Den sjukdom som kallas rödsjuka orsakas av bakterien Erysipelothrix rhusiopathiae, som förekommer allmänt i jorden.
Rödsjuka hos människor
Hos människor orsakar Erysipelothrix rhusiopathiae en hudinfektion kallad rödsjuka 2–7 dygn efter inkubationstiden. Smittan fås vanligtvis via ett hudsår eller en skråma när man hanterar sjuka djur eller fiskar.
I Finland följs inte förekomsten av rödsjuka hos människor på riksomfattande nivå. Om E. rhusiopathiae orsakar en sällsynt allmän infektion, där den kan odlas från blod eller ryggmärgsvätska, anmäls laboratoriefyndet till det riksomfattande registret över smittsamma sjukdomar.
Erysipelothrix rhusiopathiae i livsmedel
Svin som skickats till slakt får inte uppvisa symtom på rödsjuka. Rödsjuka som konstaterats i samband med köttbesiktning leder till att kroppen förkastas och inte används för livsmedel.
Rödsjuka hos djur
Hos svin orsakar rödsjukebakterien vanligtvis hög feber, fläckvis rodnad på huden samt ledinflammationer och hjärtklaffinflammationer. Bakterien kan smitta även andra däggdjur och fåglar. Hos fjäderfä, särskilt kalkoner, kan bakterien orsaka en allvarlig allmän infektion. Smittan sprids via sekret från sjuka och symtomfria smittbärande djur eller jord eller foder som förorenats av bakterien.
Rödsjuka som konstaterats hos svin hör till de djursjukdomar som ska anmälas månatligen enligt lag. Antalet anmälningar har minskat i jämn takt på 2000-talet. Det minskade antalet fall hos svin avspeglar uppenbarligen att det blivit vanligare med vaccin i förebyggande syfte. Ibland konstateras rödsjuka även på fjäderfägårdar. Även på kalkongårdar fästs särskild uppmärksamhet vid förebyggande av rödsjukesmitta.
Figur: Anmälda rödsjukefall på svingårdar från och med 2000 (pdf)
Figur: Konstaterade rödsjukefall på fjäderfägårdar från och med 2000 (pdf)