Päronpest (Erwinia amylovora) är en förödande bakteriesjukdom som förekommer i vissa växter av familjen Rosaceae. Symptomen är att skotten vissnar och svartnar och att växten dör. Sjukdomen sprids med angripna växter och insekter. Päronpesten är allmänt förekommande i flera EU-länder. Finland utgör en skyddad zon för päronpest i EU, varför värdväxter till päronpest får importeras till Finland enbart från andra skyddade zoner eller buffertområden där päronpest inte förekommer.
Värdväxter
- Äppelträd (Malus spp.)
- Päron (Pyrus spp.)
- Rosenkvitten (Chaenomeles spp.)
- Häggmispel (Amelanchier spp.)
- Hagtorn (Cratageus spp.)
- Oxbär (Cotoneaster spp.)
- Rönnar (Sorbus spp.)
- Kvitten (Cydonia spp.)
- Japansk mispel (Eriobotrya spp.)
- Mispel (Mespilus spp.)
- Eldtorn (Pyracantha spp.)
- Lagermispel (Photinia davidiana)
- Aronia –släkten är också utsatt för päronpest. Tillsvidare finns det inga begränsningar för införsel av släktens växter rörande päronpest.
Utbredning
- Ursprungligen från Nordamerika
- EU länder: Stor spridning i Nederländerna, Bulgarien, Grekland, Cypern och Rumänien. Päronpest förekommer i alla EU-länderna.
- Länder utanför EU: Stor spridning i till exempel USA och Kanada. Förekommer i flera länder utanför Europa och i Europa.
Symtom
- I brist på vatten böjs de unga skottens spetsar först nedåt som en herdestav
- På bladen bildas nekrotiska områden eller också svartnar bladskaften och mittnerven
- Till slut vissnar, svartnar och dör skotten med början från spetsen
- De slokande blomställningarna, vissnade bladen och skrumpna, svartnade frukterna sitter kvar på skotten
- De döda skotten är sega och böjliga
- Sjukdomen sprids småningom till grövre kvistar och på stammen bildas nekrosfläckar
- Från kanterna av fläckarna utsöndras under varma och fuktiga förhållanden bakterieslem i form av ljusa droppar
- Under fläckarna blir veden brun
Förstora bilden 
Förstora bilden
Päronpest orsakar till exempel att kvistspetsar blir bruna och bakterieslem utsöndras. Bilder: Kim Tilli och Kati Lankinen, Ruokavirasto.
Insjuknat päronträd: skotten har svartnat och dött (päronträd). Bild: Magnus Gammelgaard. Förstora bilden
Tidigt symptom: det unga skottet dör och blir bågböjt (päronträd). Bild: Magnus Gammelgaard. Förstora bilden
Biologi och spridning
- Päronpest orsakas av bakterien Erwinia amylovora
- Växter smittas av päronpest via blommor, vattenporer och klyvöppningar, korkporer eller mekaniska skador
- I växten förökas bakterien i veddelens kärl. Bakterierna täpper till kärlen så att vätsketransporten förhindras
- Päronpestbakterien övervintrar i växternas vävnader
- Den kan också överleva några månader i torkat bakterieslem och i torr jord
- Päronpestbakterien förökar sig bäst i varma och fuktiga förhållanden
- Päronpesten sprids med bakterieslem, som utsöndras från angripna växter, via insekter, fåglar, människor och regndroppar
- Speciellt pollinerande insekter sprider effektivt sjukdomen
- Päronpestbakterierna kan spridas långa sträckor med vinden via partiklar och vattendroppar i luften samt med plantmaterial
Förhindrande av spridning samt bekämpning
Finland utgör skyddszon i EU beträffande päronpest. Inom skyddszonen måste spridning av sjukdomen förhindras och förekomster bekämpas. Päronpestens värdväxter får importeras från andra EU-länder endast från områden som är fria från päronpest, dvs. från andra skyddszoner samt från buffertzoner. Växterna måste ha ZP-växtpass som anger deras ursprung. Från länder utanför EU är import av päronpestens värdväxter i huvudsak förbjuden.
Anmälningsskyldighet
Alla upptäckter av och misstankar om päronpest ska utan dröjsmål anmälas till Livsmedelsverkets enhet för växthälsa (kasvinterveys@ruokavirasto.fi).