Stödet för producentorganisationer inom sektorn för frukt och grönsaker

Producentorganisationer inom sektorn för frukt och grönsaker kan ansöka om stöd för att genomföra operativa program. Man kan ansöka om stöd på basis av kostnaderna för genomförande av det operativa programmet. I den här ansökningsguiden berättar vi om på vilket sätt och för vilka åtgärder man kan ansöka om och få stöd. Stödet är helt EU-finansierat. Den nya finansieringsperioden inleddes i början av 2023.

Under den nya stödperioden kommer stödet för verksamhetsprogrammen för producentorganisationer inom sektorn för frukt och grönsaker att ingå i Finlands nationella strategiplan, som har blivit godkänt. Den strategiplanen finns på jord- och skogsbruksministeriets webbplats (tyvärr endast på finska, stödet till producentorganisationer på sidor 359-394): https://mmm.fi/cap27/cap-suunnitelma

Som sökande av detta stöd måste ni vara en godkänd producentorganisation inom sektorn för frukt och grönsaker. Livsmedelsverket beviljar godkännandestatus på basis av ansökan. I separata ansökningsguiden finns anvisningar för ansökan om godkännande som producentorganisation. En producentorganisation utvecklar sin verksamhet med hjälp av verksamhetsprogram. Målen för verksamhetsprogrammet är bland annat att planera produktionen, koncentrera utbudet, marknadsföra medlemmarnas produktion, sänka produktionskostnaderna, stabilisera producentpriserna, vidta miljöinsatser och förbättra produktkvaliteten. Verksamhetsprogrammet i sig berättigar ändå inte till stöd, utan stöd söks på basis av de faktiska kostnaderna.

Ni kan be Livsmedelsverkets marknadsavdelning om råd angående hur man ansöker om att bli producentorganisation, utarbetar ett operativt program och fyller i stödansökan. Aktuella kontaktuppgifter, blanketter och guider finns på adressen  www.ruokavirasto.fi -> Stöd -> Livsmedel

Dataskydd: Personuppgifter samlas in till landsbygdsnäringsförvaltningens informationssystemen för skötseln av myndighetsuppgifter. Du har rätt att ta del av uppgifter till exempel om registerföraren, syftet med behandlingen av personuppgifterna samt regelrätta överlåtelser av uppgifter. Mer information om behandlingen av personuppgifter får du på webben på addressen www.ruokavirasto.fi –> Om oss -> Tjänster -> Dataskydd

1. Genomförande av ett operativt program

I er egenskap av producentorganisation inom sektorn för frukt och grönsaker kan ni utveckla er verksamhet genom att genomföra ett operativt program och ansöka om stöd för kostnaderna för operativa programmets genomförande. Stödnivån är i princip 50 % av kostnaderna för genomförande av det operativa programmet. Resten av kostnaderna ska ni bekosta i form av självfinansiering. Det är möjligt att ansöka om höjning av stödnivån på vissa grunder. Dessa möjligheter beskrivs i det separata underkapitlet Möjlighet att höja stödnivån i slutet av detta kapitel. För genomförande av det operativa programmet ska ni inrätta en driftsfond, genom vilken det operativa programmet finansieras. Närmare information om driftsfonden finns i kapitel 2.

Operativa programmet ska pågå i åtminstone tre år och högst sju år. Operativa programmet ska ha fastställda mål. Operativa programmet ska innehålla miljö- och klimatåtgärder samt åtgärder som anknyter till forskning om och utveckling av produktionsmetoder.

Miljö- och klimatåtgärdernas andel av de totala utgifterna i operativa programmet ska vara minst 15 procent. Operativa programmet ska innehålla minst tre separata miljö- och klimatåtgärder. En klimatåtgärd i operativa programmet kan ersättas med en miljöförbindelse som gäller jordbruk, om minst 80 procent av producentorganisationens medlemmar har ingått en viss miljöförbindelse som gäller jordbruk eller en förbindelse om ekologiskt jordbruk. En miljöförbindelse kan ersätta en av de tre miljöåtgärder som krävs. Miljö- och klimatåtgärdernas andel av de totala utgifterna i operativa programmet ska trots det vara minst 15 procent.

Minst två procent av utgifterna i operativa programmet ska riktas till forskning om och utveckling av hållbara produktionsmetoder, inbegripet motståndskraft mot skadegörare, begränsning av och anpassning till klimatförändringar samt innovativa metoder och produktionsteknik som stärker den ekonomiska konkurrenskraften och marknadsutvecklingen.

I kostnaderna för ett operativt program kan det ingå för producentorganisationen eller för ett av den till minst 90 % ägt dotterbolag uppkomna egna personalkostnader på basis av de faktiskt uppkomna personalkostnaderna för genomförande av en viss åtgärd.

Det operativa programmet kan inbegripa en schablonsats för en engångsersättning för förvaltningskostnader vilka hänför sig till förvaltning av driftsfonden eller till förberedelse (utarbetande), genomförande och uppföljning av det operativa programmet. Engångsersättningen kan vara högst 2 % av den godkända driftsfonden och det godkända operativa programmet. Om det operativa programmet innefattar en sådan årlig engångsersättning för förvaltningskostnader, ska kostnadsposter av det slaget inte sökas utgående från de faktiska uppkomna kostnaderna.
(Författningsgrund: Europaparlamentets och Rådets förordning (EU) 2021/2115 Artikel 50, komissionens delegerade förordning (EU) 2022/126 Artikel 23)

Ansökan om godkännande av operativa programmet

Blankett 354 används för ansökan om att operativa programmet ska godkännas. Ansökan ska ges in till Landsbygdsverket senast den 15 oktober året före det år då det är meningen att operativa programmet ska börja genomföras.

Ansökan granskas vid Livsmedelsverket. I granskningen för godkännande av operativa programmet ingår också att producentorganisationen inspekteras på plats. Under inspektionsbesöket går man igenom operativa programmet och möjligheterna att genomföra det. Efter att verksamhetsprogrammet har godkänts ska det börja genomföras den 1 januari det år som följer efter inlämningsdagen för ansökan, oberoende av när beslutet om godkännande har fattats.

Alla punkter i ansökningsblanketten ska fyllas i. Följande dokument ska bifogas till ansökan:

• ett skriftligt verksamhetsprogramdokument som innehåller en budget – det rekommenderas att en separat budgetkalkyltabell som omfattar hela den tid då verksamhetsprogrammet ska genomföras utarbetas
• ett utdrag ur protokollet över det möte eller de möten där producentorganisationens behöriga organ har beslutat att ett verksamhetsprogram ska utarbetas och en driftsfond ska inrättas och om hur driftsfonden ska ökas
• en förteckning över vilka som är medlemmar i producentorganisation när ansökan om att godkänna verksamhetsprogrammet görs

På ansökningsblanketten ska ni ange hur stor driftsfonden kommer att vara det första året då verksamhetsprogrammet genomförs, hur driftsfonden kommer att ökas och, som grund för stödets maximibelopp, värdet av den saluförda produktionen under den referensperiod som ni har valt. De här uppgifterna är centrala för er planering av hur verksamhetsprogrammet ska finansieras. Mer information om driftsfonden och referensperioden för värdet på den saluförda produktionen finns i kapitel 2 i ansökningsguiden.

Det sammanlagda stödbelopp som betalas på basis av att verksamhetsprogrammet genomförs kan vara högst 4,1 procent av värdet av producentorganisationens saluförda produktion under referensperioden eller 50 procent av de faktiska och godkända kostnaderna, beroende på vilken av dessa begränsande faktorer som är lägre. Stödbeloppet i driftsfonden är lika stort som producentorganisationens finansieringsandel (= ekonomiska bidrag), så driftsfonden är högst 8,2 procent av värdet av producentorganisationens saluförda produktion under referensperioden. Man kan på vissa grunder ansöka om en höjning på 0,5 procentenheter på stödets maximibelopp, som är 4,1 procent. Mer information om denna möjlighet finns i kapitel 2 i guiden.

Det är viktigt att också lägga märke till att stöd på basis av de faktiska kostnaderna kan sökas först i efterhand. Ni behöver alltså ha tillgångar som räcker till för att täcka kostnaderna för verksamhetsprogrammet under det år då programmet genomförs.

(Författningsgrund: Europaparlamentets och Rådets förordning (EU) 2021/2115 Art. 51-52, kommissionens delegerade fördordning (EU) 2022/126 Artikel 31-32, 999/2012 § 19, 22 a, 22 b ja 23, statsrådets förordning 70/2023 2 och 10 §)

Att planera det operativa programmets innehåll

Ni ska utarbeta en skriftlig beskrivning av det operativa programmet och av de åtgärder som ska genomföras enligt det. När ni ansöker om godkännande av det operativa programmet ska ni redogöra för de åtgärder som ska genomföras inom ramen för det operativa programmet under det operativa programmets hela löptid.

Det operativa programmet består av åtgärder som grupperas i åtgärdstyper. Inom ramen för det operativa programmet är det möjligt att genomföra de åtgärdstyper som nedan beskrivs i separata avsnitt. Åtgärder av andra typer kan inte genomföras inom ramen för det operativa programmet. När ni planerar åtgärder har ni anledning att kontrollera också att åtgärden och kostnaderna är stödberättigande i enlighet med kapitel 4. Stödberättigande åtgärder och kostnader. I kapitel 5. berättas det vilka kostnader som inte är stödberättigande. Stödet kan ersätta behövliga och skäliga kostnader för genomförande av åtgärder. I ansökan ska ni motivera hur operativa programmets åtgärder är behövliga för producentorganisationens verksamhet och kostnader av anskaffningar är skäliga.

Operativa programmet ska omfatta följande:

• en beskrivning av utgångsläget i producentorganisationen före operativa programmets genomförande
• driftsfondens storlek och metoden för att öka den: producentmedlemmarnas eventuella bidrag till fonden, grunderna för att ta ut bidrag av olika storlekar
• målen för operativa programmet och deras samband med främjandet av målen och deras kriterier som används
• en detaljerad beskrivning av de åtgärder samt de särskilda insatser och metoder med vilka målen uppnås (ska läggas fram enligt genomförandeår)
• operativa programmets varaktighet
• en budget för varje år som operativa programmet omfattar – det är bra att ange budgeten i form av en separat tabell.

Beskrivningen av utgångsläget ska behandla den situation som råder i er producentorganisation före operativa programmets inledande vad gäller produktion, marknadsföring, verksamhetslokaler och anordningar. Beskrivningen ska särskilt täcka situationen i fråga om de funktioner som ni har för avsikt att utveckla genom operativa programmet. I beskrivningen av utgångsläget ska ni motivera varför operativa programmets mål och åtgärder är nödvändiga för producentorganisationens verksamhet.
(Författningsgrund: 999/2012 § 19)

Det operativa programmets innehåll i korthet

Mål för det operativa programmet

Ert förslag till operativt program ska innehålla mål. Målen ska vara mätbara så att måluppfyllnaden går att följa. Det är meningen att målen ska nås genom att åtgärderna i det operativa programmet genomförs. Ni ska fastställa ett mål för varje åtgärd och utifrån det följs genomförandet av åtgärden upp. Målet för åtgärden ska väljas ur det målurval som fastställts för stödet. En åtgärd syftar till ett av målen. 

I det operativa programmet ska ni eftersträva minst de fyra följande målen:

1) Koncentration av utbudet och utsläppande av produkterna på marknaden, bland annat genom direktmarknadsföring

2) Främja, utveckla och genomföra (endast möjligt i miljöåtgärder):

i) produktionsmetoder och produktionsteknik som tar hänsyn till miljön

ii) produktionspraxis som är motståndskraftig mot skadegörare och sjukdomar

iv) minskning av avfall och miljövänlig användning och hantering av biprodukter, inbegripet återanvändning och tillvaratagande av dessa

v) skydd och förstärkning av den biologiska mångfalden och hållbart nyttjande av naturresurser för att särskilt skydda vatten, mark och luft

3) Bidra till begränsning av och anpassning till klimatförändringar (endast möjligt i klimatåtgärder)

4) Forskning om och utveckling av hållbara produktionsmetoder, inbegripet motståndskraft mot skadegörare, motståndskraft mot djursjukdomar och begränsning av och anpassning till klimatförändringar, innovativa metoder och produktionsteknik som stärker den ekonomiska konkurrenskraften och marknadsutvecklingen (endast möjligt i forsknings- och utvecklingsåtgärder).

Andra mål i operativt program kan vara:

5) Förbättra konkurrenskraften på medellång och lång sikt, särskilt genom modernisering

6) Främja produkters kommersiella värde och kvalitet, bland annat genom att förbättra produktkvaliteten och utveckla produkter som har skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning eller som omfattas av sådana unionskvalitetssystem eller nationella kvalitetssystem som erkänns av medlemsstaterna

7) Främja och marknadsföra produkter

8) Öka konsumtionen av produkter inom sektorn för frukt och grönsaker, i färsk eller bearbetad form

9) Krisförebyggande och riskhantering som syftar till att undvika samt hantera störningar på marknaderna inom den relevanta sektorn (endast möjligt i åtgärder enligt åtgärdstyperna 18 och 19)
(Författningsgrund: Europaparlamentets och Rådets förordning (EU) 2021/2115 Art. 46 och 49-50)

Särskilda mål som gäller miljö- och klimatåtgärder

I förslaget till operativt program eller förslaget till ändring av det operativa programmet ska ni lägga fram underlag (bevis) för det förväntade positiva bidraget till ett eller flera särskilda miljömål. När det gäller målen för miljö- och klimatvänligt jordbruk måste det särskilda målet per varje miljö- eller klimatåtgärd vara något av följande (utöver målen i punkterna 2 och 3):

a) Att de leder till en minskning av nuvarande användning av insatsvaror för produktion, utsläpp av föroreningar eller avfall från produktionsprocessen.

b) Att de leder till att användningen av fossila energikällor ersätts med förnybara energikällor.

c) Att de leder till en minskning av miljöriskerna i samband med användningen av vissa insatsvaror för produktion eller produktion av vissa restprodukter, inklusive växtskyddsmedel, gödselmedel, stallgödsel eller annan djurspillning.

d) Att de leder till en minskning av vattenanvändningen.

e) Att de är kopplade till icke-produktiva investeringar som krävs för att uppnå målen för miljö- och klimatvänligt jordbruk, särskilt när dessa mål avser skyddet av livsmiljöer och biologisk mångfald.

f) Att de leder till en effektiv och mätbar minskning av växthusgasutsläppen eller varaktig koldioxidbindning.

g) Att de leder till en ökning av produktionens motståndskraft mot risker kopplade till klimatförändringar, såsom jorderosion.

h) Att de leder till bevarande, hållbar användning och utveckling av genetiska resurser.

i) Att de leder till en förbättring av miljön.
(Författningsgrund: kommissionens delegerade fördordning (EU) 2022/126 Artikel 12)

Åtgärdstyper i operativt program

Innehåll av åtgårdstyper definieras i en nationella strategiplan. Den strategiplanen finns på jord- och skogsbruksministeriets webbplats (tyvärr endast på finska, stödet till producentorganisationer på sidor 359-394): https://mmm.fi/cap27/cap-suunnitelma

I operativt program är det möjligt att genomföra åtgärdstyper av följande slag:

1) Investeringar i materiella och immateriella tillgångar, forskning och experimentella och innovativa produktionsmetoder: Markvård, inbegripet åtgärder för att öka markens kolinnehåll och förbättra markstrukturen, och minskning av förorenande ämnen

Stöd kan betalas till exempel för kolodling, hållbar markanvändning, korrekt bearbetning, formning av åkeryta, täckdikning samt åtgärder som främjar inrättandet av biobäddar och andra åtgärder för minskning av skadliga ämnen. Utöver vad som nämns i rubriken kan åtgärderna till exempel bestå av avtalsförhandlingar, analyser, planer, observation och uppföljning av bördighet eller inrättandet av biobäddar, det vill säga inrättandet av biobäddar för insamling, lagring och sönderdelning av växtskyddsmedel som hamnar på marken på platser där sprutor fylls och tvättas.

2) Investeringar i materiella och immateriella tillgångar, forskning och experimentella och innovativa produktionsmetoder: Förbättrad vattenanvändning och sund vattenförvaltning, inbegripet vattenbesparing, skydd av vatten och dränering

Stöd kan betalas till exempel för åtgärder för mer exakt vattenanvändning samt för återvinning och tillvaratagande av näringsämnen. Stöd kan beviljas för investeringar i bevattningssystem förutsatt att det som en del av investeringen används eller installeras ett vattenmätarsystem som gör det möjligt att mäta vattenanvändningen på gården eller den relevanta produktionsenheten. Vattenanvändningen ska minska minst 5 procent både potentiellt och effektivt. Ett vattenmätningssystem som gör det möjligt att mäta vattenanvändningen vid gården eller den relevanta produktionsenheten ska finnas eller installeras som en del av investeringen.

Stöd till investeringar för att förbättra en befintlig bevattningsanläggning eller en del av bevattningsinfrastruktur får föreskrivas på villkor
- att investeringarna enligt stödmottagarens förhandsbedömning potentiellt kan ge en vattenbesparing som återspeglar de tekniska parametrarna för befintliga anläggningar eller infrastrukturer
- att investeringarna påverkar grund- eller ytvattenförekomster som bedömts inte nå god status på grund av vattenmängden, och en faktisk minskning av vattenanvändningen kommer att uppnås som bidrar till att dessa vattenförekomster uppnår god status.
Dessa villkoren ska inte vara tillämpliga på sådana investeringar till stöd för förbättringar av en befintlig bevattningsanläggning eller del av bevattningsinfrastruktur i samband med uppförandet av en reservoar eller användningen av återvunnet vatten som inte påverkar en grund- eller ytvattenförekomst.

Stöd till sådana investeringar i bevattning som medför en nettoutvidgning av den bevattnade arealen och som påverkar en viss grund- eller ytvattenförekomst får endast föreskrivas på villkor
- att vattenförekomsten i förvaltningsplanen för avrinningsdistriktet inte har bedömts nå sämre än god status på grund av vattenmängden
- att en miljökonsekvensanalys visar att investeringen inte kommer att ha någon avsevärd negativ miljöpåverkan; denna miljökonsekvensanalys ska antingen genomföras av eller godkännas av den behöriga myndigheten.

Stöd till investeringar som avser användningen av återvunnet vatten som en alternativ vattenkälla får föreskrivas på villkor att användningen av sådant vatten är förenlig med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/741.

Stöd till investeringar i uppförandet eller utbyggnaden av en reservoar för bevattning får föreskrivas på villkor att detta inte ger upphov till någon avsevärd negativ miljöpåverkan.

3) Investeringar i materiella och immateriella tillgångar, forskning och experimentella och innovativa produktionsmetoder: Förhindrande av skador som orsakas av ogynnsamma väderförhållanden och främjad utveckling och användning av sorter och förvaltningsmetoder som är anpassade till förändrade klimatförhållanden

4) Investeringar i materiella och immateriella tillgångar, forskning och experimentella och innovativa produktionsmetoder: Ökade energibesparingar samt ökad energieffektivitet och användning av förnybar energi

Ett operativt program kan omfatta sådana investeringar i materiella tillgångar som består av system som producerar energi, förutsatt att den mängd energi som produceras inte överstiger den mängd energi som kan användas på årsbasis för stödmottagarens normala verksamhet.

De åtgärderna ska grunda sig på en energikartläggning eller energiplan.

5) Forskning och experimentella  produktionsmetoder: Ekologiska förpackningar (endast inom området forskning och experimentell produktion)

6) Investeringar i materiella och immateriella tillgångar, forskning och experimentella och innovativa produktionsmetoder: Biosäkerhet

Stöd kan betalas för åtgärder som förbättrar biosäkerheten. Biosäkerheten kan förbättras till exempel genom att utarbeta ett biosäkerhetsprogram och genomföra det. Vidare åtgärder kan vara metoder för att förebygga infektioner, förbättrad hygien samt utbildning av och rådgivning till producenters och producentorganisationers personal.

7) Investeringar i materiella och immateriella tillgångar, forskning och experimentella och innovativa produktionsmetoder: Minskade utsläpp och avfallsmängder, förbättrad användning av biprodukter, inbegripet återanvändning och tillvaratagande av dessa, samt avfallshantering

Stöd kan betalas för att främja till exempel avfallsbehandling och återanvändning av avfall, åtgärder som anknyter till sortering av avfall, förbättrad kvalitet hos avfallskomponenter eller materialåtervinning av dem och som minskar mängden blandavfall eller den mängd organiskt material som leds till avloppsvattennätet eller näringsbelastningen på avloppsvattennätet. Det är möjligt att betala stöd även för bland annat investeringar i biogasanläggningar.

8) Investeringar i materiella och immateriella tillgångar, forskning och experimentella och innovativa produktionsmetoder: Ökad motståndskraft mot skadegörare och minskade risker och effekter från användning av bekämpningsmedel, inbegripet genomförande av metoder för integrerat växtskydd

Interventionerna kan utgöras av till exempel mer omfattande åtgärder än de allmänna principerna för växtslagsspecifikt integrerat växtskydd inom frilandsodling samt odlingsväxtspecifik användning av biologisk bekämpning i växthus som alternativ till konventionella bekämpningsmetoder. En ytterligare intervention kan utgöras av anskaffning av ozonatoranläggningar eller motsvarande

Ersättningsnivåer av kostnader: det fasta standardbelopp för sådana åtgärder inom frilandsodling som är mer omfattande än de allmänna principerna för växtslagsspecifikt integrerat växtskydd är 75 procent av de faktiska kostnaderna för åtgärderna. Och för användning av odlingsväxtspecifik biologisk bekämpning i växthus som alternativ till konventionella bekämpningsmetoder är det fasta standardsbelopp 95 procent av de faktiska kostnaderna för åtgärderna.

9) Investeringar i materiella och immateriella tillgångar, forskning och experimentella och innovativa produktionsmetoder: Förbättrad produktkvalitet

Med denna typ av intervention kan man främja förbättrad produktkvalitet. Syftet är att främja i synnerhet följande: att produkten är smaklig, produkten är säker, (inre kvalitet, spårbarhet, produkthygien), produktens kvalitet är ändamålsenlig (kvaliteten motsvarar användningsändamålet, kvaliteten uppfyller kraven), produktens hållbarhet är ändamålsenlig (odlings- och skördeteknik, sortval, behandling genom kedjan, lagring, iordningställande och förpackningar, kontroll över kylkedjan, kedjesamarbete), produkten möter kundens behov, fördelaktig produktprofiliering, produkten är lönsam. Investeringar för att förbättra produkternas kvalitet.

Åtgärder: produkt- och förpackningsutvecklingsprojekt, satsning på produktionshygienen, investeringar i maskiner, utrustning och byggnader (inklusive kylanläggningar, sorterare, lager, fuktare, termostater samt andra behandlingsanordningar och lokaler för produkten osv.), benchmarking, utnyttjande av teknik, smartapparater.

Villkor för investeringar:

De materiella och immateriella tillgångar som förvärvats ska användas av stödmottagaren i enlighet med deras karaktär, mål och avsedda användning, enligt beskrivningen i det godkända operativa programmet. De materiella och immateriella tillgångar som förvärvats ska kvarstå i stödmottagarens ägo och besittning antingen fram till utgången av avskrivningsperioden eller under av en period på minst fem år som ska fastställas med beaktande av tillgångarnas karaktär. Var och en av dessa perioder ska beräknas från och med den dag då tillgången förvärvades eller från och med den dag då tillgången ställdes till stödmottagarens förfogande.

Investeringar i materiella tillgångar ska göras i producentorganisationens lokaler eller  i dess producentmedlemmars lokaler eller i lokalerna hos dotterbolag som producentorganisationen äger till minst 90 %.

Stöd till investeringar får finansieras med ett enda belopp (en klumpsumma) efter att kostnaderna för investeringen har blivit verklighet eller med poster som fördelas över flera programår. I förslaget till operativt program ska ni för varje investering ange i förväg om ni på basis av kostnaderna för investeringen vill ansöka om stöd i en enda post eller fördela investeringskostnaderna över flera poster som betalas ut under olika programår. De faktiska kostnaderna för investeringen granskas efter att kostnaderna blivit verklighet och när stöd första gången söks på basis av investeringen. Om den skattemässiga avskrivningstiden för en viss investering är längre än det operativa programmets löptid, är det möjligt att föreslå att kostnadsposter som hänför sig till investeringen överförs så att de fortgår under nästa operativa program.

Om de tillgångar för vilka investeringen fick stöd ersätts med nya, finns det två alternativ: restvärdet av den ersatta investeringen
– läggs till producentorganisationens driftsfond, eller
– dras av från kostnaden för ersättningen.

10) Rådgivningstjänster och tekniskt bistånd, särskilt med avseende på hållbara metoder för bekämpning av skadegörare och sjukdomar, hållbar användning av växtskyddsmedel och produkter för djurskydd, anpassning till och begränsning av klimatförändringar, anställningsvillkor, arbetsgivarskyldigheter samt hälsa och säkerhet på arbetsplatsen

Rådgivningstjänster och teknisk hjälp kan även vara till exempel genomförandet av ett miljöstyrningsprogram eller en miljöinventering eller åtgärder relaterade till produktionsstyrning.

11) Utbildningsåtgärder, inbegripet handledning och utbyte av bästa praxis, särskilt med avseende på hållbara metoder för bekämpning av skadegörare och sjukdomar, hållbar användning av växtskyddsmedel, anpassning till och begränsning av klimatförändringar samt användning av organiserade handelsplattformar och
råvarubörser på plats och terminsmarknader

Med interventionstypen främjas utbildningsåtgärder, inbegripet handledning och utbyte av bästa praxis. Syftet är att främja stark kompetens inom i synnerhet de nämnda sektorerna, men även inom andra. I enlighet med åtgärden ska utbildaren vara en producentorganisation eller motsvarande och den som tar emot utbildningen en producentorganisation eller motsvarande.

Stödberättigande interventioner kan vara till exempel rådgivning, möten, webbinarier, utbildningsprogram och studieresor, informationsutbytesdagar för producentorganisationerna och inom sektorn för frukt och grönsaker samt konferenser.

12) Ekologisk eller integrerad produktion

Med interventionstypen kan man främja ekologisk eller integrerad produktion. Sådana interventioner kan avse till exempel stödberättigande kostnader för rådgivning, utbildningsprogram och studieresor, möten, webbinarier eller konferenser. Med interventionstypen kan man främja ekologisk eller integrerad produktion även efter övergångsperioden. Enligt 1 punkten i bilaga III till kommissionens delegerade förordning (s.k. jumboförordning) kan stöd betalas för till exempel kostnader för frö eller plantor. Stöd kan betalas även för andra motsvarande kostnader.

13) Åtgärder för att öka hållbarheten och effektiviteten när det gäller transporter och lagring av produkter

Med interventionstypen kan man till exempel handla om uppgörande av planer, rådgivning och utbildning som förbättrar till exempel hållbarheten och effektiviteten.

14) Främjande, kommunikation och marknadsföring, inbegripet åtgärder och verksamhet som syftar till att höja
konsumenternas medvetenhet om unionens kvalitetssystem och vikten av hälsosamma matvanor samt till diversifiering och konsolidering av marknaderna

Syftet är att främja bland annat följande: motsvarighet mellan och balans i efterfrågan och utbud, smidig försäljning, fördelaktig produktprofilering på marknaden och försäljningsställena, medvetenhet om unionens kvalitetssystem och åtgärder som främjar hälsosamma matvanor. Eventuella interventioner kan utgöras av till exempel: pressmeddelanden, produktpresentationer, handledning om recept och användning av produkterna, generisk reklamkampanj, produktutveckling, marknadsföringsavgifter, planering och genomförande av säljfrämjande åtgärder, promotioner, uppbyggande av varumärken, utveckling av prissättning, kund-/produktsegmentering, kunddatasystem, beställnings- och faktureringssystem, responssystem, försäljningsförhandlingar, kundevenemang, värnande om kundrelationer (stamkundssystem osv.), nya marknadskanaler, marknadsundersökningar, tävlingar och kampanjer som främjar försäljningen eller gör produkten mera känd, kommunikation (webbsidor och applikationer), logistiska lösningar, benchmarking, miljöförbättring, skapande av en image, främjande av omsättning, ökad konsumentmedvetenhet om hållbar produktion, producentorganisationer, kvalitetssystem och hälsosamma matvanor.

Marknadsföringsmaterial för generisk marknadsföring och marknadsföring av kvalitetsmärken måste bära unionens emblem och innehålla följande text: ”Finansierat av Europeiska unionen”

15) Genomförande av unionens och medlemsstaternas kvalitetssystem

Europeiska unionens eller nationella kvalitetssystem är till exempel en skyddad ursprungsbeteckning (SUB) eller en skyddad geografisk beteckning (SGB) som ingår i Europeiska unionens kvalitetssystem.

16) Genomförande av spårbarhet- och certifieringssystem, särskilt kontroll av kvaliteten på produkter som säljs till slutkonsumenter

Stöd kan betalas till exempel för kostnader för sådana system som avser producentorganisationer.

17) Åtgärder för begränsning av och anpassning till klimatförändringar

I enlighet med denna interventionstyp främjas åtgärder för begränsning av och anpassning till klimatförändringar. Sådana åtgärder kan vara till exempel åtgärder som minskar eller dämpar utsläpp av växthusgaser i atmosfären. Sådana åtgärder kan vara till exempel återanvändning av koldioxid- eller motsvarande växthusgasutsläpp i växthus eller odlingssätt som främjar lagring av kol, det vill säga kolodling.

Sådana åtgärder för att främja återvinning av koldioxidutsläpp i växthus som uppkommer vid en övergång från att använda avfallskoldioxid från industrin i koldioxidgödsling eller koldioxid som alstras vid förbränning av biobränsle, flytande gas eller naturgas vid uppvärmning. Åtgärder som främjar odlingssätt som bidrar till kollagring kan vara till exempel rådgivning, utbildning och besök som anknyter till detta.

18) Investeringar i materiella och immateriella tillgångar för en effektivare förvaltning av de volymer som släpps ut på marknaden, inbegripet för gemensam lagring

Mål av denna interventionstyp är krisförebyggande och riskhantering som syftar till att undvika samt hantera störningar på marknaderna inom den relevanta sektor. Stöd kan betalas för till exempel bygge av gemensamma lager och för andra åtgärder genom vilka man effektiviserar hanteringen av de mängder som släpps ut på marknaden.

19) Skörde- och produktionsförsäkring som bidrar till att trygga producenternas intäkter vid förluster förorsakade av naturkatastrofer, ogynnsamma väderförhållanden, sjukdomar eller angrepp av skadegörare, samtidigt som det säkerställs att stödmottagarna vidtar nödvändiga riskförebyggande åtgärder

Mål av denna interventionstyp är krisförebyggande och riskhantering som syftar till att undvika samt hantera störningar på marknaderna inom den relevanta sektor.

Särskilda krav som gäller miljö- och klimatåtgärder

I förslaget till operativt program eller förslaget till ändring av det operativa programmet ska ni lägga fram underlag (bevis) för det förväntade positiva bidraget till ett eller flera miljömål. Åtgärderna ska genomföras i producentorganisationens lokaler eller lokalerna hos ett dotterbolag som producentorganisationen äger till minst 90 % eller på en producentmedlems gård.

Den förväntade nyttan och de ytterligare effekterna av åtgärder som hänför sig till miljö- och klimatvänligt jordbruk ska påvisas på förhand genom projektspecifikationer eller andra tekniska dokument som ni ska lägga fram vid tidpunkten då det operativa programmet eller ändringen av ett sådant program lämnas in för godkännande. Samtidigt ska ni visa vilka resultat som kan uppnås om åtgärden genomförs.

Stödberättigande i samband med åtgärder som hänför sig till miljö- och klimatmål är ytterligare kostnader och inkomstbortfall. I samband med investeringar är kostnaderna stödberättigande i sin helhet.

När ni genomför åtgärder som hänför sig till miljö- och klimatmålen ska ni ha tillgång till den relevanta kunskap och information som krävs för att genomföra sådana åtgärder. Sådana producentmedlemmar i och anställda hos producentorganisationer som behöver fortbildning (utbildning och sakkunskap) ska ges tillgång till den i samband med att åtgärden genomförs.

En översynsklausul ska införas i de operativa programmen för insatser som genomförs inom ramen för åtgärder som rör miljö- och klimatmålen för att säkerställa att de anpassas vid ändringar av tillämpliga bindande normer, krav eller skyldigheter.

(Författningsgrund: Europaparlamentets och Rådets förordning (EU) 2021/2115 Artikel 47, kommissionens delegerade fördordning (EU) 2022/126 Artikel 11, 12 och 14; 999/2012 20-22 §; statsrådets förordning 70/2023 3-7 §)

Krav som gäller forsknings- och utvecklingsåtgärder

I samband med att ni ansöker om godkännande av det operativa programmet ska ni meddela vilka åtgärder i programmet som genomförs som forsknings- och utvecklingsåtgärder. Som forsknings- och utvecklingsåtgärder kan godkännas åtgärder som anknyter till målet om forskning om och utveckling av hållbara produktionsmetoder, inklusive motståndskraft mot skadegörare, motståndskraft mot djursjukdomar, begränsning av och anpassning till klimatförändringar samt innovativa metoder och produktionsteknik som stärker den ekonomiska konkurrenskraften och marknadsutvecklingen.

Forskningsåtgärder ska genomföras i samarbete med en forskningsorganisation. En forskningsåtgärd kan också innefatta kontakt med forsknings- och utbildningsorganisationer samt forskare. Kriterierna för om en åtgärd kan godtas som forsknings- och utvecklingsåtgärd i det operativa programmet är: vilken är forskningsplanen och uppgiften för tjänsteleverantören, upphandlingen har konkurrensutsatts bland tjänsteleverantörerna och slutresultatet av åtgärden är ett forskningsresultat eller utvecklingsinitiativ som kan verifieras. En utvecklingsåtgärd ska innehålla utvärdering som styr utvecklingsobjektet och utarbetande av förbättringsförslag.

Minst två procent av utgifterna inom det operativa programmet ska årligen under dess giltighetstid användas till forsknings- och utvecklingsåtgärder. Den procentandel som nämns ovan får dock under de följande åren av giltighetstiden för det operativa programmet underskridas med högst lika mycket som nämnda procentandel överskridits de föregående åren när det gäller forsknings- och utvecklingsåtgärder inom det operativa programmet i fråga.

(Författningsgrund: Europaparlamentets och Rådets förordning (EU) 2021/2115 Artikel 46 och 50; LJM 999/2012 21 §; statsrådets förordning 70/2023 6 §)

Skäliga godtagbara kostnader: konkurrensutsättning av upphandlingar och prisjämförelser

Om den planerade andelen stöd för genomförandet av det operativa programmet överstiger hälften (50 procent) av kostnaderna för det operativa programmet, tillämpas lagen om offentlig upphandling och koncession (1397/2016) till alla delar på de upphandlingar som ingår i det operativa programmet.

Om den planerade andelen offentligt stöd inte överstiger 50 procent tillämpas inte upphandlingslagen. I så fall ska ni inom ramen för det operativa programmet konkurrensutsätta de nya upphandlingar och investeringar som ni planerar genom att begära anbud från tjänsteleverantörer. För upphandlingar som överstiger 2 500 euro ska anbud begäras av minst tre tjänsteleverantörer. Upphandlingsförfarandet ska ha genomförts när ni ansöker om godkännande av det operativa programmet eller av ändringar i programmet. Anbudsbegäran och erhållna anbud ska sparas och skickas till Livsmedelsverket som bilagor till ansökan om godkännande av det operativa programmet. Alternativt, om den upphandling som planeras ingå i det operativa programmet lämpar sig för detta, kan ni göra en prisjämförelse gällande marknadens normala prisnivå genom att samla in prisuppgifter på annat sätt än genom anbudsbegäran, på basis av vilken det är möjligt att bedöma kostnadernas skälighet. Med normal prisnivå avses de priser som varu- eller tjänsteleverantörerna allmänt använder. Prisjämförelsen ska vara transparent och den ska kunna granskas.

Vid bedömningen av kostnadernas skälighet kan oberoende referenskostnader användas, om sådana kan tillämpas på upphandlingen i fråga.

Det anskaffningsbeslut som ni fattar ska motiveras skriftligen, antingen i själva verksamhetsprogrammet eller i ett separat upphandlingsprotokoll. Syftet med denna upphandlingspraxis är att säkerställa att kostnaderna i verksamhetsprogrammet är förenliga med rådande marknadspriser.

(Författningsgrund: LMJ 999/2012 § 22, statsrådets förordning 70/2023 8 §, upphandlingslagen (1397/2016) 5 §)

Möjlighet att höja stödnivån

Stödnivån är i princip 50 procent av kostnaderna för genomförandet av det operativa programmet. I följande fall är det möjligt att ansöka om höjning av denna stödnivå i samband med ansökan om godkännande av det operativa programmet:

Stödnivån på 50 procent kan höjas till 60 procent för ett operativt program eller en del av ett operativt program, om åtminstone något av följande är tillämpligt:

• en eller flera producentorganisationer är verksamma i interventioner som genomförs över branschgränserna
• det operativa programmet omfattar endast särskilt stöd för produktion av ekologiska produkter
• producentorganisationen genomför för första gången ett operativt program
• producentorganisationer saluför mindre än 20 procent av produktionen av frukt och grönsaker i Finland
• det operativa programmet omfattar de interventioner som är kopplade till vart och ett av följande mål: forskning om och utveckling av hållbara produktionsmetoder, mål för miljö- och klimatåtgärder, öka konsumtionen av produkter inom sektorn för frukt och grönsaker, i färsk eller bearbetad form, samt krisförebyggande och riskhantering som syftar till att undvika samt hantera störningar på marknaderna inom den relevanta sektorn
• en godkänd producentorganisation som bildats genom att två eller flera godkända producentorganisationer sammanslagits ansöker om godkännande av ett operativt program för första gången. 

Stödnivån på 50 procent kan höjas till 80 procent för utgifter kopplade till målet om forskning om och utveckling av hållbara produktionsmetoder, om dessa utgifter omfattar minst 5 procent av utgifterna inom ramen för det operativa programmet.

Stödnivån på 50 procent kan höjas till 80 procent för utgifter kopplade till målen om miljö- och klimatåtgärder, om dessa utgifter omfattar minst 20 procent av utgifterna inom ramen för det operativa programmet.

Stödnivån på 50 procent kan höjas till 100 procent för utgifter kopplade till handledning av andra erkända producentorganisationer, förutsatt att producentorganisationerna saluför mindre än 20 procent av produktionen av frukt och grönsaker i medlemsstaten, eller av enskilda producenter.

När ni överväger att ansöka om förhöjd stödnivå är det skäl att beakta att alla ovan nämnda alternativ höjer det operativa programmets totala stödnivå till över hälften (över 50 procent) av kostnaderna för programmet. Om den planerade andelen stöd för genomförande av det operativa programmet överstiger hälften av kostnaderna för programmet, tillämpas lagen om offentlig upphandling och koncession (1397/2016) till alla delar på de upphandlingar som ingår i programmet.

(Författningsgrund: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 Art. 52, upphandlingslagen (1397/2016) 5 §)

De följande genomförandeåren: en uppskattning av driftsfondens storlek och ändringar av verksamhetsprogrammet

Efter att verksamhetsprogrammet har inletts ska ni varje år senast den 15 oktober lämna in till Livsmedelsverket en ansökan om fastställande av det kalkylerade beloppet för driftsfonden för det följande verksamhetsprogramåret (Blnr 354A). Mer information om driftsfonden och om det värde av den saluförda produktionen som ligger till grund för fondens maximibelopp finns i kapitel 3 i den här ansökningsguiden. Ansökningsblankett 354A, som gäller det följande årets driftsfond, ska alltså ges in årligen även om ni inte ändrar verksamhetsprogrammets innehåll.

Ni kan årligen ansöka om ändring av verksamhetsprogrammet senast den 15 oktober året före det år då programmet genomförs. Ansökan om förlängning av det gällande operativa programmet ska lämnas in senast den 15 oktober året före genomförandeåret. Ändring av verksamhetsprogrammet söks på blankett 354B, som lämnas in till Livsmedelsverket. Ansökan om ändring eller förlängning ska omfatta handlingar där orsaken till ändringarna anges och ändringarnas art och effekter beskrivs.

Att ändra ett verksamhetsprogram mitt under ett genomförandeår

Ni kan ansöka om ändring av ett operativt program mitt under ett genomförandeår i följande fall:

1. Operativa programmet genomförs endast delvis
2. Operativa programmets innehåll ändras eller
3. Storleken på driftsfonden ökas med högst 25 % från det belopp som ursprungligen godkändes.

Ansökan om ändringar av det operativa programmet som görs mitt under året ska göras senast den 15 oktober på blankett 354B. Ni kan verkställa ett genomförandeprogram endast delvis, om genomförandet av det ursprungliga operativa programmet hindras eller försvåras. En producentorganisation kan även ändra innehållet i ett operativt program och förlänga dess giltighetstid, dock på så sätt att programmet sammanlagt varar i högst sju år.

Vad gäller en ändring av ett operativt program mitt under ett genomförandeår ska ni begära att Livsmedelsverket redan på förhand godkänner ändringen innan man verkställer den, om ändringen inverkar på genomförandet av åtgärderna. Det är inte nödvändigt att begära ett förhandsgodkännande av Livsmedelsverket för små ändringar av operativa programmet som görs under genomförandeåret. Ett skriftligt meddelande om en ändring ska dock ges till Livsmedelsverket utan dröjsmål.

Ni kan även mitt under ett genomförandeår ändra storleken på driftsfonden med högst 25 % från det belopp som ursprungligen godkändes, under förutsättning att operativa programmets allmänna mål förblir oförändrade. Inte ens efter ändringen får storleken på driftsfonden dock överskrida 8,2 % av värdet av producentorganisationens saluförda produktion under referensperioden. En ändring av driftsfonden förutsätter inte ett förhandsgodkännande, men en ändring som ökar driftsfonden ska ändå meddelas till Livsmedelsverket utan dröjsmål.

(Författningsgrund: 999/2012 § 25; statsrådets förordning 70/2023 § 11, 12 och 13)

2. Driftsfond

När ni bereder det operativa programmet ska ni fatta ett beslut om att inrätta en driftsfond. I praktiken avses med driftsfond att den årliga finansieringen av det operativa programmet ordnas.

Den ena hälften av en driftsfonds inkomster utgörs av producentorganisationens finansieringsandel, det vill säga det ekonomiska bidrag som tas ut hos medlemmarna eller de egna tillgångar som organisationen anvisar för operativa programmet. Den andra hälften utgörs av EU:s finansieringsandel. I praktiken måste ni ha tillgång till finansiering för samtliga utgifter som budgeterats i operativa programmet, eftersom stödet kan sökas först i efterhand.

En driftsfonds utgifter utgörs av de kostnader som operativa programmet föranleder. En producentorganisation måste bestämma i sina stadgar hur de här tillgångarna ska samlas in.

Driftsfondens bokföring ska ordnas så, att externa revisorer årligen kan identifiera, granska och certifiera de utgifter som hänför sig till driftsfonden. I organisationens bokföring ska ni alltså kunna skilja åt de utgifter och inkomster som hänför sig till verksamhetsprogrammet, till exempel genom ett kostnadsställe i bokföringen. Det är skäl att också ha ett separat bankkonto för driftsfonden. De kvitton och andra betalningsverifikat som hänför sig till verksamheten samt bokföringen ska sparas med tanke på tillsyn.

En driftsfond förvaltas utifrån årsprincipen. Om man så önskar kan man överföra en del av de driftsfondsbidrag som har samlats in hos medlemmarna till följande genomförandeår, om de inte har behövts för att finansiera det innevarande årets verksamhet.

Producentorganisationens finansieringsandel

Det finns två alternativa sätt att öka driftsfonden: att ta ut ett ekonomiskt bidrag hos medlemmarna eller att använda producentorganisationens egna tillgångar. Det behöriga organet i producentorganisationen beslutar vilken metod som ska användas för att öka fonden. Ett utdrag ur protokollet över det möte där man har fattat beslut om metoden ska fogas till ansökan om verksamhetsprogram.

Om en organisation tar ut ekonomiska bidrag hos sina medlemmar, ska den fatta beslut om hur bidraget tas ut och om grunderna för debiteringen. En metod för att ta ut bidraget är att innehålla en viss andel av värdet av de sålda produkterna eller att på förhand ta ut ett bidrag utifrån en uppskattning och sedan rätta bidraget retroaktivt. Grunden för att ta ut bidrag kan vara volymen på och/eller värdet av den saluförda produktionen. En producentorganisation kan också fastställa olikstora bidrag för producentmedlemmarna. På så sätt har producenterna möjlighet att medverka i finansieringen av endast sådana åtgärder som de har möjlighet att delta i (till exempel åtgärder för enskilda produktgrupper).

Det ekonomiska stödet från unionen ska begränsas till 4,1 procent av värdet av den saluförda produktionen. Denna gränsen får höjas med 0,5 procentenheter under förutsättning att det belopp som överstiger den relevanta procentsatsen 4,1 procent används endast för en eller flera åtgärder som är kopplade till mål forskning om och utveckling av hållbara produktionsmetoder, miljömål, bidra till begränsning av och anpassning till klimatförändringar, främja och marknadsföra produkter, öka konsumtionen av produkter eller krisförebyggande och riskhantering.

Driftsfonden i korthet

• Beloppet motsvarar kostnaderna för operativa programmet.
• Det totala stödbeloppet kan vara högst 4,1 % (eller 4,6 %) av värdet av producentorganisationens saluförda produktion under referensperioden eller 50 % av de faktiska och godkända kostnaderna, beroende på vilkendera av de här begränsande faktorerna som är lägre. Stödbeloppet i driftsfonden är lika stort som producentorganisationens finansieringsandel. Mer information om värdet av den saluförda produktionen under referensperioden finns senare i kapitel.
• Fonden består av stödet och organisationens finansieringsandel (stödbeloppet är lika stort som självfinansieringen). En organisations finansieringsandel kan debiteras medlemmarna som separata bidrag (dvs. avgifter), eller så kan finansieringsandelen utgöras av en organisations egna tillgångar.

Exempel på driftsfondens och stödets storlek

Vi föreställer oss att värdet av en producentorganisations saluförda produktion är 10 000 000 euro under referensperioden. Det stöd som beviljas för att täcka kostnaderna för att genomföra programmet kan vara högst 4,1 % av värdet av den saluförda produktionen, dvs. 10 000 000 euro x 4,1 % = 410 000 euro. Stödbeloppet kan vara högst lika stort som producentorganisationens finansieringsandel. Det betyder att storleken på driftsfonden kan vara högst 2 x 410 000 euro = 820 000 euro (8,2 % av värdet av den saluförda produktionen, alltså 10 000 000 euro x 8,2 % = 820 000 euro). Totalbeloppet på producentorganisationens operativt program kan alltså vara högst 820 000 euro. Med andra ord kan högst 410 000 euro av producentorganisationens egna tillgångar och 410 000 euro av EU:s fondstöd användas till att genomföra operativa programmet.

(Författningsgrund: Europaparlamentets och Rådets förordning (EU) 2021/2115 Artikel 51-52, 999/2012 22 a-23 §, statsrådets förordning 85/2023 4 §)

Värdet av den saluförda produktion

Värdet av den saluförda produktionen beräknas utifrån producentmedlemmarnas produktion, alltså det momsfria försäljningspriset på produkter som medlemmarna i producentorganisationen har producerat. Värdet räknas endast utifrån produkter som ligger till grund för producentorganisationens ansökan om godkännande. Endast den del av producentorganisationens och/eller dess producentmedlemmars produktion som saluförs av producentorganisationen ska räknas in i värdet.

Värdet räknas utifrån det momsfria försäljningspriset på de produkter som medlemmarna har producerat. Om ni säljer produkter färdigt förpackade eller iordningställda, utgörs värdet av det momsfria försäljningspriset på den förpackade eller iordningställda produkten. Möjliga kostnader för transport inom producentorganisationen ska dras av från försäljningspriset när räknas värdet av den saluförda produktionen.

Värdet av den saluförda produktionen ska grunda sig på producentorganisationens bokföringsuppgifter. I praktiken räknas värdet av den under ett år saluförda produktionen på basis av försäljningen under en räkenskapsperiod. Om er producentorganisation inte har bokföringsuppgifter från tidigare år, ska produkternas värde och volym grunda sig på medlemmarnas bokföringsuppgifter eller motsvarande uppgifter, vilka kan granskas utan svårighet.

Kostnaderna för att transportera produkter från producentorganisationen till en köpare räknas aldrig in i produktionsvärdet. Det här betyder att värdet av produkterna beräknas som priset fritt producentorganisationen. Om produkterna säljs transporterade till köparen, ska transportkostnaderna dras av från försäljningspriset när försäljningen räknas in i värdet av den saluförda produktionen.

Om er producentorganisation inom sektorn för frukt och grönsaker har ett dotterbolag som ansvarar för att förpacka och sälja organisationens produkter, kan ni räkna värdet av den saluförda produktionen utifrån det försäljningspris som dotterbolaget har fastställt för produkterna, under förutsättning att producentorganisationen äger minst 90 % av kapitalet i dotterbolaget.

Värdet av den saluförda produktionen av frukt och grönsaker avsedda för bearbetning av antingen en producentorganisation, dennas producentmedlemmar eller dotterbolag, antingen av dem själva eller på entreprenad, ska beräknas med hjälp av en schablonprocentsats som tillämpas på det fakturerade värdet för dessa bearbetade produkter. Denna schablonsats ska vara följande:

a) 53 % för frukt- och bärsaft.

b) 73 % för koncentrerad saft.

c) 77 % för tomatkoncentrat.

d) 62 % för frysta frukter, bär och grönsaker.

e) 48 % för frukter, bär och grönsaker på burk.

f) 70 % för svamp på burk av arten Agaricus bisporus och andra odlade svampar konserverade i saltvatten.

g) 81 % för frukter och bär tillfälligt konserverade i saltvatten.

h) 81 % för torkade frukter och bär.

i) 27 % för bearbetade produkter av frukt och grönsaker, förutom de som avses i leden a–h.

j) 12 % för bearbetade kryddörter.

k) 41 % för paprikapulver.

När man senare årligen räknar ut värdet av den saluförda produktionen, ska det inbegripa de produkter som produceras av medlemmar som utträder ur respektive ansluter sig till producentorganisationen.

Er producentorganisations huvudsakliga verksamhet ska vara att saluföra de godkända produkter som organisationens medlemmar har producerat. Med andra ord får inte värdet av er producentorganisations saluförda produktion vara lägre än värdet av den övriga verksamheten.

Referensperiod för värdet av den saluförda produktionen

När ni bereder operativa programmet ska ni ange en referensperiod för värdet av producentorganisationens tidigare saluförda produktion. På basis av referensperioden beräknas sedan maximibeloppet av det årliga stöd som betalas för operativa programmet. Referensperioden är i praktiken någon tidigare räkenskapsperiod.

Referensperioden kan vara en räkenskapsperiod som har börjat tidigast den 1 januari tre år före det år då operativa programmet genomförs. Referensperioden ska ha slutat senast den 31 december året före det år då operativa programmet genomförs. Den referensperiod som föreslås ska alltså vara en 12 månader lång räkenskapsperiod som infallit under den här perioden. Den referensperiod som ska tillämpas under operativa programmets andra år och de därpå följande genomförandeåren infaller alltid en räkenskapsperiod senare än den referensperiod som tillämpades under det föregående året.

Unionens ekonomiska stöd till driftsfonden ska beräknas utifrån det faktiska värdet av den saluförda produktionen under referensperioden.

Under den tid då operativa programmetgenomförs kan metoden för fastställande av referensperioden variera bara av grundad anledning: när ni har föreslagit att en viss räkenskapsperiod ska vara referensperioden för det första året då operativa programmet genomförs är referensperioden för de följande genomförandeåren alltid den räkenskapsperiod som följer på den föregående.

(Författningsgrund: kommissionens delegerade fördordning (EU) 2022/126 Artikel 32, statsrådets förordning 85/2023 4 § )

3. Att söka om stöd

Stödansökan i e-tjänsten Nekka

Den godtagbara tidsperioden för genomförande av ett operativt program är ett kalenderår. Ni kan ansöka om stöd på basis av de faktiska kostnaderna för det operativa programmet senast den 15 februari efter varje genomförandeår. Ni kan också ansöka om delbetalning av stödet före den 31 augusti, och då söks stöd på basis av de kostnader som uppkommit under perioden 1.1–30.6 under det år då programmet genomförs.  Då ansöker man om utbetalning av den återstående delen av stödet senast den 15 februari efter det år då programmet genomförts.

Under den nya finansieringsperioden används Livsmedelsverkets e-tjänst Nekka för ansökan om stöd. Stödansökan görs upp i Nekka och alla bilagor som ska fogas till ansökan laddas upp och sparas i Nekka i samband med att ansökan fylls i.

Du kan logga in till e-tjänsten Nekka på adressen:
https://nekka.ruokavirasto.fi/ -> klicka "På svenska"

Identifiering till Nekka transaktionstjänst görs med suomi.fi-identifikation. Genom Suomi.fi har du möjlighet att skapa fullmakter för de personer i ditt företag som gör stödansökan. Anvisningar för fullmakter och registrering, på finska (pdf)

Efter att du har registrerat dig som sökande till stöd för producentorganisationer skapas ett Nekka-stödansökningsformulär för dig utifrån din godkända operativa program. Åtgärderna i ert operativt program programmeras in i e-tjänsten Nekka under rätta åtgärdstyper. Nekka e-tjänsten vägleder er i att fylla i ansökan, och tjänsten innehåller instruktioner för att fylla i datafälten.

Bruksanvisningarna för e-tjänsten Nekka öppnas här

Att ansöka om hela stödet på en gång:

15.2         Ansök om stöd för hela det år då det operativa programmet genomförs

Att ansöka om stöd i två delar:

31.8         Ansök om stöd för det innevarande kalenderåret på basis av de kostnader som uppkommit under perioden 1.1–30.6 och
15.2         Ansök om utbetalning av den återstående delen av stödet på basis av de kostnader som uppkommit i slutet av det år då programmet genomförts

Dokument som ska fogas till stödansökan:

• bokslutshandlingar som gäller referensperioden och den utredning om värdet av den saluförda produktionen som har sammanställts utifrån dem
• en utredning om metoden för att öka driftsfonden och betalningsgrunderna för medlemsbidragen
• en halvårsberättelse, årsberättelse eller slutrapport (då en verksamhetsprogramperiod upphör)
• en kopia av stödbeslutet eller en kopia av ansökan, om annat stöd har beviljats/sökts för insatser under verksamhetsperioden

När ni ansöker om utbetalning av stöd ska ni till ansökan foga följande bilagor som verifierar de faktiska kostnaderna och deras stödberättigande:

• kopior av fakturorna och utgiftsverifikaten
• en utredning om lönekostnaderna
• reseräkningar
• utbildnings- och kursprogram samt en förteckning över de medlemmar i producentorganisationen som har deltagit i utbildningen
• en utredning om restvärdet av en investering som ska ersättas
• en utredning om ursprunget för maskiner och anordningar som har köpts begagnade och över tidigare stöd för dem
• en utredning om inköpspriset på obebyggd mark
• en utredning om inköpspriset på en byggnad och över att byggnaden inte har varit föremål för stöd tidigare
• ett arrendeavtal, om investeringen genomförs på arrendemark
• en utredning om investeringar som genomförs av enskilda gårdar
• en kopia av leasingavgifterna
• kopior eller prover på skriftligt marknadsföringsmaterial och en utredning om andra säljfrämjande åtgärder

Ni ska ange alla kostnader som uppkommit av att genomföra det operativa programmet på basis av åtgärdstyp, åtgärd och mål i e-tjänsten Nekka. Ni ska bifoga dokument över de kostnader som ingår i respektive kostnadspost i e-tjänsten.

Av kopior av utgiftsverifikat och andra dokument som gäller en viss kostnadspost eller åtgärd ska tydligt framgå vilken kostnadspost dokumentet i fråga gäller och på vilket sätt det är kopplat till det operativa programmet. Till kopian av verifikatet ska vid behov fogas uppgifter utifrån vilka verifikatet utan svårighet kan kopplas till en åtgärd som genomförts inom ramen för det operativa programmet.

Kostnader som uppkommit före det operativa programmet eller före början av ett enskilt år under dess genomförande kan inte inkluderas i stödansökan. De kostnader som uppkommit under en ett kalenderår lång genomförandeperiod inom ramen för det operativa programmet redogörs för i en stödansökan eller i en ansökan om delbetalning av stödet. Om en viss åtgärd genomförs under två eller flera år av det operativa programmet, kan kostnaderna fördelas mellan de olika åren på basis av kostnadsgrunden.

Stöd till investeringar får finansieras med ett enda belopp (en klumpsumma) efter att kostnaderna för investeringen har blivit verklighet eller med poster som fördelas över flera programår. I förslaget till operativt program ska ni för varje investering ange i förväg om ni på basis av kostnaderna för investeringen vill ansöka om stöd i en enda post eller fördela investeringskostnaderna över flera poster som betalas ut under olika programår. De faktiska kostnaderna för investeringen granskas efter att kostnaderna blivit verklighet och när stöd första gången söks på basis av investeringen. Om den skattemässiga avskrivningstiden för en viss investering är längre än det operativa programmets löptid, är det möjligt att föreslå att kostnadsposter som hänför sig till investeringen överförs så att de fortgår under nästa operativa program.

(Kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/126 Art. 11, LMJ 999/2012 24 §, statsrådets förordning 70/2023 15 §)

Uppföljningsuppgifter i samband med att stödansökan fylls i

I samband med att ni fyller i och lämnar in en ansökan om utbetalning av stöd i e-tjänsten Nekka ska ni också uppge indikator- eller uppföljningsuppgifter om genomförandet av det operativa programmet. I e-tjänsten finns fält för uppföljningsuppgifter under de åtgärdstyper som uppgifterna gäller. Den separata indikatorblanketten för genomförandet av det operativa programmet används inte längre alls under den nya finansieringsperioden.

Om ni ansöker om stöd separat för början och slutet av genomförandeåret ska ni när ni anger uppföljningsuppgifterna i ansökan se till att en viss enskild åtgärd inte räknas in i uppföljningsuppgifterna två gånger. Till exempel ska en viss investering uppges i uppföljningsuppgifterna endast en gång som en investering, även om kostnaderna för investeringen skulle uppstå både i början och i slutet av gnomförandeåret för det operativa programmet. Om en viss åtgärd innehåller flera mindre åtgärder kan ni anmäla åtgärden som flera åtgärder i uppföljningsuppgifterna. Om en viss investering orsakar kostnader under två eller flera genomförandeår för det operativa programmet, ska denna åtgärd anges i antalet åtgärder under varje genomförandeår: om åtgärden orsakar kostnader under ett visst år, ska det också leda till något resultat i uppföljningen.

Åtgärder som ni ska lämna separata uppföljningsuppgifter om:

Den totala arealen i hektar (med två decimalers noggrannhet) som åtgärden omfattar för följande typer av åtgärder:

• Förbättring av markvården. Gäller åtgärder i åtgärdstyp 1) Investeringar i materiella och immateriella tillgångar, forskning och experimentella och innovativa produktionsmetoder: Markvård, inbegripet åtgärder för att öka markens kolinnehåll och förbättra markstrukturen, och minskning av förorenande ämnen.
  
  
• Investeringar i bevattning som medför en nettoutvidgning av den bevattnade arealen. Gäller åtgärder i åtgärdstyp 2) Investeringar: Förbättrad vattenanvändning och sund vattenförvaltning, inbegripet vattenbesparing, skydd av vatten och dränering
  
  
• Bättre användning och korrekt förvaltning av vattenresurserna. Gäller åtgärder i åtgärdstyp 2) Investeringar i materiella och immateriella tillgångar, forskning och experimentella och innovativa produktionsmetoder: Förbättrad vattenanvändning och sund vattenförvaltning, inbegripet vattenbesparing, skydd av vatten och dränering
  
  
• Ekologisk produktion. Gäller åtgärder i åtgärdstyp 12) Ekologisk produktion.
  
  
• Integrerad produktion. Gäller åtgärder i åtgärdstyp 12) Integrerad produktion.

Procentandels- och antalsuppgifter ska ges för följande typer av åtgärder:

• Antal genomförda energiprojekt eller -åtgärder. Utöver investeringar är det möjligt att genomföra energiprojekt under flera olika åtgärdstyper, t.ex. som rådgivning, utbildning eller åtgärd för att stävja klimatförändringen. Uppgiften ges i e-tjänsten som en separat antalsuppgift i ansökans slutdel.
  
  
• Procentandel och mängd återvunnet vatten. Med uppgiften avses användning av återvunnet vatten i procent i förhållande till den totala vattenanvändningen i enheten i fråga (t.ex. packeri eller gård) samt användning av återvunnet vatten i kubikmeter. Gäller åtgärder i åtgärdstyp 2) Investeringar: Förbättrad vattenanvändning och sund vattenförvaltning, inbegripet vattenbesparing, skydd av vatten och dränering.
  
  
• Antal personer som deltagit i rådgivnings-, utbildnings- eller informationsförmedlingsåtgärder. Uppgiften gäller åtgärder i åtgärdstyp 1-9) Investeringar i materiella och immateriella tillgångar, forskning och experimentella och innovativa produktionsmetoder, 10) Rådgivningstjänster och tekniskt bistånd och 11) Utbildningsåtgärder, inbegripet handledning och utbyte av bästa praxis.
  
  
• Antalet åtgärder inom främjande, kommunikation och marknadsföring. Indelat enligt åtgärder med vilka man strävar efter att främja och marknadsföra produkter eller åtgärder med vilka man strävar efter att öka konsumtionen. Obs: De senare åtgärderna handlar alltså om att öka konsumtionen av frukt och grönsaker på ett allmänt plan. Uppgiften gäller åtgärder i åtgärdstyp 14) Främjande, kommunikation och marknadsföring.
• Antalet gårdar för de producentmedlemmar som deltar i riskhanteringsåtgärden. Uppgiften gäller åtgärder som vidtagits för att uppnå målet krisförebyggande och riskhantering i åtgärdstyperna 18) Investeringar i materiella och immateriella tillgångar för en effektivare förvaltning av de volymer som släpps ut på marknaden och 19) Skörde- och produktionsförsäkring.

Areal för växtodling och produktionsmängden under det genomförandeår för det operativa programmet som ansökan gäller:

• Den totala arealen för produktion av godkända frukter och grönsaker under kalenderåret i hektar hos producentorganisationens producentmedlemmar.
  
  
• Den totala mängden för produktion av godkända frukter och grönsaker under kalenderåret i ton hos producentorganisationens producentmedlemmar.
  
  
• Växthusareal där miljöåtgärder genomförs under det genomförandeår för det operativa programmet som ansökan gäller.

Värdet på den saluförda produktionen under ett visst genomförandeår för det operativa programmet (kalenderår) – anges när uppgiften är tillgänglig:

• Värdet på den saluförda produktionen av godkända frukter och grönsaker för producentorganisationens producentmedlemmar under genomförandeåret för det operativa programmet/ kalenderåret. I stödansökan finns en separat funktion för att lägga till denna information. Värdet på den saluförda produktionen går inte nödvändigtvis att uppge i det skede då stödansökan för genomförandeåret i det operativa programmet eller den sista delen av det lämnas in senast den 15 februari. Denna uppgift kan meddelas i Nekka e-tjänst senare, när uppgiften om ett visst kalenderår finns tillgänglig. När ni lämnar denna uppgift ska ni beakta att om er producentorganisations räkenskapsperiod är en annan period än ett kalenderår ska värdet på den saluförda produktionen under ett visst kalenderår, alltså inte uppgifterna för räkenskapsperioden, anges i denna punkt. När ni lämnar uppgifter om värdet på den saluförda produktionen under punkten Stödberättigande i ansökan ska ni alltid ange värdet på den saluförda produktionen enligt räkenskapsperioden, till skillnad från enligt kalenderår som i denna punkt om uppföljning.

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/1475 Art. 12 och bilaga V)

Kontroller och utbetalning av stöd

Innan stödet betalas kontrollerar Livsmedelsverket ansökan och alla de dokument som verifierar alla åtgärder och kostnadsposter som ingår i ansökan. Stödansökan kan också kontrolleras på plats och då kontrolleras det faktiska genomförandet av åtgärderna och att de kostnader som lagts fram i ansökan är korrekta.

Ett beslut om godtagbart stöd ges, i vilket även eventuella underkända åtgärder eller kostnadsposter specificeras. I fråga om en ansökan som gäller hela det år då det operativa programmet genomförs betalas stödet senast den 15 oktober. I fråga om delbetalning av stöd för början av året är målet att stödet betalas senast den 31 december.

Livsmedelsverket har rätt att utan förhandsmeddelande utföra inspektioner med anknytning till beviljande, utbetalning och användning av stöd. Stödmottagaren är skyldig att utan ersättning lägga fram för den som utför inspektion alla behövliga räkenskapshandlingar och andra handlingar, varmed avses också motsvarande material som framställts eller lagrats med hjälp av automatisk databehandling eller på något annat sätt, samt att även i övrigt bistå vid inspektionen. I den omfattning som tillsynsuppgiften kräver har den som utför inspektion rätt att inspektera stödmottagarens odlingar, produktions- och förädlingsanläggningar, lager, försäljnings- och marknadsföringslokaler samt övriga förutsättningar för att stöd ska beviljas och betalas ut. Såväl en stödmottagare som en stödförmedlare kan vara föremål för en inspektion. Inspektion får dock inte utföras i lokaler som omfattas av hemfriden.

Även EU:s organ har rätt att inspektera huruvida godkännandet, finansieringen och genomförandet av en producentorganisations verksamhetsprogram är behörigt.
(999/2012 55§)

4. Stödberättigande typer av utgifter

Stödberättigande åtgärder och utgifter i operativt program:

1. Särskilda kostnader för:

— kvalitetshöjande åtgärder

— biologiskt material för växtskydd (exempelvis feromoner och predatorer), vare sig det används för ekologisk,
integrerad eller konventionell produktion

— interventioner avseende miljö- och klimatvänligt jordbruk

— ekologisk, integrerad eller experimentell produktion, inklusive specifika kostnader för ekologiskt utsäde och
småplantor

— övervakning av överensstämmelsen med växtsundhetsbestämmelser och gränsvärden för högsta tillåtna restmängder

Specifika kostnader är ytterligare kostnader, beräknade som skillnaden mellan konventionella produktionskostnader och faktiska kostnader, och inkomstbortfall till följd av en åtgärd, med undantag av ytterligare inkomster och besparingar.

2. Administrativa kostnader och personalkostnader i samband med genomförandet av operativa program eller med berörda interventioner, däribland rapporter, undersökningar, kostnader för bokföring och redovisning, obligatoriska löneavgifter om de direkt belastar stödmottagaren, dotterbolag eller, under förutsättning av medlemsstatens godkännande, ett kooperativ som är medlem i en producentorganisation.

Personalkostnader ska bland annat omfatta kostnader för personal som anlitats av stödmottagaren och kostnader som motsvarar den andel av arbetstiden som dess fast anställda personal har lagt på genomförandet av en åtgärd. Stödmottagaren måste lämna in verifikationer med närmare uppgifter om det arbete som faktiskt utförts i samband med den aktuella åtgärden och att värdet av de därmed sammanhängande personalkostnaderna kan bedömas och verifieras på ett oberoende sätt. Värdet av de personalkostnader som hänförs till en viss åtgärd får inte överstiga de kostnader som allmänt accepteras på marknaden i fråga för samma typ av tjänst. När det gäller åtgärderna främjande, kommunikation och marknadsföring, får utgifterna som betalats för de administrativa kostnader och personalkostnader som direkt uppstått för stödmottagarna inte överstiga 50 % av den totala kostnaden för åtgärden.

I det operativa programmet kan man inbegripa en schablonsats för engångsersättning för förvaltningskostnader som är kopplade till förvaltning av driftsfonden eller till utarbetande, genomförande och uppföljning av det operativa programmet. Engångsersättningen kan vara högst 2 % av den godkända driftsfonden och det godkända operativa programmet. Om en sådan årlig engångsersättning för förvaltningskostnader inbegrips i det operativa programmet, ska kostnadsposter av det slaget inte sökas på basis av faktiska kostnader. Om engångsersättning för förvaltningskostnader inte inbegrips i det operativa programmet, kan i det operativa programmet inbegripas motsvarande faktiska dokumenterade kostnader som anknyter till förvaltning av driftsfonden och det operativa programmet och som uppgår till högst 4 % av de totala stödberättigande kostnaderna för den genomförda åtgärden.

3. Inköp av obebyggd mark där köpet är nödvändigt för att göra en investering som omfattas av det operativa
programmet, förutsatt att det kostar mindre än 10 % av de sammanlagda stödberättigande utgifterna för den berörda insatsen. I undantagsfall och när det är vederbörligen motiverat kan en högre procentsats fastställas för miljöbevarande insatser.

4. Köp eller leasing av materiella tillgångar, inbegripet begagnade materiella tillgångar, förutsatt att de inte har köpts med unionsstöd eller nationellt stöd under en period på fem år före köpet eller leasingen inom gränsen för den materiella tillgångens nettomarknadsvärde.

5. Förhyrning av fysiska tillgångar i stället för köp såvida det är ekonomiskt försvarbart, under förutsättning att det godkänns av medlemsstaten.

6. Investeringar i transportfordon, om producentorganisationen vederbörligen motiverar för den berörda medlemsstaten att transportfordonet används för intern transport till producentorganisationens lokaler, och investeringar i extra anordningar på fordonet för kyltransport och transport i kontrollerad atmosfär.

7. Investeringar i andelar eller kapital från företag som direkt bidrar till att det operativa programmets syften uppnås.

(Författningsgrund: kommissionens delegerade fördordning (EU) 2022/126 Artikel 23 och bilaga III)

5. Icke stödberättigande typer av utgifter

Den här är en förteckning över icke stödberättigande typer av utgifter och åtgärder:

1. Allmänna produktionskostnader, i synnerhet kostnader för mycel, utsäde och icke-perenna växter (även certifierade produkter). Växtskyddsprodukter (inklusive integrerade bekämpningsmedel och material). Gödningsmedel och andra insatsvaror. Kostnader för insamling och transport (intern eller extern). Lagringskostnader. Kostnader för packning (inbegripet användning och hantering av förpackningar), även inom ramen för nya processer. Driftskostnader (särskilt elektricitet, bränsle och underhåll).

2. Återbetalning av lån som tagits för en intervention.

3. Förvärv av obebyggd mark som utgör mer än 10 % av de sammanlagda stödberättigande utgifterna för ifrågavarande insats.

4. Investeringar i transportmedel som som producentorganisationen använder för saluföring eller distribution.

5. Driftskostnader för förhyrda produkter.

6. Utgifter knutna till leasingkontrakt (skatter, ränta, försäkringskostnader m.m.) och driftskostnader.

7. Underleverantörs- eller entreprenadkontrakt rörande insatser eller utgifter som anges som icke stödberättigande i den här förteckningen.

8. Alla nationella eller regionala skatter eller avgifter.

9. Låneräntor, dock inte om bidraget lämnas i någon annan form än direktstöd som inte ska återbetalas.

10. Investeringar i kapital eller andelar i företag om investeringen utgör en finansiell investering.

11. Kostnader som uppstår för andra parter än stödmottagaren, producentorganisationen eller dess medlemmar, ett dotterbolag eller, under förutsättning av medlemsstatens godkännande, för ett kooperativ som är medlem i en producentorganisation.

12. Interventioner som inte äger rum på företag och/eller lokaler som tillhör producentorganisationen eller dess producentmedlemmar eller, under förutsättning av medlemsstatens godkännande, ett
kooperativ som är medlem i en producentorganisation.

13. Interventioner som läggs ut på entreprenad eller genomförs av stödmottagaren, producentorganisationen utanför unionen.

(Författningsgrund: kommissionens delegerade fördordning (EU) 2022/126 bilaga II)

6. Godtagbara produkter

De godkända produkterna inom sektorn för frukt och grönsaker

Listorna av godtagbara produkter i Europarlamentets och rådets förordning EU nr 1308/2013 enligt KN-numren:

0702 00 00 Tomater, färska eller kylda

0703 Kepalök (vanlig lök), schalottenlök, vitlök, purjolök och lök av andra Allium-arter, färska eller kylda

0704 Kål, färsk eller kyld

0705 Trädgårdssallat (Lactuca sativa) och cikoriasallat (Cichorium spp.), färsk eller kyld

0706 Morötter, rovor, rödbetor, haverrot (salsifi), rotselleri, rädisor och liknande rotfrukter, färska eller kylda (detta inbegriper kålrötter)

0707 00 Gurkor, färska eller kylda

0708 Baljfrukter och baljväxtfrön, färska eller kylda, ärter (Pisum sativum), bönor (Vigna spp., Phaseolus spp.)

Ex 07 09 Andra grönsaker, färska eller kylda
0709 20 00 Sparris
0709 30 00 Augerginer
0709 40 00 Bladselleri (blekselleri)
0709 51 00 Svampar av släktet Agarius
0709 59 Andra slag svampar (tryffel)
0709 60 10 Sötpaprika
0709 70 00 Vanlig spenat, nyzeeländsk spenat samt trädgårdsmålla
0709 91 00 Kronärtskockor
0709 93 10 Zucchini
0709 99 10 Sallat, med undantag av trädgårdssallat(Lactuca sativa) och cicoriasallat (Cichorium spp.)
0709 99 20 Mangold och kardon
0709 99 40 Kapris
0709 99 50 Fänkål
0709 99 60 Sockermajs
0709 99 90 Andra (t. ex. rabarber, dill, sockerrot, persilja, körvel, dragon, kyndel och mejram)
med undantag av grönsaker enligt undernummer 0709 60 91, 0709 60 95, ex 0709 60 99 av släktet Pimenta , 0709 92 10 och 0709 92 90

0714 20 Batater

ex 0714 90 90 Jordärtskockor

Ex 08 02 Andra nötter, färska eller torkade, även skalade, med undantag av arekanötter (eller betelnötter) och kolanötter enligt undernummer 0802 70 00 , 0802 80 00

0803 10 10 Mjölbananer, färska

0803 10 90 Mjölbananer, torkade

0804 20 10 Fikon, färska

0804 30 00 Ananas

0804 40 00 Avokado

0804 50 00 Guava, mango och mangostan

0805 Citrusfrukter, färska eller torkade

0806 10 10 Bordsdruvor, färska

0807 Meloner (inbegripet vattenmeloner) och papayafrukter, färska

0808 Äpplen, päron och kvittenfrukter, färska

0809 Aprikoser, körsbär, persikor (inbegripet nektariner), plommon och slånbär, färska

0810 Annan frukt och andra odlad bär, färska
0810 10 10 Jordgubbar
0810 20 Hallon, björnbär, mullbär och loganbär
0810 30 10 Svarta vinbär
0810 30 30 Röda vinbär
0810 90 75 Andra (t. ex. bär av havtorn)

0813 50 31, 0813 50 39 Blandningar av enbart nötter enligt nr 0801 och 0802

0910 20 Saffran

Ex 0910 99 Timjan, färsk eller kyld

Ex 1211 90 86 Basilikört, citronmeliss, mynta, Origanum vulgare (oregano/vild mejram), rosmarin, salvia, färsk eller kyld

1212 92 00 Johannesbröd

7. Lagstiftning

Eu­ro­pa­par­la­men­tets och rå­dets för­ord­ning (EU) nr 1308/2013 om upp­rät­tan­de av en sam­lad mark­nads­ord­ning för jord­bruks­pro­duk­ter

Eu­ro­pa­par­la­men­tets och rå­dets för­ord­ning (EU) 2021/2115 av den 2 december 2021

Kom­mis­sio­nens de­le­ge­ra­de för­ord­ning (EU) 2022/126 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 med ytterligare krav för vissa interventionstyper

Kom­mis­sio­nens de­le­ge­ra­de för­ord­ning (EU) 2017/891 om kom­plet­te­ring av Eu­ro­pa­par­la­men­tets och rå­dets för­ord­ning (EU) nr 1308/2013 vad gäl­ler sek­torn för frukt och grön­sa­ker och sek­torn för be­ar­be­tad frukt och be­ar­be­ta­de grön­sa­ker

Kom­mis­sio­nens de­le­ge­ra­de för­ord­ning (EU) 2016/232 om kom­plet­te­ring av Eu­ro­pa­par­la­men­tets och rå­dets för­ord­ning (EG) nr 1308/2013 vad gäl­ler vis­sa aspek­ter av sam­ar­be­tet mel­lan pro­du­cen­ter

Kom­mis­sio­nens genomförandeför­ord­ning  (EU) 2022/1475 om genomförandebestämmelser för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 vad gäller utvärderingen av strategiska GJP-planer och tillhandahållandet av information för övervakning och utvärdering

Lag (999/2012) om en mark­nads­ord­ning för jord­bruks­pro­duk­ter

Lag (1397/2016) om offentlig upphandling och koncession

Räntelag (633/1982)

Stats­rå­dets för­ord­ning (70/2023) om stöd till pro­du­cen­t­or­ga­ni­sa­tio­ner inom sek­torn för frukt och grön­sa­ker

Stats­rå­dets för­ord­ning (85/2023) om pro­du­cen­t­or­ga­ni­sa­tio­ner

8. Kontaktuppgifter

Livsmedelsverket
Marknadsavdelningen
PB 100
00027 Ruokavirasto

Besöksadress: Alvar Aallon katu 5, Seinäjoki

Telefon: 0295 30 0400 (växel)
E-post: kirjaaamo@ruokavirasto.fi

Information och blanketter: www. ruokavirasto.fi

Kontaktpersonerna anges på Livsmedelsverkets webbplats, på sidan Producent- och branschorganisationer