Bakterien Ralstonia solanacearum som orsakar mörk ringröta på potatis är en karantänskadegörare. Observationer och misstänkta symptom ska omedelbart anmälas till Livsmedelsverket: kasvinterveys@ruokavirasto.fi.
Mörk ringröta förstör potatisknölar. Speciellt i varmt klimat är sjukdomen en betydande och effektivt spridande växtsjukdom. I Finland har sjukdomen inte påträffats, men risken finns att den kan spridas hit med importerad potatis. Symptomen syns tydligast på vårvintern i halverade knölar då ledkärlsringen blir brun. Sjukdomen sprids i bevattningsvattnet och latent med infekterade knölar.
Olika raser av Ralstonia solanacearum -bakterien smittar också många andra växtarter, speciellt i de varmare områdena på jordklotet. I Förenta Staterna förekommer till exempel en bakterieras, som infekterar pelargoner och denna ras har även påträffats i Europa. Sjukdomen kan också infektera tomaten och orsaka betydande skördeförluster.
Värdväxter
- För ras 3 är de huvudskaliga värdväxterna potatis och tomat.
- Övriga värdväxter för andra raser är till exempel pelargon, paprika, aubergine (äggplanta) och banan.
Utbredning
- Asien, Afrika: vida spridd.
- Amerika: vida spridd speciellt i Syd- och Mellan-Amerika.
- Europa: förekommer i flera länder i Syd- och Centraleuropa.
Symptom
- Symptom på potatisblast
- De första symptomen är slokande av bald- och skottspetsar dagtid.
- När sjukdomen fortskrider blir ledkärlen mörka vid basen och plantbasen blir brunrandig och bladen blir rödbruna i tonen.
- Ljust bakterislem sipprar ut från ledkärlen vid tvärsnitt.
- Symptom i potatisknölen
- Symptomen går bäst att urskilja i kluvna knölar på vårvintern.
- Ledkärlen är först ljusbruna och det sipprar ut ljust bakterislem.
- Då sjukdomen fortskrider kan ledkärlsringen börja ruttna och upplösas. Även mörkkantade ihåligheter börjar utvecklas i knölen. Ljust bakterislem pressas ut från groddarna och naveländan till knölens yta.
- I svalt klimat är symptomen lindriga i knölarna.
- Symptom på tomatblast
- Bladen vissnar under dagarna.
- När förhållandena är gynnsamma för bakterien vissnar hela växten. I mindre gynnsamma förhållanden utvecklas sjukdomen moderatare.
- En infekterad växt kan förbli liten och ha rikligt med senare utvecklade sekundära rötter på stjälken. Ledkärlen är brunfärgade och från stjälkens tvärsnittyta sipprar det ljust bakterislem.
- Symptomen hos pelargon
- Vissnande och gulnande av de nedersta bladen. Symptomen utvecklas vidare mot de övre bladen.
- Bakterieslem utsöndras från en kapad växts snittyta.
- Växten ruttnar och dör.
Symptom av mörk ringröta i ett potatisbestånd.
Bild: Dr. Ravelomanantsoa, SH Plant pathology laboratory, DRA, CENRADERU/FOFIFA, Antananarivo (MG), EPPO
Syptom av bakterien R. solanacearum i ett tomatbestånd.
Bild: Don Ferrin, Louisiana State University Agricultural Center, Bugwood.org
Livscykel och spridning
- Bakterien tränger in i värdväxten från jorden antingen via ett skadat rotsystem, sårigheter på stammen eller via klyvöppningar.
- Temperaturer på över 20 grader celsius påskyndar att bakterien sprider sig från rotsystemet till skottet. Hög luftfuktighet och våta förhållanden befrämjar också sjukdomens utveckling.
- Förhållanden som är ogynnsamma för sjukdomen resulterar i en måttlig eller symptomfri infektion.
- I växten förökar sig bakterien i kärlvävnaderna.
- Bakterien sprider sig med hjälp av infekterade knölar och infekterad jord. Eftersom smittan kan förekomma latent i knölarna, kan det vara svårt att upptäcka infekterade områden.
- Oftast sprids sjukdomen till odlingar med infekterad utsädespotatis eller med infekterat plantmaterial.
- Övriga smittvägar är bevattnings- och avrinningsvatten samt alla redskap och föremål som har varit i kontakt med infekterad potatis.
- Bakterien som spridit sig till jorden behåller sin smittsamhet i flera år.
- Sjukdomen kvarstår även i vilda värdväxter. Nattskatta och besksöta, vilka växer på stränder och förekommer även i Finland, kan sprida bakterien till vattnet, varifrån den sprider sig vidare.
Förhindrande av spridningen
- Mörk ringröta är en karantänskadegörare enligt växtskyddslagstiftningen. Om den påträffas i Finland, beslutar Livsmedelsverket eller NTM-centralen om bekämpningsåtgärder.
- Som bekämpningsåtgärder gäller förstörande av infekterade bestånd och knölar, odlingsbegränsningar, bruk av certifierat utsäde och god odlingshygien.