I denna spalt samlas Livsmedelsverkets svar på vanliga frågor om identifiering och registrering av hundar samt övervakning av det. Spalten kompletteras regelbundet.
Svaren i spalten är delvis Livsmedelsverkets tolkningar av tillämpningen av lagstiftningen. Tolkningarna är till sin rättsliga karaktär inte bindande för andra myndigheter eller aktörer. Frågor som rör tillämpningen av lagstiftningen avgörs i sista hand av domstol.
Jord- och skogsbruksministeriet beslutade 2021 att alla hundar som bor i Finland i fortsättningen ska identifieringsmärkas och registreras i ett myndighetsregister. Bestämmelser om identifiering och registrering av hundar finns i jord- och skogsbruksministeriets förordning 68/2022 (tidigare version 1/2021), där det föreskrivs bl.a. om märkning av hundar och om tidsfrister, identifieringsintyg och dess innehåll, registrering och anmälan om ändringar i registeruppgifter.
Ministeriet har bedömt att en obligatorisk märkning och registrering till sin del kan främja ansvarsfull uppfödning och försäljning av hundar och på så sätt förbättra hundarnas välbefinnande. Hundregistret i sig påverkar visserligen inte den olagliga verksamheten, men är säkert med som ett verktyg när man strävar efter att förebygga olaglig verksamhet. Med registreringen försöker man till exempel synliggöra de aktörer som säljer betydande mängder antingen importerade hundar eller hundar uppfödda i Finland.
De förhållanden i vilka hundarna hålls och valpar föds upp samt smugglingen av hundar kan man dock bäst påverka genom att förändra hundköparnas verksamhet. Det vore önskvärt att de som överväger att skaffa en hund skulle följa till exempel takorganisationernas anvisningar inom hundbranschen, så att man bäst kan försäkra sig om att valparna skaffas från ansvarsfulla uppfödare. Likaså ska det vid import säkerställas att importören iakttar importkraven. Det är mycket viktigt att köparen vid anskaffning av hunden försäkrar sig om att hunden har anmälts till myndighetsregistret. Om så inte är fallet bör hundköparen fundera på om det finns något i säljarens verksamhet som man vill dölja. Således har hundinnehavarna och de medborgare som överväger att skaffa hundar en nyckelroll.
Det är inte fråga om hundskatt. Avgiften för registrering av hundar grundar sig på lagen om grunderna för avgifter till staten (21.2.1992/150), enligt vilken det för en offentligrättslig prestation ska tas ut en avgift som motsvarar statens totalkostnader för utförandet av prestationen. Bestämmelser om avgiften utfärdas genom ministeriets förordning om Livsmedelsverkets avgiftsbelagda prestationer. Livsmedelsverket är således skyldigt att ta ut kostnaderna för upprätthållandet av hundregistret av dem som använder systemet.
Hunden anmäls till registret i e-tjänsten med stark autentisering, till exempel med bankkoder. I registret sparas förutom uppgifterna om hunden alltid även uppgifterna om den person som loggat in i appen och gjort anmälan. Vid anmälningen uppger hundens innehavare sitt eget namn och sin personbeteckning och undertecknar blanketten. Om någon anmäler en hund som innehas av en annan person i sitt eget namn, blir information om detta kvar i registret. I samband med att registret utvecklades identifierades en sådan risk och vi strävar efter att förbereda oss på eventuella problemsituationer på olika sätt. Det är också bra att beakta att hundregistret är ett myndighetsregister. I regel är det straffbart att anmäla felaktiga uppgifter till ett myndighetsregister (registeranteckningsbrott).
Hundregistret öppnas stegvis och aktörer med FO-nummer kan göra sina anmälningar först senare. Under maj-augusti är det möjligt att det uppstår situationer där innehavaren byts och då ena parten inte genast kan göra sin anmälan.
Om en privatperson skaffar en hund av en aktör med FO-nummer, ansvarar privatpersonen för att hunden anmäls till registret. En aktör med FO-nummer behöver inte göra anmälningar om hunden retroaktivt.
Om en aktör med FO-nummer skaffar hunden av en privatperson, kan bytet av innehavare slutföras först när ärendehanteringen har öppnats även för aktörer med FO-nummer. I samband med byte av innehavare kan man göra så här:
- i den elektroniska ärendehanteringen gör hundens överlåtare anmälan om bytet av innehavare, varvid hen får en certifikatkod vilken överlåts till följande innehavare. Med certifikatkoden meddelar en aktör med FO-nummer om överföring av hundens innehavarskap, då ärendehanteringen för aktörer med FO-nummer har öppnats.
- i ärendehantering med blankett fyller man i blanketten för byte av innehavare, undertecknar den och skickar den till hundregistrets kundtjänst. Kundtjänsten sparar blankettens uppgifter då ärendehanteringen för aktörer med FO-nummer har öppnats.
Implanteringen av chippet skaffas från en privat aktör (en veterinär eller någon annan person som är behörig att implantera mikrochipp) och priset bestäms enligt aktörens prislista.
Jord- och skogsbruksministeriet har fastställt att avgiften för registrering av en hund är 10 euro via e-tjänsten och 19 euro via blankettanmälan.
Enligt avgiftsmodellen betalar den första innehavaren av en hund för anmälan av hundens uppgifter till registret och om hunden byter innehavare betalar den följande innehavaren en registreringsavgift när hen anmäler anskaffningen av hunden. Man kom fram till denna modell för att inte alla kostnader ska belasta hunduppfödarna.
Hundregistret är inte ett register över ägarskap, utan i samband med hundens uppgifter lämnas uppgifter om hundens innehavare. Innehavare av en hund kan vara en eller flera personer eller aktörer med gemensamt ansvar, men till registret anmäls bara en innehavares uppgifter.
Avgiftens storlek grundar sig på lagen om grunderna för avgifter till staten (21.2.1992/150), enligt vilken för en offentligrättslig prestation ska tas ut en avgift som motsvarar statens totala kostnader för prestationen. Bestämmelser om avgiften finns i ministeriets förordning om avgifter till Livsmedelsverket. Livsmedelsverket kan och får inte göra vinst genom avgifterna.
När du ska köpa en hund eller den annars övergår till att innehas av dig, ska du av hundens gamla innehavare få antingen den kod som används vid elektronisk ärendehantering (s.k. bytescertifikat) eller så ska ni tillsammans fylla i en ändringsblankett för innehavet av hunden.
Om hundens gamla innehavare börjar byta innehavare via e-tjänsten får han eller hon ett hundspecifikt certifikat över bytet i appen, med vilket den nya innehavaren kan registrera hunden till sig själv. Om den gamla innehavaren inte använder e-tjänsten fyller den nya och gamla innehavaren i samband med köpet tillsammans i en blankett för byte av innehavare och skickar den till hundregistrets kundtjänst.
Registreringen av hunden i myndighetsregistret kan kontrolleras på förhand genom att be hundinnehavaren visa upp ett utskrivbart innehavsintyg från hundregistret.
Livsmedelsverkets hundregister använder förteckningen över länder och stater som fås från Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas kodtjänst. Denna förteckning överensstämmer med ISO-3166-klassificeringen och till exempel Kosovo finns inte med på listan. I hundregistret kan man inte heller välja alternativet "något annat land". Vi ber er anmäla hunden till registret genom att använda de länder som finns på listan. Om det land som saknas senare läggs till på listan kan ni om ni vill korrigera födelselandet.
I hundregistret kan man välja hundens födelseland oberoende av hundens eventuella landskod på mikrochippet.
Du kan logga in i registret på https://koirarekisteri.ruokavirasto.fi
Hundregistrets kundtjänst har inledd sin verksamhet och svarar vid behov på frågor. Kontaktuppgifter till kundtjänsten
Syftet med raslistan i hundregistret är att göra det lättare att anmäla uppgifter om hunden. I hundregistret används följande avelsorganisationers listor på raser för att anmäla raser:
- FCI (Internationella kennelfederationen)
- Finska Kennelklubben
- NKU (Nordiska Kennelunionen)
Dessa raslistor har valts som grund för raslistan i myndighetsregistret på grund av deras omfattning. Utanför dessa listor finns flera mer eller mindre etablerade raser vars uppfödningsverksamhet bedrivs av aktörer utanför ovan nämnda takorganisationer.
Rasuppgiften som sparats i hundregistret är avsedd för myndighetsbruk som hjälp vid övervakningen. Rasuppgiften i myndighetsregistret grundar sig endast på innehavarens egen anmälan, dvs. den är ingen garanti för att hunden de facto representerar rasen i fråga eller att den skulle ha införts i ett register som förs av någon avelsorganisation. På motsvarande sätt innebär underlåtenhet att anmäla en ras inte att hunden inte kan vara införd i ett register som förs av en avelsorganisation eller annan organisation.
Om hundens ras inte finns bland de raser som kan väljas eller om hunden är blandras anges ”Någon annan” som ras. Då beskrivs hundens yttre kännetecken med ord och en bedömning av hundens vuxenstorlek meddelas. I samma textfält kan man också ange hundens ras för sådana hundar för vilka uppgiften i fråga inte kan väljas i rullgardinsmenyn.
Det är möjligt att senare ändra hundregistrets rasförteckning till exempel genom att lägga till raser, men på grund av registrets utmanande utvecklingstidtabell kan vi tyvärr inte lova dessa ändringar inom den närmaste framtiden. Avelsverksamheten för renrasiga avelsdjur regleras på EU-nivå endast i fråga om nötkreatur, svin, får, getter och hästar. När det gäller hundar finns det ingen lagstiftning om raser eller upprätthållande och upprätthållare av rasregister. Avelsverksamheten utanför de mest kända takorganisationerna inom hundbranschen kan variera från mycket organiserad verksamhet till privat verksamhet som utövas av enskilda personer, så det krävs noggrant övervägande för att lägga till raser i hundregistrets rasmeny och kan inte enbart grunda sig på aktörernas egen anmälan.
Innehavaren av hunden ska inom en månad anmäla ändringar i hundens uppgifter till registret, inklusive ett byte av innehavare. Vid byte av innehavare ska både den nya och den tidigare innehavaren göra en anmälan om ändringen. Den nya innehavaren till hunden betalar registeringsavgiften för hunden.
Då hunden säljs till utlandet, ska uppgifterna om utförandet uppdateras i registret av hundens senaste innehavare i Finland.
Att föra hunden i ett register som förs av en privat aktör slopar inte skyldigheten att anmäla hunden till myndighetsregistret. Hundregistret är ett myndighetsregister, och inga uppgifter överförs dit automatiskt från en extern aktörs register. I myndighetsverksamhet ska hänsyn alltid tas till kraven i den allmänna lagstiftningen om förvaltningen för bl.a. datasekretess, dataskydd och rättssäkerhet för innehavare av djur. Livsmedelsverket utreder dock som en del av utvecklingsprojektet för registret ingående möjligheterna att utnyttja olika gränssnitts- och dataöverföringslösningar samt intressentgruppernas vilja att ta i bruk gränssnittet. Eventuell dataöverföring från eller till redan existerande intressentregister kan ske genom Livsmedelsverkets gränssnitt för dataöverföring och endast med samtycke från hundens innehavare.
Utgångspunkten är att alla hundar som befinner sig i Finland ska anmälas till hundregistret av djurets innehavare senast den 31 december 2023, oberoende av om hunden eventuellt redan är registrerad i ett annat register. Om hunden inte tidigare har märkts med ett mikrochipp ska den också chippas. Hundar som är födda efter den 1 januari 2023 ska märkas med ett mikrochipp och anmälas till registret senast 3 månader efter födseln, eller om hunden överlåts till en ny innehavare före 3 månaders ålder ska åtgärderna vidtas redan innan valpen överlåts.
I en normal situation där valparna övergår från uppfödaren till nya ägare/innehavare vid cirka två månaders ålder ska uppfödaren låta valparna märkas med mikrochipp och anmäla uppgifterna till myndighetsregistret innan valparna överlåts. Efter överlåtelsen ska både valpuppfödaren och de nya innehavarna uppdatera uppgifterna i registret. Syftet är att i samband med utvecklingen av registret utveckla lösningar som ska göra det möjligt att samtidigt anmäla uppgifter om kullen och ändringar i innehavsuppgifter.
En anmälan behöver inte göras om en tillfällig förändring av innehavet som pågår mindre än tre månader. Hundregistret är inte heller ett ägarregister, utan i samband med hundens uppgifter lämnas uppgifter om hundens innehavare. Innehavaren kan vara hundens ägare eller en annan person som har hunden i sin besittning, till exempel ett s.k. fodervärd. Om hunden alltså redan ursprungligen har anmälts som hund i er besittning, kräver dessa förändringar inga åtgärder.
Uppgifterna om hundar som tas in från utlandet ska anmälas till ett register inom fyra veckor från ankomsten. Om hunden överlåts till en ny innehavare före detta, ska uppgifterna anmälas till registret innan hunden överlåts till den nya innehavaren. I praktiken ska rescueföreningar således anmäla hundar som de tar in i landet då dessa anländer till Finland, och efter att hundarna har överlåtits till de nya innehavarna ska uppgifterna uppdateras i registret inom en månad av såväl föreningen som de nya innehavarna. Syftet är att i samband med utvecklingen av registret utveckla lösningar som ska göra det möjligt att samtidigt anmäla uppgifter om flera hundar och ändringar i innehavsuppgifter.
Till registret anmäls hundar som anländer permanent från en annan stat till Finland. Hundar som tillfälligt vistas i Finland behöver inte anmälas till registret, om de befinner sig i Finland i mindre än tre månader. Om resorna mellan olika länder görs regelbundet, kan det vara bra att anmäla hunden till registret, så att det vid behov går att kontrollera hundens innehavsuppgifter ur registret, om hunden till exempel rymmer.
I Finland finns det flera register som förs av olika kommersiella aktörer eller ideella föreningar och som erbjuder tjänster för registrering av hundar. Att anmäla sin hund till ett sådant register är alltid frivilligt för hundhållaren, och att föra hunden i ett register som förs av en privat aktör slopar inte skyldigheten att anmäla hunden till myndighetsregistret.
Adressen för Livsmedelsverkets hundregistret är https://koirarekisteri.ruokavirasto.fi.
Du kan alltid logga in i Livsmedelsverkets officiella djurregister via en direkt inloggningslänk på Ruokavirasto.fi.
Nej, det är de inte. Hundregistret innehåller hundinnehavarnas personuppgifter som inte är offentliga uppgifter. Uppgifterna i hundregistret får användas och lämnas ut bara under vissa förutsättningar. Hundregistret är i huvudsak avsett för myndighetsbruk. För en privat organisation som agerar på uppdrag av en myndighet kan uppgifterna göras tillgängliga till den del de är nödvändiga för att sköta uppdraget. Sådana aktörer som agerar på uppdrag av en myndighet är till exempel s.k. hittedjurshus, som på basis av ett avtal med kommunen ordnar tillfällig skötsel av hundar som påträffats och omhändertagits på kommunernas område. Uppgifterna i hundregistret får även användas i utredningsverksamhet. För att lämna ut uppgifter i ett annat syfte krävs ett uttryckligt samtycke av hundens innehavare.
Förordningen om identifiering och registrering av hundar förutsätter att Livsmedelsverket eller en av Livsmedelsverket befullmäktigad aktör ska föra förteckning över de personer som är behöriga att implantera mikrochipp. Enligt den gällande djurskyddslagstiftningen får ett mikrochipp implanteras i en hund av en person som har tillräckliga kunskaper om tekniken för att utföra ingreppet i fråga och tillräcklig skicklighet att utföra ingreppet. Närmare bestämmelser om behörighetskraven för dem som implanterar mikrochipp kommer att utfärdas med stöd av den kommande lagstiftningen om djurens välbefinnande, som kommer att träda i kraft i början av 2024. I praktiken kan Livsmedelsverket börja föra en förteckning över de personer som är behöriga att implantera mikrochipp först efter att de närmare bestämmelserna om behörighetskraven har utfärdats. Närmare information om det praktiska genomförandet av förteckningen kommer att ges då behörighetskraven är klara. Tillsvidare får personer, som redan för tillfället id-märker hundar eller håller på att utbilda sig till uppgiften, fortsätta sin verksamhet inom ramen för ramvillkoren för den gällande lagstiftningen.
Förordningen förutsätter att en hund märks med ett mikrochipp. En identifieringsmärkning enbart genom tatuering räcker inte. Det är bra att beakta att ett mikrochipp är giltigt som identifieringsmärkning även vid resor från ett land till ett annat, medan en tatuering godkänns för detta ändamål endast om den har gjorts före den 3 juli 2011.
När förordningen träder i kraft ger den som implanterar mikrochipp ett identifieringsintyg åt hunden, och innehavaren av hunden anmäler uppgifterna i identifieringsintyget till registret. Priset för implanteringen av chippet och identifieringsintyget bestäms enligt prislistan för den som implanterar chippet (en veterinär eller en annan behörig person). Om hunden redan tidigare har id-märkts, behöver ett separat identifieringsintyg inte skaffas, utan hunden kan anmälas till registret till exempel via e-tjänsten med de uppgifter som utgår från andra dokument som den har.
Tillsynen över att bestämmelserna om identifiering och registrering av hundar, liksom av andra djur, iakttas utövas av de behöriga myndigheter som det föreskrivs om i lagen om identifiering och registrering av djur. Myndigheter som utövar tillsyn över identifiering och registrering av hundar är kommunernas övervakningsveterinärer och andra kommunalveterinärer samt länsveterinärer i regionförvaltningsverken. Närings-, trafik- och miljöcentralernas inspektörer samt tullen då djur förflyttas mellan medlemsstaterna har också tillsynsrätt. I lokaler som används för permanent boende, d.v.s. inom ramen för den s.k. hemfriden, kan identifiering och registrering av djur övervakas endast om de stränga villkor som särskilt anges i lagen uppfylls. Till exempel kennelbyggnader eller utegårdar som finns runt huset anses i regel inte omfattas av hemfriden. I praktiken kommer iakttagandet av bestämmelserna om identifiering och registrering av hundar att övervakas främst i samband med annan tillsyn, till exempel djurskyddsgranskningar.
Underlåtenhet att följa lagstiftningen om identifiering och registrering kan medföra administrativa påföljder för djurhållaren. De brister som upptäckts vid övervakningen ska avhjälpas till den nivå som lagstiftningen kräver.
Tvångsmedel enligt lagen om identifiering och registrering av djur är bland annat en bestämmelse om att missförhållandet ska undanröjas. Föreläggandet kan förenas med vite och hot om tvångsutförande. Vid försummelse av identifieringsmärkning av hundar kan också en påföljdsavgift påföras för kontroll av identifiering och registrering av djur.
I samband med uppdateringen av djurskyddslagstiftningen har det i lagen om utövning av veterinäryrket intas skyldighet för veterinärer att anmäla defekter och sjukdomar som de diagnostiserat hos hundar och som begränsar djurens användning för avel. Anmälningarna ska göras till det kommande hundregistret från och med 2024. Avsikten är att genom en förordning som utfärdas med stöd av lagen om djurs välbefinnande utfärda närmare bestämmelser om de defekter och sjukdomar som ska anmälas. Lagbehandlingen angående dessa föreslagna lagändringar pågår ännu. Närmare information ges allteftersom lagändringarna framskrider.