- Vad innehåller energidrycker?
Energidrycker innehåller koffein och dessutom, liksom andra läskedrycker, i huvudsak socker eller sötningsmedel och vatten. Utöver koffein innehåller energidrycker ofta även andra föreningar, såsom taurin, glukuronolakton, inositol eller B-vitaminer.
- Får man mer energi av energidrycker än av andra drycker?
Nej. Ordet energi i namnet syftar på de föreningar som tillsätts i energidryckerna, framför allt koffein. Energidryckerna innehåller ungefär lika mycket energi som andra läskedrycker. Energiinnehållet för livsmedel och drycker anges på förpackningen i kilokalorier (kcal) eller kilojoule (kJ).
- Vilken ingrediens i energidrycker är mest skadlig för hälsan?
Den ingrediens som är mest skadlig för hälsan i energidrycker är koffein. Det kan redan i små mängder orsaka hjärtklappning, darrningar, nervositet och högt blodtryck hos personer som är känsliga för koffein samt överaktivitet, ångest, spänning och sömnlöshet hos barn och unga. En annan negativ effekt av koffein är att det kan ge upphov till beroende.
- Har någon instans bedömt säkerheten hos energidrycker eller koffein?
Ja. Inom Europeiska unionen ansvarar Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet EFSA för bedömningen av livsmedelssäkerheten. EFSA gjorde en säkerhetsbedömning av koffein 2015 och gav ett vetenskapligt utlåtande om koffeinets säkerhet. Dessutom gav EFSA 2009 ett vetenskapligt utlåtande om säkerheten hos taurin och glukuronolakton.
- Vilka är gränserna för ett säkert koffeinintag?
Enligt EFSA:s bedömning är intaget av koffein i engångsdoser upp till 200 mg (cirka 3 mg/kilo kroppsvikt) eller dygnsdoser upp till 400 mg (5,7 mg/kilo kroppsvikt) inte förknippat med säkerhetsproblem. För gravida kvinnor anses ett tryggt intag vara under 200 mg per dygn och för ammande kvinnor under 200 mg per dygn eller som en engångsdos. Dessa siffror omfattar intaget av koffein från alla källor totalt.
Det finns inte tillräckligt med information om säkert intag av koffein för barn och unga för att ett gränsvärde för säkert intag ska kunna säkerställas för dem Enligt EFSA:s bedömning kan man dock tillämpa värden för ett säkert intag som beräknats utifrån vuxnas intag i förhållande till kroppsvikt. Därmed kan gränsvärdet för barn (1–18-åringar) anses vara högst 3 mg koffein/kilo kroppsvikt/dygn.
- Är det säkert att använda energidrycker?
Enligt EFSA:s vetenskapliga riskbedömning är energidryckerna säkra om de används med måtta. För en frisk vuxen innebär detta att den rekommenderade högsta konsumtionen som anges på förpackningen inte överskrids. Det är bra att komma ihåg att koffeinets effekter är individuella och en del människor kan få symtom även av mindre mängder koffein.
- Vilken varningsmärkning ska finnas på energidrycker och varför?
Om en energidryck eller någon annan dryck innehåller mer än 150 milligram koffein per liter, ska förpackningen vara märkt med texten ”Hög koffeinhalt. Rekommenderas inte för barn eller gravida eller ammande kvinnor.” Efter denna varning ska dryckens koffeinhalt anges inom parentes, till exempel (... mg/100 ml). Kravet på varningsmärkning grundar sig på kraven i punkt 4 i bilaga III till förordningen om livsmedelsinformation (EU) nr 1169/2011. Det gäller dock inte kaffe- och tebaserade drycker vars namn innehåller ordet "kaffe" eller "te".
Livsmedelsverket anser att energidrycker utöver den obligatoriska varningstexten också ska ha en bruksanvisning där den högsta rekommenderade dygnsmängden anges tydligt, till exempel ”Högst två burkar per dag”.
- Varför rekommenderas inte energidrycker för barn, gravida eller koffeinkänsliga personer?
Hos barn kan även små mängder koffein orsaka överaktivitet, irritabilitet, spänningar och rastlöshet. För koffeinkänsliga personer kan koffein orsaka högt blodtryck, hjärtklappning och darrningar. Hos gravida kvinnor kan ett rikligt intag av koffein öka risken för missfall.
- Är energidrycker skadliga för ungdomar?
Det har inte påvisats att tillfällig konsumtion av energidrycker skulle vara skadlig för ungdomar. Detta förutsätter dock att konsumtionen av energidrycker är måttlig och att de gränser för säker koffeinmängd per kilogram som EFSA fastställt inte överskrids. EFSA:s rekommendation för personer under 18 år är högst 3mg koffein per kilogram, vilket för en ungdom som väger 55 kg motsvarar högst 165 mg/dygn.
Överdriven användning av energidrycker kan leda till ångest, spänning och sömnlöshet. Dessutom kan en regelbunden och riklig konsumtion av koffeinhaltiga drycker leda till ökad koffeintolerans, vilket är ett tecken på koffeinberoende. Olika människor är olika känsliga för koffein: vissa är känsligare än andra. Man bör också komma ihåg att energidrycker precis som andra läskedrycker är sura, och att de oftast innehåller socker. Således är de också problematiska med tanke på tandhälsan om de används regelbundet.
- Hur mycket koffein finns det i en burk energidryck (0,33 liter)?
Energidryckernas koffeinhalt varierar mellan olika produkter, så kontrollera alltid dryckens koffeinhalt och den största användningsmängden per dygn på förpackningen.
Om en energidryck har en koffeinhalt på 35 mg/100 ml, innehåller en burk energidryck på 0,33 liter cirka 105 mg koffein. Det är ungefär lika mycket som i en kopp kaffe. Om en energidryck däremot har en koffeinhalt på 55 mg/100 ml, innehåller en burk energidryck på 0,33 liter redan 182 mg koffein.
- I vilka produkter finns koffein och hur mycket?
Koffein finns i kaffe och te, energi- och coladrycker samt kakao och choklad. På marknaden finns numera också många andra livsmedel som innehåller koffein, såsom tuggummi, pastiller, bars och kosttillskott samt s.k. energishots. En kopp kaffe (0,2 l) innehåller cirka 100 mg koffein och en kopp svart te (0,25 l) cirka 40 mg koffein. I en burk energidryck (0,33 l) finns cirka 105 - 182 mg koffein. En flaska coladryck (0,5 l) innehåller cirka 65 mg koffein. Hundra gram choklad innehåller cirka 38 mg koffein.
- Vad är skillnaden mellan energidryck och sportdryck?
En sportdryck innehåller i allmänhet inte koffein och har därför ingen uppiggande effekt. Sportdrycker innehåller socker och salter (elektrolyter) i sådana proportioner att drycken tas upp bättre av kroppen än vanligt vatten. Sportdryckens uppgift är att återställa kroppens vätskebalans efter långvarig fysisk aktivitet.
- Vem ansvarar för barns och ungdomars användning av energidrycker?
För barnens del ligger ansvaret hos föräldrarna/vårdnadshavarna och när det gäller ungdomar har även ungdomarna själva ett ansvar. Det är lagligt att sälja och köpa energidrycker och det begränsas inte av lagen, så myndigheterna kan därför inte ingripa.
- Vem kan påverka de ungas kostvanor?
Matvanorna utvecklas i första hand under barndomen, så barnets föräldrar eller vårdnadshavare är de viktigaste förebilderna. Det är mycket viktigt att göra det lätt att välja hälsosamma och näringsmässigt bra alternativ. Även andra aktörer som står den unga nära, såsom skolan, skolhälsovården och hobbyorganisationer och -föreningar, kan försöka påverka de ungas konsumtionsvanor genom rådgivning.
- Kan en butik vägra sälja energidrycker till barn och unga?
Livsmedelslagstiftningen innehåller inga bestämmelser om begränsning av försäljningen av energidrycker. En butik kan därför inte hänvisa till livsmedelslagen om den vill begränsa försäljningen av energidrycker. Däremot kan en butik med stöd av näringsfriheten införa egna begränsningar för försäljningen av energidrycker. Vissa butiksägare har ändå hänvisat till näringsfriheten och begränsat försäljningen av energidrycker till barn. Livsmedelstillsynsmyndigheterna kan inte ta ställning till sådana lösningar.
- Övervakas försäljningen och marknadsföringen av energidrycker?
Ja, den övervakas. Energidrycker är berikade livsmedel och innan de släpps ut på marknaden ska en anmälan göras till livsmedelsmyndigheterna. Dessutom övervakas energidrycker som en del av den övriga livsmedelstillsynen: Livsmedelsföretagare, såsom tillverkare och importörer, är skyldiga att genom egenkontroll säkerställa att livsmedlet uppfyller de krav som ställs i lagstiftningen. Myndighetstillsynen (dvs. tillsynen som utförs av kommunernas eller samkommunernas hälsovårdsmyndigheter) säkerställer att egenkontrollen fungerar. Livsmedelsverket ger anvisningar om myndighetstillsynen.
- Är det farligt att dricka energidrycker och alkohol samtidigt?
Det finns endast begränsad forskning om riskerna med att använda energidrycker och alkohol samtidigt, men det rekommenderas inte. På grund av sin koffeinhalt ökar energidryckerna kroppens vätskeförlust och alkohol har en liknande effekt. Om man dricker rikligt med både energidrycker och alkohol och dessutom rör sig aktivt, till exempel dansar, kan det leda till allvarlig vätskebrist.
- Vilka symtom kan man få om man dricker för mycket energidrycker eller andra koffeinhaltiga drycker?
Symtom på ett alltför högt koffeinintag är hjärtklappning, nervositet, rastlöshet, irritabilitet, magbesvär, försämrad stresstålighet och i värsta fall rytmrubbningar.
- Jag skulle vilja påverka lagstiftningen om energidrycker. Till vilken instans ska jag vända mig?
Rätt adress är jord- och skogsbruksministeriet, som i Finland ansvarar för beredningen av livsmedelslagstiftningen. Livsmedelsverkets uppgift är att styra och leda genomförandet av gällande lagstiftning.
20. Försäljning av energidrycker
- Får/skall energidrycker säljas till barn?
- Kan man förbjuda försäljning av energidrycker till barn/ungdomar liksom till exempel öl och tobak, då förpackningen är försedd med en varningspåskrift?
- Hurdant är köpmannens ansvar?
Livsmedelsverkets svar: Varningspåskrifternas juridiska betydelse och ansvaret för barns köpbeteende
Varningspåskrifterna och bruksanvisningarna på livsmedel är påskrifter riktade till konsumenterna i syfte att styra vissa konsumentgruppers köpbeteende och konsumtionsvanor. Till skillnad från lagstiftningen om alkohol- och tobaksprodukter innehåller livsmedelslagstiftningen inga stadganden om begränsning av försäljningen. Inte ens de obligatoriska varningspåskrifterna på livsmedel ger sålunda köpmannen någon rätt eller skyldighet att besluta till vem livsmedel säljs. Med stöd av livsmedelslagstiftningen kan man sålunda inte vägra sälja till exempel energidrycker till barn eller gravida kvinnor.
För livsmedlens del ligger ansvaret för ett barns köpbeteende hos barnets vårdnadshavare. Ansvaret för ungdomars köpbeteende ligger hos vårdnadshavaren, men också hos ungdomarna själva. Också andra instanser som påverkar barns och ungdomars hälsovanor, såsom skolor, fritidsledare och ungdomsverk har möjlighet att styra barnens köpbeteende och konsumtionsvanor och lära dem tyda påskrifterna på förpackningarna. Företagarna i livsmedelsbranschen, såsom detaljhandlarna kan för egen del påverka barns och ungdomars köpbeteende åtminstone med omsorgsfull planering av marknadsföringen av produkterna och placeringen av produkterna i butikerna.