alternativen i protokollet. Vid registrering direkt i datasystemet faller mellanskedet med manuell bokföring bort. Om öronmärkena registreras för hand i slakteriets bokföring konstateras det hur tydlig och riktig den manuella bokföringen är.

I protokollet antecknas dessutom hur registreringen av signumen säkerställs, huruvida ett kontrolltecken för signumet används och huruvida det finns en åtgärdsplan om kontrolltecknen är motstridiga. På övervakningslistan anges hela EU-signumet vars sista tecken är ett kontrolltecken.

Vid elektronisk lagring av slaktanmälan i får- och getregistret ska enbart EU-signumets signifikanta siffror matas in i registret. Kontrolltecknet dyker upp på skärmen vid övergång till följande skede. Kontrolltecknet ska stämma överens med det signum under vilket djuret har anmälts till slakteriet.

För att ursprunget ska säkerställas ska slakteriet och slaktplatsen göra en registerförfrågan hos nötdjursregistret innan nötkreaturen tas emot på slakteriet eller slaktplatsen.[27]

Anteckna i protokollet vilka andra förfaranden slakteriet använder sig av för att säkerställa djurets ursprung (jordbrukarens utskrift från registret när djuren levereras, köpeavtal, registreringskort och liknande förfaranden).

När det gäller nötkreatur är en registerförfrågan obligatorisk före avhämtning till slakt, när det gäller får är den frivillig. Genom förfrågan försäkrar man sig om att nötkreaturets registrering är i ordning och att länsveterinären inte har utfärdat restriktioner för förflyttningen av kreaturet eller att NTM-centralen inte har utfärdat temporärt förflyttningsförbud för kreaturet på grund av sjukdom eller avsaknad av öronmärkning.

Inspektören antecknar i protokollet huruvida slakteriet tar emot djur som saknar öronmärken och hur man går till väga med dessa djur. Ett nötkreatur som skickas till slakteriet ska vara vederbörligt märkt, dvs. ha två öronmärken med läsbart EU-signum.[28] Ett bristfälligt märkt nötkreatur eller ett nötkreatur som saknar öronmärken får inte tas med i slakttransporten eller slaktas [29]. Besiktningsveterinären är skyldig att underkänna ett nötkreatur som levande vid granskningen, om djuret inte är vederbörligt märkt. Om inspektören vid kontrollen upptäcker att slakteriet tar emot djur som saknar öronmärken och djuren slaktas, antecknas detta i punkt 5.2 och slakteriet ges tillfälle att lämna en förklaring. Om förklaringen inte är tillräcklig ges slakteriet en anmärkning som antecknas i punkt 5.3. Detta gäller enbart slakteriövervakning av bidrag.

Anteckna i protokollet hur öronmärkena förstörs. Öronmärkena ska förstöras så att de inte går att använda på nytt för märkning av nötkreatur.[30] Om sättet på vilket öronmärkena förstörs är bristfälligt (märkena till exempel slängs i blandavfallet), uppmanas slakteriet ändra sitt tillvägagångssätt. I punkt 5.2 antecknar inspektören hur öronmärkena förstörs och meddelar anvisningar till slakteriet. Slakteriet kan också ges en anmärkning på det sätt som beskrivs ovan.

Punkt 4. Kontroll av att slaktproceduren är korrekt

Efter intervjun tas skyddsutrustningen på och kontrollen fortsätter genom slaktlinjen från den rena delen mot djurhållningsplatsen där de djur som inväntar slakt hålls. I dessa lokaler konstateras (i mån av möjlighet) omständigheterna i punkt 3 i protokollet (slakteriets rutiner vid identifiering av slaktdjuren) på praktisk nivå. Dessutom kontrolleras genom urval att de slaktprocedurer som genomförts på kontrolldagen är adekvata.[31] Kontrollen av slaktprocedurerna kan utföras som ett urval av antingen levande djur eller från slaktlinjen.

Punkt 4.1 Djurantal och kontroll av uppgifterna om djuren

 EU-signumen för de djur som vid övervakningstidpunkten inväntar slakt eller som finns på slaktlinjen kontrolleras och jämförs efter kontrollen med uppgifterna i vägningsprotokollet och uppgifterna som slakteriet har anmält till får- och getregistret eller nötdjursregistret. Om antalet djur som ska slaktas är färre än 5 vid övervakningstidpunkten, kontrolleras alla djur. Om djuren är 5 eller flera, kontrolleras 5–8 djur. Fårens öronmärken kan avläsas på slaktlinjen, eftersom avläsandet av öronmärken hos levande får kräver att djuret fångas in vilket kan orsaka stress hos djuren.

  • Antalet levande djur som inväntar slakt i slakteriets ladugård räknas och förs in i protokollet
  • Antalet slaktade djur på slaktlinjen antecknas
  • Antalet djur vars öronmärken kontrollerades och kön konstaterades antecknas
  • Antalet djur som saknar öronmärke antecknas

I tabellen i protokollet antecknas djurens EU-signum från öronmärkena (t.ex. FI000009855385-7) och i fråga om nötkreatur också djurets kön enligt följande modell:

EU-signum

Öronmärke *

Vikt
(får och nöt-kreatur)

Kön
(nötkreatur)

Vägnings-protokoll *

Register*

FI000009855385-7

1

19,5

N

1

1

Öronmärke*: Någon av följande koder antecknas: 

1 = i ordning (två öronmärken hos nötkreatur och åtminstone ett öronmärke hos får)

2 = det ena öronmärket saknas (gäller bara nötkreatur)

3 = bägge öronmärkena saknas

Ett nötkreatur kan märkas i ena örat med ett rött temporärt märke om dess egentliga öronmärke har ramlat av strax före djuret går till slakt och man inte längre hinner skaffa ett normalt ersättande märke till djuret.[32] I dessa fall antecknas koden 1 för djuret.

Kön: Kontroll av nötkreaturets kön N (hona) eller U (hanne)

Efter kontrollen begärs en kopia på den aktuella dagens vägningsprotokoll av slakteriet och följande uppgifter förs in i protokollet:

Vikt: Slaktvikten från slakteriets vägningsprotokoll

Vägningsprotokoll*: Anteckna 1, om djuret återfinns i vägningsprotokollet och dess vikt och andra uppgifter stämmer överens med registeruppgifterna, 2, om uppgifterna är oriktiga, t.ex. fel slaktdatum och 3, om uppgifterna är bristfälliga, t.ex. avhämtningsdatumet inte finns med i vägningsprotokollet.

Register*: Anteckna 1, om uppgifterna i får- och getregistret eller nötdjursregistret stämmer överens med registeruppgifterna, 2, om det finns oriktiga uppgifter i registret och 3, om uppgifterna är bristfälliga.

Om inspektören påträffar djur som saknar öronmärken begärs av slakteriet en fritt formulerad utredning om djuren och de åtgärder som hänför sig till dessa djur.

Begäran om utredning antecknas som lämnad i punkt 4.1 (Utredningen har begärts och fogas till inspektionsprotokollet) i protokollet.

Punkt 4.2 Kontroll av slaktlinjen

Avsikten med besöket vid slaktlinjen är att fastställa om det som har angetts under intervjun svarar mot observationerna i slakteriet. Det fastställs bland annat hur djurets EU-signum följer kroppen genom de olika slaktfaserna, i vilket skede märkena i praktiken avläses och hur de avläses, om det finns omärkta djur på linjen, om det finns en risk för att märkena och kropparna förväxlas osv. Vid behov preciseras uppgifterna som har inhämtats under intervjun.

I protokollet antecknas om det vid kontrolltidpunkten fanns djur på slaktlinjen och, om så var fallet, om slakteriets rutiner motsvarade det som konstaterats vid intervjun. Vid behov antecknas eventuella avvikelser och ytterligare information i den för ändamålet reserverade punkten. Om slakteriets representant säger att det inte finns några djur som ska slaktas, besöker inspektören ändå slaktlinjen för att säkerställa saken.

Punkt 5. Sammanfattning och övervakningsobservationer

Punkt 5.1 Allmänt/Ringa brister

Observationer av och eventuella ringa brister i slaktprocedurerna och bokföringen konstateras.  Exempel på ringa brister: sporadiska dröjsmål med anmälningar till djurregistret, obetydliga fel i bokföringen när det gäller bl.a. avhämtningsdatumet eller uppenbara felslagningar. Det ska alltid avvägas från fall till fall huruvida bristerna och försummelserna är ringa. Om det råder oklarhet om huruvida en brist är ringa ska inspektören kontakta Livsmedelsverkets kontrollenhet. En utredning om konstaterade brister ska begäras av slakteriet före utgången av den tidsfrist som antecknas i denna punkt i protokollet. Begäran om utredning, en redogörelse av de omständigheter som utredningen gäller och en tidsfrist för att ge in utredningen kan framföras muntligt till slakteriet. Vid behov kan begäran också skickas med e-post eller vanlig post efter slakteribesöket.

Oklara fall på övervakningslistan får slakteriet reda ut, och slakteriet åläggs att korrigera eventuella oriktiga uppgifter. Om felet har berott på slakteriets verksamhet orsakar det ingen sanktion för det bidrag eller stöd som jordbrukaren får.

Punkt 5.2 Försummelser eller verksamhet i strid med anvisningarna samt anvisningar om avhjälpande av dem

Inspektören antecknar uppenbara samt allvarliga och/eller uppsåtliga försummelser som konstaterats vid kontrollen och/eller verksamhet som strider mot anvisningarna samt ger instruktioner om hur de kan avhjälpas. Uppenbara försummelser eller uppenbar verksamhet i strid med anvisningarna kan vara t.ex. systematiska dröjsmål vid inlämning av anmälningar till djurregistret och/eller systematiska brister i anmälningarna till djurregistret, brister och fel i bokföringen (vägningsprotokollet) (se punkt 2.2), att slaktdjurens öronmärken inte har avlästs, att öronmärken sparas eller förmedlas vidare t.ex. med hudar och skinn, och att djur som saknar öronmärke tas emot/slaktas. Vid kontrollen ska inspektören alltid för de upptäckta bristernas del utreda noggrant huruvida det är fråga om en försummelse och/eller (uppsåtlig) verksamhet i strid med anvisningarna. 

Om det upptäcks fel i de anmälningar som ett slakteri som anmält sig till bidragssystemet har gjort till djurregistren eller om det upptäcks brister i slaktprocedurerna skall slakteriet ge en förklaring före ett utsatt datum. Det utsatta datumet antecknas i protokollet och slakteriets utredning fogas till inspektionsprotokollet.

Ingen anmärkning ges om utredningen är tillräcklig och man kan konstatera att felet eller bristen inte varit av uppsåtligt slag eller inte berott på en försummelse. Uppenbara försummelser och uppenbar verksamhet i strid med anvisningarna föranleder en anmärkning i punkt 5.3, om ingen utredning inkommer före tidsfristens utgång eller om utredningen inte är tillräcklig enligt NTM-centralens bedömning. 

I fråga om nordligt stöd för slaktade nötkreatur ges ingen anmärkning. Ett djur underkänns vid slakteriövervakningen om förutsättningarna för beviljande av slaktstöd inte uppfylls (t.ex. djurets slaktvikt eller ålder).[33]

Punkt 5.3 Anmärkningar som ges med anledning av sådana försummelser och/eller sådan verksamhet i strid med anvisningarna som konstaterats vid kontrollen

I den här punkten antecknas en anmärkning som givits för en sådan observerad försummelse eller sådan verksamhet i strid med anvisningarna som det berättas om i punkt 5.2 och som slakteriet inte har gett (tillräcklig) utredning om. Anmärkningar ges inte vid slakteriövervakning av nationellt slaktstöd utan enbart för brister som observerats vid slakteriövervakning av bidrag för nötkreatur eller bidrag för slaktlamm och slaktkillingar. När det gäller påföljder av en allvarlig och/eller uppsåtlig försummelse som observerats på nytt vid övervakningen, tillämpas påföljderna enligt kommissionens förordning genom att slakteriet utesluts från systemet för minst ett år[34]. Ett separat beslut i ärendet ska ges till slakteriet.

Punkt 6. Brister som konstaterats vid kontrollen

Här antecknas de brister som konstaterats vid kontrollen, om resultatet av kontrollen är något annat än ”I ordning”.  Alternativen är följande:

  • Brister i anmälan av slaktuppgifter (punkt 2.1)
  • Bristfällig bokföring (punkt 2.2)
  • De djurspecifika uppgifterna i vägningsprotokollet motsvarar inte uppgifterna i djurregistret (punkt 2.2 innehåller kod 3)
  • Brister i avläsningen av öronmärken (punkt 3)
  • Brister i registreringen av öronmärken (bl.a. kontrollmärke eller liknande verifiering används inte (punkt 3.3)
  • Bristfälligt sätt att förstöra öronmärkena (punkt 3.3)
  • Andra brister, vilka?

Punkt 7. Kontrollresultat

Efter avslutad kontroll antecknas resultatet av kontrollen i punkt 7 i övervakningsprotokollet. I protokollet ska lämnas alla uppgifter som övervakningsresultatet baserar sig på. Som avslutning på kontrollbesöket underrättas slakteriets representant om observationerna från slakteriövervakningen.

Om slakteriet ombeds ge en utredning av de observerade bristerna antecknas resultatet av övervakningen först när utredningen har inkommit eller tidsfristen löpt ut.

Om inga brister har upptäckts vid kontrollen sätter inspektören ett kryss i punkten ”I ordning”. Om det vid kontrollen upptäcktes lindriga brister t.ex. i bokföringen eller sporadiska fördröjningar i anmälan av slaktuppgifter eller andra motsvarande lindriga brister, begär inspektören en utredning av slakteriet och antecknar i punkt 5.1 det datum då utredningen senast ska ha lämnats in. Om den inhämtade utredningen inte anses vara tillräcklig, eller om slakteriet inte lämnar in någon utredning alls, sätter inspektören ett kryss i punkten ”Lindriga brister, uppmaning att avhjälpa dem har getts”. Om utredningen är tillräcklig antecknas ”I ordning” som resultat av kontrollen.

Resultatet av slakteriövervakning av bidrag för nötkreatur och bidrag för slaktlamm och slaktkillingar kan också vara ”Försummelse och/eller uppsåtlig verksamhet i strid med anvisningarna, föranleder anmärkning”, om det vid kontrollen konstaterades tydliga, allvarliga eller uppsåtliga försummelser eller verksamhet i strid med anvisningarna, och om den utredning som slakteriet lämnat in inte är tillräcklig. En anmärkning som getts ska skrivas in i punkt 5.3. De konstaterade försummelserna och verksamheten i strid med anvisningarna skrivs in i punkt 5.2. Om den utredning som slakteriet lämnat in är tillräcklig antecknas som övervakningsresultat ”Lindriga brister, uppmaning att avhjälpa dem har getts”.

Om det vid övervakningen konstateras försummelser ska NTM-centralen med hjälp av tidigare övervakningsprotokoll utreda om slakteriet tidigare har fått en anmärkning eller om det är frågan om en försummelse eller verksamhet i strid med anvisningarna som har observerats för första gången. Om det gäller en allvarlig/uppsåtlig upprepad försummelse antecknas som övervakningsresultat ”Andra gången observerad försummelse och/eller uppsåtlig verksamhet i strid med anvisningarna. Slakteriet utesluts ur systemet för det stödår som följer på övervakningen.”

Punkt 8. Slakteriets representants påpekanden om övervakningen

Slakteriets representant ges tillfälle att anteckna sina påpekanden om kontrollen i protokollet eller på en separat bilaga.

Punkt 9. Underskrifter

Som avslutning på kontrollen ombeds slakteriets representant underteckna protokollet. Underskrift får inte begäras i ett halvfärdigt protokoll. Om protokollet blir oavslutat på grund av någon ytterligare utredning eller på grund av punkt 4.1 (Djurantal och kontroll av uppgifterna om djuren), skickas protokollet senare för att undertecknas (när uppgifterna har förts in i registret och kontrollerats). Ett undertecknat protokoll får inte ändras utan att man reserverar ett nytt tillfälle för undertecknande och delfående.

Övervakningsprotokollen i original förvaras vid NTM-centralen eller Statens ämbetsverk på Åland. Skannade kopior i PDF-format av de färdiga övervakningsprotokollen med bilagor skickas till Livsmedelsverkets registratur på e-postadressen kirjaamo@livsmedelsverket.fi. I rapportens följebrev hänvisas till denna övervakningsanvisnings ärendenummer.

Ytterligare information lämnas för övervakningens del av Tiina Koivula, tfn 0295 20 4449 i fråga om stödvillkoren för bidraget för slaktlamm och slaktkillingar samt bidraget för nötkreatur av Iida Parikka, tfn 0295 20 4588 och i fråga om stödvillkoren för det nordliga slaktstödet för nötkreatur av Ulla Sihto, tfn 0295 20 4996. E-postadresserna har formen fornamn.efternamn@livsmedelsverket.fi.

3 Rättsnormer

  • Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 352/78, (EG) nr 165/94, (EG) nr 2799/98, (EG) nr 814/2000, (EG) nr 1290/2005 och (EG) nr 485/2008 (förordning (EU) nr 1306/2013)
  • Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 640/2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 vad gäller det integrerade administrations- och kontrollsystemet och villkor för avslag på eller indragning av betalningar samt administrativa sanktioner som gäller för direktstöd, landsbygdsutvecklingsstöd och tvärvillkor (förordning (EU) nr 640/2014)
  • Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 809/2014, om regler för tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 vad gäller det integrerade administrations- och kontrollsystemet, landsbygdsutvecklingsåtgärder och tvärvillkor (förordning (EU) nr 809/2014)
  • Lag 192/2013 om verkställighet av jordbruksstöd (lag 192/2013)
  • Lag 193/2013 om Europeiska unionens direktstöd till jordbruket (lag 193/2013)
  • Lag 238/2010 om ett system för identifiering av djur (lag 238/2010)
  • Statsrådets förordning 9/2020 om nordligt stöd 2020 (SRf 9/2020)
  • Statsrådets förordning 502/2015 om övervakning av djurbidrag som finansieras av Europeiska unionen (SRf 502/2015)
  • Statsrådets förordning 106/2020 om övervakning av nationella stöd för växtproduktion och husdjursskötsel 2020 (SRf 106/2020)
  • Statsrådets förordning 11/2020 om bidrag för mjölkkor och nötkreatur, får- och getbidrag samt bidrag för jordbruksgrödor som betalas för 2020 (SRf 11/2020)
  • Jord- och skogsbruksministeriets förordning 469/2005 om märkning och registrering av får och getter, ändr. 356/2008 (JSMf 469/2005)
  • Jord- och skogsbruksministeriets förordning 326/2015 om identifiering av nötkreatur (JSMf 326/2015)

[1] SRf 9/2020 13 §
[2] SRf 11/2020 14 §
[3] SRf 106/2020 17 §
[4] SRf 192/2013 28 §
[5] Förordning (EU) nr 1306/2013 59 art., förordning (EU) nr 809/2014 33-34 art.
[6] SRf 106/2020 3 §
[7] Förordning (EU) nr 809/2014 33 art.
[8] Förordning (EU) Nr 809/2014 33 art.
[9] SRf 106/2020 5 §
[10] Lag 192/2013 22 §
[11] SRf 11/2020 14 §, Lag 238/2010
[12] Lag 193/2013 22 §
[13] Lag 193/2013 22 §
[14] SRf 11/2020 19 §
[15] Lag 238/2010 12-13 §; SRf 11/2020 8 §, 11-12 §
[16] Lag 11/2020 10 §
[17] Lag 193/2013 20 §
[18] SRf 11/2020 10 §
[19] Lag 238/2010 12-13 §, SRf 9/2020 13 §, JSMf 326/2015 3 §
[20] SRf 9/2020 13 §
[21] SRf 9/2020 13 §
[22] Förordning (EU) Nr 809/2014 43 art., Lag 192/2013 28 §
[23] Förordning (EU) Nr 809/2014 25 art.
[24] (EU) nr 809/2014 43 art.
[25] https://www.ruokavirasto.fi/sv/odlare/djurhallning/markning-och-registrering-av-djur/far-och-getter/slakterier-och-formedlarna/
[26] SRf 502/2015 7 §, SRf 106/2020 17 §
[27] Lag 238/2010 15 §
[28] Lag 238/2010 20 §
[29] Lag 238/2010 14 §
[30] JSMf 326/2015 4 §
[31] SRf 502/2015 7 §, SRf 106/2020 17 §
[32] JSMf 326/2015 6 §
[33] SRf 106/2020 17 §
[34] Förordning (EU) 640/2014 art. 33.2