I denna spalt samlas Livsmedelsverkets svar på vanliga frågor om identifiering och registrering av hundar samt övervakning av det. Spalten kompletteras regelbundet.
Svaren i spalten är delvis Livsmedelsverkets tolkningar av tillämpningen av lagstiftningen. Tolkningarna är till sin rättsliga karaktär inte bindande för andra myndigheter eller aktörer. Frågor som rör tillämpningen av lagstiftningen avgörs i sista hand av domstol.
Öppnandet av Livsmedelsverkets hundregister fördröjs från den tidigare tillkännagivna 1 januari 2023. Mer info här
Öppnandet av hundregistret är försenat. Förordningen om identifiering och registrering av hundar kan inte tillämpas i fråga om anmälningar till registret förrän registret kan tas i bruk. Anmälningar kan alltså inte göras förrän registret har öppnats. Tidtabellen för öppnandet av registret kommer att meddelas på dessa sidor.
Hundarna ska trots detta märkas inom tidsfristerna i förordningen och den som implanterar chippet ska ge hundens innehavare ett identifieringsintyg. Efter att registret öppnat kan hundens uppgifter anmälas till registret endera i e-tjänsten på adressen https://koirarekisteri.ruokavirasto.fi eller genom att du skickar in en undertecknad identifieringsblankett till kundtjänsten.
Tidsfristen för anmälan till registret och identifieringsmärkning av hundar som fötts före årsskiftet löper ut först den 31 december 2023. För de här hundarna kan man i lugn och ro vänta på att registret öppnas.
Varje hund som är född efter den 1 januari 2023 ska märkas med ett mikrochipp senast 3 månader efter födseln eller tidigare om de överlåts till en ny innehavare före det. Om hundar födda eller importerade 2023 hinner byta innehavare innan registret öppnas, ansvarar den nya innehavaren för att hundarna anmäls till registret då det öppnats.
Implanteringen av chippet skaffas från en privat aktör (en veterinär eller någon annan person som är behörig att implantera mikrochipp) och priset bestäms enligt aktörens prislista.
Jord- och skogsbruksministeriet har fastställt att avgiften för registrering av en hund är 10 euro via e-tjänsten och 19 euro via blankettanmälan.
Enligt avgiftsmodellen betalar den första innehavaren av en hund för anmälan av hundens uppgifter till registret och om hunden byter innehavare betalar den följande innehavaren en registreringsavgift när hen anmäler anskaffningen av hunden. Man kom fram till denna modell för att inte alla kostnader ska belasta hunduppfödarna.
Hundregistret är inte ett register över ägarskap, utan i samband med hundens uppgifter lämnas uppgifter om hundens innehavare. Innehavare av en hund kan vara en eller flera personer eller aktörer med gemensamt ansvar, men till registret anmäls bara en innehavares uppgifter.
Avgiftens storlek grundar sig på lagen om grunderna för avgifter till staten (21.2.1992/150), enligt vilken för en offentligrättslig prestation ska tas ut en avgift som motsvarar statens totala kostnader för prestationen. Bestämmelser om avgiften finns i ministeriets förordning om avgifter till Livsmedelsverket. Livsmedelsverket kan och får inte göra vinst genom avgifterna.
Öppningen av hundregistret är försenad. Vi meddelar senare när du kan logga in i registret på https://koirarekisteri.ruokavirasto.fi
Hundregistrets kundtjänst har inledd sin verksamhet i början av januari och svarar vid behov på frågor redan innan hundregistret öppnas. Kontaktuppgifter till kundtjänsten
I hundregistret används följande avelsorganisationers listor på raser för att anmäla raser:
- FCI (Internationella kennelfederationen)
- Finska Kennelklubben
- NKU (Nordiska Kennelunionen)
Rasuppgifterna baserar sig på innehavarens egen anmälan. Rasuppgifterna i hundregistret är avsedda endast för myndighetsbruk som hjälp vid övervakningen, och de garanterar inte att hunden faktiskt företräder rasen i fråga eller att de är införda i ett register som förs av någon avelsorganisation.
Som ras kan också uppges t.ex. blandrashund. I detta fall ska de yttre kännetecknen på hunden beskrivas verbalt och en uppskattning av hundens storlek anges.
Innehavaren av hunden ska inom en månad anmäla ändringar i hundens uppgifter till registret, inklusive ett byte av innehavare. Vid byte av innehavare ska både den nya och den tidigare innehavaren göra en anmälan om ändringen. Då hunden säljs till utlandet, ska uppgifterna om utförandet uppdateras i registret av hundens senaste innehavare i Finland. Även hanteringen av ändringar i hundens uppgifter ska motsvara kostnaderna, men det finns ännu inga exakta uppgifter om storleken eller graderingen av avgifterna. Närmare information om ärendet kommer att ges innan registret öppnas.
Eller överförs uppgifterna dit automatiskt? Hur är det med kommande valpkullar? Räcker det med att köparen av varje valp anmäler uppgifterna om sin egen valp?
Hundregistret är ett myndighetsregister, och inga uppgifter överförs dit automatiskt från en extern aktörs register. I myndighetsverksamhet ska hänsyn alltid tas till kraven i den allmänna lagstiftningen om förvaltningen för bl.a. datasekretess, dataskydd och rättssäkerhet för innehavare av djur. Livsmedelsverket utreder dock som en del av utvecklingsprojektet för registret ingående möjligheterna att utnyttja olika gränssnitts- och dataöverföringslösningar samt intressentgruppernas vilja att ta i bruk gränssnittet. Eventuell dataöverföring från eller till redan existerande intressentregister kan ske genom Livsmedelsverkets gränssnitt för dataöverföring och endast med samtycke från hundens innehavare.
Utgångspunkten är att alla hundar som befinner sig i Finland ska anmälas till hundregistret av djurets innehavare senast den 31 december 2023, oberoende av om hunden eventuellt redan är registrerad i ett annat register. Om hunden inte tidigare har märkts med ett mikrochipp ska den också chippas. Hundar som är födda efter den 1 januari 2023 ska märkas med ett mikrochipp och anmälas till registret senast 3 månader efter födseln, eller om hunden överlåts till en ny innehavare före 3 månaders ålder ska åtgärderna vidtas redan innan valpen överlåts.
I en normal situation där valparna övergår från uppfödaren till nya ägare/innehavare vid cirka två månaders ålder ska uppfödaren låta valparna märkas med mikrochipp och anmäla uppgifterna till myndighetsregistret innan valparna överlåts. Efter överlåtelsen ska både valpuppfödaren och de nya innehavarna uppdatera uppgifterna i registret. Syftet är att i samband med utvecklingen av registret utveckla lösningar som ska göra det möjligt att samtidigt anmäla uppgifter om kullen och ändringar i innehavsuppgifter.
En anmälan behöver inte göras om en tillfällig förändring av innehavet som pågår mindre än tre månader. Hundregistret är inte heller ett ägarregister, utan i samband med hundens uppgifter lämnas uppgifter om hundens innehavare. Innehavaren kan vara hundens ägare eller en annan person som har hunden i sin besittning, till exempel ett s.k. fodervärd. Om hunden alltså redan ursprungligen har anmälts som hund i er besittning, kräver dessa förändringar inga åtgärder.
Uppgifterna om hundar som tas in från utlandet ska anmälas till ett register inom fyra veckor från ankomsten. Om hunden överlåts till en ny innehavare före detta, ska uppgifterna anmälas till registret innan hunden överlåts till den nya innehavaren. I praktiken ska rescueföreningar således anmäla hundar som de tar in i landet då dessa anländer till Finland, och efter att hundarna har överlåtits till de nya innehavarna ska uppgifterna uppdateras i registret inom en månad av såväl föreningen som de nya innehavarna. Syftet är att i samband med utvecklingen av registret utveckla lösningar som ska göra det möjligt att samtidigt anmäla uppgifter om flera hundar och ändringar i innehavsuppgifter.
Till registret anmäls hundar som anländer permanent från en annan stat till Finland. Hundar som tillfälligt vistas i Finland behöver inte anmälas till registret, om de befinner sig i Finland i mindre än tre månader. Om resorna mellan olika länder görs regelbundet, kan det vara bra att anmäla hunden till registret, så att det vid behov går att kontrollera hundens innehavsuppgifter ur registret, om hunden till exempel rymmer.
I Finland finns det flera register som förs av olika kommersiella aktörer eller ideella föreningar och som erbjuder tjänster för registrering av hundar. Att anmäla sin hund till ett sådant register är alltid frivilligt för hundhållaren, och att föra hunden i ett register som förs av en privat aktör slopar inte skyldigheten att anmäla hunden till myndighetsregistret.
Adressen för Livsmedelsverkets hundregistret är https://koirarekisteri.ruokavirasto.fi.
Djurregister som upprätthålls av Livsmedelsverket innehåller ordet ruokavirasto. För tillfället fungerar till exempel ett myndighetsregister för nötkreatur på nauta.ruokavirasto.fi, ett myndighetsregister för svin, får och getter på elaintietojarjestelma.ruokavirasto.fi och ett register för djurhållningsplatser på epr.ruokavirasto.fi. Du kan alltid logga in i Livsmedelsverkets officiella djurregister via en direkt inloggningslänk på Ruokavirasto.fi.
Nej, det är de inte. Hundregistret innehåller hundinnehavarnas personuppgifter som inte är offentliga uppgifter. Uppgifterna i hundregistret får användas och lämnas ut bara under vissa förutsättningar. Hundregistret är i huvudsak avsett för myndighetsbruk. För en privat organisation som agerar på uppdrag av en myndighet kan uppgifterna göras tillgängliga till den del de är nödvändiga för att sköta uppdraget. Sådana aktörer som agerar på uppdrag av en myndighet är till exempel s.k. hittedjurshus, som på basis av ett avtal med kommunen ordnar tillfällig skötsel av hundar som påträffats och omhändertagits på kommunernas område. Uppgifterna i hundregistret får även användas i utredningsverksamhet. För att lämna ut uppgifter i ett annat syfte krävs ett uttryckligt samtycke av hundens innehavare.
Förordningen om identifiering och registrering av hundar förutsätter att Livsmedelsverket eller en av Livsmedelsverket befullmäktigad aktör ska föra förteckning över de personer som är behöriga att implantera mikrochipp. Enligt den gällande djurskyddslagstiftningen får ett mikrochipp implanteras i en hund av en person som har tillräckliga kunskaper om tekniken för att utföra ingreppet i fråga och tillräcklig skicklighet att utföra ingreppet. Närmare bestämmelser om behörighetskraven för dem som implanterar mikrochipp kommer att utfärdas med stöd av den kommande lagen om djurens välbefinnande, som enligt nuvarande uppgifter kommer att träda i kraft 2023. I praktiken kan Livsmedelsverket börja föra en förteckning över de personer som är behöriga att implantera mikrochipp först efter att de närmare bestämmelserna om behörighetskraven har utfärdats. Närmare information om det praktiska genomförandet av förteckningen kommer att ges då behörighetskraven är klara. Tillsvidare får personer, som redan för tillfället id-märker hundar eller håller på att utbilda sig till uppgiften, fortsätta sin verksamhet inom ramen för ramvillkoren för den gällande lagstiftningen.
Förordningen förutsätter att en hund märks med ett mikrochipp. En identifieringsmärkning enbart genom tatuering räcker inte. Det är bra att beakta att ett mikrochipp är giltigt som identifieringsmärkning även vid resor från ett land till ett annat, medan en tatuering godkänns för detta ändamål endast om den har gjorts före den 3 juli 2011.
När förordningen träder i kraft ger den som implanterar mikrochipp ett identifieringsintyg åt hunden, och innehavaren av hunden anmäler uppgifterna i identifieringsintyget till registret. Priset för implanteringen av chippet och identifieringsintyget bestäms enligt prislistan för den som implanterar chippet (en veterinär eller en annan behörig person). Om hunden redan tidigare har id-märkts, behöver ett separat identifieringsintyg inte skaffas, utan hunden kan anmälas till registret till exempel via e-tjänsten med de uppgifter som utgår från andra dokument som den har.
Tillsynen över att bestämmelserna om identifiering och registrering av hundar, liksom av andra djur, iakttas utövas av de behöriga myndigheter som det föreskrivs om i lagen om identifiering och registrering av djur. Myndigheter som utövar tillsyn över identifiering och registrering av hundar är kommunernas övervakningsveterinärer och andra kommunalveterinärer samt länsveterinärer i regionförvaltningsverken. Närings-, trafik- och miljöcentralernas inspektörer samt tullen då djur förflyttas mellan medlemsstaterna har också tillsynsrätt. I lokaler som används för permanent boende, d.v.s. inom ramen för den s.k. hemfriden, kan identifiering och registrering av djur övervakas endast om de stränga villkor som särskilt anges i lagen uppfylls. Till exempel kennelbyggnader eller utegårdar som finns runt huset anses i regel inte omfattas av hemfriden. I praktiken kommer iakttagandet av bestämmelserna om identifiering och registrering av hundar att övervakas främst i samband med annan tillsyn, till exempel djurskyddsgranskningar.
Underlåtenhet att följa lagstiftningen om identifiering och registrering kan medföra administrativa påföljder för djurhållaren. De brister som upptäckts vid övervakningen ska avhjälpas till den nivå som lagstiftningen kräver.
Tvångsmedel enligt lagen om identifiering och registrering av djur är bland annat en bestämmelse om att missförhållandet ska undanröjas. Föreläggandet kan förenas med vite och hot om tvångsutförande. Vid försummelse av identifieringsmärkning av hundar kan också en påföljdsavgift påföras för kontroll av identifiering och registrering av djur.
I samband med uppdateringen av djurskyddslagstiftningen har det föreslagits att i lagen om utövning av veterinäryrket intas skyldighet för veterinärer att anmäla defekter och sjukdomar som de diagnostiserat hos hundar och som begränsar djurens användning för avel. Anmälningarna ska göras till det kommande hundregistret från och med 2024. Avsikten är att genom en förordning som utfärdas med stöd av lagen om djurs välbefinnande utfärda närmare bestämmelser om de defekter och sjukdomar som ska anmälas. Lagbehandlingen angående dessa föreslagna lagändringar pågår ännu. Närmare information ges allteftersom lagändringarna framskrider