Salmonella

Livsmedelsburna epidemier

Figur 1.*) Livsmedelsburna epidemier orsakade av salmonella år 2000–2020 (pdf)

2021

Salmonella orakade sju livsmedelsburna epidemier år 2021 där sammanlagt 824 personer insjuknade. Årets största livsmedelsburna epidemi inträffade i juni i Jyväskylä där 620 barn och 108 personer från personalen på olika daghem insjuknade. Till daghemmen kom det mat från samma centralkök och som överförande livsmedel identifierades en sallad som innehöll flera olika grönsaker. I salladen påvisades samma Salmonella Typhimurium -stam som från patienterna.

I februari inträffade i Karleby en medelstor salmonellaepidemi, där det överförande livsmedlet var djupfrysta tomatkuber. Efter epidemin lade tillverkaren till förpackningspåskrifterna en uppmaning att hetta upp produkten före konsumtion. Årtes 2020 S. Kedougou -epidemi fortsatte på olika håll i Finland ända till juli då 13 personer insjuknade efter att ha ätit riven zucchini. I alla dehär fallen hade råvaran sannolikt förorenats redan i primärproduktionen.

2020

Salmonella var alstrare till tre matförgiftningsepidemier under år 2020. I S:t Michel insjuknade sju personer efter att ha ätit riven zucchini som serverats i ett serviceboende. Patogenen som orsakade epidemin konstaterades vara Salmonella Kedougou, och samma salmonellastam påvisades både hos de insjuknade och i den rivna zucchinin som bereddes i ett centralkök. Salmonella Agona orsakade en liten epidemi där fyra personer insjuknade och Salmonella Saintpaul konstaterades vara patogenen i en epidemi där 10 personer insjuknade efter en skolmåltid.

2019

Salmonella Poona orsakade nio smittfall i vårdboenden. Den gemensamma faktor som sammanband smittfallen kunde spåras till färdigskurna vattenmelontärningar. Ingen salmonella påvisades emellertid i tärningarna.

2018

År 2018 rapporterades fem salmonellaepidemier. I juni orsakade Salmonella Agama 14 sjukdomsfall i Vanda. De insjuknade hade ätit av en hemlagad nötköttsgryta som en person med salmonellasmitta hade hanterat.

I tre epidemier konstaterades patogenen vara Salmonella Newport. I de här epidemierna insjuknade sammanlagt 38 personer, men de exakta smittkällorna förblev ouppklarade.

2017

I juni år 2017 rapporterades om en epidemi, där sammanlagt 32 personer insjuknade inom flera kommuner. Orsakaren till epidemin konstaterades vara Salmonella Enteritidis och det överförande livsmedlet var mungböngroddar.

I november orsakade Salmonella Bareilly sjukdomsfall hos 23 personer. Man misstänkte att smittkällan var kryddor.

2015–2016

Under åren 2015–2016 orsakade Salmonella två medelstora och en liten epidemi, där sammanlagt 70 personer insjuknade. I mars–maj år 2016 konstaterades en epidemi i Birkaland som orsakades av bakterien Salmonella Enteritidis. På basen av enkäter och uppspårningar fastställdes den sannolikaste smittkällan till utländska mungböngroddar, som återkallades från marknaden i Finland.

I juli 2015 orsakade Salmonella Newport sjukdomsfall hos 45 personer där smittan sannolikt överfördes via chiafröpuddingar som beretts i en affär.

2011–2013

Under åren 2011–2013 rapporterades sammanlagt sex salmonellaepidemier, varav tre var medelstora och tre små. Sammanlagt 140 personer insjuknade i epidemierna.

I augusti–september 2011 påvisades bakterien Salmonella Oranienburg hos 15 insjuknade personer; gemensamt för alla var att de hade ätit i samma lunchrestaurang i Helsingfors. Baserat på undersökningar kunde ingen specifik maträtt eller någon specifik måltidstidpunkt fastställas som orsak till sjukdomsfallen. Brister i restaurangens egenkontroll och verksamhetshygien kan ha bidragit till smittspridningarna.

I juni 2012 var Salmonella Agona den patogen som var orsaken till att nästan 100 personer insjuknade vid en sommarfest i Helsingfors. I de analyserade livsmedlen påvisades ingen salmonella, och inte heller kunde man via en enkätundersökning konstatera något samband mellan någon viss maträtt och de insjuknade. En möjlig överförande agent kan ha varit någon oupphettad råvara till någon av maträtterna som serverades.

Under perioden juni–oktober år 2012 påvisades på olika platser i Finland sammanlagt 40 fall av Salmonella Enteritidis FT 1B hos personer som inte hade rest utomlands före insjuknandet. Baserat på en enkätundersökning hade de insjuknade personerna ätit av en kycklingsallad oftare än referenspersonerna. Vid samma tidsperiod orsakade en identisk salmonellastam i Estland (genotyp SENT 117, sänkt sensitivitet för ciprofloxacin) en epidemi i en snabbmatsrestaurang i Tallinn. Evira (nuvarande Livsmedelsverket) spårade upp ursprunget till kycklingrätterna som de insjuknade i Finland ätit, varvid det framkom, att kycklingen i salladen som en del av de insjuknade hade ätit samt kycklingköttärningarna i kycklingrullarna som konstaterades utgöra det överförande livsmedlet som orsakade epidemin i Tallinn härrörde från samma kinesiska produktionsanläggning. I en analys som myndigheter i Storbritannien lät utföra av kycklingköttärningar från ifrågavarande produktionsanläggning konstaterades att det hos de finska och estniska patienterna samt i kycklingrullarna som serverades i Tallinn påvisades en identisk stam av S. Enteritidis. I Finland påvisades i samband med epidemin ingen salmonella i de analyserade kycklingköttärningarna. En artikel har publicerats om fallet https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/28770691/.

På en lantgård i västra Finland konstaterades i oktober 2013 salmonella hos nötboskapsbesättningen som led av diarré. Människorna på gården samt personerna som hade köpt obehandlad mjölk från gården undersöktes för salmonellasmitta. Hos nio personer, varav en uppvisade symtom, samt i nötboskapens avföring påvisades Salmonella Typhimurium.

 

Dricksvattenburna epidemier

Figur 2.*) Dricksvattenburna epidemier orsakade av salmonella år 2000–2020 (pdf)

 

*) Bilderna uppdateras inte efter år 2020. De nyaste uppgifterna finns på Livsmedelsverkets webbtjänst (på finska).

 

Sidan har senast uppdaterats 1.7.2022