Syftet med EU-lagstiftningen gällande livsmedelsproduktion och livsmedelshygien är att säkerställa att livsmedlen är säkra. Enligt lagstiftningen ska olika krav ändå tillämpas i relation hur stora risker produktionen och hanteringen av livsmedlen är förknippad med. I praktiken innebär det att då riskvärderingen är omsorgsfull och riskerna i produktionen är väl kända kan vissa krav i lagstiftningen minskas då det gäller småskalig verksamhet eller lågriskverksamhet.
Möjligheterna till flexibilitet i lagstiftningen har delvis tagits i bruk i så att man i de nationella författningarna och i anvisningarna från Evira beskrivit i vilka situationer kraven är mindre än vanligt. I dessa situationer har företagaren möjlighet att förverkliga förfarandet på ett enklare eller till och med helt annorlunda sätt. Företagaren bör själv vara aktiv och föreslå det planerande förfarandet för den lokala övervakaren. Övervakaren utvärderar om riskerna kan kontrolleras på det sätt som företagaren föreslår. Om övervakaren konstaterar att riskhanteringen är tillräcklig, kan det nya förfaringssättet godkännas.
Lättnader och genomförd flexibilitet i bestämmelserna i den nationella hygienlagstiftningen och EU-hygienlagstiftningen
Jord- och skogsbruksministeriet och Evira har utarbetat ett memorandum för att klargöra vilka möjligheter EU:s hygienlagstiftning ger att med nationell lagstiftning reglera vissa frågor som lämnats utanför EU-lagstiftningen. I memorandumet beskrivs EU:s notifikationssystem, med vilket kommissionen och de övriga medlemsstaterna notifieras om den nationella lagstiftningen. I memorandumet berättas också om lättnaderna (anpassningarna) i kraven i bilagorna till EU:s hygienlagstiftning. I memorandumet har också sammanförts de nationella anpassningar som gjorts med förordningar från statsrådet och jord- och skogsbruksministeriet och annan nationellt given flexibilitet, bland annat de lättnader som nämnts i anvisningarna från Evira. Nedan följer en länk till memorandumet.
Undantagen/befrielserna i EU:s hygienpaket
De behöriga myndigheterna har också möjlighet till en viss flexibilitet utgående från de omnämnanden som finns i bestämmelserna i hygienförordningarna. Sådana situationer beskrivs i lagstiftningen vanligen med ordalydelser som till exempel: ”den behöriga myndigheten tillåter” eller ”med den behöriga myndighetens tillstånd”. I dessa situationer kan företagaren föreslå olika genomföringslösningar som hänför sig till kraven i fråga och övervakaren kan med sitt övervägande utvärdera risken och besluta om man godkänner det förslagna genomförandet. Beviljad flexibilitet med motiveringar ska nämnas i anläggningarnas godkännandebeslut och för livsmedelslokalernas del i inspektionsprotokollen. I bilaga 1 har listats sådana punkter som nämnts i förordningarna 852/2004, 853/2004 och 854/2004 i hygienpaketet.
I hygienförordningarna 852/2004 och 853/2004 förekommer också uttrycken ”när det är nödvändigt” och ”adekvat” och synonymer till dessa. Enligt stycke 3 i artikel 2 i förordning 852/2004 betyder uttrycken ”när det är nödvändigt”, ”när så är lämpligt”, ”adekvat” och ”tillräcklig” att något visat sig vara nödvändigt, lämpligt, adekvat respektive tillräckligt för att uppnå denna förordnings syften. Övervakaren kan enligt förhållanden och risker besluta om det förslagna genomförandet är adekvat eller tillräckligt. I bilaga 2 har listats sådana punkter som nämnts i förordningarna 852/2004 och 853/2004 i hygienpaketet.