Norovirus

Livsmedelsburna epidemier

Figur 1.*) Livsmedelsburna epidemier orsakade av norovirus år 2000–2020 (pdf)

2021

År 2021 orsakade norovirus 9 livsmedelsburna epidemier där sammanlagt 260 personer insjuknade. Av dessa var två små, epidemier med högst tio insjuknade, och resten medelstora. Norovirus var liksom tidigare år den oftast identifierade patogenen och i åtminstone fyra av epidemierna var infekterad kökspersonal en bidragande faktor.

2020

År 2020 orsakades 9 epidemier av livsmedelsburet norovirus där sammanlagt 96 personer insjuknade. Liksom under tidigare år var norovirus var den allmännaste identifierade patogenen, även om dess relativa andel av epidemierna var klart mindre. I åtminstone fem av epidemierna var infekterad kökspersonal en bidragande faktor.

2019

År 2019 rapporterades 22 norovirusepidemier med sammanlagt 471 insjuknade. Noroviruset var alltjämt den allmännaste identifierade patogenen i livsmedelsburna epidemier. En typisk bidragande orsak till epidemin är infekterad kökspersonal och infektionen sker i samband med en restaurangmåltid, olika evenemang eller dylikt. En allmän faktor som leder till epidemier är råvaror som kontaminerats med norovirus, såsom ostron, musslor och utländska djupfrysta bär. Under år 2019 var ostron överförande livsmedel i åtminstone fyra och djupfrysta blåbär i tre epidemier.

2018

Under år 2018 var norovirus orsaken till 27 livsmedelsburna epidemier, och därmed den allmännaste identifierade patogenen. Sammanlagt 1430 människor insjuknade i epidemierna. I flera av epidemierna hade de insjuknade ätit på restaurang, i kafé eller under olika evenemang. I åtminstone 13 fall var en bidragande faktor till uppkomsten av epidemierna infekterad kökspersonal.

I maj rapporterades en större norovirusepidemi i Helsingfors, då 292 personer insjuknade efter att ha serverats sjukhusmat. Det överförande livsmedlet var drottningkvarg och/eller isbergssallad. I det här fallet var orsaken till uppkomsten av epidemin kontamination av råvaran och otillräcklig upphettning.

2017

År 2017 rapporterades 10 epidemier som orsakats av norovirus. I åtminstone fem av fallen konstaterades infekterad kökspersonal vara en bidragande faktor. I februari insjuknade exempelvis 50 personer i en skola i Tammerfors efter att de ätit semlor med ost och gurka. I maj i sin tur orsakade en hemlagad smörgåstårta att 12 personer insjuknade.

I två av matförgiftningsfallen var det överförande livsmedlet jordgubbar som kontaminerats på den ursprungliga jordgubbsodlingsgården. I mars insjuknade sammanlagt 49 personer i flera olika kommuner varvid det överförande livsmedlet visade sig vara färska jordgubbar. I juni orsakade djupfrysta jordgubbar kontaminerade med norovirus 83 sjukdomsfall i Nykarleby.

2014–2016

Under åren 2014–2016 orsakade norovirus sammanlagt 42 epidemier, varav en stor, 36 medelstora och 5 små. I 26 av epidemierna var en bidragande faktor infekterad kökspersonal samt bristfällig handhygien.

I november 2016 insjuknade cirka 100 personer efter att ha ätit lunch på en restaurang belägen i Riihimäki. De insjuknade led av illamående, kräkningar, diarré, magont och feber. Norovirus konstaterades från patientprover och norovirus av samma stam isolerades även från prover från restaurangpersonalen. Vid undersökningen framgick också att flera ur personalen hade insjuknat i magsjuka under samma vecka.

I maj år 2014 rapporterades om ett fall, där personer från två företag i Helsingfors insjuknade efter att ha ätit mat som levererats av ett cateringföretag i Esbo. Vid noggrannare utredningar framgick att antalet insjuknade var nästan 70, från flera olika företag. Maten som cateringföretaget levererat var huvudsakligen smörgåsar med olika pålägg samt matiga sallader. En av personerna som hanterade livsmedlen hade haft symtom på magsjuka. Samma norovirusstam påträffades i prover från både patienterna och cateringföretagets personal.

2013

År 2013 var norovirus orsaken till 13 (30 %) av de livsmedelsburna epidemierna.

I maj−juni insjuknade 170 personer i magsjuka på ett hotell. Sjukdomsfall förekom under en längre tid, hos många av hotellets kundgrupper. Förutom någon livsmedelskälla och smitta mellan människor misstänktes även dricksvattnet som smittokälla. Symtomen, inkubationstiden och sjukdomens tidsförlopp tydde på norovirus, men proverna från patienterna som undersöktes med sedvanliga PCR-metoder var negativa för både norovirus och sapovirus. Noggrannare molekylärbiologiska analyser påvisade till slut att patogenen var en ovanlig norovirus av genotyp 1. Då analyserna upprepades i maj påträffades norovirus av samma typ i hotellets vattenprover och från rengjorda ytor. Hotellets dricksvatten leddes från dess egen brunn och det behandlades inte före användning. Man fick bukt med epidemin genom att beordra att vattnet skulle kokas, rengöra och desinficera hotellets vattenbehandlingssystem samt effektivera städningen av hotellutrymmena för att hindra nya smittor. Det har inte gått att utröna hur vattnet kontaminerades och orsakerna som ledde till det.

 

Dricksvattenburna epidemier

Figur 2.*) Dricksvattenburna epidemier orsakade av norovirus år 2000–2020 (pdf)

2021

År 2021 orsakade norovirus en liten dricksvattenburen epidemi, där 5 personer insjuknade efter att ha använt kontaminerat vatten från hyresstugornas borrbrunn.

2020

År 2020 orsakade norovirus en dricksvattenburen epidemi, då 8 personer insjuknade till följd av kontamination av borrbrunnsvatten i Kittilä.

2019

År 2019 var norovirus orsaken till att 18 personer insjuknade i en dricksvattenburen epidemi.  Personerna som insjuknat i en kortvarig kräksjuka med diarré hade använt borrbrunnsvatten som hade kontaminerats av fastighetens eget avloppsvatten till följd av en täppt WC. I vattenproverna påträffades förutom indikatorbakterier för fekal kontamination även rikligt med norovirus.

2018

Den största epidemin under år 2018 var en dricksvattenburen epidemi, där sammanlagt 463 personer insjuknade. Epidemin uppkom då ett kommunalt vattenledningsnät kontaminerades med avföring till följd av en bruten rörledning. I såväl vattnet som hos de insjuknade påträffades flera olika patogener, men enligt den huvudsakliga patogenen statikstikfördes den som en norovirusepidemi.

En annan dricksvattenburen epidemi orsakad av norovirus under år 2018 hänfördes till kontamination av borrbrunnsvatten med avloppsvatten hos en inkvarteringsföretagare.

2017

Kontaminerat borrbrunnsvatten hos ett privat inkvarteringsobjekt orsakade sjukdomsfall hos 58 personer år 2017. Vid analyser av brunnsvattnet och patientprover påvisades norovirus och kvaliteten på brunnsvattnet var annars också bristfällig. Man misstänkte att inkvarteringsobjektets eget avloppsvatten hade kontaminerat vattnet.

2014–2016

Under åren 2014–2016 uppkom misstankar om att norovirus hade orsakat två dricksvattenburna epidemier, där uppskattningsvis 96 personer insjuknade. I ingetdera fallet påträffades norovirus i dricksvattnet, men i det ena fallet påvisades norovirus prover från patienterna. I det andra fallet i sin tur tydde enbart patienternas symtom på en epidemi orsakad av norovirus.

2013

Den mest betydande dricksvattenburna epidemin under år 2013 var en norovirusepidemi, där 174 personer insjuknade på ett hotell i Esbo. Epidemin som inträffade i maj rörde flera grupper som besökte hotellet. Misstanke uppkom om att hotellets egen schaktbrunna hade kontaminerats av inrinnande ytvatten, men den definitiva orsaken förblev emellertid outredd. 

2011

År 2011 var norovirus orsak till fyra dricksvattenburna epidemier och var samtidigt den allmännaste identifierade orsaken till vattenepidemier. Under året insjuknade sammanlagt 62 personer i epidemier orsakade av norovirus.

 

*) Bilderna uppdateras inte efter år 2020. De nyaste uppgifterna finns på Livsmedelsverkets webbtjänst (på finska)

 

 

 

Sidan har senast uppdaterats 1.7.2022