Tallvedsnematod

Tallvedsnematoden (Bursaphelenchus xylophilus) är en karantänskadegörare som ska hindras från att sprida sig till omgivningen. Observationer och misstänkta symtom ska omedelbart anmälas till Livsmedelsverket: kasvinterveys@ruokavirasto.fi.

Tallvedsnematoden, som lever på barrträd, är en endemisk art i Nordamerika. Därifrån har den spridits med smittat virke till Östasien och Europa och orsakat omfattande skogsskador. Så gott som alla barrträd duger som värdväxter för tallvedsnematoden. De nordamerikanska tallarterna har blivit ganska resistenta mot tallvedsnematoden, men europeiska och asiatiska arter är mycket mottagliga och kan drabbas av stora skador. I Finland har inga tallvedsnematoder påträffats i naturen, fastän levande tallvedsnematoder har hittats i virke och i förpackningsmaterial av trä.

Värdväxter

  • Tallar (Pinus spp.)
  • Ädelgranar (Abies spp.)
  • Ceder (Cedrus spp.)
  • Lärkträd (Larix spp.)
  • Granar (Picea spp.)
  • Douglasgranar (Pseudotsuga spp.)
  • Hemlock (Tsuga spp.)

Utbredning

  • Asien: Japan, Kina, Sydkorea, Taiwan
  • Amerika: Kanada, Mexiko, USA
  • Europa: Spanien, Portugal

Kännetecken

  • En mikroskopiskt liten, cirka 1 mm lång genomskinlig rundmask.

Skador

  • Då tallvedsnematoderna förökar sig täpper de till trädets kådkanaler och kärlsträngar.
  • Då utsöndringen av kåda försvagas blir träden utsatta för skadegörare och sjukdomsalstrare.
  • Då kärlsträngarna täpps till hindras vätskeflödet och trädet vissnar och dör. Barren gulnar eller blir rödbruna. Den här vissnesjukan leder till att trädet dör som snabbast inom några månader.
  • I finländskt klimat skulle tallvedsnematoderna föröka sig långsammare och symtomen skulle inte nödvändigtvis synas.

Bursaphelenchus xylophilus pieni.jpgSkador orsakade av tallvedsnematod på tall. Foto: USDA.

Livscykel och spridning

  • Tallvedsnematoden sprids via långhorningar av släktet Monochamus.
  • Då tallvedsnematoden kommer till ett nytt träd lägger den ägg i trädets cellvävnad.
  • Tallvedsnematoden utvecklas snabbt, från ägg till fullvuxen på cirka tre dygn.
  • Under gynnsamma förhållanden förökar sig tallvedsnematoden snabbt.
  • Tallvedsnematoden tål låga temperaturer, till och med -17 grader Celsius, men den kräver en temperatur över +9,5 grader Celsius för att utvecklas. Optimala förhållanden är en temperatur på 25–30 grader Celsius, och då förökar den sig mycket snabbt.
  • Kan överleva i ett dött träd i flera år, men förökning sker endast i levande träd.
  • Stammarna på döende tallar är lämpliga äggläggningsplatser för långhorningar, som efter äggläggningen transporterar tallvedsnematoderna vidare till nya värdväxter.

Förhindrande av spridning samt bekämpning

  • Tallvedsnematoden är enligt växtskyddslagstiftningen en karantänskadegörare. Om den påträffas i Finland bestämmer Livsmedelsverket om bekämpningsåtgärder.
  • Tallvedsnematoden sprids främst via förpackningsmaterial av trä.
  • Införsel av obehandlat barrvirke från områden där tallvedsnematoden förekommer är förbjuden.
  • Det är förbjudet att importera barrväxter från länder utanför EU.
  • Förpackningsmaterial av trä som används i internationell handel ska vara behandlat enligt standarden ISPM 15.