1. Var finner man information om matallergier?
På Livsmedelsverkets webbsidor finns en hel del information om matallergener och en länklista över andra centrala webbsidor som behandlar matallergier. Sjukvårdsdistriktets dietist eller läkaren ger information hur matallergi behandlas med hjälp av kosten.
Mer information (Nyttiga webbsidor och litteratur)
2. Hur vet man om ett livsmedel innehåller en allergiframkallande beståndsdel?
I fråga om de vanligaste födoämnena som orsakar allergi eller intolerans kan man kolla saken med hjälp av påskrifterna på förpackningen, eftersom de vanligaste allergenerna skall anges i produktens förteckning över beståndsdelar. Över sådana beståndsdelar finns en förteckning på Livmedelsverkets webbsidor.
Om man är allergisk för någon annan beståndsdel än beståndsdelarna i denna förteckning, ger påskrifterna på förpackningen nödvändigtvis inte någon exakt information om allergiframkallande beståndsdelar som produkten eventuellt innehåller. Det beror på att man för andra beståndsdelars del får använda kategorinamn, majsstärkelse kan till exempel anges med kategorinamnet stärkelse. Då är det säkrast att direkt fråga tillverkaren eller importören till produkten om livsmedlets sammansättning.
Vilken information ger förpackningarna?
3. Hur vet man om en tillsats innehåller en allergiframkallande beståndsdel?
Tillsatser som innehåller ämnen som orsakar allergi eller intolerans skall anges med sitt eget namn i förteckningen över beståndsdelar så, att också beståndsdelen som orsakar överkänslighet framgår av namnet, såsom ”sojalecitin” eller ”lysozym (ägg)”. I sådana fall räcker det inte med enbart tillsatsens E-kod.
4. Kan en tillsats i sig orsaka allergi?
Överkänslighet mot tillsatser förekommer, även om det är mycket sällsynt.
Konserveringsmedel kan till exempel orsaka överkänslighet. Av dem kan svaveldioxid och sulfiter (E 220–E 228) orsaka symptom särskilt hos astmatiker. Av färgämnena kan karminer (E 120) orsaka allergisymptom. Glutaminsyra (E 620) eller glutamater (E 621–E 625) kan också orsaka överkänslighetssymptom.
5. Hur yppar sig matallergi?
De vanligaste symptomen på matallergi är utslag, magknip, diarré, snuva och astma. Det allvarligaste symptomet är en anafylaktisk chock det vill säga en allergisk allmänreaktion som kräver snabb behandling. Allergireaktionen kan komma så gott som omedelbart efter att maten intagits eller också först inom 1–2 dygn.
6. Var finner man anvisningar om hur matallergi behandlas?
Av yrkesfolk i hälsovårdsbranschen såsom läkare, dietister och hälsovårdare.
7. Hur behandlas matallergier?
Den vanligaste behandlingsformen är helt enkelt att undvika det allergiframkallande födoämnet. Matallergier diagnostiseras av läkaren och han eller hon ger också behandlingsanvisningar. Vid behov sänder läkaren patienten till en dietist för kostrådgivning.
8. Vad är det för skillnad på mjölkallergi och laktosintolerans?
Vid mjölkallergi är det äggvitan i mjölken det vill säga proteinet som orsakar en allergireaktion i kroppen, medan det vid laktosintolerans däremot rör sig om att kroppen inte kan spjälka sockret i mjölken som kallas laktos.
Mjölkallergiker skall i praktiken undvika alla rätter som innehåller mjölk i någon som helst form, men personer med laktosintolerans kan allt enligt sin individuella tolerans använda laktosfria eller laktosfattiga mjölkprodukter (såsom HYLA, INTO).
9. Varför får jag allergisymptom av finska och spanska tomater som säljs i Finland, men kan äta tomater utan symptom under semestern i Ryssland eller Bulgarien?
Allergenernas mängd och kvalitet i tomater kan påverkas av till exempel sorten, skördetidpunkten, jordmånen och många andra faktorer. En orsak kan vara att det rör sig om olika tomatsorter. Också många andra orsaker såsom varje människas individuella egenskaper kan inverka.
10. Varför får jag en allergireaktion av kinesisk champinjonsås, fastän jag inte är allergisk mot ämnena som anges i förteckningen över beståndsdelar?
Det är bäst att direkt fråga den som tillverkat eller sålt produkten, eftersom Livsmedelsverket inte har någon detaljerad information om olika livsmedels sammansättning.
11. Mitt barn är mycket allergiskt mot ägg. Kan ägg i påskrifterna på förpackningen ”gömma sig” bakom någon ingrediens så, att man inte med säkerhet kan veta om produkten innehåller ägg eller inte?
Nej. Ägg skall alltid anges hur liten dess mängd i livsmedlet än är.
12. Jag är allergisk mot mjölk. Jag fick en stark allergireaktion av färdigmat som enligt förteckningen över beståndsdelar inte innehåller mjölk. Jag misstänker ett fel i påskrifterna på förpackningen. Vad borde jag göra?
Kontakta jourhavande hälsovårdsinspektören i er hemkommun. Kontaktuppgifterna finner ni på Livsmedelsverkets webbsidor. Utredningen av saken underlättas om ni kan ge preciserande tilläggsinformation om produkten (bland annat produktens namn, tillverkare, datummärkning, eventuellt partinummer) så bevara produkten och förpackningen.
Livsmedelsverket: Respons